Ljusets böjning & interferens Laboration Innehåll 1 Förberedelseuppgifter 2 Laborationsuppgifter 3 Appendix Ljusets vågegenskaper Ljus kan liksom ljud beskrivas som vågrörelser och i den här laborationen ska du studera två centrala vågfenomen: interferens och böjning. Du kommer bl.a. att studera hur ljusvågor böjs när de passerar en begränsande öppning och hur ljusvågor från flera källor interfererar i olika riktningar. Redogörelsen Till denna laboration skall Du lämna in en fullständig laborationsredogörelse över de moment Du utfört och de resultat Du kommit fram till. Rapporten ska förses med ett försättsblad (mall finns på kurshemsidan) och ska antingen skickas som pdf-fil till handledarens e-post adress (finns på laborationsschemat) eller läggas i handledarens fack (på bottenvåningen i H-huset, Fysikum) senast 1 vecka efter laborationen utförts. Om ni väljer att lämna in rapporten via e-post, se till att också skicka en kopia till din labpartner så att ni båda får ta del av all korrespondens. Det skall också framgå av ärenderaden (subject) vilken kurs (CD Fotonik) och vilken laboration rapporten avser samt laboranternas namn. Förberedelser Läs i Våglära och optik, Göran Jönsson om Optisk väg (sid 190) Böjning och Babinets princip (sid 317-323) Interferens och böjning (sid 347-352). Läs igenom laborationshandledningen och lös förberedelseuppgifterna. Lösningarna lämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren. Riskanalys Under denna laboration används en laser som kan vara skadlig för ögonen. Titta aldrig på laserstrålen eller dess reflexer! 1
Ljusets böjning och interferens Förberedelseuppgifter 1. Böjning. Ljus från en kvicksilverlampa passerar ett filter där alla våglängder utom 546,1 nm absorberas. Det ljus som passerar filtret görs parallellt med hjälp av en lins och skickas genom en spalt. På en skärm 7,00 m från spalten studeras böjningsmönstret, se figur 1. Utnyttja figuren och bestäm så noggrant som möjligt spaltens bredd. Figur 1 Ljusets intensitetsfördelning på en skärm efter böjning i en spalt. Svar: 22,6 µm (beroende på mätningen kan svaret variera ca 0,5 µm) 2. Spalt. En laserstråle med våglängden 632,8 nm belyser en skärm med en hög spalt med bredden 0,5 mm. Böjningsmönstret betraktas på en skärm på 4,0 m avstånd. Hur bred är den centrala ljusfläcken? Svar: 10 mm 3. Hål. En laserstråle med våglängden 632,8 nm belyser en skärm med ett hål med diametern 0,5 mm. Böjningsmönstret betraktas på en skärm på 4,0 m avstånd. Vilken diameter får den centrala ljusfläcken? Svar: 12 mm 4. Cirkulär öppning. En gul He-Ne laser (λ = 594 nm) belyser en cirkulär öppning. På en skärm 5,00 m från öppningen studeras böjningsmönstret. Den femte mörka ringen, räknat från centrum, har diametern 10,5 cm. Bestäm den cirkulära öppningens storlek. Svar: 0,297 mm 2
5. Flera spalter. Parallellt ljus från en laser med våglängden 632,8 nm infaller mot ett antal spalter. Alla spalterna har samma bredd och är placerade på samma inbördes avstånd ifrån varandra. Intensitetsfördelningen på en skärm 10,0 m bort visas i Figur 2. Figur 2 Intensitetsfördelningen då ljuset från flera spalter interfererar. Varje spalt ger dessutom upphov till ett böjningsmönster, vilket framgår av figuren. a) Hur många spalter har belysts? b) Hur stort är avståndet mellan spalterna? c) Vad händer med intensitetsfördelningen om en av ytterspalterna täcks över? Skissa en figur liknande den ovan. d) Hur mycket lägre blir centraltoppen i c-uppgiften jämfört med figuren ovan. Svar: b) 50 µm d) Den minskar med 36% 6. Gitter. Parallellt ljus infaller normalt mot ett gitter med 600 ritsor/mm. 3:e ordningen av våglängden λ observeras vid en vinkel av 64,16 grader. Använd gitterformeln och bestäm λ. Svar: 500 nm 3
