Krokom idag 4/2011. God Jul & Gott Nytt År önskar Krokoms kommun! Ur innehållet denna gång:

Krokom idag 4/2011 Information från Krokoms kommun till hushåll, företag och fritidshusägare i kommunen God Jul & Gott Nytt År önskar Krokoms kommun! Just nu undersöker vi samernas behov och önskemål med anledning av Krokoms uppdrag som samisk förvaltningskommun. Ta chansen att påverka genom att besvara enkäten. Riv ur, fyll i och skicka tillbaka se-!nast den 9 januari 2012. Ur innehållet denna gång: 3 Skolkockar gjorde upp om mästartiteln 3 Barnens rajd besökte Krokom mitten Tema: Politiken 7 Krokoms tillväxtprogram växer fram 8 Olof Roos är präst i en barnrik församling

Redaktion Krokom idag Krokom idag skickas ut till alla hushåll och företag i kommunen och till fritidshusägare som inte bor i kommunen. Krokom idag kommer ut med fyra nummer per år. Nästa nummer kommer vecka 12/2012. Krokom idag finns också att hämta på servicekontoren i Föllinge och Änge, i kommunhusets reception, på bibliotek, i bokbussen och på turistbyrån i Krokomsviken samt att läsa och ladda ner på www.krokom.se Ansvarig utgivare: Ola Skyllbäck, telefon 0640 163 80, e-post: ola.skyllback@krokom.se Redaktör: Åsa Sjödin, telefon 0640-161 47, e-post: information@krokom.se Layout och produktion: Krokoms kommuns informationsenhet och vaktmästeri. Krokom idag tar tempen på politiken Temat för årets sista Krokom idag är politiken. Vi har ställt fem frågor till nämndernas ordförande samt till oppositionens gruppledare. Så här svarar Maria Söderberg: Det har varit ett bra år. Ett av de största besluten och som jag är mest stolt över är resan fram till beslutet att Krokoms kommun köper Torsta och Rösta. Det är första pusselbiten till nystart för naturbruksutbildningen. Målet är att bilda ett Grönt Center AB för de gröna näringarna. Den ekonomiska utvecklingen. Kommunens ekonomi hänger starkt samman med den internationella ekonomiska utvecklingen, därför måste vi hela tiden ha ett vaksamt öga på omvärlden. En fortsatt positiv befolkningsutveckling är oerhört viktig. Hög kvalité inom vård, skola och omsorg ska vi naturligtvis ständigt arbeta med. Vi skrattar en hel del samtidigt som det är mycket allvar i vårt jobb som politiker. En väldigt trevlig händelse var invigningen av väg 339/344 i slutet på juni när ombyggnationen var klar. Många av bygdens befolkning har engagerat sig, lobbat och jobbat för att det skulle bli verklighet. Det är många kommunmedborgare som engagerar sig för bygdens utveckling och det värdesätter jag. Jag har ett stort intresse för samhällsutveckling och vill vara med och påverka. Miljöfrågorna engagerade mig i ungdomsåren och på den vägen är det. Vi har alla ett ansvar för att utveckla demokratin och vårt gemensamma samhälle. Därför engagerar jag mig. Att alla elever ska få lyckas i skolan. Att verka för likvärdiga förutsättningar för oss som bor i norra Sverige och särskillt tillgången till infrastruktur och bredband. Läs mer på mittuppslaget. 5snabba till Ola 1) Arbetet med tillväxtprogrammet har inletts, varför behövs ett sådant? Krokom är en företagartät kommun med tusen aktiva företag på ca 14 500 medborgare. Vi har haft två träffar för att få veta mer om hur företagen ser på frågan vad som skapar tillväxt. Det är stor skillnad på behoven hos stora företag jämfört med de små och det är väldigt intressant att höra vad företagen efterfrågar. Efter årsskiftet bjuder vi in till nya temakvällar för att arbeta vidare med tillväxtprogrammet. En viktig fråga att reda ut är våra respektive roller, kommunens, statens och företagens. 2) Hur är det att jobba i en politiskt styrd organisation? Jättespännande. Man måste ha stor respekt för det demokratiska perspektivet där saker tar längre tid än vad det gör i näringslivet. 3) Vad är du mest nöjd med under 2011? Den aktiva roll som Krokom spelar för en etablering av ett utvecklings- och utbildningscenter för de gröna näringarna i Ås. 4) Vad är på gång inför 2012? Vi har jättemycket på gång och det känns väldigt spännande. Om jag ska nämna något som kommer att vara tydligt för medborgarna så är det vår nya grafiska profil som kommer att tas i bruk från årsskiftet. Vi arbetar även med att utveckla webbplatsen, bland annat med stöd av de synpunkter vi har fått in via enkäten. Den nya webben kommer att sjösättas i februari. 5) Din kör vann körslaget. Hur känns det? Jättekul! Jag har satt upp vinnardiplomet utan för min dörr så att Maria Söderberg kan se det varje dag :-) 2 Krokom idag

