Social och situationell prevention av skolbränder metodutveckling, implementering och utvärdering

Transkript

1 Ansökan, Brandforsk 08, inom området applicerade projekt och mänskligt beteende, samt intresseanmälan inför aviserad utlysning 2009: Social och situationell prevention av skolbränder metodutveckling, implementering och utvärdering Sammanfattning Denna ansökan avser en första etapp i en långsiktig satsning på förebyggande av skolbränder utifrån bl a kriminologiska, folkhälsovetenskapliga och miljömässiga utgångspunkter. Huvudambitionen är att vetenskapligt utvärdera effekterna av en samlad strategi tänkt att implementeras på bred front i Karlstads kommun. Syftet med den första etappen är att vetenskapligt förankra och beskriva den tilltänkta metodansatsen som modell för skolbrandsprevention, samt att utforma och planera utvärderingen i etapp 2. Ansökan skall således även uppfattas som en intresseanmälan för den utlysning som Brandforsk aviserat till början av 2009, avseende den andra etappen. Problembeskrivning Anlagda skolbränder är ett stort problem för många kommuner. Sammantaget uppgår kostnaden för skolbränder till många hundra miljoner varje år (Simonson, 2007) Bara i Stockholms län uppgick försäkringsbolagens kostnader för skolbränder till 100 miljoner kronor under år 2007 (DN, 2008). Även om det ofta inte har gått att identifiera någon gärningsman, så är den samlade bedömningen att de flesta bränder i skolor begås av barn och ungdomar under 18 år. Vanligast är att det sker under lektionstid, vilket gör att skadorna ofta kan begränsas genom att de upptäcks relativt snabbt. Men många bränder sker också under kvällstid med mycket omfattande ekonomiska kostnader som följd. Mycket av det förebyggande arbetet mot anlagd brand har fokuserats på tekniska lösningar (Sv. Brandskyddsföreningen, 1996). De är naturligtvis mycket viktiga, men enligt vår mening bör de kompletteras med kunskapsbaserade åtgärder inom både social och situationell prevention. Exempelvis finns det ett mycket tydligt statistiskt samband mellan omfattningen av skadegörelse och anlagda skolbränder (se figur nedan). Det innebär rimligen att det är viktigt att på olika sätt motverka skadegörelse för att också bekämpa anlagd brand.

2 Skadegörelse/ inv. Anlagd brand Fig. Samband mellan anlagd brand och skadegörelse. Källor: SRV/NCO statistikdatabas och BRÅ brottsstatistik. Bearbetning, Ulf Mårtensson. Syfte Som komplement till de mer tekniskt inriktade brandförebyggande insatserna har vi i Karlstad utvecklat en arbetsmodell som bygger på åtgärder som minskar tillfällen och möjligheter till brott inklusive anlagd brand, så kallad situationell brottsprevention. På en skola där sådana åtgärder genomförts har den upplevda tryggheten ökat bland eleverna och antalet larm till räddningstjänsten minskat kraftigt. Det skulle vara värdefullt att studera effekterna av sådana insatser i bredare skala för att se om detta var en tillfällighet eller om arbetssättet erbjuder en bestående effekt. Den övergripande tanken är att vetenskapligt utvärdera effekterna av en samlad strategi tänkt att implementeras på bred front i Karlstads kommun. Som ett första steget avses att vetenskapligt beskriva den tilltänkta metodansatsen som modell för skolbrandsprevention, samt att förbereda för den långsiktiga intervention och uppföljning som ska ligga till grund för utvärderingen. Ansökan skall således även uppfattas som en intresseanmälan för den utlysning som Brandforsk aviserat till början av Genomförande Genomförandet beskrivs nedan i tre steg. Steg 1 och 3a ligger inom ramen för denna ansökan (förstudie, etapp 1) medan steg 2 och 3b ska ses som kompletterande delar i en intresseanmälan om en huvudstudie (etapp 2).

