Institutionen för Samhällsteknisk Region Mälardalen KTH Arkitektur och Samhällsbyggnad Analys av brounderhåll för Vägverket i Region Mälardalen år 24-27 Examensarbete 1 poäng, C-nivå Daniel Johansson 24-27 Uppdragsgivare: Vägverket Region Mälardalen Handledare VMN: George Chamoun Professor KTH: Håkan Sundquist Doktorand KTH: Hans-Åke Mattsson Examinator MDH: Thomas Manbo
ii
Förord Härmed skulle jag vilja ta tillfället i akt att tacka de personer som gjort det möjligt för mig att genomföra detta arbete. Jag vill tacka professor Håkan Sundquist och doktorand Hans-Åke Mattsson på KTH, Institutionen för Byggvetenskap för vägledning och uppmuntran. Jag vill även tacka min examinator Thomas Manbo på MDH, Institutionen för Samhällsteknik och inte minst George Chamoun på VMN som stött och hjälp mig genom hela arbetet. Västerås, januari 28 Daniel Johansson iii
iv
Sammanfattning Sedan 24 har en ny upphandlingsform för brounderhåll använts i Uppsala län och sedan 27 har nu även Örebro län anslutit sig till samma upphandlingsform. I Nyköping och Västerås gäller fortfarande det traditionella upphandlingssystemet. Meningen med det nya systemet är att både beställaren, i det här fallet Vägverket, och entreprenören ska tjäna på det och inte minst kunden, alltså du och jag i och med att kvalitén på broarna blir högre. Väghållaren får mer för pengarna när brounderhållet lyfts upp som en egen aktivitet från vägunderhållet i Grundpaketet Drift och Entreprenören har en garanterad omsättning under ett antal år och kan på det sättet bygga upp en bredare kompetens och fördjupa sig inom området. Genom kontinuerliga besiktningar så undersöker man om någon åtgärd måste genomföras på konstruktionen. Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för underhåll av broar, ATB Brounderhåll 22, är en allmän teknisk beskrivning som beskriver kraven som ska uppfyllas vid underhåll av broar. BaTMan är ett Bro och Tunnel Management system och är en ren Web lösning där användaren loggar in via Internet. Entreprenören ska där verifiera att han uppfyller ställda egenskapskrav vid minst ett tillfälle per år. Vid varje verifikation ska samtliga egenskapskrav kontrolleras och avvikelser dokumenteras i BaTMan. Vägverket gör broinspektioner regelbundet och systematiskt för att uppfylla trafikanternas krav på säkerhet och framkomlighet. Inspektionerna syftar även till att se att de i underhållsentreprenaden ställda kraven är uppfyllda. Eventuella avvikelser ska då mätas upp och dokumenteras i BaTMan. I mitt examensarbete ska jag jämföra och analysera entreprenörens besiktningar med Vägverkets uppföljning för att se utvecklingen i projektet. v
vi
Abstract The Swedish Road Administration in the region of Mälardalen has since 24 worked to increase the efficiency of the maintance of bridges based on limited functional requirements and time demanded action. The maintenance of the bridges is contracted in the county of Uppsala since 24, and Örebro since 27. The county of Nyköping and Västerås is contracted by the traditional system. The contractor will perform a regular maintenance on all bridges. The bridges are inspected by the contractor at least once every year. The contractor registers the result of the inspection in a database called BaTMan. BaTMan is a Bridge and Tunnel Management system and is a strictly web solution were the user logs in via the internet. The Swedish Road Administration also inspects the bridges to se that the demands on the bridges are followed. My work is to compare these different inspections and to see any development. vii
viii
Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Vägverkets system för förebyggande brounderhåll... 3 2. Metod... 5 3. Resultat... 7 3.1 Uppsala 24 27... 7 Entreprenörens utförda inspektioner... 7 Entreprenörens ej utförda inspektioner... 7 Entreprenörens upptäckta brister... 8 Entreprenörens ej åtgärdade brister... 8 Vägverkets uppföljning... 8 Antal konstruktioner med brist... 8 Antal brister/konstruktion... 9 Typ av brist upptäckt av Entreprenören... 9 Typ av brist upptäckt av Vägverket... 1 3.2 Nyköping 24 27... 11 Entreprenörens utförda inspektioner... 11 Entreprenörens ej utförda inspektioner... 12 Entreprenörens upptäckta brister... 12 Entreprenörens ej åtgärdade brister... 12 Vägverkets uppföljning... 12 Antal konstruktioner med brist... 12 Antal brister/konstruktion... 13 Typ av brist upptäckt av Entreprenören... 13 Typ av brist upptäckt av Vägverket... 14 ix
3.3 Västerås 24 27... 15 Entreprenörens utförda inspektioner... 15 Entreprenörens ej utförda inspektioner... 16 Entreprenörens upptäckta brister... 16 Entreprenörens ej åtgärdade brister... 16 Vägverkets uppföljning... 16 Antal brister/konstruktion... 16 Typ av brist upptäckt av Entreprenören... 17 Typ av brist upptäckt av Vägverket... 17 4. Analys och diskussion... 19 5. Litteraturförteckning... 21 6. Bilagor... 22 6.1 Uppsala 26 27... 22 6.2 Nyköping 26 27... 26 6.3 Västerås 26 27... 29 x
1. Inledning 1.1 Bakgrund 1992 delades dåvarande Vägverket upp i två organisationer, dels en beställarorganisation (Vägverket) och en utförandeorganisation (Vägverket Produktion). Vägverket handlar upp Grundpaket Drift som är drift och skötsel av det statliga vägnätet, till exempel saltning och plogning. Varje län består normalt av 3-4 driftområden vilket medför att det kan vara 3-4 olika entreprenörer som har de olika driftskontrakten i ett län. I Grundpaket Drift är vägunderhållet den stora biten. Kostnaden för det förebyggande brounderhållet (egenskaper) är litet, cirka 2-3 % i förhållande till vägunderhållet på ett driftområde, se Figur 1.1. Eftersom volymen på brounderhållet är så litet, så är det svårt för den enskilde entreprenören att hålla sin brounderhållsgrupp med arbete hela året. Figur 1.1 Kostnaderna för förebyggande underhåll(egenskaper) i Grundpaket Drift. Idag görs upphandlingar av alla brounderhållsarbeten, reparationer, förbättringar och nybyggnationer i huvudsak objektvis av en beställaravdelning på respektive vägverksregion. Utförare är Vägverket Produktion och privata entreprenörer. Från såväl Vägverket som entreprenörer har tanken väckts att handla upp en större del av brounderhållet i ett eller två län och för en längre tidsperiod på säg 7-1 år. Detta medför att det i längden handlar om större och mer intressanta summor för en entreprenör samtidigt som kvalitén blir bättre vilket gynnar kunden och därmed Vägverket. Den lilla brounderhållsbiten har lyfts ut ur Grundpaket Drift och ingår i ett eget brounderhållspaket, där åtgärder står för underhåll av konstruktioner och egenskaper står för själva driften av brokonstruktionerna., se Figur 1.2. 1
Figur 1.2 Kostnadsfördelningen för egenskaper och åtgärder i brounderhåll Uppsala. Syftet med denna rapport är att analysera om den nya upphandlingsformen har effektiviserat brounderhållet i området Uppsala, jämfört med den traditionella i Nyköping och Västerås år 24-27. 2
