Miljöförvaltningen Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata Utredningsrapport 2016:16 www.goteborg.se
Förord Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid kontorslokalen Smedjan på Lindholmen i Göteborg som planeras byggas om till bostäder. Utredningen har gjorts på uppdrag stadsbyggnadskontoret. Rapporten har skrivits av Erik Svensson och granskats av Erik Bäck Augusti 2016 2
Innehåll Förord... 2 Innehåll... 3 Sammanfattning... 4 Bakgrund... 5 Miljökvalitetsnormer och miljömål... 5 Metod... 7 Spridningsberäkningar... 7 Luftkvalitetsmätningar... 7 Jämförelse med fasta mätstationer... 8 Resultat och diskussion... 9 Spridningsberäkningar... 9 Mätningar... 10 Klaras miljökvalitetsnormerna och miljömålen?... 11 Slutsatser... 12 3
Sammanfattning Miljöförvaltningen har gjort en luftkvalitetsutredning inför en planerad omvandling av kontorsbyggnaden Smedjan till bostäder på Lindholmen i Göteborg. Utredningen har utgått från befintliga beräkningar samt passiva mätningar av kvävedioxid i området. Resultaten har jämförts med kontinuerliga mätningar från miljöförvaltningens fasta mätstation på taket till köpcentrat Femman i centrala Göteborg. Luftkvaliteten avseende kvävedioxid i planområdet klarar samtliga miljökvalitetsnormer. Platsen bedöms också klara miljömålen för kvävedioxid. 4
Bakgrund Stadsbyggnadskontoret arbetar med en förändrad detaljplan för Theres Svenssons gata. Planområdet ligger ca 350 meter från två hållplatser med stombusstrafik samt ca 400 meter från Lindholmspiren där det går tät färjetrafik till innerstaden. Syftet med planen är att möjliggöra en ombyggnation och förändrad användning av en befintlig industribyggnad Smedjan innehållande kontor till studentbostäder. Byggnaden kan rymma cirka 85 smålägenheter, företrädesvis mindre än 35 m2. Tidigare mätningar och beräkningar visar på höga nivåer av luftföroreningar i det berörda området. Utredningen behöver därför visa hur halterna på platsen förhåller sig till de lagstadgade gränsvärdena. Figur 1. Karta över planområdet (markerat i rött) och dess omgivningar. Miljökvalitetsnormer och miljömål Utredningen omfattar halter av kvävedioxid (NO 2 ), vilket är den luftförorening som bedöms påverka platsen mest. I luftkvalitetsförordningen (2010:477) anges de svenska miljökvalitetsnormerna för utomhusluft. För kvävedioxid finns miljökvalitetsnormer för tidsperioderna år, dygn och timme. Årsmedelvärdet får inte vara högre än 40 µg/m 3. Motsvarande gränsvärden för dygn och timme är 60 µg/m 3 och 90 µg/m 3. Normerna för dygn och timme anges som 98- percentiler, vilket betyder att högst 2 % av dygns- eller timmedelvärdena får 5
överskrida respektive gränsvärde. För dygn betyder detta att normen maximalt får överskridas 7 gånger per år, medan timnormen får överskridas 175 gånger/år. Göteborgs Stad har dessutom antagit lokala miljökvalitetsmål som bland annat berör luftkvaliteten vid bostäder. Målet innebär att 95 % av skolorna och förskolorna i Göteborg ska ha halter av kvävedioxid som underskrider 20 µg/m 3 uttryckt som årsmedelvärde. Det finns även ett nationellt miljömål för timme som säger att 98-percentilen bör vara lägre än 60 µg/m 3. Miljömålen är inte juridiskt bindande, men ska beaktas i behandlingen av planärenden. Kvävedioxid är den luftförorening för vilken miljökvalitetsnormerna är svårast att klara i Göteborg, följt av inandningsbara partiklar (PM10). Halterna av övriga luftföroreningar klarar normerna med mycket god marginal i hela staden. Vi bedömer att det inte är troligt att PM10 skulle överskrida gränsvärdena i det aktuella området. 6
Metod Spridningsberäkningar Initiala bedömningar av luftkvaliteten på planen gjordes utifrån befintliga beräkningar av kvävedioxidhalten i området. Dessa beräkningar täcker hela kommunen och ger en god översikt av hur halterna varierar geografiskt. Spridningsberäkningarna är dock förenklade och tar inte hänsyn till exempelvis topografi eller byggnader. Luftkvalitetsmätningar Mätningar av kvävedioxidhalter utfördes med diffusionsprovtagare, framtagna av IVL Svenska miljöinstitutet (figur 1). Provtagarna sätts upp på utvalda platser och exponeras för utomhusluft under en vald tidsperiod. Därefter samlas proverna in och analyseras. Figur 2. Diffusionsprovtagare för kvävedioxid. Totalt satte vi upp sex passiva provtagare på tre platser (se figur 3) i anknytning till Smedjan: 1. Vid Lindholmsallén, nord-nordväst om Smedjan. 2. Precis utanför Smedjan, på Theres Svenssons Gata. 3. På kajen, där Theres Svenssons Gata slutar. Provtagarna är fastsatta på stuprör eller lyktstolpar, på ungefär 2,5 meters höjd. 7
