Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Relevanta dokument
Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 30 maj 2017

Konjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Ekonomirapporten. oktober 2012

BNP Kvartal. 30 maj 2018

BNP Kvartal. 28 februari 2018

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 29 november 2016

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 14 september 2016

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

BNP Kvartal. 13 september 2017

BNP Kvartal. 29 november 2018

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2010, de som används för bedömningen

BNP Kvartal. BNP, inkomster och sparande. 28 februari 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

BNP-UTVECKLING I OMVÄRLDEN ENLIGT HANDELSVÄGT INDEX (KIX)

Diagram till Ekonomiska utsikter våren 2009, de som används för bedömningen Dia 1 BNP i 5 länder Källa: Reuters EcoWIn * 2 Brentolja Källa: Reuters

BNP Kvartal. 13 september 2018

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Arbetslöshet (%) 5,3 4,8 4,5 4,2 KPI 0,1 1,3 2,1 2,3 Hushållens sparkvot (%) 5,8 5,9 6,0 6,3

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 21 februari Finansdepartementet

Diagram till Ekonomiska utsikter hösten 2009, de som används för bedömningen

Ekonomiska bedömningar

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0, Brentolja USD / fat

1. NATIONALPRODUKT och NATIONALINKOMST

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Mdr kr

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

BNP OECD 2,5 2,3 1,9 1,7 BNP världen (PPP) 3,8 3,7 3,3 3,5 KPI OECD 2,2 2,6 2,0 2,1 Oljepris, Brent (USD/fat)

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

1 Dia 1-8 Växelkurs EUR/USD 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1. Affärsvärldens generalindex och USA Dow Jones Industrial Average

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 19 december Finansdepartementet

Svensk ekonomi

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Växelkurs EUR/USD. Svenska växelkurser. 1 Dia 1-8 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,

Penningpolitisk rapport september 2015

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Sverige bedöms i stället bruttoskulden minska kraftigt, till under 30 procent av BNP 2020.

Pressmeddelande från SCB

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Redogörelse för penningpolitiken 2017

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Vårbudget för Max Elger 29 april Finansdepartementet 1. Foto: Maskot / TT Nyhetsbyrån

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

BNP Kvartal. 28 juli 2017

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Penningpolitisk rapport. April 2015

Sammanfattning. Diagram 1 Konsumentförtroende i USA, euroområdet och Sverige

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Penningpolitisk rapport juli 2015

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Samhällsbygget Investera för framtiden

Marknadsekonomins grunder

Redogörelse för penningpolitiken 2016

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Tabell 2.1 BNP i utvalda länder och regioner

Det ekonomiska läget. Magdalena Andersson 27 april Foto: Maskot / Folio

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Utvecklingen fram till 2020

BNP Kvartal. 30 juli 2018

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Vad är prognosen för 2014

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

Samhällsbygget ett tryggt och hållbart Sverige

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv Procent

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

Redogörelse för penningpolitiken 2018

Inledning om penningpolitiken

Transkript:

Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell och finansiell ekonomi... 5 Tabeller till avsnitt 3.2 Svensk efterfrågan... 6 Tabeller till avsnitt 3.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation... 10 Tabeller till avsnitt 5.3 Finansiellt sparande och statsbudgetens saldo... 12 3

Tabellförteckning 1 BNP-tillväxt...5 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs...5 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt...5 4 Försörjningsbalans...6 5 Bidrag till tillväxt...6 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling...6 7 Fasta bruttoinvesteringar...7 8 Hushållens ekonomi...8 9 Näringslivets produktion...8 10 Offentlig produktion...9 11 Bytesbalans...9 12 Bruttosparande...9 13 Bruttonationalinkomst (BNI)...9 14 Arbetsmarknad och resursutnyttjande...10 15 Löneutveckling och inflation...11 16 Offentliga sektorns finanser...12 17 Statens finanser...13 18 Ålderspensionssystemet...13 19 Kommunsektorns finanser...14 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor...14 4

Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell och finansiell ekonomi Tabell 1 BNP-tillväxt Procentuell förändring Förenta staterna 1,6 2,5 3,6 2,9 2,8 2,0 1,4-1,0 1,6 3,2 Euroområdet 0,9 0,8 2,1 1,6 2,8 2,6 1,1-0,7 1,2 2,3 BNP världen 2,8 3,6 4,9 4,4 5,1 5,0 3,8 2,2 3,7 4,4 Källor: Eurostat, nationella källor, IMF och Finansdepartementet. Tabell 2 Ränte- och valutakursprognos, slutkurs Värde vid respektive års slut Reporänta 3,75 2,75 2,00 1,50 3,00 4,00 2,00 1,00 1,25 2,75 6-månadersränta 3,66 2,69 2,05 1,93 3,06 4,12 1,82 1,40 2,00 3,50 5-årsränta 4,39 4,30 3,33 3,16 3,69 4,19 2,33 1,70 2,50 4,10 10-årsränta 4,89 4,86 3,95 3,38 3,65 4,31 2,61 1,80 2,70 4,50 10-årsdiff. SEK-DEM 0,6 0,5 0,3 0,0-0,1 0,1-0,5-0,9-1,1-0,1 6 mån. EURIBOR 2,81 2,14 2,16 2,46 3,61 3,97 1,98 2,20 3,30 4,3 TCW-index 131,04 124,39 122,38 131,21 123,07 125,70 140,00 131,00 127,00 127,00 EUR/SEK 9,09 9,00 8,90 9,45 9,02 9,30 10,30 9,60 9,28 9,28 USD/SEK 8,95 7,50 6,74 8,01 6,81 6,37 8,24 7,38 7,25 7,25 EUR/USD 0,82 1,20 1,32 1,18 1,32 1,46 1,25 1,30 1,28 1,28 Källor: Riksbanken, Reuters och Finansdepartementet. Tabell 3 Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt Årsgenomsnitt 6-månadersränta 4,16 3,01 2,16 1,75 2,45 3,59 3,80 1,59 1,73 2,81 5-årsränta 4,99 4,08 3,78 2,85 3,52 4,15 3,78 1,99 2,13 3,37 10-årsränta 5,30 4,63 4,43 3,38 3,70 4,17 3,87 2,17 2,29 3,68 10-årsdiff. SEK-DEM 0,5 0,5 0,4 0,0-0,1-0,1-0,1-0,7-1,0-0,6 6 mån. EURIBOR 3,24 2,21 2,05 2,13 3,06 3,97 3,76 2,10 2,80 3,84 TCW-index 133,66 127,60 125,92 128,28 127,30 125,15 126,96 135,13 128,83 127,00 EUR/SEK 9,16 9,12 9,12 9,28 9,25 9,25 9,58 9,92 9,43 9,28 USD/SEK 9,71 8,07 7,34 7,47 7,37 6,75 6,61 7,78 7,31 7,25 EUR/USD 0,94 1,13 1,24 1,24 1,26 1,37 1,45 1,28 1,29 1,28 Källor: Riksbanken, Reuters och Finansdepartementet. 5