1.2 Vägverkets system för förebyggande brounderhåll Inspektioner genomförs av både vägverket och entreprenören och samtliga inspektioner utförs med avseende på de egenskapskrav som ställs i Vägverkets allmänna tekniska beskrivning för underhåll av broar, ATB Brounderhåll 22, se Figur 1.3. En brist på en konstruktion är ett krav i Brounderhåll 22 som inte uppfylls, till exempel, växtlighet eller en spricka i konstruktionen. Några utsatta konstruktionsdelar och vanliga skadetyper visas i Figur 1.4. De brister som upptäcks registreras i BaTMan där sedan Vägverket kan logga in och genomföra uppföljningar av entreprenörens arbete. Entreprenören har enligt kontraktet en viss tid på sig att åtgärda brister som de funnit på konstruktionerna. Kritik till metoden är att entreprenörerna med den traditionella entreprenadformen har till och med den 31 oktober att åtgärda de brister som de finner i respektive driftområde, medan de brister som finns i Uppsala området har specifika tidskrav för respektive brist. Exempel på egenskapskrav enligt ATB Brounderhåll 22 1. Slänt och kon 2. Stöd 3. Ving- och stödmur 4. Upplagsanordning 5. Huvudbärverk 6. Övrigt bärverk 7. Brobaneplatta Figur 1.3 I ATB Brounderhåll 22 är egenskapskraven uppdelade på 15 olika konstruktionsdelar. 8. Kantbalk 3
Utsatta konstruktionsdelar Kantbalk och räcke Övergångskonstruktion Dräneringssystem Lagerpall och lager Stöd Slänt och kon Stålkonstruktioner Skadetyper Rörelse Vittring Lös Urspolning Spricka Förorening Saknas Brott Tät Växtlighet Dämning Figur 1.4 Några utsatta konstruktiosdelar och vanliga skadetyper. 4
2. Metod Under perioden 24-27 har entreprenören i respektive område inspekterat och åtgärdat eventuella brister på broarna i sitt område varje år. Allting har registrerats i BaTMan. Under samma period har beställaren, alltså Vägverket gjort uppföljningar som också registrerats i BaTMan. En dag följde författaren med under ett antal inspektioner för att få en liten inblick i hur det går till. Med hjälp av programmet Microsoft Excel har författaren sammanställt resultaten, årsvis samt område för område från starten 24 till 27. För en djupare bakgrund avseende ingående värden till tabellen så hänvisar författaren till diagrammen i bilagorna. 5
6
3. Resultat 3.1 Uppsala 24-27 I Bropaket Uppsala län ingår fyra driftområden: Driftområde Tierp, Driftområde Östhammar, Driftområde Enköping och Driftområde Uppsala, se Figur 3.1. Antalet broar som ingår i bropaketet är cirka 4 st. Figur 3.1 I Bropaket Uppsala ingår Do Tierp, Do Östhammar, Do Enköping och Do Uppsala. Entreprenörens utförda inspektioner Utförda inspektioner redovisas i Tabell 3.1.1. År 24 besiktades broarna av Vägverket och entreprenören tillsammans för att få en gemensam utgångspunkt. En anmärkning är att antalet konstruktioner i Uppsala län ökat från 44 stycken år 24 till 41 år 27. Tabell 3.1.1 Antal inspektioner som entreprenören utfört år 24-27. År 24 25 26 27 Antal 35 44 399 378 Entreprenörens ej utförda inspektioner Entreprenören har ansvar att hinna med att inspektera alla konstruktioner, vilket i stort sett har uppnåtts enligt Tabell 3.1.2. Anledningen till att inte alla konstruktioner blev inspekterade 7
under 27 var att man gick över till ett nytt inspektionsförfarande som är i linje med Grundpaket Drift året, d v s 1 sep 31 aug. Resterande broar blev inspekterade under hösten 27. Tabell 3.1.2 Antal inspektioner som entreprenören ej utfört under år 24-27. År 24 25 26 27 Antal 54 3 32 Entreprenörens upptäckta brister Det man kan se i Tabell 3.1.3 är att entreprenörens upptäckta brister minskat fast antalet konstruktioner i länet ökat. Tabell 3.1.3 Antal brister som entreprenören noterat år 24-27. År 24 25 26 27 Antal 39 141 131 13 Entreprenörens ej åtgärdade brister Entreprenören har till ett visst datum på sig att åtgärda de brister som de upptäckt i inspektionerna. I Tabell 3.1.4 redovisas de brister som ännu inte åtgärdats. Tabell 3.1.4 Antal brister som entreprenören ej åtgärdat år 24-27. År 24 25 26 27 Antal - 91 7 Vägverkets uppföljning Tabell 3.1.5 visar de brister som Vägverket funnit i sina inspektioner. Antalet brister varierar kraftigt och det är mest beroende på växtlighet som i vissa fall kan uppgå till 5 % av bristerna som exempelvis år 27. Tabell 3.1.5 Antal brister som Vägverket noterat under år 24-27. År 24 25 26 27 Antal brister 39 283 318 548 Antal konstruktioner med brist I Tabell 3.1.6 redovisas antal konstruktioner med brister. Dessutom redovisas också hur stor andel av konstruktionerna som hade en brist. 8
