Till Programkommittén för Vårdvetenskap vid Sahlgrenska Akademin Bedömning och rekommendationer av röntgensjuksköterskeprogrammet vid Sahlgrenska Akademin Auditgrupp: Extern bedömare: Bodil T Andersson, Lic. Med.Vet, Medicinska fakulteten, Lunds universitet Lärare inom Sahlgrenska Akademin: Lars Jacobsson, professor i medicinsk radiofysik Student: Marie Edvardsson Fors, Student, RÖS 2 programmet Avnämare: Barbro Cagner, Bitr. Verksamhetschef, Göteborg Utgångspunkt för bedömning: Slutsatser och prioritering av förslag till åtgärder/aktiviteter som kan främja programmets utveckling A. Vilka är de starka sidor hos utbildningen avseende värderade temaområde som är värda att värna om och vidareutveckla? B. Vilka problem avseende värderade temaområden är mest angelägna att avhjälpa? Tema områden: I Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd II Innehåll och utformning III Lärarkompetens IV Studentinflytande V Omvärldsanalys VI Framtid C. Vilka utvecklingsmöjligheter och vilka hot mot utbildningens kvalitet kan man förvänta sig under de närmaste åren?
Inledning Övergripande om programmets ledning och organisation Universitetet kom igång med ett nytt röntgensjuksköterskeprogram 2008, vilket bland annat medfört att programmet erhållit ett nytt huvudområde; Radiografi. Intag till programmet har skett kontinuerligt varje hösttermin sedan 2008, vilket inneburit fyra intag. De första studenterna som genomgått det nya programmet utexaminerades VT 2011. Röntgensjuksköterskeprogrammet har en ansvarig programledare som har 20 procent av sin tjänstgöring avsatt för detta uppdrag. Detta kan anses vara en alltför liten procentsats med tanke på ett självständigt utbildningsprogram och en stark utveckling av verksamhetsområdet som bör vara synlig i olika kurser inom programmet. Den ekonomiska styrningen och budgetansvaret finns hos prefekt och i förlängningen hos sektionschef. Många kurser har tidigare ansetts vara alltför kostsamma och samläsning med närliggande program inom universitetet har därför förekommit i relativt stor skala. Nu har däremot samläsningen med sjuksköterskeprogrammet minskat i omfattningen, liksom även viss samläsning med arbetsterapiprogrammet. Studenterna behöver tidigt ges möjlighet att finna sin egen yrkesidentitet och bli bekräftade i den utbildning de har valt. Auditgruppen anser däremot att den tvärprofessionella teamträningen vore ett betydelsefullt inslag i utbildningen. I självvärderingen påtalas att lokalbristen vid SA ses som ett hinder för samverkan mellan olika program och det krävs ändamålsenliga lokaler för gemensamma aktiviteter. Programmet består till cirka 31 procent av VFU (motsvarande 39 veckor/ 58,5 hp). Auditgruppens bedömning är att omfattningen är rimlig med tanke på hur det ser ut gällande fördelningen mellan teorikurser och VFU kurser. EES-avtalet har angivit en önskad standard på 50 procent men den kan anses vara svår att nå upptill i röntgensjuksköterskeprogrammet. Det har framkommit att det finns brist på VFU platser och det är auditgruppens bedömning att tillgången till kvalitetsmässigt goda VFU-platser i rimlig omfattning måste säkerställas i framtiden. Styrkor och problemområden inom respektive temaområde I Studentrekrytering, uppföljning och studentstöd Studentrekrytering sker via annonser i dagspress, på webbsidor och i gymnasier. En broschyr, speciellt inriktad mot röntgensjuksköterskans yrke, har utarbetats i samverkan med kommunikatör vid SA. En särskild besöksdag planeras varje år i mars månad där samtliga utbildningar finns representerade. Vid årets kunskaps- och framtidsmässa fanns studievägledare och en student från programmet på plats och presenterade programmet. 2