Skolkockar gjorde upp om mästartiteln Barnens rajd besökte Krokom Sigrid Johnson-Rydh tog med sig morfar Nils Johnson till Barnens rajd i Tulleråsen. Utställningen Barnens rajd har varit på turné i Krokoms kommun under hösten. På ett lekfullt sätt lär sig barnen samiska ord och får en förståelse för hur den samiska kulturen har formats. Gourmetkocken Kurt Weid inspirerade måltidspersonalen i Krokoms kommun på novemberlovet. Efter ett par intensiva och stressiga timmar stod de tre rätterna äntligen framdukade för bedömning. Till sist föll Kurt Weids val på lag fyra som hade lyckats allra bäst med att skapa något riktigt bra för både öga och gom. Efter över tjugo år som gourmetkock bestämde sig Kurt Weid för att sadla om och satsa på att inspirera måltidspersonal inom kommunal verksamhet. Varje dag lagas 1,2 miljoner skolluncher av 18.000 kockar som med ytterst små resurser ska utföra sitt uppdrag. Dessutom har de krav på sig från omgivningen som enligt Kurt inte står i proportion med de förutsättningar som råder. Folk ser framför sig att skolkockarna ska gå ut och plocka grönsakerna från egen täppa och koka buljongen från grunden. Det är helt orimligt. Vi måste anpassa krav och förväntningar efter den verklighet som råder med begränsade resurser för både tid och pengar, säger Kurt Weid. Knappa resurser Summan för en skollunch ser olika ut i kommunerna, men det finns ett framräknat snitt på 8,50 kronor per lunch. Med den summan ska skolkockarna laga en näringsriktig, målgruppsanpassad, smakrik och rätt tempererad lunch till eleverna. Skolkockarna gör ett otroligt bra jobb men de får tyvärr oftast bara uppmärksamhet när det gäller kritik mot maten. Det är sällan de uppskattas för den insats de verkligen gör och det vill jag ändra på, säger Kurt. Kurt Weid är personen bakom tävlingen Årets kock och för några år sedan fick han en idé om att göra något liknande för skolkockarna. För tre år sedan arrangerades den första tävlingen i SkolmatsGastro, en tävling som har blivit mycket populär bland skolkockarna runt om i Sverige. Att tävla är ett utmärkt sätt att förkovra sig i arbetet eftersom det ställer krav på mycket träning om du ska lyckas bra. Dessutom har tävlingen givit både skolkockarna och deras kommuner mycket positiv uppmärksamhet i media, säger Kurt Weid. Vinnarna får åka till Schweiz Nästa SkolmatsGastro kommer att avgöras den 24 april 2012 på GastroNordmässan i Älvsjö. Kurt Weid räknar med drygt 80 bidrag från tremannalag runt om i Sverige. I början av februari plockas de fem finallagen ut som kommer att tävla om den åtråvärda titeln i april. Första pris i tävlingen är ett utbildningsstipendium för hela det vinnande laget. Under en vecka får de åka till Inselspital, ett schweiziskt storkök som är ett av världens största inom den offentliga sektorn. Text och foto: Åsa Sjödin Fotnot: Det vinnande laget bestod av Rikard Backskog (Ås skola), Gabriella Gustafsson (Aspås skola), Maud Kjellberg (Hovs skola), Märta Svensson (Laxjö skola) och Bibbi Nilsson (Nyhedens skola). Under veckorna 44 46 avlöste förskolor och skolor varandra för att ta del av utställningen. När förskolorna kom på besök var det full fart, barnen lekte med leksakerna och provade kläder. De hade riktigt roligt samtidigt som de också lärde sig nya saker. Det har varit väldigt lyckat, säger Marianne Persson. Den 10 november var det öppet hus för allmänheten i Tulleråsen och det var flera som tog chansen att besöka utställningen. Marianne Persson, samisk samordnare i Krokoms kommun, guidar oss runt och på en väldigt liten stund har hon förmedlat massor av ny kunskap om den samiska kulturen. Utställningen visar även samiska dräkter för regionen. Variationer i mönster och utsmyckning av dräkten berättar om både civilstånd och varifrån personen kommer. Dräkten används vid högtidliga tillfällen som vid bröllop och dop. Till alla fritidshusägare i Krokoms kommun Från och med nummer 1/2012 kommer Krokom idag endast att skickas ut till de fritidshusägare boende utanför kommunen som har anmält intresse. Fyll i och skicka tillbaka svarskortet som följde med nummer 3/2011 alternativt anmäl prenumeration på webben. Anledningen till förändringen är att vi får tillbaka en hel del tidningar eftersom vårt adressregister inte uppdateras tillräckligt fort. Krokom idag 3