Tabell 3.1.6 Antal konstruktioner med brist under åren 24-27 samt, hur många procent av konstruktionerna som har brister. År 24 25 26 27 Konstruktioner med brist 181 16-216 % 52 % 4 % - 57 % Antal brister/konstruktion Jämförelsen i Tabell 3.1.7 visar att det kan skilja ordentligt mellan entreprenören och beställaren Vägverket. Detta beror oftast på att entreprenören har till ett visst datum på sig att åtgärda bristerna på konstruktionerna. Den intressanta siffran i denna tabell är antal brister på konstruktionerna i de fall då Vägverket inspekterat efter entreprenören där ett acceptabelt värde är cirka,2 brist/konstruktion. Av de brister som Vägverket fann efter entreprenören år 27 så var det bristen växtlighet som man fann i hela 81 fall. Sedan följde spricka i konstruktion i 12 fall, rörelse i 8 fall, slitage i 4 fall och urspolning i ett fall. De rapporter som visar att Vägverket inspekterat konstruktionerna efter entreprenören visar att inspektionerna genomförts mellan perioden april till juni, det medför att entreprenören fortfarande hade god tid på sig att återställa dessa brister. Samma slutsats kan man dra för år 26 då bristen växtlighet rapporterades i 57 fall och bristen fann man mellan perioden maj till juni. Tabell 3.1.7 Visar värdet brist/konstruktion för Vägverket och entreprenören. Den visar också hur många brister som Vägverket upptäckt efter entreprenörens inspektioner och brist/konstruktion efter entreprenören år 24-27. År 24 25 26 27 Vägverket,88,7,79 1,34 Entreprenören,88,35,33,34 Antal brist efter E. - 89 16 Brist/konst efter E. - -,22,25 Typ av brist upptäckt av entreprenören Ur Tabell 3.1.8 framgår att de vanligaste bristerna är växtlighet, urspolning i slänt och kon, rörelse i slänt och kon, slitage på slitlager samt spricka i beläggningen. De brister som påverkar konstruktioner mer på ett negativt sätt och som är dyra att åtgärda har också minskat markant. Bristen växtlighet kan uppkomma snabbt och beror mycket på vädret, en varm och regnig sommar medför ökad växtlighet. Sammanfattningsvis har dock den totala summan av bristerna minskat. 9
Tabell 3.1.8 Antal och typ av brist som entreprenören noterat år 24-27. Typ av brist\år 24 25 26 27 Dämning Deformation Tät 2 Brott 3 1 Saknas 4 Vittring 14 5 5 1 Förorening 16 1 1 Lös 18 4 1 Slitage 2 22 11 7 Rörelse 31 43 16 2 Spricka 42 1 31 25 Urspolning 72 11 8 1 Växtlighet 87 54 59 9 Summa 39 141 131 128 Typ av brist upptäckt av Vägverket Om man tittar i Tabell 3.1.9 och jämför med Tabell 3.1.8 så kan man lätt se att där det skiljer i de flesta fall är bristen växtlighet. Om man tar året 27 till exempel så har Vägverket rapporterat 274 fall av växtlighet jämfört med entreprenörens 9. Av de 274 fall av växtlighet 27 så vet vi att de flesta bristerna upptäcktes tidigt och kommer att åtgärdas under perioden enligt Tabell 3.1.7. Tabell 3.1.9 Antal och typ av brist som Vägverket noterat år 24-27. Typ av brist\år 24 25 26 27 Dämning 2 2 Deformation 2 8 Tät 2 2 3 3 Brott 3 3 5 4 Saknas 4 3 5 Avvikelse 5 Läckage 2 Vittring 14 12 18 2 Förorening 16 8 54 66 Lös 18 16 51 39 Slitage 2 18 18 2 Rörelse 31 31 19 1 Spricka 42 41 42 79 Urspolning 72 68 37 18 Växtlighet 87 82 6 274 Summa 39 284 318 548 1