Programmet genomförs på åtta lärosäten i landet och tre av orterna finns i Götaland; Göteborg, Jönköping och Lund. Antal förstahandssökande är cirka 2.5/plats vid SA, vilket visar på ett högt söktryck. Totalt antal sökande ligger på >400. Nominellt antas 25 studenter per årskull med ett överintag av 4-5 studenter. Behovet av röntgensjuksköterskor ökar kraftigt pga. pensionsavgångar. Trots ett högt söktryck, behövs riktade rekryteringsinsatser för att bland annat få en breddad rekrytering. Kurser på engelska bör kunna erbjudas för att bidra till ökad internationalisering. Utbildningen har väl utvecklade rutiner för att identifiera studenter med behov av särskilt stöd och stöd vid funktionshinder. Programmet har mindre studentgrupper, vilket innebär en ökad möjlighet att skapa trygghet, tillhörighet, närhet till lärare, programansvarig, studievägledare och handledare. Detta kan bidra till ökad studiemotivation och att uppkomna problem snabbt kan åtgärdas. Uppföljning av verksamhetsförlagd utbildning, VFU, genomförs som trepartssamtal med student, handledare och lärare minst en gång på fem veckor. Det är viktigt att värna om att upprätthålla såväl söktryck som antal HST/HPR. I självvärderingen syns ett sjunkande antal HST beroende på ett relativt stort antal avhopp så sent som i termin tre. Strategi för att öka antalet HST under 2011 är att anta sjuksköterskor med individuell studiegång. Studenter som återinträder i utbildningarna genererar inga nya HST. Genomströmningen av studenter har minskat från 92 % år 2009 till 80 % år 2010. De flesta avhoppen finns i kurserna Anatomi/fysiologi liksom i Strålning och teknik, de s.k. flaskhalsarna i utbildningen. Detta förklaras av att det finns en spärr inför ingången i termin tre. II Innehåll och utformning Programansvarig är uppskattad som mycket engagerad, utvecklande och kvalitetsmedveten. Innehållet och målen i utbildningsplan och kursplaner är relevant och välformulerat. Utbildningen har en tydlig och uppskattad profil med radiografi som huvudområde, medan däremot utbildningsplanens kursstruktur lyfter inte fram programmets huvudområde. Det finns endast två kurser med radiografi som en del i kursnamnet; Introduktion till radiografi och Examensarbete i radiografi. Koppling till aktuell forskning sker i samtliga kurser och sökning efter relevanta artiklar blir en naturlig del i utbildningen och självvärderingen visar att undervisningen kan uppfylla kravet på samordning mellan utbildning och forskning. Föreläsningar ges av sjukhusfysiker, läkare, sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor och en del av lärarna är aktiva i egen forskning. Kursansvariga skriver årliga kursrapporter där svagheter, styrkor och hinder och möjligheter analyseras. Programansvarig följer utvärderingsresultaten i GUL och skriver en årlig programrapport. Programansvarig har regelbundna programmöten tillsammans med lärare inom programmet vilket ses som en bidragande faktor till kvalitetsarbetet. Det är positivt att en genomlysning gjorts avseende examinationsformer i programmet. Det framgår att mer än hälften utgörs av grupptentamen, muntliga examinationer, seminarier eller liknande. Auditgruppen vil understryka vikten av individuell bedömning när examinationen är i grupp och rekommenderar att den bör vara tydlig. Det är positivt att det finns tydligt formulerade och bedömningsbara kriterier för examinationer liksom för hemtentamen och seminarier. Detta gäller även examensarbetet. I självvärderingen nämns att kursplaner har utarbetas och granskats utifrån aktiva verb 3
i målbeskrivningar. Auditgruppens rekommendation här är att denna utveckling prioriteras, liksom arbetet med säkerställande av constructive alignment i samtliga kurser. Den studentcentrerade pedagogiken är uppskattad. Lärarna tar tillvara studenternas åsikter vid kursutvärderingarna direkt i utformningen av innehåll och arbetsformer. Kontakten med bibliotekspersonalen fungerar bra och det upplevs positivt att kurs i informationssökning ingår som en del i utbildningen. Kontakten med handledare i VFU sker genom regelbundna träffar med återkoppling till utvärderingar. Svarsfrekvens av utvärderingarna är tämligen hög, i medeltal 60 %. Den höga svarsfrekvensen kan bero på ett mindre antal studenter i grupperna och den nära kontakten mellan lärare och student. Positivt är att alla studenter har en bas-handledare och att en specifik Handledare-modell utarbetats