Ansökan om forskningsmedel inom forskningssatsningen Anlagd Brand Brandstatistik vad vet vi om anlagd brand? Anlagd brand är ett stort samhällsproblem. Enligt statistik från Svenska Brandskyddsföreningen SBF ligger anlagd brand bakom åtminstone en fjärdedel av alla bränder årligen, enligt vissa källor upp till 40 %. Totalt anläggs över 10 000 bränder i Sverige årligen. Minst hälften av dessa är verk av barn och ungdomar under 18 år. Hälften av alla skolbränder är anlagda, d v s nästan dubbelt så många som för bränder totalt 1. Det sker idag ungefär en anlagd skolbrand om dagen i Sverige. Trots problemets omfattning saknas identifierad gärningsman i 90 % av fallen. För att kunna angripa problemet med anlagd brand på ett effektivt sätt är det viktigt att lära sig så mycket som möjligt av den statistik om problemet som finns. Här är statistik både om objektet som utsatts samt om förövaren viktig. I en förstudie genomförd av SP 2007 2 identifierade man att problemet med anlagd brand behöver angripas brett, dvs både baserat på tekniska lösningar samt genom påverkan av brandanläggarna, ansatsen för hur detta sker bäst måste baseras på det som kommer fram bland annat ur statistiken. Oavsett orsak är det svårt att helt eliminera risken för anlagd brand. Utan tillförlitlig statistik och förståelse för vilka brandförlopp som kan förväntas, hur dessa påverkar byggnader och eventuella skyddssystem samt människor i dess närhet, kan man inte effektivt förebygga problemet. Detta projekt avser analysera olika statistikkällor och ta fram en samlad bild av anlagd brand nationellt och internationellt. Inom litteraturen finns ett antal dokument med tips och råd till organisationer som är ansvariga för objekt som kan vara utsatta för brand i syfte att minska risken för anlagd brand 3. Många av dessa råd bygger på erfarenhet av anlagda bränder i och kring byggnader men är delvis förenklade och föråldrade. Genom att förstå omfattningen av problemet och hur typiska anlagda bränder ser ut kan man lättare undersöka både inverkan av miljön på människan och eventuella tekniska system samt föreslå lämpliga krav för byggnader som kan tänkas vara särskilt utsatta för anlagda bränder. Målsättning Målsättningen för detta projekt är att kvantifiera omfattningen av problemet anlagd brand och fördelning mellan olika objekt för att kunna föreslå åtgärder i framtiden. Vidare identifieras vilken typ av tekniska system som har varit verksamma mot ett urval av anlagda bränderna som har inträffat och vad orsaken har varit till att konsekvenserna blivit så omfattande. Genom en förståelse av problematiken kan man identifiera var man bäst sätter in resurser för att minska antalet och konsekvenserna av anlagda bränder. 1 Svenska Brandförsvarsföreningen rekommendation Anlagd brand skolor, ISBN 91-7144-310-X, AB Ystads Centraltryckeri (1996). 2 M. Simonson, Anlagd brand ett stort samhällsproblem. Brandforsk förstudie. SP Rapport 2007:21, ISSN 0284-5172 (2007). 3 T ex Lewis, 1999.
