1 (4) Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen 2013-04-15 Dnr SBN 2013-150 Christer Nilsson Dnr KS 2013-229 Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3) FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker förvaltningens förslag till yttrande. FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Yttrande över betänkandet om trängselskatt avges enligt Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag. SAMMANFATTNING Linköpings kommun har fått den statliga utredningen Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3) för yttrande. Miljö och samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår att kommunen ska lämna synpunkter på de delar som berör delegation samt hur intäkter bör hanteras. I:\MoS\Namnder\Samhällsbyggnadsnämnd\Sbn-handlingar\Nästa nämnd\13 04 24\2013-150 Yttrande trängselskatt\missiv trängselskatt.doc
2 BAKGRUND Finansdepartementet har gett kommunen tillfälle att senast den 23 maj 2013 yttra sig över betänkandet Trängselskatt- delegation, sanktioner och utländska fordon (SOU 2013:3). Utredningen Regeringen beslutade den 9 juni 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att föreslå vissa bestämmelser om skatte- och avgiftsupptag vid användandet av vissa vägar. Utredaren skulle analysera förutsättningarna för och lämna förslag till vilka villkor som bör gälla för riksdagens delegation av föreskriftsrätt till kommuner när det gäller sådan skatt som syftar till att reglera trafikförhållanden i kommunen och som tas ut i form av trängselskatt. Utredaren skulle också lämna förslag till hur en sådan delegation kan utformas. Utredningen har konstaterat att det inte är grundlagsreglerat vilka personer kommunerna har rätt att beskatta. Något uttryckligt konstitutionellt förbud för en kommun att beskatta andra än sina egna medlemmar finns alltså inte. Enligt utredningens bedömning finns det inte heller en sådan underförstådd konstitutionell princip. Utredningens slutsats är därför att det inte finns något konstitutionellt grundat beskattningsförbud som medför att kommunen inte får ta ut skatt av andra än sina egna medlemmar. Nästa fråga som utredningen har tagit ställning till är vilket organ som ska få intäkterna från trängselskatten. Vid en samlad bedömning har utredningen stannat för att intäkterna från trängselskatten även fortsättningsvis ska tillfalla staten. I enlighet med direktiven har utredningen lämnat ett förslag till utformning av bestämmelser om delegation. Delegationen föreslås endast avse trängselskattens belopp vid olika tidpunkter, vilka tider skatten ska tas ut samt betalstationernas placering inom ett visst angivet geografiskt område. En fråga är till vilka organ delegation ska kunna ges. Det är oklart om bestämmelserna i regeringsformen medger att delegation kan ges direkt till ett kommunalförbund. Utredningen föreslår att delegation ges till Stockholms kommun och till Göteborgs kommun med krav på samråd med närliggande kommuner, Trafikverket, Transportstyrelsen och Skatteverket. Betänkandet innehåller även förslag till hantering av sanktioner och utländska fordon mm. Kommunen har dock, i detta skede, valt att avstå från att yttra sig i dessa frågor. Kommunens planeringssituation Linköpings kommun har för närvarande inte några konkreta planer avseende trängselskatt. Med tanke på att det visat sig vara mycket svårt att förändra trafiksektorn i riktning mot en förbättrad situation avseende stadsmiljö, hållbarhet, klimat, energi och luftkvalité finns det all anledning att i den fortsatta planeringen öppna för alternativa åtgärder.
3 Kommunen har tydliga mål för ett hållbart resande vilket kräver kraftfulla insatser. Inom många samhällssektorer har det skett en avsevärd minskning av koldioxidutsläpp under de senaste decennierna. Inom trafiksektorn har det dock visat sig vara mycket svårt att förändra lika påtagligt. För att kunna förändra i riktning mot ett hållbart resande behövs därför många typer av åtgärder trängselskatt kan vara ett sådant exempel. Centrala delar av staden har omfattande biltrafik vilket innebär att miljökvalitetsnormen för partiklar har överskridits. De verktyg som kommunen förfogar över för att påverka trafiken är dock begränsade. Trängselavgifter skulle därför kunna bli en användbar åtgärd för att förbättra luften i Linköping. Linköping styr trafikplanering, byggande och drift av trafiksystemet i staden utan större insatser från staten. Till skillnad från storstäderna där stora nationella insatser görs för att lösa problemen och i glesbygd där nationella medel investeras sker utvecklingen av trafiksystem i medelstora städer med lokala medel. Analogt med detta är att intäkter från trängselavgifter också bör investeras lokalt. Synsättet när det gäller begreppet trängselskatt behöver breddas. Trafiken ger upphov till många andra problem som bristfällig stadsmiljö, buller, luftföroreningar utan att omfattande trängsel finns. Vi menar att det bör ses som en avgift analogt med exempelvis parkeringsavgifter. ÖVERGRIPANDE MÅL Strategisk plan och övergripande mål för 2011-2014: Linköpings kommun bidrar till en hållbar utveckling med sikte på att vara en koldioxidneutral kommun 2025. Det är lätt för linköpingsborna att själva ta ett stort eget ansvar för sin påverkan på klimat och miljö. ÅTGÄRDSFÖRSLAG Förvaltningen föreslår att Linköpings kommuns yttrande ges följande inriktning: Linköpings kommun har för närvarande inte några konkreta planer avseende trängselskatt. Med tanke på att det visat sig vara mycket svårt att förändra trafiksektorn i hållbar riktning finns dock anledning att se positivt på utveckling av ytterligare möjliga åtgärder som exempelvis trängselskatter. Kommunen ser därför positivt på att regelverket runt trängselskatter utvecklas i takt med att nya kunskaper erhålls från de system som nu finns i Stockholm och Göteborg.