för Sahlgrenska universitetssjukhusets tre sjukhus. Auditgruppen vill poängtera vikten av bas- handledare och uppföljning av studentens erfarenheter av en bas-handledare för att på så sätt kvalitetssäkra VFU. För den verksamhetsförlagda utbildningen är det av vikt att platstillgången ökar och nya pedagogiska modeller utvecklas. Idag råder stor brist på VFU-platser, vilket kan leda till stress och oro hos studenter pga. ojämnhet i handledningen. Processorienterad handledning är ett viktigt moment och ingår i utbildningen från termin tre. Denna skulle med fördel kunna starta redan första terminen då yrkesidentiteten börjar ta form. Vidare pågår diskussioner inom programmet angående internationalisering, och huruvida ut- och inresande studenter liksom lärarutbyte kan införas i programmet. SA ingår i HENRE (Higher Education Network Radiography Education), den Europeiska Federationens utbildningsutskott. Vi bedömer att detta arbete kan bli alltmer tillfredsställande och för att en ännu högre kvalitet ska uppnås, bör kurser inom programmet kunna erbjudas på engelska och då kan också lärarutbytet naturligt öka. III Lärarkompetens Det är en tillfredsställande lärarkompetens i undervisningen inom programmet, 35 procent disputerade lärare och en hög andel som dessutom har god högskolepedagogisk kompetens. Utifrån att samarbetet mellan institution och hälso- och sjukvården är ett prioriterat område har flera av institutionens anställda idag s.k. kombinationsanställningar, totalt 14 tjänster. Detta bäddar för relevant klinisk förankring där forskningsfrågor tidigt kan identifieras och förändringar i verksamheten tidigt kan föras in i utbildningen. Självvärderingen visar att endast en professor är aktiv inom programmet och då till en omfattning av endast 3,7 procent. Det är också av vikt att vara uppmärksam på att i takt med att flertalet adjunkter går i pension, försvinner stora delar av kompetensen inom bild- och funktionsmedicinen (radiologin), såsom omvårdnad och metodik. Dessa moment kanske inte fullt ut kan ersättas av forskare som är spetskompetenta inom sitt specifika fält utan här ställs krav på klinisk erfarenhet. Programmet har en styrka i ett välfungerande samarbete mellan VFU och institutionen. Inom hela VGR finns en reglerad modell för kompetens av handledare. Trots detta finns en oro pga bristen på adekvat kompetens bland handledare. Många handledare saknar fortfarande handledarutbildning samt 4
utbildning på kandidat- och magisternivå. Det finns också en oro över lämpliga VFU platser inom framför allt somatisk vård, akutsjukvård, men även inom bild- och funktionsmedicinens område. Yrkesutövningen ska förhoppningsvis sträcka sig över en lång tidsperiod, under vilken tekniken kan förväntas genomgå många förändringar, så att vissa av de undersökningsmetoder man lärde sig under utbildningen blir föråldrade och andra tillkommer. Då är det viktigt att ha omfattande och djupa kunskaper inom de för yrket centrala ämnesområdena, så att man snabbt kan sätta sig in i och lära sig behärska ny teknik. Utbildningen ska med andra ord ge bästa möjliga beredskap för att röntgensjuksköterskan ska klara förändringar och omställningar inom sitt yrke. IV Studentinflytande Utbildningen arbetar utifrån ett studentcentrerat förhållningssätt. Studenterna är inbjudna att medverka i flera beslutade organ, men närvaron är låg. Detta innebär problem att kunna genomföra förändringar i de aktuella kurserna. Både formativa och summativa utvärderingar genomförs fortlöpande under utbildningens gång. Programansvarig får omedelbar återkoppling. Efter varje kurs skrivs en kursrapport baserad på analys av studenternas utvärdering av kurs. Därefter skriver programansvarig en programrapport som granskas och diskuteras av både lärare och studenter. Denna senare rapport ligger till grund för utveckling av programmet. Genom att studerandeantalet i röntgensjuksköterskeprogrammet är tämligen lågt innebär det att studenterna ofta prioriterar utvärdering av kurserna. Trots detta är det viktigt att uppmuntra studenterna