MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Relevanta dokument
Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Kursplan Grundläggande matematik

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Samarbete matematik-byggämnen

Förslag den 25 september Matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Studiehandledning för Matematik 1a

Kursplanen i matematik grundskolan

MATEMATIK. Ämnets syfte

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

MATEMATIK. Ämnets syfte

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Arbetsområde: Jag får spel

Matematik. Ämnets syfte. Kurser i ämnet. Matematik

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Studiehandledning. kurs Matematik 1b

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Matematik. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte

MATEMATIK. Ämnets syfte

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Detaljplanering. Matematik 1A LÅ 2013/2014. Jonas Bengtsson

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Bedömning för lärande i matematik

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Metoder för beräkningar med potenser med rationella exponenter.

Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Kursplan för Matematik

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

48 p G: 29 p VG: 38 p

MATEMATIK. Ämnets syfte

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

8F Ma Planering v45-51: Algebra

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

8B Ma: Procent och bråk

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Ma7-Åsa: Procent och bråk

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Centralt innehåll som vi arbetar med inom detta område:

Transkript:

MATEMATIK Ämnet matematik behandlar begrepp, metoder och strategier för att kunna lösa matematiska problem i vardags- och yrkeslivet. I ämnet ingår att föra och följa matematiska resonemang samt att arbeta med olika undersökande aktiviteter. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematiska begrepp och metoder samt förmåga att använda dessa. Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar förmåga att använda olika strategier för att lösa matematiska problem. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förståelse för matematik som en undersökande och kreativ verksamhet. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att använda matematik i olika sammanhang som kan uppstå i vardagen och i yrkeslivet. Undervisningen ska också leda till att eleverna utvecklar förmåga att använda digital teknik och andra redskap som kan användas för att lösa matematiska problem. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmåga att föra och följa matematiska resonemang. Genom undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förmåga att bedöma giltigheten i matematiska resonemang. Undervisningen i matematik ska vara av undersökande karaktär och utgå från vardags- och yrkesrelaterade företeelser. Undervisningen ska också stärka elevernas tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att använda matematiska begrepp. 2. Förmåga att använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa matematiska uppgifter av standardkaraktär. 3. Förmåga att välja strategier för att lösa matematiska problem i vardags- och yrkeslivet. 4. Förmåga att föra och följa matematiska resonemang och bedöma riktighet och rimlighet i dessa. Kurser i ämnet Matematik 1, 100 poäng, som bygger på de kunskaper som grundsärskolan ger eller motsvarande. Matematik 2, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 1. Matematik 3, 100 poäng, som bygger på kursen matematik 2. 1

Matematik 1, 100 poäng Kurskod: MAMMAT51 Kursen matematik 1 omfattar punkterna 1 4 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Taluppfattning, aritmetik och algebra Metoder för beräkningar med rationella tal i vardags- och yrkeslivet. Överslagsberäkning, huvudräkning och strategier för att använda digital teknik. Enkla matematiska uttryck och ekvationer. Hjälpmedel som används i vardagen och inom olika yrkesområden, till exempel tumstock och passare. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar. Geometri Egenskaper hos och representationer av två- och tredimensionella geometriska objekt, till exempel rektangel, cirkel och klot. Geometriska begrepp som används i vardags- och yrkeslivet, till exempel omkrets, area och volym. Metoder för mätning och beräkning av storheter som används i vardags- och yrkeslivet, till exempel längd och area. Matematiska enheter och enhetsbyten som används i vardags- och yrkeslivet. Metoder för att uppskatta och mäta tid och tidsskillnader. Samband och förändring Procentbegreppet och beräkningar med procent i vardagliga situationer, till exempel doseringar, rabatter och räntor. Sannolikhet och statistik Beskrivande statistik med hjälp av tabeller och diagram. Hur statistiska resultat används i samhället och i yrkeslivet. Sannolikhet, till exempel i samband med risk- och säkerhetsbedömningar. Problemlösning Matematiska modeller och hur de kan användas som verktyg när man löser problem i vardagsoch yrkeslivet. Hur man identifierar ett matematiskt problem samt metoder och verktyg för att lösa det. Problemlösning med digitala verktyg. Kunskapskrav Betyget E Eleven medverkar i att beskriva innebörden av matematiska begrepp och samband mellan begreppen. Eleven medverkar i att använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa uppgifter av standardkaraktär. 2