Tabeller till avsnitt 3.2 Svensk efterfrågan Tabell 4 Försörjningsbalans Mdkr Procentuell volymförändring 2007 1 Hushållens konsumtionsutgifter 1430 2,6 2,0 2,6 2,7 2,3 3,0 1,1 0,4 2,3 3,3 Offentliga konsumtionsutgifter 793 2,2 0,4-0,2 0,4 2,0 0,4 1,1 0,6-0,2-0,3 Statliga 212 2,3 2,0-0,9-2,5 1,0-0,8 0,4 0,7-1,3-1,1 Kommunala 581 2,1-0,2 0,1 1,5 2,4 0,8 1,3 0,5 0,2 0,1 Fasta bruttoinvesteringar 582-1,8 1,4 5,7 8,9 9,1 7,5 3,7-4,7 0,4 4,9 Lagerinvesteringar 2 22-0,2 0,2-0,3-0,0 0,2 0,8-0,3-0,2-0,0 0,2 Export 1609 1,3 4,0 11,0 6,6 8,9 5,7 2,8-0,7 4,5 6,8 Import 1374-1,3 3,8 6,8 7,0 8,7 9,4 3,8-0,7 4,2 7,0 BNP 3061 2,4 1,9 4,1 3,3 4,2 2,5 1,0-0,8 1,5 3,0 BNP, kalenderkorrigerad 2,4 2,0 3,5 3,3 4,6 2,7 0,7-0,7 1,2 3,0 1 I löpande priser. 2 Bidrag till BNP-tillväxt. Tabell 5 Bidrag till tillväxt Procentenheter Hushållens konsumtionsutgifter 1,3 1,0 1,3 1,3 1,1 1,4 0,5 0,2 1,1 1,6 Offentliga konsumtionsutgifter 0,6 0,1 0,0 0,1 0,5 0,1 0,3 0,1-0,1-0,1 Statliga 0,2 0,2-0,1-0,2 0,1-0,1 0,0 0,1-0,1-0,1 Kommunala 0,4 0,0 0,0 0,3 0,5 0,2 0,3 0,1 0,0 0,0 Fasta bruttoinvesteringar -0,3 0,2 0,9 1,5 1,6 1,4 0,7-0,9 0,1 0,9 Lagerinvesteringar -0,2 0,2-0,3 0,0 0,2 0,8-0,3-0,2 0,0 0,2 Export 0,6 1,8 4,8 3,1 4,3 2,9 1,5-0,4 2,4 3,7 Import 0,5-1,4-2,5-2,7-3,5-4,1-1,7 0,3-1,9-3,3 BNP 2,4 1,9 4,1 3,3 4,2 2,5 1,0-0,8 1,5 3,0 Tabell 6 Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling Export Mdkr Procentuell volymförändring 2007 1 Varuexport 1155 2,0 4,9 10,1 5,0 7,6 3,1 3,9-0,8 4,5 6,8 Bearbetade varor 2 948 1,9 4,9 10,2 4,6 8,0 3,9 2,9-1,0 5,1 6,8 Tjänsteexport 454-1,0 1,3 13,4 11,7 12,5 13,0-0,1-0,6 4,4 6,8 Total export 1609 1,3 4,0 11,0 6,6 8,9 5,7 2,8-0,7 4,5 6,8 Exportpris -1,6-1,9-0,5 2,8 2,9 1,9 3,3 0,3 0,4 0,8 Import Varuimport 1015-0,4 5,7 7,9 7,4 9,0 9,2 4,2-1,1 4,2 7,0 Bearbetade varor 2 746-1,8 4,5 9,9 8,9 10,9 11,9 3,6-1,5 4,8 7,0 Tjänsteimport 359-3,3-1,2 4,0 5,6 7,8 9,9 2,8 0,3 4,2 7,0 Total import 1374-1,3 3,8 6,8 7,0 8,7 9,4 3,8-0,7 4,2 7,0 Importpris 0,1-2,0 0,9 4,6 3,2-0,1 4,2 0,3 0,8 1,3 1 I löpande priser. 2 Varugrupper enligt SNI. 6

Tabell 7 Fasta bruttoinvesteringar Mdkr Procentuell volymförändring 2007 1 Näringslivet 2 392-6,0 1,6 4,8 8,9 8,3 8,4 5,9-3,7 Varuproducenter 171-9,2 6,0 0,2 14,2 5,8 9,5 4,5-5,7 Industri 93-14,0 2,2-1,7 12,8-1,2 11,4 1,1-10,5 Övriga varuproducenter 78 1,2 13,1 3,3 16,3 15,8 7,2 8,6-0,5 Tjänsteproducenter 2 221-3,6-1,4 8,3 5,1 10,1 7,6 7,0-2,1 Bostäder 103 10,5 5,4 15,4 15,7 15,0 8,7-5,5-14,9 Nybyggnationer 64 13,1 6,3 23,1 18,3 12,8 8,6-14,5-32,4 Ombyggnationer 39 6,9 4,0 4,6 11,3 18,9 8,9 9,4 7,9 Offentliga myndigheter 87 9,5-2,7 1,9 2,8 6,6 2,4 4,3 1,7 Staten 42 12,3 1,7 10,6-1,9 2,3-3,7 4,7 6,6 Kommuner 45 6,9-6,9-7,0 8,4 11,4 8,6 3,9-2,8 Totalt 582-1,8 1,4 5,7 8,9 9,1 7,5 3,7-4,7 0,4 4,9 Byggnader 246 2,7-2,1 6,3 4,7 10,3 6,4 2,0-5,7 Maskiner 242-3,5 4,8 3,8 12,2 9,5 9,8 7,0-4,8 Mjukvara 93-7,1 0,5 9,5 11,1 5,0 4,8-0,6-1,3 1 I löpande priser. 2 Exklusive bostäder. 7