3.2 Nyköping 24-27 Brounderhållet i Bropaket Uppsala län jämförs med brounderhållet i Grundpaket Drift för Nyköpings driftområde, se Figur 3.2. Antalet broar som ingår i Driftområde Nyköping är cirka 18 st. Nyköping Do Figur 3.2 I Driftområde Nyköping ingår cirka 18 broar. Entreprenörens utförda inspektioner Nyköping ingår inte i den nya upphandlingsformen ännu och siffror för år 24-25 har varit svåra att få fram eller inte existerat, se Tabell 3.2.1. Antalet konstruktioner i driftområdet är 178 stycken. Entreprenören har alltså näst intill inspekterat alla konstruktioner. Tabell 3.2.1 Antal inspektioner som entreprenören utfört år 24-27. År 24 25 26 27 Antal - - 171 176 11
Entreprenörens ej utförda inspektioner Entreprenören har i stort sett inspekterat alla konstruktioner, se Tabell 3.2.2. Tabell 3.2.2 Antal inspektioner som entreprenören ej utfört under år 24-27. År 24 25 26 27 Antal - - 7 2 Entreprenörens upptäckta brister Entreprenören upptäckte väldigt få brister fastän de flesta konstruktioner inspekterades, se Tabell 3.2.3. Tabell 3.2.3 Antal brister som entreprenören noterat år 24-27. År 24 25 26 27 Antal - - 19 13 Entreprenörens ej åtgärdade brister Entreprenören har i stort sett åtgärdat de brister som han har upptäckt, se Tabell 3.2.4. Undantagsvis år 26. Tabell 3.2.4 Antal brister som entreprenören ej åtgärdat år 24-27. År 24 25 26 27 Antal - - 15 Vägverkets uppföljning Vägverket har genomfört en uppföljning i driftområde Nyköping och i Tabell 3.2.5 redovisas antalet brister som de funnit. År 26 gjordes dock bara inspektioner på ett litet urval av konstruktioner. Tabell 3.2.5 Antal brister som Vägverket noterat under år 24-27. År 24 25 26 27 Antal - 286 22 167 Antal konstruktioner med brist I Tabell 3.2.6 redovisas antal konstruktioner med brister. Dessutom redovisas också hur stor andel av konstruktionerna som hade en brist. 12
Tabell 3.2.6 Antal konstruktioner med brist under åren 24-27 samt, hur många procent av konstruktionerna som har brister. År 24 25 26 27 Konstruktioner med brist - - 115 % - - - 65 % Antal brister/konstruktion Tabell 3.2.7 visar antal brister/konstruktion. Vägverket har inofficiellt ansett att ett acceptabelt värde på brist/konstruktion efter entreprenörens inspektioner är,2 brist/konstruktion. Under hela året bör inte värdet 1, brist/konstruktion överstigas. De brister som Vägverket upptäckte efter entreprenörens inspektioner var år 26 i 11 fall spricka i beläggningen följt av växtlighet i 4 fall. År 27 inspekterades inga broar av Vägverket efter entreprenörens inspektioner. Tabell 3.2.7 Visar värdet brist/konstruktion för Vägverket och entreprenören. Den visar också hur många brister som Vägverket upptäckt efter entreprenörens inspektioner år 24-27. År 24 25 26 27 Vägverket - 1,61,76,94 Entreprenör - -,11,7 Vägverket efter E. - -,66 Typ av brist upptäckt av entreprenören Väldigt få brister har upptäckts eller redovisats av entreprenören, se Tabell 3.2.8. Exempelvis växtlighet, som annars är väldigt vanlig, är väldigt liten eller uteblivien helt. Detta kan medföra att resterande värden kan tyckas vara lite missvisande. Tabell 3.2.8 Visar antal och typ av brist som entreprenören noterat år 24-27. Typ av brist\år 24 25 26 27 Dämning - - Deformation - - Tät - - Brott - - Saknas - - 1 Vittring - - 2 1 Förorening - - Läckage - - 1 Lös - - 1 3 Slitage - - 2 Rörelse - - Spricka - - 11 7 Urspolning - - Växtlighet - - 4 Summa - - 19 14 13
Typ av brist upptäckt av Vägverket I Tabell 3.2.9 redovisas vilket typ av brist som har noterats vid Vägverkets inspektioner. Här skiljer sig värdena mest för att Vägverket år 26 gjorde ett mindre urval av inspektioner, alltså inspekterade färre konstruktioner. En märkbar minskning kan urskiljas om man jämför år 25 med 27. Tabell 3.2.9 Visar antal och typ av brist som Vägverket noterat år 24-27. Typ av brist\år 24 25 26 27 Dämning - 1 Deformation - 2 1 Tät - 2 1 2 Brott - 1 1 Saknas - 1 1 Avvikelse - Läckage - 2 2 Vittring - 2 7 Förorening - 2 5 7 Lös - 1 1 16 Slitage - 17 1 8 Rörelse - 9 1 Spricka - 42 5 25 Urspolning - 69 6 5 Växtlighet - 137 1 91 Summa - 286 22 167 14