Eleven löser enkla matematiska problem. I arbetet medverkar eleven i att välja strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär. I redovisningar och samtal medverkar eleven i att föra matematiska resonemang. Eleven medverkar också i att ge omdömen om rimlighet i egna och andras resonemang. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver på ett enkelt sätt innebörden av matematiska begrepp och samband mellan begreppen. Eleven använder med viss säkerhet matematiska metoder för att med tillfredsställande resultat göra beräkningar och lösa uppgifter av standardkaraktär. Eleven löser enkla matematiska problem. I arbetet väljer eleven strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. I redovisningar och samtal för eleven enkla matematiska resonemang. Eleven ger också enkla omdömen om rimlighet i egna och andras resonemang. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver på ett utvecklat sätt innebörden av matematiska begrepp och samband mellan begreppen. Eleven använder med säkerhet matematiska metoder för att med gott resultat göra beräkningar och lösa uppgifter av standardkaraktär. Eleven löser enkla matematiska problem. I arbetet väljer eleven strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär. I redovisningar och samtal för eleven utvecklade matematiska resonemang. Eleven ger också utvecklade omdömen om rimlighet i egna och andras resonemang. 3

Matematik 2, 100 poäng Kurskod: MAMMAT52 Kursen matematik 2 omfattar punkterna 1 4 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Taluppfattning, aritmetik och algebra Algebraiska uttryck och formler som är relevanta för användning i vardags- och yrkeslivet. Metoder för beräkningar med reella tal i vardags- och yrkeslivet. Överslagsberäkning, huvudräkning och strategier för att använda digital teknik. Hjälpmedel som används inom olika yrkesområden, till exempel kalkylator och litermått. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar. Geometri Geometriska begrepp som används i vardags- och yrkeslivet. Egenskaper hos och representationer av geometriska objekt, till exempel ritningar, konstruktioner och koordinatsystem. Metoder för mätning och beräkning av storheter som används i vardags- och yrkeslivet, till exempel volym, hastighet och massa. Metoder för att uppskatta, mäta och beräkna tid och tidsskillnader. Matematiska enheter, enhetsbyten och behandling av mätetal som används i vardags- och yrkeslivet. Samband och förändring Procentbegreppet och beräkningar med procent i vardagliga situationer. Proportionalitet i samband med beräkningar, mätningar eller konstruktioner. Sannolikhet och statistik Beskrivande statistik med hjälp av tabeller och diagram. Granskning av hur statistiska resultat används i samhället och i yrkeslivet. Problemlösning Matematiska modeller och hur de kan användas som verktyg när man löser problem i vardagsoch yrkeslivet. Hur man identifierar ett matematiskt problem samt metoder och verktyg för att lösa det. Problemlösning med digitala verktyg. Kunskapskrav Betyget E Eleven medverkar i att beskriva innebörden av matematiska begrepp och samband mellan begreppen. Eleven medverkar i att använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa uppgifter av standardkaraktär. 4