Tabell 8 Hushållens ekonomi Hushållens inkomster Mdkr Procentuell förändring, löpande priser 2007 1 Real disponibel inkomst 2 3,6 1,4 1,3 1,2 3,3 3,9 4,1 3,4 1,3 1,4 Prisindex 3 1,7 1,7 0,9 1,2 1,0 1,3 2,9 1,4 0,9 1,3 Nominell disponibel inkomst 1471 5,3 3,2 2,1 2,4 4,3 5,1 7,1 4,9 2,2 2,7 varav Lönesumma 4 1237 3,2 2,4 2,6 3,6 5,4 7,0 6,1 2,1 1,9 4,1 Övriga faktorinkomster 258 6,2 4,2-0,9 4,6 8,8 3,8 3,3 0,5 2,5 4,1 Räntor och utdelningar, netto 5 4-0,4-0,0 0,6-0,2-0,2-0,5-0,0-0,1 0,3-0,4 Offentliga transfereringar 493 4,3 7,8 3,5 1,6 1,9-1,2 1,3 7,5 2,9 2,6 varav Pensioner 248 4,1 10,8 3,2 0,7 2,8 4,0 5,1 7,6 2,9 4,8 Sjukdom 116 8,8 7,4 1,0 3,7 0,0-1,4-3,1 1,1-4,0-1,8 Arbetsmarknad 26 1,0 11,1 10,9-0,3-9,0-32,5-18,6 57,6 18,7-1,4 Familjer och barn 54 2,3 3,0 1,8 2,8 8,7 1,9 2,0 2,8 2,7 2,8 Studier 13-3,6-9,4 1,2 2,9 5,3-3,2-1,3 4,9 2,2-1,7 Övrigt 36 0,3 0,9 6,8 1,5 5,1-2,6 4,1 4,2 8,9 4,4 Privata transfereringar 52-14,9 5,2 2,8 6,0-0,4 7,2 1,5 6,4 0,7 2,2 Skatter och avgifter -571-3,1 6,6 4,6 4,7 5,4 1,7-2,4-1,6 3,0 5,4 Hushållens sparande Mdkr Andel av disponibel inkomst 2007 1 Eget sparande 37 4,2 3,7 2,4 1 1,9 2,8 5,6 8,4 7,5 4,3 Nettosparande i avtalspensioner (inklusive pps) 106 5,4 5,9 5,7 6,2 6,4 7,2 6,1 6,2 6,2 6,3 Total sparkvot 6 143 9,1 9,0 7,7 6,8 7,8 9,3 11,1 13,7 12,9 9,9 Finansiellt sparande 92 8,0 7,7 5,8 4,7 5,2 6,6 8,5 11,6 10,9 7,7 1 I löpande priser. 2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter. 4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön. 5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring. 6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)). Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet. Tabell 9 Näringslivets produktion Mdkr Procentuell volymförändring 2007 1 Varuproducenter 797 4,1 2,5 8,5 3,6 5,3 2,6 0,8-2,3 1,8 varav: Industri 553 6,3 4,9 9,1 4,4 7,4 2,4-0,2-2,1 2,3 Byggverksamhet 132-0,3-3,3 4,8 4,3 4,0 4,6 2,7-5,8 0,5 Tjänsteproducenter 1 309 1,9 2,3 3,4 4,3 5,7 3,7 1,3-0,9 2,0 varav: Handel 298 5,8 6,7 6,5 4,4 3,3 3,9 2,7 0,8 3,0 Företagstjänster 313-4,4 2,2 8,4 6,0 11,2 6,2 0,3-3,8 1,8 Näringslivet totalt 2 107 2,7 2,4 5,3 4,0 5,6 3,3 1,1-1,4 1,9 3,9 1 I löpande priser. 8