3.3 Västerås 24-27 Brounderhållet i Bropaket Uppsala län jämförs även med brounderhållet i Grundpaket Drift för Västerås driftområde, se Figur 3.3. Antalet broar som ingår i Driftområde Västerås är cirka 19 st. Västerås Do Figur 3.3 I Driftområde Västerås ingår cirka 19 broar. Entreprenörens utförda inspektioner Västerås ingår inte i den nya upphandlingsformen utan ligger under den traditionella. I driftområde Västerås finns 187 stycken konstruktioner. Tabell 3.3.1 visar antalet genomförda inspektioner för dessa konstruktioner. Tabell 3.3.1 Antal inspektioner som entreprenören utfört år 24-27. År 24 25 26 27 Antal - 188 29 125 15
Entreprenörens ej utförda inspektioner Entreprenören har inspekterat betydligt fler konstruktioner 27 jämfört med 26, se Tabell 3.3.2. Tabell 3.3.2 Antal inspektioner som entreprenören ej utfört under år 24-27. År 24 25 26 27 Antal - 114 19 Entreprenörens upptäckta brister Entreprenören upptäckte betydligt färre brister under 26 och 27 jämfört med 25, se Tabell 3.3.3. Tabell 3.3.3 Antal brister som entreprenören noterat år 24-27. År 24 25 26 27 Antal - 187 25 38 Entreprenörens ej åtgärdade brister Entreprenören hade inte släckt noterade brister i BaTMan, se Tabell 3.3.4. Det kan bero på att de inte har blivit utförda eller så har de blivit åtgärdade men att entreprenören har glömt att föra in resultaten i BaTMan. Tabell 3.3.4 Antal brister som entreprenören ej åtgärdat år 24-27. År 24 25 26 27 Antal - - 25 38 Vägverkets uppföljning Vägverket har noterat betydligt fler brister än entreprenören, se Tabell 3.3.5. Tabell 3.3.5 Antal brister som Vägverket funnit under år 24-27. År 24 25 26 27 Antal - 187 217 16 Antal brister/konstruktion Tabell 3.3.7 visar antal brister/konstruktion. Vägverket har inofficiellt ansett att ett acceptabelt värde på brist/konstruktion efter entreprenörens inspektioner är,2 brist/konstruktion. Under hela året bör inte värdet 1, brist/konstruktion överstigas. År 27 så var det bara 2 stycken konstruktioner som Vägverket inspekterade efter entreprenören vilket gör att det inte blir ett rättvisande värde. År 26 fann Vägverket 16 brister på konstruktioner som 16
entreprenören redan besiktat. Av dessa var 1 brister växtlighet och åtgärdstiden hade inte överskridigts. Tabell 3.3.7 Visar värdet brist/konstruktion för Vägverket och entreprenören. Den visar också hur många brister som Vägverket upptäckt efter entreprenörens inspektioner år 24-27. År 24 25 26 27 Vägverket -,99 2,41 1,11 Entreprenör - -,86,26 Vägverket efter E. - -,55 Bara 2 broar Typ av brist upptäckt av entreprenören Väldigt få brister har upptäckts eller redovisats av entreprenören, se Tabell 3.3.8. Exempelvis växtlighet, som annars är väldigt vanlig, är väldigt liten eller uteblivien helt. Tabell 3.3.8 Antal och typ av brist som entreprenören noterat år 24-27. Typ av brist\år 24 25 26 27 Dämning - - 1 Deformation - - 3 1 Tät - - Brott - - Saknas - - Vittring - - 1 Förorening - - Läckage - - Lös - - 6 11 Slitage - - 7 Rörelse - - 2 Spricka - - 3 Urspolning - - 12 Växtlighet - - 16 Summa - - 25 38 Typ av brist upptäckt av Vägverket I Tabell 3.3.9 redovisas vilket typ av brist som har noterats vid Vägverkets inspektioner. De vanligaste bristerna som har noterats har varit växtlighet, urspolning i slänt och kon, rörelse i slänt och kon, slitage på slitlager samt spricka i beläggningen. 17
Tabell 3.3.9 Antal och typ av brist som Vägverket noterat år 24-27. Typ av brist\år 24 25 26 27 Dämning - 5 2 Deformation - 5 7 4 Tät - 6 7 3 Brott - Saknas - 6 4 1 Avvikelse - 2 3 Läckage - Vittring - 12 15 11 Förorening - 5 16 12 Lös - 9 17 12 Slitage - 19 23 12 Rörelse - 3 5 Spricka - 18 15 27 Urspolning - 31 32 19 Växtlighet - 73 66 54 Summa --- 187 214 16 18