tema politiken Det gick inte att kombinera med att vara egen företagare i kommunen, men till slut föll jag till föga och var med vid valet 2002. Det jag brinner för är att verka för kommunens bästa. Jag har väldigt svårt att förstå retoriken som har som syfte att mer värna personen och partiet än kommunmedborgarna. Under året har vägarna mellan Kaxås och Kluk samt Lövsjön och Föllinge renoverats och invigts. Vi gör plats för växtkraft Under 2012 kommer ännu större fokus läggas på kvalitetsarbetet i Krokoms kommun. Nu höjer vi ribban. Medborgarna ska vara säkra på att få den service de har rätt till, säger Maria Söderberg. Sedan många år tillbaka har befolkningen ökat i Krokom, något som faktiskt är ganska ovanligt hos en liten inlandskommun. Det finns en god anda i den här kommunen och vi har en verksamhetsutveckling och ett driv inom vår verksamhet som jag är väldigt stolt över. Sammantaget ger detta en god grund för en positiv utveckling, säger Maria Söderberg. Göte W Swén (M) Det jag är mest nöjd med är hur utomordentligt fint majoritetens partier samarbetar. Sedan är jag glad över att skolfrågan (nedläggningen av Västbygdens och Ytteråns skolor) till slut löstes på ett, som vi ser det nu med facit i hand, mycket bra sätt. Köpet av Torsta och förhoppningsvis bildandet av ett grönt centrum är också något som är stort. Det är inte klart än, men jag tror hundraprocentigt på det. Den stora utmaningen inför nästa år, och framför allt för åren närmast därefter, är ekonomin. Det kommer att bli riktigt tufft Det finns flera viktiga områden som majoriteten kommer att jobba vidare med under de närmaste åren. Vi bygger vidare på ett klimatsmart och välkomnande samhälle. Skolorna i Ås är spännande, här har vi mött den ökade inflyttningen med att bygga två energieffektiva byggnader som uppfyller framtidens miljökrav, säger Maria Söderberg. Krokom har gått med i SKL:s nätverk för kvalitetsarbete, Kommunernas kvalitet i kortet. Målet är att höja kvaliteten på verksamheten genom att sätta tydliga och mätbara mål. Här har vi fått ett verktyg som kommer att ge resultat, avslutar hon. Fem snabba till politikerna: med prioriteringarna och det kommer att ställa stora krav på oss politiker att hantera skattepengarna på ett klokt sätt. Mitt roligaste, i alla fall trevligaste, minne är när vi vann valet 2006 och Owen valde vår sida. Det var överraskande för S och V men glädjande för oss. Han valde vår sida mycket för att han och jag lärt känna varandra så väl under oppositionstiden. Roligare än så kan det knappast bli! Egentligen har jag aldrig engagerat mig politiskt, jag kan säga att jag blev med politiken. Min granne och vän Kurt Edlund var tongivande moderat i kommunen och han tjatade på mig inför varje val att nu ska du väl ändå vara med på listan. Karin Wallén (C) Jag är jätteglad över att vi har fått inviga den nya skolan i Ås. Vi möter den positiva utvecklingen i området med att bygga en skola som låter tala om sig på nationell nivå. En annan bra satsning under året är en dator till alla elever på högstadiet där sjuorna är först ut. Datorn är ett viktigt redskap som alla måste få chansen att lära sig att hantera och dessutom ger satsningen nya möjligheter för undervisningen. Det ska bli intressant att se hur det nya läraravtalet påverkar resultaten i skolan. En annan utmaning är kravet på behöriga pedagoger som kan vara svårt att uppfylla med små och många enheter. Dessutom med de långa avstånden vi har i kommunen. Vi kommer också att ta två nya skolor i bruk under 2012, Sånghusvallens skola och Träningsskolan i Dvärsätt. Ekonomin är också en utmaning. Det gäller att göra rätt satsningar mot målet att alla elever skall nå minst godkänd nivå i skolan. Närmast till hands ligger Centerns partistämma i Åre. Det var den första stämman jag var med på. Vi är många som brinner för samma frågor och tillsammans kan vi påverka och göra skillnad. Jag har under många år varit aktiv inom LRF och skolan är ett område som engagerar. Som företagare och mamma ser jag möjligheten att vara med och skapa möjligheter för en framtid i glesbygd. Våra barn och ungdomar är det viktigaste vi har. Jag känner mig lite som ungdomar- 4 Krokom idag

Reaktam onnebelåhkoegïelese Rätten till minoritetsspråk minoritetsspråk Saemien-gÏele sámegiella Sámás! Saemiestidie! Jonna Blind bevara främja stärka Krokom - Samisk förvaltningskommun

