Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon

Transkript

1 YTTRANDE Finansdepartementet Stockholm Betänkandet SOU 2013:13 Trängselskatt delegation, sanktioner och utländska fordon Det var bara under medeltiden som ägarna till strategiska vägar kunde kräva vägavgifter utan att leverera något mervärde eller annan tjänst tillbaka. Kommissionens vitbok Sammanfattning Vägvalet anser att beslutet om trängselskatt i Göteborg har tillkommit på felaktiga grunder och därför bör omprövas. Trängselskatt tas ut på genomfartslederna i strid mot förarbetena till lagstiftningen. Betalningsområdet har blivit alldeles för stort, projekten i den nationella planen är alltför omfattande och finansieringen med trängselskatt riskerar att förstöra stadens ekonomiska förutsättningar. Någon delegation till kommunen bör inte genomföras eftersom den ändå blir alltför begränsad till sitt innehåll. Prövning för utländska fordon bör kunna genomföras i Förvaltningsrätten såväl i Göteborg som i Stockholm. Avgiftsuttag på utländska fordon stämmer inte med Eurovinjettdirektivet. Av utredningen att döma råder det stor osäkerhet om intäkterna då betalning från utländska fordonsägare bygger på frivillighet. För Vägvalet Theo Papaioannou Partiledare Tom Heyman Vice partiledare 1 (5)

2 1.2 Utredningens arbete Vägvalet finner det anmärkningsvärt att utredningen valt att träffa representanter för Borgerligt Ja till Trängselskatt, Naturskyddsföreningen och andra som är positiva till skatten men däremot avstått från att träffa någon representant som har kritiska synpunkter. Utredningen har därmed inte fått någon balans i sin uppfattning om allmänhetens inställning. Partiet Vägvalet bildades efter fullmäktigebeslutet i Göteborg i februari 2010 och erhöll, efter bara sex månaders existens, 5,32 % av rösterna i kommunalvalet samma år. Ett flertal undersökningar har visat att skattebeslutet saknar stöd hos allmänheten i Göteborg och ett krav på att den tidigare utlovade folkomröstningen skall genomföras har nu samlat över namnunderskrifter via tidningen GT. 2.1 Den svenska trängselskatten Utredaren konstaterar att avsikten med skatten är att minska trängseln och reglera motorfordonstrafiken. Betalningsområdet för Göteborg har dock fått en vida större omfattning och innefattar stora glesbygda områden som helt saknar trängsel. Det är också värt att notera att trafiken i stadens centrala delar minskat kontinuerligt sedan 1970-talet. Syftet med skatten framstår därför som främst en finansieringskälla, en form av utökad kommunal beskattning. 2.2 De EU-rättsliga förutsättningarna Utredningen jämför skatten i Göteborg med trängselskatten i London. Denna jämförelse är inte relevant. Skatteområdet i London omfattar det centrala vägnätet, kringfartslederna är avgiftsfria. I Göteborg är det inte möjligt att passera genom staden utan skattedebitering. Skatteområdet i Göteborg omfattar dessutom t.ex. Älvsborgsbron som inte kan motiveras vare sig med trängsel eller luftkvalitetsproblem. 2.3 Nationella planen Utredningen konstaterar i inledningen att skatten saknar motprestation från statens sida, men i ett senare avsnitt anförs att skatteintäkterna skall användas för speciella projekt i den nationella planen. Resonemanget är ologiskt. För Göteborgs del kommer dessutom huvuddelen av skattebeloppet att användas för en pendeltågstunnel. Att beskatta biltrafiken för att bygga ut järnvägsförbindelser har tidigare inte tillämpats i Sverige Västsvenska paketet Utredningens uppgifter om det Västsvenska paketet är delvis felaktiga. Hamnbanan, E45 och dubbelspåret till Trollhättan ingår inte i avtalet. Det avtalade beloppet är 30 miljarder, men finansieringen är delvis oklar och redan nu otillräcklig, bland annat beroende på att förslaget om höjda banavgifter inte vunnit Riksdagens bifall. Kostnadsutvecklingen skapar också allvarliga farhågor för att finansieringen med trängselskatt kommer att vara helt otillräckligt och att staden därigenom drabbas av en kraftig skuldökning. 3.4 Beslut om att införa trängselskatt Utredaren konstaterar att initiativ till trängselskatt skall komma från kommunen. Så skedde inte i Göteborg. Förslaget kom från en av staten utsedd förhandlingsman som tillsammans med Vägverket (staten) utformade förslaget. Beslutet fattades sedan av en regeringsföreträdare tillsammans med kommunstyrelsens tidigare ordförande. Någon accept från befolkningen i Göteborg fanns inte och förslaget i Göteborgs kommunfullmäktige drevs igenom med statligt hot om minskade anslag. 2 (5)