Ljusets böjning och interferens Laborationsuppgifter 1. Avståndsbestämning Använd ljuset från en röd He-Ne laser (λ = 632,8 nm) och ett gitter (med känd gitterkonstant) för att noggrant bestämma avståndet till en skärm. Kontrollera med ett måttband. 2. Mätning av små sträckor Genom att belysa olika föremål med en laser kan deras storlek bestämmas. Du ska använda en röd He-Ne laser som har våglängden 632,8 nm. a) Bestäm bredden på en spalt. b) Bestäm radien på en tråd. c) Bestäm diametern på en cirkulär öppning. d) Bestäm avståndet mellan spaltöppningarna i en dubbelspalt. 3. Anpassning till teoretiskt genererat interferensmönster Du ska undersöka böjnings- och interferensmönster med hjälp av en digitalkamera kopplad till en dator. Se figur 3. Digitalkamerans bildsensor har arean 6,8 mm x 5,1 mm och den är indelad i 795 x 596 bildelement. Varje bildelement har storleken 8,55 µm x 8,55 µm. På kameraobjektivet kan man variera bländare och skärpa. Objektivets brännvidd är kort (runt 10 mm). Figur 3 Experimentuppställning för upptagning av böjnings- och interferensmönster med en digitalkamera. 4 Vid försöket kommer du att använda 2 datorprogram: Matlab för att se bilden från kameran i realtid och sedan fånga den till en fil, och därefter "NSPALT" som läser in bilden och överlagrar det teoretiska mönstret som du väljer. I programmet kan du variera spaltbredd, spaltavstånd och antal spalter och anpassa en teoretisk kurva till kameraupptagningen. a) Mät avståndet till mellan spalt och skärm, samt bestäm bildens storlek. Belys spaltsystemet med den röda lasern (λ = 632,8 nm) och ta in bilden i datorn. Jämför med det teoretiska mönstret och bestäm spaltvidd, spaltavstånd och antal spalter. b) Belys det nu bestämda spaltsystemet med en gul (eller grön) laser. Jämför med det teoretiska mönstret och bestäm våglängden för den gula (eller gröna) lasern.
Appendix Nspalt Kopiera mappen "Ljusdiff med Nspalt" från lärardisken K:\LarsE\ till din hemkatalog. Dubbelklicka på filen "take1image.m" för att starta MatLab (troligen måste du sedan klicka på "add to path" om MatLab inte kan hitta filen) och följ sedan instruktionerna i huvudet på m-filen. Detta program skapar en intensitetsprofil av böjningsbilden och överlagrar den med ett teoretiskt böjningsmönstret från ett system med N spalter med de parametervärden som du ger. Läs in den bild som du sparade Matlab med menyn: "Fil/Öppna bildfil" och välj standardfilen bild1. Från den 2-dimensionella bild som visas (hela CCD ytan) väljer du ut det området som innehåller diffraktionsmönstret från en av lasrarna genom att med vänster musknapp nedtryckt dra musen vertikalt över bilden. Nspalt summerar intensiteten i vertikalled inom intervallet och presenterar ett spektrum med intensitet som funktion av horisontell position. Menyn "N-spalts modellen" visar en dialogruta där du kan ge olika parametervärden och rita upp motsvarande teoretiska böjningsmönster. Innan du börjar med den teoretiska simuleringen ska du ange avståndet från aperturen till mattglasskivan samt videobildens storlek enligt linjalen på mattglasskivan. Om du inte avslutar programmet mellan de olika aperturerna så kommer programmet ihåg dessa data. 5