En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

Relevanta dokument
Jämlik vård, vårdval och ersättningsmodeller. Nationella prioriteringskonferensen 22 oktober 2015 Åsa Ljungvall och Nils Janlöv

En mer jämlik vård är möjlig

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Jämställdhet och hälsofrämjande förhållningssätt när, var, hur och varför då?

PM 2013:3. Hur kan man identifiera omotiverade väsentliga skillnader i vården?

Jämlik vård åtgärder krävs

Jämlik hälsa och cancervård

Jämlik vård. Maria Elgstrand Verksamhetschef Verksamhetsutveckling vård och hälsa. Dagens tema, , Förnamn Efternamn

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Citation for the original published paper (version of record):

Regionala Pensionärsrådet

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Svensk hälso- och sjukvård

Antagen av Samverkansnämnden

Främja Hälsa. Vårdmötet viktigt. för jämlik vård. TEMA: Jämlik vård. Genushanden får vården att tänka tvärtom. Sylvia leder kunskapscentrum

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

Hur jämlik är vården?

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

En god vård? SoS 2018

Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?

Bättre hälsa för personer med funktionsnedsättning Hur då?

Mätning av väntetider i vården

Uppdrag om förbättrad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Mätning av väntetider i vården

Patientmedverkan i styrning och ledning av hälso- och sjukvård. Nätverket Hälsa och Demokrati 7 februari 2019

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Kunskapsstödsutredningen

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Uppsala. Värdegrund. Bra

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Större statligt ansvar för en säker läkemedelsförsörjning

Statlig styrning med kunskap

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Information Nationell patientenkät specialiserad vård 2012

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Svar på regeringsuppdrag

V201 Kommittémotion. 1 Innehåll 1. 2 Förslag till riksdagsbeslut 1. 3 Inledning 2. 4 Regionala skillnader 3. 5 Omotiverade skillnader 3

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

Måndag 11 juni Clarion Hotel Stockholm Söder

Omvärldsbevakning landsting

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Nationella riktlinjer för vård av MS och Parkinsons sjukdom

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Sjuksköterskeprogrammet (gällande från HT 2016)

Granskning av årsredovisning samt revisionsberättelse Regionfullmäktige Östen Högman, revisionens ordförande

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Hur kan ICF och KVÅ användas i strukturerad dokumentation i kommunal hälso- och sjukvård? Del 1

Ständigt lärande. Jesper Olsson

För en god och jämlik hälsa GEM 2017/0078 En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Centralt innehåll i kursen Barn- och ungdomssjukvård

Regelbok för Vårdval primärvård Regionens garanti till medborgarna Regionens krav till vårdgivarna Konkurrensneutralitet

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Nationell Patientenkät Primärvård 2017

Årsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse

VARFÖR EN UTVECKLINGSSTRATEGI?

Mål och inriktning 2013 Psykiatrin Halland

Bilaga Uppföljning 2014

Från mottagare till medskapare Ett kunskapsunderlag för en mer personcentrerad hälso- och sjukvård

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Psykiatriska specialiteter

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Regeringsuppdrag om utvecklad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten


Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Kunskapsstyrning Om ledning och styrning för det bästa möjliga

Vård på lika villkor hur jämlik är vården?

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Transkript:

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa SKL, 5 december 2014 Åsa Ljungvall

Det finns många skillnader i vården Regeringsuppdrag att göra fördjupad analys av skillnader i vård, behandling och bemötande Socialstyrelsens Ojämna villkor för hälsa och vård Syfte att beskriva kunskapsläget när det gäller jämlikhet i vården Omfattande rapport totalt 150 skillnader i svensk hälso- och sjukvård 3

Jämlik vård fokus på skillnader i vård, behandling och bemötande Skillnader där hälso- och sjukvården har stor påverkan

Alla skillnader är inte ojämlik vård Behov att urskilja och fokusera på omotiverade och väsentliga skillnader Kan inte förklaras av patientens medicinska förutsättningar eller behov Stora och har stora negativa konsekvenser för den utsatta gruppen

Geografiska skillnader och skillnader mellan befolkningsgrupper är av olika karaktär Geografisk skillnad En vårdgivare behandlar på ett sätt, men en annan vårdgivare behandlar på ett annat sätt Skillnader mellan befolkningsgrupper En och samma vårdgivare behandlar två patienter med samma sjukdom och vårdbehov olika

Åtta skillnader är utgångspunkt för analysen om möjliga orsaker till omotiverade skillnader i vården 1. Geografiska skillnader i väntetid från remissdatum till specialistklinik till beslut om behandling för lungcancer 2. Geografiska skillnader i andel personer med alkoholdiagnos som gjort uttag av läkemedel mot alkoholberoende 3. Män får oftare än kvinnor behandling med RAAS-hämmare efter hjärtsvikt 4. Fler män än kvinnor anger att de har fått information om biverkningar av deras läkemedel som de skulle uppmärksamma 5. Sverigefödda får warfarin i högre utsträckning än personer födda utanför EU vid stroke 6. Lågutbildade får warfarin i lägre utsträckning än högutbildade vid stroke 7. Lågutbildade schizofrenipatienter får i högre utsträckning två eller fler antipsykotiska läkemedel jämfört med högutbildade 8. Psykiskt sjuka patienter med akut hjärtinfarkt behandlas inte med ballongutvidgning (PCI) i samma utsträckning som övriga patienter 7

Fyra slutsatser om vad som förklarar omotiverade skillnader i vården 1 Styrning och resurser påverkar de geografiska skillnaderna Skillnader i hur vården och vårdkedjor organiseras Skillnader i tillgång till medicinteknisk utrustning och specialister Lokala behandlingstraditioner 8

Fyra slutsatser om vad som förklarar omotiverade skillnader i vården 2 Vårdmötet är en viktig faktor bakom omotiverade skillnader mellan befolkningsgrupper Otillräcklig kompensation och anpassning efter patienters skilda egenskaper och förutsättningar Förutfattade meningar utifrån information om patienter på gruppnivå (generalisering) Omedvetet beteende med grund i normer och värderingar 9

Fyra slutsatser om vad som förklarar omotiverade skillnader i vården 3 Otillräcklig kompetens i den somatiska vården bidrar till skillnader mellan patienter med och utan psykisk sjukdom Vårdens organisation: uppdelningen mellan somatisk och psykiatrisk vård 10

Fyra slutsatser om vad som förklarar omotiverade skillnader i vården 4 Bristande kunskapsstyrning kan också bidra till omotiverade skillnader mellan befolkningsgrupper Otydliga behandlingsriktlinjer Bristande utbud av rekommenderade insatser Olika grupper behandlas på olika ställen med olika följsamhet till behandlingsriktlinjer 11

Sex förslag på åtgärdsområden för en mer jämlik vård Utveckla en nationell modell för att mäta och följa upp ojämlik vård på ett systematiskt, överblickbart och ändamålsenligt sätt Kartlägg geografiska skillnader i resurstillgång (särskilt specialister) Samla systematiskt och kontinuerligt in information om provade metoder och dess effekter Öka kunskapen om vad som händer i mötet mellan patient och vårdpersonal Stärk förutsättningarna för vårdprofessionerna att bedriva en mer jämlik vård Stärk utsatta grupper i mötet med vården 12