Nationelle onnebelåhkoegïelide goeretalleme Tsïengelen 1 biejjeste 2010 orre laakem nationelle onnebelåhkoe almetjidie jïh onnebelåhkoegïelide vihtiestamme. Krokom tjïelte akte dejstie saemien reeremetjïeltijste, mij fïerhten jaepien beetnehvierhtiem staateste daan barkose åådtje. Krokom lea akte tjïelte saemiengïelen reeremedajvesne mij edtja saemien kultuvrem jïh saemien gïelide vaarjelidh jïh gorredidh. Dan åvteste tjïelte edtja: Laaken bïjre saemide bievnedh. Tsevtsiehtidh jïh saemiej åejviejgujmie raarastalledh Gaajhkh saemien gïelh jïh kultuvrem vaarjelidh jïh nænnoestidh, sjïere maanide Hoksem vedtedh jïh viehkine årrodh gosse guhte sæjhta saemien jïh jeatjah onnebelåhkoegïelh soptsestidh dah åajvaladtjigujmie jis guhte tjïeltesne gååvnese gie saemien jallh onnebelåhkoegïelem maahta.. Maana- jïh voeresehoksem saemiengïelesne faaledh abpe jallh muvhth tïjjen jis guhte dan mietie gihtjie. Mijjieh daelie goerehteminie maam saemieh daarpesjieh jïh maam vaajtelieh juktie bööremes daejnie maehtedh barkedh. Dijjen lea daelie nuehpie soptsestidh maam sïjhtede gosse daam goeretallemem vaestiedidie! Tsïengelen 9 biejjien åvtelen mijjieh daam vaestiedassem daarpesjibie. Eah gieh maehtieh goerehtalledh gieh vaestiedamme, jïh fïerhten gåetie-bielie barre aktem goerehtallemem edtja vaestiedidh. Datne aaj maahtah internedtesne tjïelten hïejme-bealan vaestiedidh, www.krokom.se Enkät om nationella minoritetsspråk Den 1 januari 2010 trädde lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (SFS 2009:724) i kraft. Krokom kommun ingår i förvaltningsområdet för samiska och erhåller årligen statsbidrag för att uppfylla lagen. Lagen innebär att kommunen ska: informera om lagen ge inflytande till och samråda med företrädare för minoriteterna skydda/främja alla minoriteters språk och kultur, särskilt med fokus på barn ge service och erbjuda myndighetskontakt på samiska vid efterfrågan och på övriga minoritetsspråk om det finns språkkunnig personal erbjuda barn- och äldreomsorg helt/delvis på samiska vid efterfrågan. Vi undersöker nu samernas behov och önskemål för att kunna jobba vidare på allra bästa sätt. Ta chansen att påverka genom att fylla i enkäten! Vi behöver ditt svar senast 9 januari. Enkäten är helt anonym och varje hushåll ska endast fylla i en enkät. Du kan även fylla i enkäten på kommunens hemsida www.krokom.se För mer information om nationella minoritetsspråk ta gärna kontakt med oss: Sijhth vielie nasjovnenlle onnebelåhkoegïeli bïjre daejredh maahtah monnem gihtjedh: Marianne Persson Sara Strandberg Minoritetssamordnare/ Onnebelåhkoej iktedæjja Administrativ chef/administratijveåejvie 0640 161 16 0640-161 06 marianne.persson@krokom.se sara.strandberg@krokom.se

Antal personer i hushållet: st Enkät Kommuninvånare Ange antal personer i respektive åldersintervall: c st < 25 år c st 26-45 år c st 46-65 år c st >66 år Postnummer/Ort: Ange vilket/vilka språk du/ni använder samt språkkunskaper. (Ange även hur många i hushållet som omfattas av nedanstående språkkunskaper): Förstår Talar Läser Skriver Sydsamiska c st c st c st c st Nordsamiska c st c st c st c st Annan samisk dialekt: c st c st c st c st c Jag/vi använder inte samiska men är intresserad av att lära mig språket. Ange vilket språk: c Sydsamiska c Nordsamiska c Annan samisk dialekt: Vid vilka kommunala förvaltningar vill du/ni använda det språk som angetts? c Förskola c Skola c Äldreomsorg c Information från kommunen c Annan kommunal verksamhet (ange vilken): Hur vill du att ditt språk och din kultur ska bli synliggjord inom den kommunala förvaltningen och i det övriga samhället? Ge förslag på åtgärder för att den samiska språkanvändningen i vår kommun ska öka. (Revitalisering): Utöver samiska har Krokoms kommun även skyldigheter att inom lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ge ett grundskydd för jiddisch, romani chib, finska och meänkieli. Det innebär att kommunen ska främja de fem nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Ange om du/ni tillhör någon av de övriga minoriteterna samt språkkunskaper: Förstår Talar Läser Skriver c Jiddisch c c c c c Romani Chib c c c c c Finska c c c c c Meänkieli c c c c Tack för din/er medverkan! (Personuppgifter kommer att behandlas enligt Personuppgiftslagen SFS nr: 1998:204, PuL)

Frankeras ej Mottagaren betalar portot Krokoms kommun Marianne Persson Svarsförsändelse Kontonummer 830 05 88 00 835 80 Krokom Vik här! Tejpa!