Tabell 10 Offentlig produktion Mdkr Procentuell volymförändring 2007 1 Kommunal produktion 397 0,3-0,3 1,2 0,6 0,1 0,3 0,7 0,2 0,1 0,0 Statlig produktion 139 2,0 1,6 1,5-1,0 0,1-0,6-1,8-0,2 0,1-0,3 Total offentlig produktion 536 0,8 0,2 1,3 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1-0,1 1 I löpande priser. Tabell 11 Bytesbalans Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges Handelsbalans 158 150 170 141 152 123 121 130 133 142 procent av BNP 6,5 6,0 6,5 5,1 5,2 4,0 3,8 4,0 4,0 4,1 Tjänstebalans 6 17 43 58 75 105 93 84 88 95 Faktorinkomster -11 31-3 21 54 60 68 68 73 78 Löpande transfereringar -32-18 -35-34 -36-33 -39-35 -39-40 Bytesbalans 121 181 176 186 245 256 242 246 255 275 procent av BNP 5,0 7,2 6,7 6,8 8,5 8,3 7,6 7,7 7,7 7,9 Kapitaltransfereringar -1 0 0 2-20 -3-5 -5-6 -6 Finansiellt sparande 121 180 176 188 226 253 237 241 249 269 procent av BNP 5,0 7,2 6,7 6,9 7,8 8,3 7,5 7,5 7,5 7,7 Bytesförhållande procentuell utveckling -1,7 0,2-1,3-1,7-0,3 1,9-0,9 0,0-0,4-0,5 Tabell 12 Bruttosparande Mdkr Procent av BNP 2007 1 Realt sparande 604 16,8 16,6 16,4 17,2 18,2 19,7 19,8 18,8 18,6 19,0 Fasta investeringar 582 16,8 16,3 16,4 17,4 18,2 19,0 19,5 18,6 18,5 18,6 Lagerinvesteringar 22 0,1 0,3 0,0-0,2 0,0 0,7 0,4 0,2 0,1 0,3 Finansiellt sparande 253 5,0 7,2 6,7 6,9 7,8 8,3 7,5 7,5 7,5 7,7 Offentlig sektor 115-1,4-1,2 0,6 2,0 2,4 3,7 2,3-1,1-1,1 0,5 Hushåll 92 4,1 3,9 2,9 2,3 2,5 3,0 4,3 6,0 5,5 3,8 Företag 46 2,3 4,4 3,3 2,5 2,9 1,5 0,9 2,6 3,1 3,3 Bruttosparande 857 21,8 23,8 23,1 24,1 26,0 28,0 27,3 26,3 26,1 26,7 1 I löpande priser. Tabell 13 Bruttonationalinkomst (BNI) Miljarder kronor, löpande priser BNP 2 421 2 515 2 625 2 735 2 901 3 061 3 170 3 212 3 300 3 485 Primära inkomster netto -8 23-6 -4 49 64 69 70 75 80 BNI 2 413 2 538 2 619 2 731 2 949 3 126 3 239 3 281 3 375 3 565 9