4. Analys och diskussion Syftet med den här rapporten var att försöka analysera om det nya upphandlingssystemet effektiviserat brounderhållet i Mälardalen från år 24 till år 27. Det man kan börja med att säga är att intresset för att fördjupa sig inom området bland entreprenörerna har ökat eftersom det i längden finns pengar att tjäna. Om man undersöker de resultat jag kommit fram till så kanske de inte var alltför positiva rent siffermässigt. Det finns dock många faktorer som spelar in varför resultatet inte direkt ser ut som man hade önskat sig från Vägverkets sida. Några faktorer som gör skillnad är att det är olika ögon som inspekterar broarna från år till år. Entreprenörens resultat av sina inspektioner skiljer sig naturligtvis även från Vägverkets, som ofta har praktikanter som genomför inspektionerna. Det skiljer sig även om man jämför andelen inspekterade konstruktioner av entreprenörerna mellan områdena, se Figur 4.1. Av figuren framgår att broarna i Uppsala län och i Nyköpings driftområde blir inspekterade i en stor omfattning. Vidare kan man notera en stigande trend i Driftområde Västerås, när det gäller antalet inspekterade broar. 1% Andel broar inspekterade av Entreprenören 8% 6% 4% 2% Uppsala län Nyköping Do Västerås Do % 24 25 26 27 År Figur 4.1 Andelen broar som blir inspekterade i Uppsala län, Do Nyköping och Do Västerås. Den i huvudsak största bristen som Vägverket hittat i sina inspektioner är utan tvekan växtlighet, som ibland kan stå för över 5 % av bristerna till skillnad från entreprenören som ibland inte redovisar växtlighet som brist alls. Detta medför att det ibland kan se ut som att det skiljer sig väldigt mellan deras respektive inspektioner. Det man bör ha i åtanke är att i många fall så hinner entreprenören med att åtgärda bristerna innan periodens slut, något som ibland inte hinner rapporteras i BaTMan. När det gäller antalet funna brister kan man konstatera att Vägverket hittar i snitt 1 brist/konstruktion i samtliga områden: Uppsala län, Do Nyköping och Do Västerås. Men den stora skillnaden är att entreprenören noterar betydligt fler brister i Uppsala län jämfört med Do Nyköping och Do Västerås, se Figur 4.2. 19
1,2 1, Brist/konstruktion,8,6,4 Entr noterat VMN noterat,2, Uppsala län Nyköping Do Västerås Do Figur 4.2 Antal noterade brister/konstruktion i Uppsala län, Nyköping Do och Västerås Do. Något som är väldigt positivt är att det nu i alla fall finns en kontinuerlig uppföljning av det förebyggande brounderhållet och detta kan hjälpa de olika parterna att arbeta fram en bättre kunskap och slutligen ett bättre resultat. Författaren rekommenderar varmt att denna rapport som jag nu genomfört görs även i framtiden för vidare utveckling av det nya upphandlingssystemet. Diagrammet nedan visar också att Uppsala år 26-27, där det nya upphandlingssystemet används, ligger på ett acceptabelt gränsvärde på ca,2 brist/konstruktion där Vägverket inspekterat konstruktionerna efter entreprenören, se Figur 4.3. Det man kan lägga till som kommentar är att entreprenören hade ett visst datum på sig att åtgärda den största delen av brister, växtlighet. Slitage 4% Vittring 1% Urspolning 1% Förorening 1% Rörelse 7% Spricka 12% Växtlighet 74% Figur 4.3 VMN noterar cirka,2 brister/konstruktion efter entreprenören i Uppsala län. 2
5. Litteraturförteckning Simon Haim (25), Funktion, egenskapskrav och åtgärdstider som underlag för effektivisering av brounderhåll, Examensarbete 228, Brobyggnad, KTH, Stockholm. Hans-Åke Mattsson (26), Funktionsentreprenad Brounderhåll, En pilotstudie i Uppsala län, Licentiatavhandling, TRITA-BKN, Bulletin 82, Brobyggnad, KTH, Stockholm. BaTMan, http://batman.vv.se Vägverket (22), ATB Brounderhåll 22, Publ 22:48, Borlänge. Hans-Åke Mattson och Håkan Sundquist (27), Bättre brounderhåll med ny upphandlingsform, Väg- och Vattenbyggaren, nr 6, Stockholm. 21