politiken tema nas advokat, min uppgift är att ta tillvara deras intressen för att de ska få ett bra vuxenliv. Cristine Persson (C) De fyra största frågorna har varit skolfrågan, vindkraften, lagen om valfrihet inom hemtjänsten och måltidspolicyn. Allas åsikter och synpunkter är viktiga och det har varit många möten och besök. Det har givit mycket i det demokratiska arbetet och har påvisat kraften och kunskapen som finns hos kommuninvånarna. Nästa år kommer översiktsplanen att stå i fokus. Vi måste också ta tag i ungdomsarbetslösheten och arbeta för att alla elever som går ut grundskolan ska ha behörighet till gymnasiet. Det är alla Centerstämmor som jag har varit på. All den energi, glädje och go som finns hos alla på stämmorna gör att jag själv lyfts som människa. Visste ni förresten att Centern är känt för att vara det mest dansanta partiet? Jag blev tillfrågad av Evert Jonsson som var kommunalråd då om jag inte skulle engagera mig politiskt. Jag var aktiv inom Krokoms ryttarring för att skapa möjligheter för ridsporten i kommunen, något som resulterade i Ås ridhus. Rättvisa, trygghet och möjlighet för människor att växa utifrån de förutsättningar som finns. Både de som individen har själv och de som samhället kan erbjuda. Owen Laws (Mp) Jag är väldigt nöjd med att Bygg- och miljönämndens verksamhet har fått högre status. Jag har aktivt betonat att vi är ett serviceorgan, inte bara en myndighet. Något annat som glädjer mig mycket är att kommunen har prioriterat folkhälsoarbetet genom att inrätta ett folkhälsoråd som har stark förankring i hela verksamheten. Att investera klokt, att inte lova för mycket med tanke på den svajiga världsekonomin. Det är från tiden i USA och de gånger vi gjorde civil olydnad, speciellt den gång vi var 1 200 personer som arresterades och sattes i ett läger under två veckor. Orsaken var att vi hade blockerat infarten till ett forskningslaboratorium för kärnvapenforskning, men till slut fick vi igenom vårt krav på att slippa betala böter och alla släpptes. Under min uppväxt i USA var jag väldigt aktiv inom olika organisationer, framför allt under tiden på universitetet. Här i Sverige började det med att jag engagerade mig i Nej till EG 1991. Jag var medlem i miljöpartiet men inte aktiv, det visade sig dock att Jan Olof Dahlin hade skrivit in mitt namn på en valsedel och på så sätt kom jag in i fullmäktige. Jag vill skapa positiv förändring och intresse för att engagera sig i samhällsutvecklingen. Jag vill försvara det som är bra och få det övriga att fungera bättre. Jag vill vara med och skapa en dynamik där politiker, tjänstemän, kommunmedborgare känner sig sporrade att vara kreativa och nytänkande, att de får ett bra och värdigt bemötande. Rolf Lilja (S) Under året har flera milstolpar satts, bland annat har allaktivitetshallen i Föllinge färdigställts liksom skolan i Ås som är spännande med sin miljöprofil. Bostadsbyggandet i Sånghusvallen och Dvärsätt är också positiva inslag i utvecklingen av kommunen. Privatiseringen inom äldrevården är något som förskräcker och nedläggningen av skolorna kändes tungt. Det är oerhört viktigt att vi tar tillvara våra barn och ungdomar och ger dem en bra start med utbildning och arbete. Den höga arbetslösheten bland ungdomar är oroväckande och skolans försämrade resultat är något vi måste lägga stor kraft på. Åh, det var inte lätt. En händelse som jag kan nämna är när jag fick förmånen att inviga den av finansmannen Mats O Sundqvist sponsrade installationen Mattisbäcken vid dåvarande Frösö Flygplats. Jag har alltid har varit intresserad av att förändra och förbättra det samhälle vi lever i så att orättvisor och ojämlika villkor för människor tas bort. Jag vill bygga ett samhälle där alla har förutsättning att skapa sig ett gott liv. Jörgen Blom (V) Jag är mest nöjd över att det äntligen har blivit stort fokus på äldreomsorgen, både lokalt och på riksnivå, tack vare Vänsterpartiets äldreomsorgskampanj. Vad som kunde ha varit bättre är dialogen mellan medborgare och folkvalda. Just nu är det mer enkelriktad information än samtal och det är inte bra rent demokratiskt. Den stora