Tabeller till avsnitt 3.3 Arbetsmarknad, resursutnyttjande, löner och inflation Tabell 14 Arbetsmarknad och resursutnyttjande Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet Procentuell förändring om annat ej anges BNP 1 2,4 1,9 4,1 3,3 4,2 2,5 1,0-0,8 1,5 3,0 Produktivitet 2 3,8 3,4 3,6 3,0 3,0-0,6-1,2 1,1 2,2 2,5 Arbetade timmar -1,4-1,4 0,8 0,2 1,3 3,2 2,1-2,1-0,7 0,5 Medelarbetstid -1,6-1,0 1,4-0,2-0,5 0,8 1,1-0,5 0,5 0,0 Kalenderkorrigerat BNP 1, 3 2,4 2,0 3,5 3,3 4,6 2,7 0,7-0,7 1,2 3,0 Produktivitet 2, 3 3,7 3,3 4,1 3,0 2,8-0,7-1,0 0,9 2,5 2,5 Arbetade timmar 3-1,3-1,1-0,3 0,2 1,9 3,5 1,6-1,8-1,2 0,5 Medelarbetstid 3-1,5-0,7 0,2-0,3 0,0 1,1 0,5-0,1-0,1 0,0 Sysselsatta, 16-64 år 0,2-0,4-0,5 0,5 1,8 2,4 1,0-1,7-1,2 0,5 Sysselsatta, 15-74 år 0,2-0,4-0,5 0,8 2,0 2,5 1,2-1,6-1,0 0,6 Sysselsättningsgrad, 16 64 år 4 75,6 74,8 74,0 73,9 74,5 75,6 75,9 74,3 73,2 73,6 Arbetskraften, 16-64 år 5 0,4 0,3 0,4 0,5 1,1 1,4 0,9 0,1-0,3 0,3 Arbetskraften, 15-74 år 5 0,4 0,3 0,4 0,8 1,2 1,5 1,2 0,1-0,2 0,4 Arbetslöshet, 16-64 år 5, 6 6,1 6,8 7,7 7,7 7,1 6,2 6,1 7,7 8,5 8,3 Arbetslöshet, 15-74 år 5, 6 6,1 6,8 7,7 7,7 7,1 6,1 6,2 7,8 8,6 8,3 Arbetslöshet, 16-64 år, enl. tid. def. 7 4,5 5,5 6,3 6,0 5,4 4,6 4,5 5,6 6,3 6,5 Programdeltagare 6, 8 2,6 2,0 2,3 2,7 3,0 1,9 1,7 2,3 2,5 2,1 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program Tusental personer, årsgenomsnitt Sysselsatta 24 22 27 40 56 37 17 13 14 13 Arbetslösa 93 70 80 83 82 52 66 97 103 86 Totalt 117 93 108 123 139 89 83 110 117 99 Resursutnyttjandet Procent av potentiell nivå 9 BNP-gap -1,2-1,4-0,5 0,4 2,0 1,3-1,5-4,5-5,3-4,4 Produktivitetsgap -1,4-0,7 1,0 1,8 2,5 0,0-2,8-3,5-2,6-1,7 Medelarbetstidsgap -0,1 0,0 0,0 0,0-0,1 0,6 0,7 0,4 0,1 0,0 Sysselsättningsgap 0,2-0,8-1,6-1,5-0,6 0,6 0,5-1,6-2,9-2,8 1 BNP till marknadspris, fasta priser. 2 Arbetsproduktivitet mäts som BNP till baspris per arbetad timme. 3 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering. 4 Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen i procent av befolkningen i denna åldersgrupp. 5 Inkluderar heltidsstuderande arbetssökande (enligt ILO-defintionen). Officiell arbetsmarknadsstatistik avser åldersgruppen 15-74 år. 6 I procent av arbetskraften. 7 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i procent av arbetskraften (exkl. heltidsstuderande arbetssökande). S. k. öppen arbetslöshet. 8 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i procent av arbetskraften. 9 Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att BNP-gapet beräknas utifrån BNP till marknadspris medan delgapen beräknas utifrån BNP till baspris. Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet. 10

Tabell 15 Löneutveckling och inflation Procentuell förändring om annat ej anges Nominell löneutveckling Industri 4,2 3,2 3,1 3,1 3,2 3,7 4,4 3,5 2,8 3,2 Byggindustri 3,7 3,8 2,6 3,1 3,4 2,6 4,4 3,5 2,8 3,2 Näringslivets tjänstesektorer 3,8 3,2 3,0 3,3 3,1 3,4 3,7 3,6 3,0 3,2 Statliga myndigheter 4,3 4,2 2,9 3,3 3,5 3,4 3,7 3,8 3,3 3,2 Kommunala myndigheter 4,5 3,8 4,2 2,8 2,8 2,8 4,7 4,0 3,3 3,3 Totalt, konjunkturlönestatistiken 4,1 3,5 3,3 3,1 3,1 3,3 4,1 3,7 3,0 3,3 Totalt, nationalräkenskaperna 4,5 3,6 2,9 3,3 3,4 3,3 4,5 4,0 3,2 3,5 Konsumentprisernas utveckling KPI, dec dec 2,1 1,3 0,3 0,9 1,6 3,5 0,9-0,4 1,3 2,8 KPI, årsgenomsnitt 2,2 1,9 0,4 0,5 1,4 2,2 3,4-0,2 0,7 2,1 KPIX, dec dec 2,2 1,9 1,0 1,6 1,2 2,4 1,4 1,3 1,4 1,5 KPIX, årsgenomsnitt 2,2 2,5 1,1 1,1 1,4 1,5 2,5 1,5 1,2 1,5 KPIF, dec dec 2,0 1,6 0,7 1,2 1,2 2,0 1,6 1,0 1,1 1,2 KPIF, årsgenomsnitt 2,3 2,2 0,8 0,8 1,2 1,2 2,7 1,1 0,9 1,2 HIKP, dec dec 1,6 1,8 0,9 1,3 1,4 2,5 2,1 1,0 1,1 1,2 HIKP, årsgenomsnitt 1,9 2,3 1,0 0,8 1,5 1,7 3,3 1,1 0,9 1,2 NPI, dec dec 1,8 0,8 0,1 0,2 1,9 3,8-0,2 1,0 1,1 1,2 NPI, årsgenomsnitt 2,2 1,5 0,1 0,1 1,1 2,7 2,7 1,5 0,9 1,2 Prisbasbelopp, tusen kronor 37,9 38,6 39,3 39,4 39,7 40,3 41,0 42,8 42,5 42,8 Källor: Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet. 11