6. Bilagor För tabeller år 24-25 hänvisar jag till: Funktion, egenskapskrav och åtgärdstider som underlag för effektivisering av brounderhåll av Simon Haim, Examensarbete 25. 6.1 Uppsala 26-27 45 4 42 399 35 318 3 25 2 15 131 1 5 3 Total antal konstruktioner Antal utförda insp. Antal ej utförda insp. Antal upptäckta brister Antal Ej åtg. Brister Best. Uppföljning Figur 6.1.1 Entreprenören år 26 22
7 6 59 5 4 3 31 2 1 1 16 11 8 5 Förorening Rörelse Slitage Spricka Urspolning Vittring Växtlighet Figur 6.1.2 Entreprenörens upptäckta brister år 26 7 6 5 4 54 51 42 37 6 3 2 19 18 18 1 5 2 2 2 5 3 Brott Deformation Dämning Förorening Läckage Lös Rörelse Saknas Slitage Spricka Tät Urspolning Vittring Växtlighet Figur 6.1.3 Vägverkets uppföljning år 26 23
6 548 5 4 41 378 3 2 13 1 32 7 Total antal konstruktioner Antal utförda inspektioner Antal ej utförda inspektioner Antal upptäckta brister Antal ej åtgärdade brister Vägverkets uppföljning Figur 6.1.4 Entreprenören år 27 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 7 25 9 1 2 1 1 Brott Slitage Spricka Växtlighet Lös Rörelse Urspolning Vittring Figur 6.1.5 Entreprenörens upptäckta brister år 27 24
3 274 25 2 15 1 66 79 5 3 4 5 8 2 39 1 2 18 2 Tät Brott Avvikelse från standard Deformation Dämning Förorening Lös Rörelse Slitage Spricka Urspolning Vittring Växtlighet Figur 6.1.6 Vägverkets uppföljning år 27 25
6.2 Nyköping 26-27 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 178 171 7 19 15 22 Total antal konstruktioner Antal utförda insp. Antal ej utförda insp. Antal upptäckta brister Antal ej åtg. Brister Best. Uppföljning Figur 6.2.1 Entreprenören år 26 12 11 1 8 6 4 2 1 1 2 4 Lös Saknas Spricka Vittring Växtlighet Figur 6.2.2 Entreprenörens upptäckta brister år 26 26
7 6 5 5 5 6 4 3 2 1 2 1 1 1 1 Förorening Läckage Lös Slitage Spricka Tät Urspolning Växtlighet Figur 6.2.3 Vägverkets uppföljning år 26 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 178 176 2 13 167 Total antal konstruktioner Antal utförda insp. Antal ej utförda insp. Antal upptäckta brister Antal Ej åtg. Brister Best. Uppföljning Figur 6.2.4 Entreprenören år 27 27
8 7 7 6 5 4 3 2 1 3 2 1 1 Lös Saknas Slitage Spricka Vittring Läckage Figur 6.2.5 Entreprenörens upptäckta brister år 27 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 1 7 2 16 1 1 8 25 2 5 7 91 Brott Deformation Förorening Läckage Lös Rörelse Saknas Slitage Spricka Tät Urspolning Vittring Växtlighet Figur 6.2.6 Vägverkets uppföljning år 27 28
6.3 Västerås 26-27 24 217 2 16 12 143 114 8 4 29 25 25 Total antal konstruktioner Antal utförda insp. Antal ej utförda insp. Antal upptäckta brister Antal ej åtg. Brister Best. Uppföljning Figur 6.3.1 Entreprenören år 26 18 16 16 14 12 1 8 6 4 3 6 2 Deformation Lös Växtlighet Figur 6.3.2 Entreprenörens upptäckta brister år 26 29
7 66 6 5 4 3 2 1 7 5 16 17 5 4 23 15 7 32 15 2 Deformation Förorening Rörelse Slitage Tät Vittring Avvikelse från Figur 6.3.3 Vägverkets uppföljning år 26 18 16 14 12 1 8 6 4 2 144 125 19 38 38 16 Total antal konstruktioner Antal utförda insp. Antal ej utförda insp. Antal upptäckta brister Antal Ej åtg. Brister Best. Uppföljning upptäckta brister Figur 6.3.4 Entreprenören år 27 3
14 12 11 12 1 8 7 6 4 2 1 1 2 3 1 Deformation Dämning Rörelse Lös Slitage Spricka Urspolning Vittring Figur 6.3.5 Entreprenörens upptäckta brister år 27 6 5 54 4 3 2 1 3 4 2 12 12 1 12 27 3 19 11 Avvikelse från Dämning Lös Slitage Tät Vittring Figur 6.3.6 Vägverkets uppföljning år 27 31