Projektgenomförande Källor for brandstatistik är många, t ex Räddningsverket (SRV) och deras Nationella centrum för lärande från olyckor (NCO), försäkringsbolag, Svenska Brandskyddsföreningen (SBF), Brottsförebyggande rådet (BRÅ) m fl. Alla källorna har lite olika syften med sin statistik och innehållet varierar därför, för att kunna få svar på så många frågor som möjligt är det därför viktigt att studera så många källor som möjligt. Då man lägger fokus på de tekniska orsakerna till branden och dess utveckling kommer inte förövaren att undersökas närmare inom detta projekt. Alla källorna utom BRÅ:s databas kommer att användas i detta projekt. De uppgifter som är väsentliga att få reda på är: Verksamhet Byggnadstyp Tid på dygnet (för anläggning och upptäckt) Antändningskälla Hur upptäcktes branden Vad fanns det för upptäcktsmöjligheter (detektionssystem, vakter etc.) Hur släcktes branden Vad fanns det för släcksystem på platsen Hur stora blev skadorna Plats (storstad, småstad, landsbygd) Förövare Detta för att kunna svara på frågor som: Hur fördelar sig risken för anlagd brand mellan de olika vanliga brandobjekten? Kan man urskilja några objekt som är mer utsatta än andra, t ex inom skolvärlden, löper flervånings skolor mindre risk än enplans konstruktioner? Vilka tekniska system har varit mest verksamma respektive verkningslösa Orsaker till varför branden fick så stora konsekvenser Vilken antändningskälla används oftast och vilken får störst konsekvenser Baserat på dessa frågeställningar kan man sedan bestämma vilken typ av insatser som har störst potential att begränsa omfattningen och konsekvenserna av anlagda bränder inom olika verksamheter. Viktigt är också att besvara: Hur vanliga är anlagda bränder (relativt andra typer av tändkällor)? Är detta ett större problem i Sverige relativt våra grannländer eller ur ett globalt perspektiv? I vilken utsträckning ger anlagd brand uttryck för andra sociala problem eller används den för att dölja andra brott? I vilken utsträckning är detta ett ungdomsproblem? Är detta ett storstadsproblem eller landsortsproblem? Vad saknas i statistiken för att kunna använda det i vetenskapliga studier? I den mån det är möjligt kommer man även att söka svar på ovan frågor. Detta för att identifiera var utbildnings och andra typer av påverkan sätts in effektivast samt se vilka erfarenheter vi kan dra från andra länder. För att kunna besvara dessa ovan nämnda frågor behöver man även studera internationell brandstatistik, enklast är att ta statistik från engelskspråkiga och nordiska länder och valet faller då på USA och Storbritannien, två länder i vilka anlagda skolbränder har identifierats som ett problem samt Norge och Danmark. Vidare behöver man få med statistik även från mindre kommuner.
Antagligen är inte statistiken tillräckligt detaljerad för att man ska kunna besvara alla de ovanstående frågorna. Man kommer därför att behöva göra ytterligare undersökningar, t ex intervju med berörda fastighetsägare. Ett fåtal undersökningar genomförs i detta projekt för att kontrollera om det är en framkomlig väg att få in den information som behövs. Dessa undersökningar kommer att fokuseras på skolor och genomföras genom att man intervjuar ansvariga personer om byggnadens utformning och brandskydd. Arbetet kommer att genomföras som ett samarbete mellan SP Brandteknik, LTH Brandteknik med input från NCO, Försäkrings AB Göta Lejon och. Kontakt har tagits med Försäkrings AB Göta Lejon och för att försäkra deras medverkan som viktiga statistik källor. Vidare har man inlett diskussioner med NCO om deras aktiva medverkan i framtagning av lämpligt statistiskt underlag ur deras databas 4. Arbetet kommer att genomföras i 5 arbetspaket. Arbetspaket 1 Sammanställning av data De tillgängliga nationella statistikkällorna sammanställs och vilka källor som innehåller vilka data om byggnad etc. görs för att underlätta arbetet i de följande arbetspaketen. Vidare identifieras vilka data som saknas helt och hur man ska kunna komma åt denna information. Man undersöker om det är en framkomlig väg att ta in saknad information genom telefonsamtal till ansvariga personer där man tar in information som byggnadens utformning och brandskydd. Allmän statistik om anlagd brand tas fram dvs. hur vanligt det är och trender. Arbetspaket 2 Tekniska system I detta arbetspaket är fokus på byggnadens utformning, verksamhet i byggnaden, tekniska system för upptäckt och bekämpning av brand och hur dessa system fungerat vid branden. Syftet är att identifiera vilka typer av byggnader som angrips oftast och var konsekvenserna blir som störst. Detta för att bestämma var tekniska lösningar är värdefulla. Vidare undersöks vilka tekniska lösningar som finns tillgängliga som har haft störst förhindrande verkan samt varför systemen har fallerat i de fall de gjort det. Arbetspaket 3 Storstad Småstad Här undersöks skillnader mellan anlagda bränder i storstäder och mindre städer både avseende omfattning samt om det är några skillnader i anläggningsmönster. Göteborg, Malmö, Borås och Ängelholms kommuner kommer att användas som undersökningsobjekt. Arbetspaket 4 Skillnader i olika länder Debatten om anlagd brand är väldigt nationell. För att kunna dra erfarenheter från andra länder är det viktigt att veta hur situationen är i andra länder. I detta arbetspaket undersöks hur stor del anlagda bränder Storbritannien, USA, Norge och Danmark har och hur detta har varierat över tiden. Vidare undersöks om man har gjort några speciella insatser mot skolbränder. Arbetspaket 5 Projektledning och Rapportering Detta projekt besvarar många olika typer av frågeställningar baserat på i många fall samma data. För att arbetet ska bli så effektivt som möjligt krävs det en kraftfull projektledning så att inte samma data behöver plockas fram flera gånger. I detta arbetspaket ingår även rapportering enligt forskningssatsningens krav samt rapportering i form av artiklar och vetenskapliga rapporter. 4 Observera att insyn i NCO databaser kan endast ske under strikt sekretess.