att delta i beredande och beslutande möten. V Omvärldsanalys Programmet leder till en yrkesexamen samt till kandidatexamen i radiografi. Programmet är unikt då det inte finns någon utbildningen med liknande innehåll inom SA. Arbetsmarknaden är god i hela landet och många arbetstillfällen kommer att kunna erbjudas i framtiden pga. Specialisering och höga pensionsavgångar. Radiografi är ett ungt huvudområde och konsekvensen av det är att forskningen hittills varit begränsad. Internationellt har radiografi funnits i många år och är ett etablerat ämne. Det är en styrka för utbildningen att studenterna har möjlighet att utbilda sig vidare inom flera kurser på avancerad nivå för att få ut en magister-examen inom huvudområdet radiografi, men även inom andra närliggande områden. Institutionen har fått examensrätt för magister-examen i radiografi. Planeringen av en master i radiografi pågår med lärosäten inom södra regionen, Lunds universitet och Jönköpings Hälsohögskola. Detta är en positiv utveckling med tanke på att det endast finns åtta lärosäten som har examensrätten och en gemensam satsning med högsta och bästa kompetensen hos lärare vid de olika lärosätena, kan tas tillvaro i kurser. Positivt är att det idag inrättats en doktorandtjänst inom huvudområdet och inom SA och att det finns en adjungering på 20 % from september 2011. Det finns en god kontakt med verksamheten, och representanter för avnämarna finns representerade i programrådet. Enligt självvärderingen ligger programmet väl i framkant med beaktande av de sex kärnkompetenserna som förespråkas nationell och internationellt. Hur dessa återspeglas i utbildningen 5
framgår dock mindre klart. KTC är unikt för samtliga utbildningar inom vårdvetenskap och ger också möjlighet till samverkan mellan programmen inom SA. Någon alumnundersökning har inte kunnat genomföras utan istället finns det planer på att göra en riktad aumnundersökning till f.d. studenter i röntgensjuksköterskeprogrammet före år 2013 då Högskoleverket gör sin granskning. Genom det elektroniska nyhetsbrevet kan den kliniskt verksamma röntgensjuksköterskan fortsätta visa intresse av utbildning och ny kunskap. Flera strategiska satsningar har genomförts inom SA. En av dessa strategier har syftat till att höja den akademiska kompetensen hos röntgensjuksköterskor med äldre utbildning. Satsningarna har inneburit att informera och inspirera röntgensjuksköterskor att validera sin professionella erfarenhet för att på så sätt bli behörig till kurser upp till kandidatexamen. Detta har gjorts i form av lärarledd studiecirkel och beräknas vara avslutad i början av hösten 2011. Ett annat projekt är hållbar utveckling och portfolien Metoder i omvårdnadsarbete. Vicedekanus för akademin och programansvarig för röntgensjuksköterskeprogrammet deltar i arbetsgruppen Projekt kompetensförsörjning Bild- och Intervenstonscentrum (BIOC) vid Sahlgrenska sjukhuset. Den tekniska utvecklingen kommer att medföra förändrat kompetensbehov och ett ökat behöv av röntgensjuksköterskor med utbildning på avancerad nivå. VI Framtid Kortsiktigt: Med tanke på att endast en studentgrupp utexaminerats sedan det nya programmet startade 2008 kommer helheten att behöva ses över liksom de olika kursernas ordningsföljd och innehåll. Översynen av VFU platser är en akut åtgärd då det finns stora problem gällande klinisk omvårdnad inom somatisk vård samt platser inom bild- och funktionsmedicinens område. En kortsiktig lösning för att avråda den akuta bristen på röntgensjuksköterskor är att anta fem sjuksköterskor till individuell studiegång i röntgensjuksköterskeprogrammet. Men detta innebär inte att det finns fler VFU platser att tillgå. Långsiktigt: Behovet av röntgensjuksköterskor är stort i hela landet och framför allt i Västra Götaland. Att utöka antal studerandeplatser är möjligt med tanke på de teoretiska kurserna, men inskränkningen av antal VFU platser sätter gränser. Samverkan med andra universitet och högskolor har diskuterats och vissa kurser kan med fördel ges som distanskurser. En utveckling av