utmaningen för kommunen kommer att vara att svara upp mot de ökade kvalitetskrav som medborgarna ställer på kommunens verksamhet. Kommunen är ganska duktig men lider svårt av orättvis konkurrens från vinstdrivande företag. Det är nog den otroliga respons som motionen om att förlägga S/S Thomée i Dvärsätt under Krokomsk flagg gav. Jag engagerade ett protestmöte för att rädda verksamheten på Karlavagnen och fick kommunens politiker att backa från sitt nedläggningsbeslut. Då tänkte jag att om man kan göra detta själv, vad kan man då inte göra tillsammans? Jag är vald av folket och företräder deras röst och vilja. Jag brinner för rättvisa och demokrati, för solidaritet och jämlikhet. Krokom idag 5

Koka tomtens gröt energisnålt Risgrynsgröt kan tillagas energisnålt. Koka gröten kvällen innan du äter den. Koka upp vatten och risgryn, späd med färsk mjölk, stäng sedan av plattan och sätt på locket. Låt gröten stå på spisen och svälla så är det klart nästa morgon. Ingen passning, enkelt och energieffektivt. Tack för alla synpunkter! Närmare 250 personer har svarat på enkäten på webbplatsen och därmed givit oss värdefull kunskap om hur vi kan förbättra den. Stort tack för ert engagemang! Resultaten visar att det finns utrymme för förbättringar framför allt när det gäller möjligheten att hitta rätt på webben. Vi har även en del att göra när det gäller länkar eftersom de upplevs som otydliga. Något bättre resultat får vi när det gäller om webben bedöms som pålitlig samt att texterna är lätta att förstå. Se krokom.se för en fullständig redovisning av enkäten. Resultatet var faktiskt bättre än vad jag trodde att det skulle bli, men vi är inte nöjda. Nu gäller det att strukturera informationen så att den blir lättare att hitta samt att fylla på där det saknas. Målet är att ha en ny och fräsch webbplats igång i början av februari nästa år, säger Åsa Sjödin. Framgångar för Nyheden i tekniktävling God Jul & Gott Nytt År! Tack för det gångna året! Örjan Eriksson energi- och klimatrådgivare Telefon: 0640 16100 (vx) eller 070 570 08 18 Epost: energiradgivning@krokom.se Simon vann Skol-SM i slägga Emma Svensson, Karin Persson och Cornelia Thorén från Nyheden 9A tävlade i First Lego League. Simon Lundstedt, 15 år, började träna slägga så sent som för 3 4 år sedan. I mitten av september tävlade han i Skol- SM i Växjö och hans 52,32 meter räckte till seger. Simon går på Nyhedens skola och tävlar för Trångsvikens IF. Han tränar 4 5 gånger per vecka och resultaten har inte låtit vänta på sig. Just nu ligger han på tredje plats i sin årsklass på riksnivå. Klass 9A på Nyhedens skola lyckades över förväntan i tävlingen First Lego League som avgjordes i Härnösand nyligen. Poängen räckte till en sjätte placering men det var nära en riktig skräll. Vi bytte batteri inför tävlingen och det ställde tyvärr till det lite så att vi missade en hel del poäng, men vi är jättenöjda ändå, säger Cornelia Thorén. Tävlingen First Lego League består av tre moment; temauppgift, marknadsföring och robot. I år var temat Food Safety och uppdraget i temauppgiften var att bidra med idéer för hur vi kan få bättre kvalitet på maten. Marknadsföringsuppdraget går ut på att visa upp hela arbetet och profilera laget med hjälp av exempelvis PowerPointpresentationer, affischer eller filmer. Den tredje delen, där Krokom lyckades allra bäst, består av utveckling, design och programmering av en robot som byggs med hjälp av lego. När tävlingen började närma sig visade det sig att killarna som ansvarade för robotbygget av olika anledningar inte hade kommit så långt. Då tog Karin Persson, Emma Svensson och Cornelia Thorén över och lade in en högre växel för att hinna färdigt i tid. Vi har jobbat ganska hårt och det har blivit sena kvällar många gånger. Vi visste ju ingenting om programmering när vi började men vi har lärt oss massor och det har varit jättekul, säger Karin Persson. First Lego League kommer från USA där Lego Company och stiftelsen FIRST introducerade programmet under 1998. FIRST (For Inspiration and Recognition of Science and Technology) ingick 1998 ett partnerskap med Lego System för att utveckla ett program för de yngsta barnen. 6 Krokom idag