3 Steg 1: Modellutveckling Inspirationen bakom den tilltänkta ansatsen kommer huvudsakligen från kriminologisk teori. Liknande principer finns även inom det folkhälsovetenskapliga området. Ett tredje inflöde gäller teoribildning inom arkitektur och samhällsplanering kring den fysiska miljöns utformning och dess betydelse för att inbjuda till resp avskräcka från brottsliga handlingar. Inom kriminologin skiljer man vanligen mellan social och situationell prevention (Sahlin, 2000). Medan den sociala preventionen syftar till att minska benägenheten för brott genom att motverka sådan frustration och missanpassning som kan ligga till grund, avser den situationella preventionen att motverka själva brottsgenomförandet. En annan vanlig indelning utgörs av primär, sekundär och tertiär prevention (Lemert, 2002). Den primära preventionen avser brottsförhindrande åtgärder, den sekundära insatser mot tidiga tecken på brottslighet och den tertiära brottsrehabiliterande insatser mot redan etablerade brottslingar. En genomgående tanke är att brottslighet är en eskalerande process (en slags brottstrappa) där allvarligare brott och incidenter vanligen föregås av lindrigare sådana. Ett sätt att arbeta situationsinriktat är att modifiera miljön och på så sätt påverka t ex känslan av att vara observerad. Ansatsen kallas Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) och syftar allmänt till att avskräcka från brottsliga handlingar genom utformning av den bebyggda miljön (Crowe, 2000; Newman, 1996). Åtgärderna kan vara fysiska avseende miljöns utformning (överblick, växtlighet, gångvägar, p-platser), tekniska (belysning, lås, larm, bommar, kameraövervakning), symboliska (skyltar, staket, grindar, rabatter) eller psykologiska (rent och snyggt, musik, konstverk, information). Inom kriminologin arbetar man också utifrån rutinaktivitetsteorin (Cohen & Felson, 1979; Cullen & Agnew, 2003). Rutinaktivitetsteorin identifierar tre faktorer som alla måste föreligga för att ett brott ska begås. Det måste finnas en motiverad gärningsman, ett lämpligt stöld- eller skadeobjekt, samt brist på förhindrande kontroll. Att påverka motivationen handlar om social prevention medan de båda andra komponenterna mera handlar om situationell prevention. Bland ytterligare teoretiska bidrag kan nämnas principer om community crime control som återför initiativet för brottsbekämpning till de lokala aktörerna själva (Kelling & Coles, 1996). Eftersom brott sällan sker slumpartat har vi med stöd av olika kriminologiska teorier och empiriska kunskaper utvecklat en preliminär arbetsmodell som innehåller många olika åtgärder som sammantaget bedöms minska risken för skolbränder. Det sker med allt från insatser i den fysiska miljöns yttre och inre utformning till olika symboliska och psykologiska åtgärder. Modellen befinner sig på utvecklingsstadiet och behöver få en tydligare teoriförankring och lansering. I arbetet kommer samarbete att sökas med relevanta forskningsmiljöer, bl a den beteendevetenskapligt inriktade miljö kring brandanläggning som är under uppbyggnad under ledning av fil dr Renée Perrin- Wallqvist och professor Torsten Norlander vid Karlstads universitet. Kunskap om arbetsmodellen efterfrågas av både kommuner och olika räddningstjänstförbund runt om i Sverige. Det som tycks tilltala är att insatserna är mycket konkreta och bygger på både forskning och praktiska erfarenheter.