Tabeller till avsnitt 5.3 Finansiellt sparande och statsbudgetens saldo Tabell 16 Offentliga sektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster 1 275 1 335 1 399 1 491 1 561 1 641 1 668 1 641 1 679 1 765 Procent av BNP 52,7 53,1 53,3 54,5 53,8 53,6 52,6 51,1 50,9 50,6 Skatter och avgifter 1 151 1 207 1 271 1 346 1 413 1 473 1 489 1 458 1 493 1 571 Procent av BNP 47,6 48,0 48,4 49,2 48,7 48,1 47,0 45,4 45,3 45,1 Kapitalinkomster 46 49 49 62 60 71 75 73 68 70 Övriga inkomster 78 79 79 83 87 98 105 109 117 124 Utgifter 1 309 1 364 1 384 1 435 1 491 1 527 1 595 1 676 1 714 1 746 Procent av BNP 54,1 54,3 52,7 52,5 51,4 49,9 50,3 52,2 51,9 50,1 Transfereringar och subventioner 505 546 561 586 595 589 608 645 668 683 Hushåll 432 466 482 490 499 494 500 537 553 567 Näringslivet 43 47 43 55 51 53 56 58 62 61 Utlandet 30 33 36 41 45 43 52 50 53 55 Konsumtion 658 692 703 723 762 793 833 874 893 919 Investeringar m.m. 72 70 72 75 83 89 96 104 104 104 Ränteutgifter 74 57 48 52 51 55 57 53 48 40 Finansiellt sparande -34-29 15 55 70 115 73-35 -35 19 Procent av BNP -1,4-1,2 0,6 2,0 2,4 3,7 2,3-1,1-1,1 0,5 Staten -45-47 -13 12 32 74 38-47 -37 26 Pensionssystemet 23 24 23 27 30 34 28 10 4-5 Kommunsektorn -13-6 4 16 8 7 7 2-1 -3 Finansiell ställning Konsoliderad bruttoskuld 1 273 1 315 1 345 1 393 1 331 1 247 1 210 1 175 1 218 1 213 Procent av BNP 52,6 52,3 51,2 50,9 45,9 40,7 38,2 36,6 36,9 34,8 Nettoskuld 158 84 18-107 -458-642 -755-720 -685-704 Procent av BNP 6,5 3,3 0,7-3,9-15,8-21,0-23,8-22,4-20,8-20,2 12