4 Begreppet trängselskatt behöver på flera sätt utvecklas och breddas. Dels menar vi att det bör ses som en avgift analogt med exempelvis parkeringsavgifter. Dels ger trafiken upphov till många andra problem som oattraktiv stadsmiljö, buller, luftföroreningar, olyckor och barriärer utan att omfattande trängsel finns. Utredningen föreslår att delegationen endast ska avse trängselskattens belopp vid olika tidpunkter, vilka tider skatten ska tas ut samt betalstationernas placering inom ett visst angivet geografiskt område. Linköpings kommun menar att kommunerna ska ges större möjligheter att besluta om trängselskatt än vad utredningen föreslår. Kommunen har idag i full rådighet över gatunätet, i princip i hela staden. Gatunätet planeras, byggs och underhålls i stort enbart med kommunala medel. Vi menar därför att eventuellt införande av trängselskatt i städer av Linköpings storlek måste styras av lokala problem, förutsättningar och beslut. Kommunen bör därför även kunna ges delegation att besluta om att trängselskatt/avgift ska tas ut, när den ska tas ut, vilka fordonslag samt vilket geografiskt område som den ska avse. Utredningen föreslår att intäkterna från trängselskatten även fortsättningsvis ska tillfalla staten. Linköpings kommun menar att trängselskatter endast kan få allmän acceptans om intäkterna går tillbaka till kommunen eller regionen för lokal användning inom trafiksektorn. Regelverket bör därför utformas med denna inriktning och vara generellt utan koppling till de särskilda överenskommelser som gjorts för Stockholm och Göteborg. SAMRÅD Samråd med har skett med kommunens juridikgrupp samt ekonomi- och finansgruppen. LÄNKAR Betänkandet om trängselskatt finns på: http://www.regeringen.se/content/1/c6/20/87/01/96846540.pdf KOMMUNLEDNINGSKONTORET MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN Peder Brandt Anna Bertilson Beslutet skickas till: Finansdepartementet
1 (2) Kommunstyrelsen Dnr KS 2013-229 2013-04-12 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet om trängselskatt (SOU 2013:3) Linköpings kommun lämnar följande synpunkter på rubricerat betänkande: Kommunen ser positivt på att regelverket för trängselskatter utvecklas. Linköpings kommun har för närvarande inte några konkreta planer avseende trängselskatt. Med tanke på att det visat sig vara mycket svårt att förändra trafiksektorn i hållbar riktning finns dock anledning att se positivt på utveckling av ytterligare möjliga åtgärder som exempelvis trängselskatter. Linköpings kommun förordar att begreppet trängselskatt utvecklas och breddas. Dels menar vi att det bör ses som en avgift analogt med exempelvis parkeringsavgifter. Dels ger trafiken upphov till många andra problem som oattraktiv stadsmiljö, buller, luftföroreningar, olyckor och barriärer utan att omfattande trängsel finns. Linköpings kommun menar att kommunerna ska ges större möjligheter att besluta om trängselskatt än vad utredningen föreslår. Kommunen har idag i full rådighet över gatunätet, i princip, i hela staden. Gatunätet planeras, byggs och underhålls i stort enbart med kommunala medel. Vi menar därför att eventuellt införande av trängselskatt i städer av Linköpings storlek måste styras av lokala problem, förutsättningar och beslut. Kommunen bör därför även kunna ges delegation att besluta om att trängselskatt/avgift ska tas ut, när den ska tas ut, vilka fordonslag samt vilket geografiskt område som den ska avse. Linköpings kommun menar att intäkterna från trängselskatter ska gå tillbaka till kommunen. Trängselskatter kan endast få allmän acceptans om intäkterna går tillbaka till kommunen eller regionen för lokal användning inom trafiksektorn. Regelverket bör därför utformas med denna inriktning och vara generellt utan koppling till de särskilda överenskommelser som gjorts för Stockholm och Göteborg
2 Linköpings kommun har valt att avstå från att lämna synpunkter på de delar av betänkandet som berör sanktioner och utländska fordon. För Linköpings kommun Paul Lindvall Kommunstyrelsens ordförande