3 3.5 Delegation Utredningen föreslår att viss delegation skall lämnas till Göteborgs kommun. Med tanke på den omfattande administration som då krävs med samråd med ett stort antal kommuner inom regionen och med Transportstyrelsen, Trafikverket och Skatteverket och de mycket stora inskränkningarna i delegationsrätten om föreslås, anser Vägvalet att delegationsrätten blir så innehållslös att en sådan beslutsordning inte skall införas. 3.8 Genomfartsleder Utredaren slår fast att skatt inte skall tas ut på genomfartsleder, men när det gäller Göteborg är hela idén med skatten att just beskatta genomfartsleder eftersom det är där som tillräckliga trafikströmmar finns som kan motivera skatten. Utredningens referat av förarbetena visar mycket klart att skatteområdet i Göteborg har fått en felaktig utformning. 4.5 Höjning av skatten Skatteuttaget i Göteborg är redan nu väsentligt högre än i Stockholm, trots att Stockholm har en avsevärt mycket större befolkning och dessutom en väsentligt högre skattekraft. Skatten i Göteborg skall dessutom höjas redan Redan idag motsvarar skatteuttaget för en normalinkomsttagare som drabbas av full beskattning en kommunalskattehöjning på nästan 4 kr, något som gör Göteborg till Sveriges dyraste kommun. Att trängselskatten ska höjas efter sammanvägd helhetsbedömning av trängselsituation, intäktskrav, KPI, och BNP påvisar att detta är en ny typ av skattebas som lämpats över på kommuner och regioner. Detta förstärks då utredningen kommer fram till att acceptansen för systemet sannolikt ökar om trängselskatten knyts till trängsel i stället för till intäktskrav. 5.3 Utländska fordon Utredningen föreslår att utländska fordon skall betala trängselskatt. Utredaren bortser då från komplikationen att utländska fordon redan betalar vägavgift i Sverige genom Eurovinjettsystemet. Trafikverket har i ett PM konstaterat att ytterligare avgiftsuttag därför inte är möjligt: Det finns en EG-rättslig reglering som i dag begränsar möjligheterna att ta ut avgifter för tunga vägfordon avsedda för godstransport. Det är inte tillåtet att vid sidan av den så kallade eurovinjetten ta ut ytterligare vägavgifter eller vägtullar av den tunga trafiken. Undantag görs dock för broar, tunnlar och bergspass. För sådana nybyggda vägavsnitt kan såväl vinjett som vägtull tas ut samtidigt. Utredningen bortser helt från den legala frågan om det är möjligt för svenska staten att på detta sätt beskatta utländska medborgare. Man för tämligen komplicerade resonemang om hur, och om, indrivning skall fungera, men slutsatsen verkar vara att rättsläget är osäkert. Det kan ju heller inte uteslutas att någon EU-medborgare väljer att få en rättslig prövning av skatten. 8.3 Forum Eftersom större delen av den utländska trafiken har anknytning till Göteborg bör ägare till utländska fordon fritt kunna välja om man vill överklaga ett beslut hos förvaltningsrätten i Göteborg eller i Stockholm. 3 (5)

4 Alternativa lösningar och effekter av utebliven reglering Enligt slutsatserna som utredningen kommer fram till förestår det inte vara enkelt att få utländska fordon att betala. Att begära obligatoriska transponders på utländska fordon anses vara diskriminerande. Det alternativ som utredningen stödjer sig på bygger på en frivillighet. Ytterligare alternativ för betalning anses inte vara ekonomiskt Kostnadsmässiga och andra konsekvenser Den möjliga, observera möjliga, årliga bruttointäkten för Göteborg och Stockholm uppskattas till ca 75 miljoner kr, varav en betaltjänst på internet skulle ge en möjlig bruttointäkt på ca 4 miljoner kr. Totalt sett har endast ca 40 procent av alla utländska fordon transponders som skulle kunna utnyttjas. Andelen är väldigt låg och det är troligt att detta kommer att mynna ut i ett nollsummespel och kanske fördyring beroende på om EU-länder väljer att överklaga beslutet Samlade offentligfinansiella effekter av utredningens förslag På lång sikt bedöms intäkterna årligen bli ca 40 miljoner kr för Göteborg och på kort sikt 17 miljoner kr. Bedömningen är dock väldigt osäker då grundläggande statstik saknas, både vad gäller antalet utländska fordon som passerar Göteborgs betalstationer och inbetalning från de utländska fordonen. Detta innebär att det råder stor osäkerhet i om beskattning av utländska bilar är lönsamt och om det ska göras över huvudtaget. 4 (5)

5 Bakgrund Vägvalet Partiet Vägvalet bildades i Göteborg som en reaktion på beslutet om att införa trängselskatt i Göteborgs kommun, trots tidigare löften om motsatsen från de ledande politiska partierna. I kommunalvalet 19 september 2011 fick partiet röster vilket motsvarade 5,32 % av rösterna. På Hisingen, som allmänt anses drabbas hårdast av trängselskatten, fick partiet 8,76 % och blev tredje största parti. Enligt en Sifo-undersökning som publicerades är 57 % av invånarna i Göteborgs kommun emot trängselskatten (bara 31 % var positiva). Vägvalet har samlat in namnunderskrifter från medborgarna i Göteborgs kommun för en lokal folkomröstning om trängselskatten, vilket motsvarar cirka 5,32 % av befolkningen och med stöd av kommunallagen lämnat in en motion till Göteborgs kommunfullmäktige om att genomföra en sådan. Totalt samlades namn in från hela Västra Götalandsregionen. Kontaktuppgifter Vägvalet Theo Papaioannou Partiledare, Vägvalet Tel E-post. theo.papaioannou@vagvaletgbg.se Adress: Bokskogsbacken Hisings Backa Hemsida: 5 (5)