4 Steg 2: Intervention (praktisk tillämpning) Karlstads kommun planerar nu insatser på bred front i enlighet med den ovan skisserade modellen. Ett viktigt inslag är att tillsammans med både lärare och elever identifiera platser där risken för konflikter och kränkningar är stor och vidta åtgärder som samlat reducerar risken för att sådana situationer ska uppstå. Då är det viktigt att se över elevernas och lärarnas rörelsemönster i skolan, hur den fysiska utformningen kan förbättras för en ökad naturlig tillsyn och att anpassa skolschemat ur ett trygghetsperspektiv etc. För att få till ett sådant arbetssätt behövs information och utbildning av både skolledare, lärare, elever och föräldrar, vilket också har påbörjats. Skoldirektören i Karlstads kommun har beslutat att denna arbetsmodell ska utvecklas inom alla skolor i kommunen. Det är vidare aktuellt med renoveringar av ett antal skolor i Karlstad och vid planeringen så har dessa trygghetsskapande och brottsförebyggande aspekter beaktats. Steg 3: Utvärdering Av avgörande vetenskapligt intresse är givetvis att undersöka om det ovan beskrivna arbetssättet och de åtgärder som detta leder till verkligen medför mätbara effekter. Därför behövs a) en väl genomarbetad utvärderingsdesign som kan ge svar på de frågor som motiveras från såväl vetenskapliga som praktiska utgångspunkter. Att ta fram en sådan design är därför ett delmål inom förstudien (etapp 1). Häri ingår bl a överväganden kring behov av kontrollkommuner m m. b) ett genomförande av den utvärdering som föreslås enligt ovan. I denna del önskar vi återkomma med en mer preciserad ansökan till huvudstudien (etapp 2). Medverkande parter och finansiering Projektet är tänkt att genomföras i samverkan mellan Karlstads kommun, Karlstadregionens räddningstjänstförbund, polismyndigheten i Värmland, samt Karlstads universitet. Kommunen står för kontakter med berörda förvaltningar och svarar för interventionsdelen i projektet. Kommunen medverkar också aktivt i projektgenomförandet i stort genom sin trygghetsutvecklare Gunnar Dahl och tidigare säkerhetschefen Ulf Mårtensson, numera samordnare på barn- och ungdomsförvaltningen. Kontaktpersoner från skolförvaltningen är skoldirektör Per Uppman, från räddningstjänstförbundet räddningschefen Stefan Bergsröm samt från polisen kommissarie Christer Lööf. Universitetets del är att forskningsförankra arbetssättet och tillsammans med Dahl och Mårtensson dokumentera detta, samt att utforma en utvärderingsdesign som har förutsättningar att ge svar på de frågor som ställs angående metodens effekter. Från universitetets sida medverkar professor Ragnar Andersson som handledare och vetenskapligt ansvarig, samt en ännu ej rekryterad projektassistent (möjlig blivande doktorand inom ramen för huvudstudien). Vid universitetet finns även en gruppering med beteendevetenskaplig inriktning under ledning av professor Torsten Norlander och fil dr Renée Perrin-Wallquist

5 som kommer att involveras i det fortsatta arbetet. En koordinering av våra forskningsinsatser eftersträvas. Räddningstjänstförbundets och polisens roller är att fortlöpande medverka med expertsynpunkter samt genom spridning av arbetssätt och forskningsresultat. Finansiering söks för universitetets åtaganden med sammanlagt kr för Kommunens, räddningstjänstens och polisens medverkan finansernas via ordinarie anslag. För etapp 2 kommer medfinansiering att sökas från Räddningsverket inom ramen för verkets utlysning Effekter av samhällets säkerhetsarbete med deadline för intresseanmälan 2 juni Förväntade resultat, spridning, tidsplan, m m Förstudien (etapp 1) skall som ovan nämnts resultera i en väl underbyggd, förankrad och dokumenterad modell för prevention av anlagda skolbränder, samt en likaledes vetenskapligt välgrundad ansats för utvärdering av modellens praktiska tillämpning inom Karlstads kommun. Dessa resultat ska vad modellen beträffar spridas bland berörda praktiker, lärare och elever som underlag för kommunens fortsatta förändringsarbete (interventionen). Utvärderingsdesigen, däremot, är i första hand tänkt som underlag för genomförandet av den utvärdering som kommer i etapp 2, för vilken denna ansökan endast utgör en intresseanmälan. Arbetet enligt etapp 1 är tänkt att genomföras under 2009 medan etapp 2 planeras till åren Etapp 2 bör utformas så att den ger utrymme för en lämplig kandidat att doktorera på projektet. Karlstad Gunnar Dahl Ulf Mårtensson Ragnar Andersson Referenser Cohen L E, Felson M (1979). Social Change And Crime Rate Trends: A Routine Activities Approach. American Sociological Review, Vol. 44, No. 4, pp Crowe, Tim. (2000). Crime Prevention Through Environmental Design. 2nd edition. Boston: Butterworth - Heinman. Cullen F T, Agnew R (Eds.). Criminological theory : past to present - essential readings. Second edition. Los Angeles: Roxbury Park, 2002.

6 DN, Dagens Nyheter (2008). Kelling G L, Coles C M. Fixing Broken Windows: Restoring Order and Reducing Crime in Our Communities. New York: Free Press, 1996 Lab S P. Crime Prevention: Approaches, Practices and Evaluations. 6th edition. Anderson Publishing, Lemert E M. Primary and secondary deviance. In: Cullen F T, Agnew R (Eds.). Criminological theory : past to present - essential readings. Second edition. Los Angeles: Roxbury Park, Newman O (1996). Creating Defensible Space. U.S. Department of Housing and Urban Development Sahlin I (2000). Brottsprevention som begrepp och samhällsfenomen. Lund: Arkiv förlag. Simonson M. Anlagd brand ett stort samhällsproblem. SP Rapport 2007:21 Svenska Brandskyddsföreningen. Anlagd brand skolor