Projektgrupp Projektgruppen består av forskare från SP Brandteknik och LTH Brandteknik och Riskhantering. Dessa instanser kommer att förstärkas genom aktivt medverkan från Försäkrings AB Göta Lejon,, och NCO. Preliminära namn på medverkande finns listad nedan: Forskningsutövare SP Brandteknik LTH Per Blomqvist (Projektledare) Patrick van Hees och övriga forskare på LTH Datakällor (delvis forskningsutövare) Försäkrings AB Göta Lejon Katarina Olsson Annika Larsson NCO Colin McIntyre Arbetet fördelas enligt: Arbetspaket 1 Data Arbetspaket 2 Tekniska system Arbetspaket 3 Storstad - småstad Arbetspaket 4 olika länder Arbetspaket 5 Projektledning och rapportering SP, NCO, Försäkrings AB Göta Lejon, SP, LTH SP, LTH, Försäkrings AB Göta Lejon, SP (USA, UK, Norge), LTH (Danmark) SP, alla Tidsram Syftet med detta projekt är att ta fram var insatser mot anlagd brand gör bäst nytta. Avsikten är därefter att söka medel för att ta fram metoder som kan användas i dessa områden vid nästa utlysning av forsningsmedel i anlagd brand. Projektet kommer att starta så snart medel har getts och avslutas den 1:e februari 2009. Budget Det är svårt att uppskatta värdet på den tiden som Försäkrings AB Göta Lejon, och NCO kommer att lägga på projektet men man kan anta att tillgången till deras statistik samt input från dem på andra sätt kommer att skapa ett mervärde i projektet på minst ca 200 000. Nedan följer en sammanställning av den uppskattade kostnaden för projekten fördelar ungefär per arbetspaket. Kostnaden inkluderar både SP och LTH och innefattar både forskning, rapportering, eventuella resor och inköp av internationell statistik vid behov. Arbetspaket Budget Arbetspaket 1 Data 140000 Arbetspaket 2 Tekniska system 100000 Arbetspaket 3 Storstad - småstad 70000 Arbetspaket 4 olika länder 80000 Arbetspaket 5 Projektledning och rapportering 190000 TOTAL 580000
Nytta med projektet Detta projekt är ett första steg i en längre process för att avsevärt minska konsekvenserna av anlagda bränder främst inom skolor och daghem. För att identifiera var man bäst gör insatserna i denna process är det viktigt att ha så mycket data om inträffade anlagda bränder som möjligt, detta gäller både stora och små bränder. Information som behövs är byggnadens utformning, material, detektions och släcksystem, tändkälla, brandförlopp, konsekvenser, plats, etc. Detta för att besvara frågor som är det endast envåningsbyggnader som behöver skyddas? Är bästa lösningen aktiva system, etc? Detta projekt tar fram denna information genom att gå igenom den statistik som finns tillgänglig, dessutom identifieras vilken data som saknas i statistiken. Vidare är det viktigt att ta lärdom av andra länder. Ett första steg i denna process är att studera statistik frånandra länder för att se omfattningen av problemet hos dem.