näringsliv Anna-Carin och Linda ska lotsa företagen rätt Anna-Carin Svedén och Linda Näsén tar över på näringslivskontoret efter Anette Tandberg som har gått vidare till jobbet som regionchef för Företagarna och Hans Öhrberg som går i pension i mars. Kristina Forsberg, Kristinas Kroppsharmoni Hälsa, Pernilla Karlsson, Harmoni och hälsa, Frida Stein, Fristilen, Inger Bergetoft Alvarado, Krokoms Optik och Suzanne Metsälä, Brödkällar n deltog i företagarträffen med tema tillväxt i Krokoms kommun. Krokom satsar på tillväxt Krokoms kommun skall arbeta för ett gott bemötande, snabb handläggning och effektivitet för att stärka företagsklimatet. Nu har arbetet inletts med att ta fram ett tillväxtprogram som ska identifiera de områden där kommunen kan göra störst nytta och därmed underlätta företagens vardag. Statistiken visar att de små företagen har producerat 300.000 nya arbetstillfällen sedan 2002 medan de stora och offentlig sektor har tappat 30 000. För Krokoms kommun är de små företagen en viktig arbetsgivare, vi har drygt tusen aktiva företag i kommunen som tillsammans sysselsätter drygt 15 procent av befolkningen. Kommunen tar hjälp av företagarna Nu vill Krokom underlätta företagens vardag och har därför under två kvällar träffat drygt fyrtio företag för att ta reda på hur kommunen kan bli bättre. Vi har fått in en mängd bra synpunkter och idéer för hur vi kan förbättra vårt arbete gentemot företagen. Nu ska vi sammanställa allt och efter nyår kallar vi till en ny träff för att bearbeta materialet ytterligare. Målet är att vårt nya tillväxtprogram ska vara klart till våren, säger Ola Skyllbäck, kommun- och näringslivschef. Det var under Näringslivsveckan som Näringslivskontoret i Krokoms kommun passade på att bjuda in företagen till Föllinge respektive Dvärsätt för att diskutera tillväxt i Krokoms kommun. Målet är ett femårigt tillväxtprogram som beskriver hur kommunen tillsammans med näringslivet och andra aktörer ska arbeta för att skapa tillväxt i kommunen. De båda kvällarna resulterade i en mängd olika förslag på förbättringsåtgärder. En fråga som diskuterades en hel del vid mötet i Föllinge var att kommunen behöver en tydligare profil samt att lyfta de goda exemplen och se till att media snappar upp dem. Andra viktiga områden är att förbättra kommunikationerna vad gäller Internet, telefoni och vägar samt att förbättra möjligheterna att åka kollektivt. I Åkersjön finns bredband draget genom byn, men vi får inte koppla på eftersom det är för få intressenter. Det känns retfullt, sade Kent Halvarsson som äger Fjällgården i Åkersjön. Träffen i Dvärsätt handlade förstås en hel del om hur Krokoms samhälle kan utvecklas. En företagarförening som kan driva företagsfrågor står högt på önskelistan liksom vettiga lokaler till vettiga priser. Jag tycker att vi alla borde bli bättre på att samarbeta och förstå vår egen roll i mycket större utsträckning. Därför är det jättespännande med de här träffarna, sade Suzanne Metsälä som driver Brödkällar n i Krokom. Anna-Carin och Linda vill att Näringslivstorget ska uppfattas som en tillgång för företagare och de som arbetar med bygdeutveckling. De vill utveckla företagslotsfunktionen ytterligare med målsättning att näringslivstorget ska vara en väg in till kommunens olika förvaltningar och andra myndigheter. Det ska vara så enkelt som möjligt att driva företag eller arbeta med bygdeutveckling i kommunen. Anna-Carin och Linda ser fram emot att träffa alla duktiga företagare och eldsjälar i olika utvecklingsgrupper, med förhoppning om att tillsammans kunna arbeta för att förbättra möjligheterna att verka, leva och bo i Krokoms kommun. Anna-Carin Svedén kommer närmast från Bräcke kommun där hon har arbetat som näringslivsutvecklare sedan 2007. Hennes huvudsakliga uppgifter har varit rådgivning till nya och befintliga företagare inom bland annat företagsstöd och finansiering, tillstånd, utvecklingsprojekt, nätverksaktiviteter och stöd vid nyetableringar. Linda Näsén kommer närmast som verksamhetsledare för Leader Storsjöbygden, där man förmedlar EU-stöd till landsbygdsutvecklingsprojekt. Hon var projektanställd näringslivsrådgivare i Krokoms kommun 2003 2006, med rådgivning inför företagsstart som främsta uppgift. Innan det var hon Landsbygdsutvecklare vid Östersunds kommun, där hon arbetade med allt från bredband och servicefrågor till utvecklingsprojekt. Krokom idag 7