pedagogiken sker genom en tillämpning och säkerställande av constructive aligment (d.v.s. en sammanhållen utbildningsprocess från lärande mål till läraraktiviteter, examinationer och bedömningskriterier). Arbetssättet ska vara fullt utvecklat inom en 10-års period. Kurser på avancerad nivå är ytterligare långsiktiga lösningar för programmet. Kurser på avancerad nivå är ett krav för att dels höja den akademiska nivån hos yrkesgruppen men även för att kunna möta verksamhetens framtida krav och behov av kompetens. Förändringar för att anpassa programmet till framtiden är påbörjade med olika projekt som finns angivet ovan i omvärldsanalys. En annan långsiktigt perspektiv är utveckling av en elektronisk lär- och bedömningsportfölj. 6
Sammanfattning: Det föreligger ett stort engagemang och en stor kunnighet hos lärarna men det finns ett behov av att öka kompetensen hos de kliniska handledarna. Utbildningen är forskningsanknuten och pågående forskning är kopplad till den kliniska verksamheten samt till forskning vid institutionen. Utbildningen har ett eget huvudområde och profil. Söktrycket till röntgensjuksköterskeprogrammet är relativt högt och det finns en god samverkan inom VGR. En övergripande systematisk kvalitetsutveckling pågår inom institutionen. Självvärderingen är välskriven och väl underbyggd med dokument av värde för rapportskrivande, liksom utbildningsplan och kursplaner är dessa också välskrivna. Innehållet i utbildningen är komprimerad men relevant medan huvudområdet borde bli mer tydligt och synliggjort i de olika kurserna. Möjligheten att läsa avancerade kurser inom programmet finns och planer på en full master är under planeringsarbete tillsammans med södra regionens lärosäten. Utvecklingsmöjligheter respektive hot mot utbildningens kvalitet som kan förväntas under de närmaste åren Exempel på områden med goda utvecklingsmöjligheter: Riktad alumnundersökning till före detta röntgensjuksköterskestudenter för utvärdering av hur utbildningen motsvarar yrkeslivets krav och behov Internationalisering; student- och lärarutbyte Finna nya kanaler som underlag för att utveckla utbildningen t.ex. fortsatt samarbete med andra lärosäten nationellt Ökad tillgång på VFU-platser Inrättande av alternativa digitala utbildningsmiljöer Nyutexaminerade röntgensjuksköterskor bedöms av avnämare ha god kompetens för att komma in i arbetet Översyn av tjänster som underlättar samarbete teori och praktik Förbättring av studentmedverkan i olika råd som är knutna till utbildningen Finna en strategi för utveckling av huvudområdet Ökad student-tillfredsställelse vad gäller ny utbildning och nytt huvudområde Fortsatt utveckling av bedömningskriterier Fortsatt utveckling av nya pedagogiska tankesätt och modeller Former för teamträning för att öka förståelsen för varandras professioner Ökad studenttrivsel och studentinflytande Utökad processorienterad handledning Utökad information och diskussion om innebörd och tillämpning av studentcentrerad utbildning Exempel på hot gentemot utbildningens kvalitet: Risk för att kvalitet och kvantitet i VFU urholkas om inte platstillgång och pedagogisk kvalitet säkerställs Handledarnas kompetens är bristfällig liksom karriärmöjligheter inom yrket Risk att lokalbrist kan leda till ett arbetsmiljöproblem Utbildningen tycks bli alltmer komprimerad 7
Varför gör studenterna uppehåll eller varför gör studenterna avbrott. Uppföljning och rutiner? Pensionsavgångar kunskapsluckor Forskning och kliniska erfarenhet hur kan dessa båda samverka? Auditgruppens slutsatser och förslag till prioritering av åtgärder/aktiviteter som kan främja programmets utveckling Sammanfattningsvis vill auditgruppen tacka för det hedersamma granskningsuppdraget. Vi vill också tacka för en väl genomarbetad självvärdering. Nedan sammanfattar vi de förslag till åtgärder som vi anser kan främja programmets utveckling. VFU med god kvalitet Ökad studentmedverkan i vidareutveckling av programmet Fortsatt prioriterat arbete med examinationsformer, bedömningskriterier och tydliggörande av constructive alignment 8