Eleven löser matematiska problem med anknytning till vardagslivet. I arbetet medverkar eleven i att välja strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär. I redovisningar och samtal medverkar eleven i att föra matematiska resonemang. Eleven medverkar också i att ge omdömen om rimlighet i egna och andras resonemang. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver på ett enkelt sätt innebörden av matematiska begrepp och samband mellan begreppen. Eleven använder med viss säkerhet matematiska metoder för att med tillfredsställande resultat göra beräkningar och lösa uppgifter av standardkaraktär. Eleven löser matematiska problem med anknytning till vardagslivet. I arbetet väljer eleven strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. I redovisningar och samtal för eleven enkla matematiska resonemang. Eleven ger också enkla omdömen om rimlighet i egna och andras resonemang. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver på ett utvecklat sätt innebörden av matematiska begrepp och samband mellan begreppen. Eleven använder med säkerhet matematiska metoder för att med gott resultat göra beräkningar och lösa uppgifter av standardkaraktär. Eleven löser matematiska problem med anknytning till vardagslivet. I arbetet väljer eleven strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär. I redovisningar och samtal för eleven utvecklade matematiska resonemang. Eleven ger också utvecklade omdömen om rimlighet i egna och andras resonemang. 5

Matematik 3, 100 poäng Kurskod: MAMMAT53 Kursen matematik 3 omfattar punkterna 1 4 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas fördjupade kunskaper i ämnet. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Taluppfattning, aritmetik och algebra Algebraiska uttryck och formler som används i vardags- och yrkeslivet. Metoder för att lösa enklare linjära ekvationer. Metoder för beräkningar med reella tal inom vardags- och yrkeslivet. Överslagsberäkning, huvudräkning och strategier för att använda digital teknik. Hjälpmedel som används inom olika yrkesområden, till exempel mätverktyg, mallar och manualer. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar. Geometri Geometriska begrepp som används i vardags- och yrkeslivet. Egenskaper hos och representationer av geometriska objekt, till exempel ritningar, konstruktioner och koordinatsystem. Metoder för att uppskatta, mäta och beräkna tid och tidsskillnader. Matematiska enheter, enhetsbyten och behandling av mätetal som används i vardags- och yrkeslivet. Hur man avrundar på ett för situationen relevant sätt. Samband och förändring Procentbegreppet och promille. Metoder för beräkning av räntor och amorteringar för olika typer av lån. Begreppen förhållande och proportionalitet i resonemang, beräkningar, mätningar och konstruktioner. Sannolikhet och statistik Kalkylprogram och hur de kan användas för att beskriva och illustrera statistik. Problemlösning Strategier för matematisk problemlösning, inklusive användning av digitala medier och verktyg. Matematiska modeller och hur de kan användas som verktyg i behandlingen av problemsituationer i vardags- och yrkeslivet. Matematikens möjligheter och begränsningar i dessa situationer. Kunskapskrav Betyget E Eleven medverkar i att beskriva innebörden av matematiska begrepp och samband mellan begreppen. Eleven medverkar i att använda matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa uppgifter av standardkaraktär. 6

Eleven löser matematiska problem. I arbetet medverkar eleven i att välja strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär. I redovisningar och samtal medverkar eleven i att föra matematiska resonemang. Eleven medverkar också i att ge omdömen om rimlighet i egna och andras resonemang. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver på ett enkelt sätt innebörden av matematiska begrepp och samband mellan begreppen. Eleven använder med viss säkerhet matematiska metoder för att med tillfredsställande resultat göra beräkningar och lösa uppgifter av standardkaraktär. Eleven löser matematiska problem. I arbetet väljer eleven strategier och metoder med viss anpassning till problemets karaktär. I redovisningar och samtal för eleven enkla matematiska resonemang. Eleven ger också enkla omdömen om rimlighet i egna och andras resonemang. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver på ett utvecklat sätt innebörden av matematiska begrepp och samband mellan begreppen. Eleven använder med säkerhet matematiska metoder för att med gott resultat göra beräkningar och lösa uppgifter av standardkaraktär. Eleven löser matematiska problem. I arbetet väljer eleven strategier och metoder med anpassning till problemets karaktär. I redovisningar och diskussioner för eleven utvecklade matematiska resonemang. Eleven ger också utvecklade omdömen om rimlighet i egna och andras resonemang. 7