Figur 3. Provtagarnas placering. Smedjan är inritad i grönt och mätplatserna är inritade i rött. Mätningarna i denna utredning utfördes i två omgångar mellan 2 och 30 juni 2016. Provtagarna satt uppe i två veckor, för att sedan bytas ut mot nya provtagare som satt uppe i ytterligare två veckor. För att kvalitetssäkra resultaten satte vi upp två provtagare per mätpunkt och mätperiod. Om resultatet från en provtagare skulle avvika på grund av exempelvis kontaminering eller väta kan provtagaren sorteras bort. Jämförelse med fasta mätstationer På miljöförvaltningens fasta mätstation på taket till köpcentrat Femman mäts kvävedioxidhalter året runt. Med hjälp av dessa mätningar är det möjligt att göra en uppskattning av hur halterna vid förskolan förhåller sig till årsmedelvärden i staden. Mätstationen Femman representerar stadens bakgrundshalt av luftföroreningar (urban bakgrund). En uppsättning passiva provtagare placerades vid Femmans mätstation i syfte att jämföra halterna från de olika mätmetoderna. 8
Resultat och diskussion Spridningsberäkningar Varje år görs spridningsberäkningar av kvävedioxidhalten i hela Göteborg. Resultaten finns tillgängliga via Göteborgs Stads karttjänst Infovisaren. I figur 6-8 visas 2013 års beräkningar i det aktuella området. Tabell 1 anger färgkodningen i figurerna. Tabell 1. Färgkodning av kvävedioxidhalter (µg/m 3 ). Färg Betydelse År Dygn Timme Grön Under nedre utvärderingströskeln 20-25 -35-53 Gul Över nedre utvärderingströskeln 26-31 36-47 54-71 Orange Över övre utvärderingströskeln 32-39 48-59 72-89 Röd Över miljökvalitetsnormen 40-60- 90- Figur 6. Beräknat årsmedelvärde av kvävedioxid. Smedjan är inritad i grönt. 9
Figur 7. Beräknat dygnsmedelvärde av kvävedioxid. Smedjan är inritad i grönt. Figur 8. Beräknat timmedelvärde av kvävedioxid. Smedjan är inritad i grönt. Mätningar Resultaten från de passiva diffusionsprovtagarna presenteras i tabell 2. De två passiva provtagare som mätte samtidigt på samma plats visade samstämmiga resultat. Resultaten jämförs även med mätningar för samma tidsperioder på miljöförvaltningens fasta mätstation Femman. Dessa mätningar är ännu inte 10
validerade. Skillnaden mellan preliminära data och validerade är mindre än 5 %. Tabell 2. Jämförelse mellan passiva och kontinuerliga mätningar. Kvoten mot mätningarna på Femman gäller medelvärden för hela perioden. Kvoterna användes för att uppskatta halterna för helår. Mätplats Resultat period 1 (µg/m 3 ) Resultat period 2 (µg/m 3 ) Kvot mot Femman Lindholmsallén 13,9 12,7 0,99 Smedjan 9,6 9,9 0,72 Kajen 9,2 10,3 0,73 Femman passiv 14,8 10,2 0,93 Femman kontinuerlig * 14,0 16,7 *Siffrorna bygger på ovaliderad data för juni 2016 och är därför preliminära. Den passiva mätningen vid Femmans mätstation var i snitt 7 % lägre än den kontinuerliga mätningen vid samma station. Det ligger inom felmarginalen för diffusionsprovtagarna som uppskattas vara ± 15 %. 1 Klaras miljökvalitetsnormerna och miljömålen? Miljökvalitetsnormerna och delmålet Frisk luft gäller för ett helt år. För att relatera halterna vid de tillfälliga mätpunkterna till gällande gränsvärden har vi jämfört med de halter som mäts upp vid den permanenta mätstationen på Femmanhusets tak under 2015. För helåret beräknas årsmedelvärde samt 98- percentil för dygn och timme. Tabell 3. Uppmätta (Femman kontinuerlig) och beräknade årsmedelvärden och 98- percentiler för provtagningspunkterna. Även miljökvalitetsnormerna och det lokala miljömålet Frisk luft presenteras. Årsmedelvärde µg/m 3 98-percentil dygn µg/m 3 98-percentil timme µg/m 3 Lindholmsallén 18,3 39,5 57,6 Smedjan 13,4 30,7 44,8 Kajen 13,5 30,8 45,0 Femman kontinuerlig 18,6 42,5 62,0 MKN 40 60 90 Miljömål Frisk luft 20-60 1 Referenslaboratoriet för utomhusluft, Metoder för mätning av kväveoxider NO 2 /NO/NOx 11
För de tillfälliga mätningarna fås årsmedelvärdet samt 98-percentil för dygn och timme genom att räkna upp eller ner värdena från Femman med kvoterna som visas i tabell 2. Resultaten visas i tabell 3. Mätningarna visar att miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid klaras vid samtliga mätpunkter. Halterna är högre närmast Lindholmsallén. Vi bedömer att det är troligt att även miljömålen för kvävedioxid klaras vid Smedjan. 12
Slutsatser Miljöförvaltningen har gjort en utredning av luftkvaliteten vid Smedjan på Lindholmen i Göteborg. Luftkvaliteten avseende kvävedioxid (NO 2 ) vid de planerade bostäderna bedöms klara miljökvalitetsnormen. Platsen bedöms också klara stadens lokala miljömål för exponering vid bostäder. 13
Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 E-post: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se