i fokus Olof Roos präst i Ås församling Olof Roos är präst i Ås församling. Leonard, Julia, Winston, Irma, Noel, Märta och Matheo bygger Noas ark med Olof. I Ås bor det ovanligt många barn I dagsläget bor det cirka 3 000 personer i Ås. Av dessa är det 19 procent som är under tio år, alltså 570 personer. Genomsnittet i landet är att 11 procent är under tio år. Få orter i landet har haft en så omfattande inflyttning av barnfamiljer som i Ås. En viktig fråga för oss som bor i Ås är att engagera oss i våra ungdomars framtid. Om tio år har barnkullarna blivit tonåringar. Vår förhoppning är att det ska finnas aktiviteter, mötesplatser och goda värden för våra ungdomar i Ås. Det säger Olof Roos, präst i Ås församling och styrelsemedlem i den nystartade intresseföreningen Ås framtid. Intresseföreningen har som mål att vara aktiv i Åsbygdens utvecklingsarbete. I styrelsen finns engagerade Åsbor som är aktiva i föreningslivet, skolan, församlingen eller bara brinner för bygdens utveckling. Olof med familj har bott i prästgården i Ås i tio år. Under de åren har han följt utbyggnaden och den omfattande inflyttningen av barnfamiljer i tre bostadsområden i Ås; Arons dunge, Stallbacken och Sånghusvallen. Har han någon förklaring till att så många valt att flytta till Ås? Det finns säkert flera anledningar. Kommunen har upplåtit mark i fina områden. Jag tror att när flera barnfamiljer flyttar in i ett område följer ännu fler efter. De fick också tidigt besked om att skolor och förskolor skulle byggas i de nya områdena, säger Olof. En viktig fråga för intresseföreningen är att vara en viktig samtalspartner i kommunens utvecklingsarbete. Nyligen hade man synpunkter på översiktsplanen i Åsområdet. Vi tycker att vi har en mycket bra dialog med kommunens företrädare. Det samma gäller skolans företrädare, menar Olof. Idrotten engagerar många ungdomar ÅS IF är en viktig aktör i bygden. Klubben har flera framgångsrika sektioner; bordtennis, fotboll, skidor och innebandy. Bordtennisdamerna har kommit ända fram till elitnivå i landet, men det allra viktigaste är kanske att pingisen har en fantastisk bredd på sin verksamhet. Klubben gör ett jättejobb som engagerar så många ungdomar i bygden. Till stor nytta är förstås att vi har Jämtkrafthallen, framhåller Olof. Aktuellt är också att området kring Torsta i centrala Ås kommer att bli ett utbildningscentra inom den gröna näringen. Vi hoppas naturligtvis att det blir en mycket viktig del för bygden och att vi i Ås Framtid kan vara med och driva på i det utvecklingsarbetet, säger Olof. Foto: Åsa Sjödin Intresseföreningen tar också initiativ till att skapa delaktighet bland de boende i Ås. Den 21 januari bjuder man in allmänheten till en dag i Jämtkrafthallen och Föreningshuset. Förutom aktiviteter för barnen blir det föreläsningar, information och diskussioner om Ås framtid. Olof betonar vikten av mötesplatser och möjligheter till gemenskap i bygden. Där finns det redan nu många goda exempel och församlingen vill uppmuntra till detta. En tradition i Ås är kyrkans barntimmar. Femåringarna träffas i församlingsgården och den traditionen håller i sig med besked. Enligt statistik är 5-åringarna 65 till antalet i Ås i dag och 48 av dem går i kyrkans barntimmar! Det har också varit glädjande att många familjer, som flyttat hit väljer att döpa sina barn i Ås kyrka, säger han. Olof berättar också om hur församlingen försöker möta alla de människor som är nyinflyttade i Ås. En söndag i oktober firade församlingen gudstjänst i Sånghusvallens förskola. Det visade sig att vägföreningen där hade arbetsdag samma dag så intresset blev glädjande stort. Det kom över 130 personer till gudstjänsten och fikat efteråt. Det strömmade in folk och det blev mer eller mindre kaos i lokalen, säger han avslutningsvis. Per Lindahl