Tabell 17 Statens finanser Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster 700 731 772 840 877 916 891 840 862 918 Skatter och avgifter 633 661 704 759 799 825 793 738 756 806 Överföring från AP-fonden 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 Övriga inkomster 66 69 65 80 77 90 97 101 105 111 Utgifter 745 779 785 828 846 842 853 887 900 892 Transfereringar till privat sektor 316 351 359 375 375 358 363 377 389 388 Bidrag till kommunsektorn 119 122 122 142 150 159 151 155 157 158 Ålderspensionsavgifter 21 23 26 27 27 24 24 24 24 23 Konsumtion 186 195 194 195 205 210 220 232 236 240 Investeringar m.m. 33 36 40 41 43 44 46 53 52 49 Ränteutgifter 70 51 44 47 46 49 50 46 42 34 Finansiellt sparande -45-47 -13 12 32 74 38-47 -37 26 Procent av BNP -1,9-1,9-0,5 0,4 1,1 2,4 1,2-1,5-1,1 0,8 Budgetsaldo 4-47 -51 14 18 103 135-43 -43 15 Procent av BNP 0,1-1,9-1,9 0,5 0,6 3,4 4,3-1,3-1,3 0,4 Statsskuld 1 166 1 186 1 213 1 262 1 220 1 115 1 066 1 020 1 055 1 038 Procent av BNP 48,1 47,1 46,2 46,1 42,1 36,4 33,6 31,7 32,0 29,8 Tabell 18 Ålderspensionssystemet Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster 177 182 191 200 210 223 230 232 234 241 Socialförsäkringsavgifter 140 143 147 151 160 169 178 183 187 193 Statliga ålderspensionsavgifter 21 23 26 27 27 24 24 24 24 23 Räntor, utdelningar m.m. 17 16 18 22 24 30 28 25 24 25 Utgifter 154 158 168 173 180 189 202 222 231 246 Pensioner 152 155 163 169 176 186 199 218 227 242 Överföring till staten 0 0 2 0 0 0 0 0 0 0 Övriga utgifter 2 3 3 3 4 3 3 4 4 4 Finansiellt sparande 23 24 23 27 30 34 28 10 4-5 Procent av BNP 1,0 1,0 0,9 1,0 1,0 1,1 0,9 0,3 0,1-0,1 13

Tabell 19 Kommunsektorns finanser Miljarder kronor om annat ej anges Inkomster 546 575 593 630 658 693 731 755 771 795 Skatter 379 403 420 436 454 479 518 538 550 571 Statsbidrag 1 87 90 90 108 114 120 112 114 115 115 Skatter och statsbidrag 1, procent av BNP 19,2 19,6 19,4 19,9 19,6 19,6 19,8 20,3 20,2 19,7 Kapitalinkomster 12 12 12 10 11 11 14 13 12 12 Övriga inkomster 2 68 70 71 76 80 83 88 91 93 97 Utgifter 559 581 588 614 650 686 723 754 772 797 Transfereringar till hushåll 25 25 26 27 28 28 29 30 32 33 Övriga transfereringar 13 14 11 12 13 17 18 21 22 22 Konsumtion 471 495 506 526 555 581 611 639 655 676 Investeringar 41 39 38 43 47 53 56 55 56 60 Ränteutgifter 9 8 7 6 7 9 10 8 7 7 Finansiellt sparande -13-6 4 16 8 7 7 1-1 -3 Procent av BNP -0,5-0,2 0,2 0,6 0,3 0,2 0,2 0,0 0,0-0,1 Resultat före extraordinära poster -7-1 2 13 15 14 9 4 0-2 1 Statsbidrag exklusive mervärdesskatt. 2 Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt. Tabell 20 Finansiellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP, om annat ej anges Finansiellt sparande, miljarder kronor -34-29 15 55 70 115 73-35 -35 19 Finansiellt sparande -1,4-1,2 0,6 2,0 2,4 3,7 2,3-1,1-1,1 0,5 Justering för konjunkturläge 0,7 0,8 0,3-0,2-1,1-0,7 0,8 2,5 2,9 2,4 Justering för engångseffekter 1 0,0 0,0-0,4-0,5 0,0 0,0-0,3 0,0 0,0 0,0 Justering, extraordinära kapitalvinster 0,2 0,2 0,1-0,2-0,5-0,8 0,0 0,1 0,0-0,2 Strukturellt sparande -0,5-0,1 0,6 1,1 0,9 2,2 2,9 1,5 1,9 2,8 Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000 1,3 0,7 0,7 0,9 1,1 1,5 1,5 1,3 1,1 1,0 Produktionsgap, procent -1,2-1,4-0,5 0,4 2,0 1,3-1,5-4,5-5,3-4,4 1 Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 och 2009 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 8 miljarder kronor 2008 och 2 miljarder kronor 2009. 14