årsberättelse 2003 IRECO HOLDING AB

årsberättelse 2003 IRECO HOLDING AB Annual2003_slut.indd 1 2004-07-15 14:47:57

2 IRECO Holding AB IRECO Holding Federativ Tryckeri AB Årsberättelse AB, Stockholm 2003 2004 Annual2003_slut.indd 2 2004-07-15 14:47:58

innehåll 4 VD har ordet 6 En ny institutsstruktur växer fram 10 Strategisk kompetensutveckling 11 Övrigt som hänt under året 12 Forskningsinstituten i innovationssystemet 14 IRECO-gruppen 16 Ekonomisk redovisning 18 Styrelsen 19 Vision och mål 20 Kontaktinformation 3 Annual2003_slut.indd 3 2004-07-15 14:48:08

4 Eva Sjöblom tillträdde tjänsten som verkställande direktör 1 juni 2003. Sverige hävdar sig väl som kunskapsnation. Vi satsar stort på FoU, vi producerar forskningsresultat av god kvalitet och vi ligger väl framme med patent. Tyvärr är vi sämre på att omsätta forskningsresultaten i nya produkter och tjänster, i nyföretagande och tillväxt. Sverige står nu inför flera utmaningar. Tillväxt och välstånd i dagens kunskapssamhälle bygger på internationellt konkurrenskraftig forskning och inte minst på förmågan att omsätta resultaten i innovationer. Sverige är ett litet land och det svenska FoU-arbetet utgör ca en procent av det totala FoU-arbetet i världen. Det är därför angeläget att kunna fånga upp internationella forskningsresultat och att kraftsamla de inhemska resurserna för att uppnå kritisk massa och spetskompetens inom behovsmotiverade områden. För att bygga starka forskningsmiljöer krävs vidare ett dynamiskt kunskapsutbyte mellan akademi, näringsliv och samhälle. Industriforskningsinstituten har potential att katalysera dessa processer. Industriforskningsinstituten verkar i gränslandet mellan grundforskning och industriell utveckling. De bygger upp, förädlar och förmedlar behovsmotiverad FoU, med syfte att skapa värde och tillväxt i näringsliv och samhälle. Det svenska institutssystemet är fragmenterat och består av många små institut. Systemet skiljer sig därmed starkt från strukturen i de flesta andra västeuropeiska länder. Globaliseringen driver utvecklingen och ställer ökande krav på bl a kvalitet, kostnadseffektivitet och på ett kraftfullt agerande i internationella FoU-miljöer. För att bättre kunna möta industrins behov av tillämpad forskning och utveckling inom allt bredare och mer mångfacetterade kunskapsområden behövs större och sammanhållna institutsgrupper som täcker ett antal teknik- och FoU-områden. IRECOs uppgift är att stärka industriforskningsinstitutens möjligheter att på en global och hårt konkurrensutsatt marknad möta näringslivets behov av tillämpad forskning och utveckling. Bolagets enskilt viktigaste uppgift för att nå detta mål är att tillsammans med institutens huvudägare driva en förändringsprocess mot en effektiv, flexibel och sammanhållen institutsstruktur bestående av färre, större och internationellt konkurrenskraftiga forskningsbolag, vilka är väl förankrade i det svenska näringslivet. Visionen är ett förnyat och förstärkt institutssystem som skapar tillväxt i näringsliv och samhälle. Annual2003_slut.indd 4 2004-07-15 14:48:27

Fyrklövern har utkristalliserats som en målbild, vilken möter de många krav som ställs på ett förnyat institutssystem. Modellen innebär en strukturering kring fyra teman (se vidare sidan 8): Fiber-, förpackningar- och tryckteknik Material- och verkstadsteknik Informations- och kommunikationsteknik Bio-, miljö- och byggteknik Alla strukturaffärer föregås av utredningar i syfte att klarlägga förutsättningar för och effekter av ett samgående. Det primära argumentet är att kunna erbjuda kunderna ett internationellt konkurrenskraftigt tjänsteutbud inom bredare kunskapsområden. Ökad effektivitet och kostnadsbesparingar genom samordningsvinster, lägger en god grund för en högre kundtillfredsställelse, ett stärkt varumärke och en stärkt ekonomi. Större fokuserade enheter ger dessutom en större flexibilitet och gör instituten till mer attraktiva arbetsplatser. Strukturarbetet har tagit fart under året med genomförda affärer inom tre av de fyra klöverbladen. Ett viktigt steg mot en tydligare och mer kraftfull institutssektor är förverkligandet av ett sammanhållet institut inom området fiber, förpackningar och tryck, STFI-Packforsk AB. Samgåendet innebär goda möjligheter att erbjuda heltäckande problemlösningar till kunder i flera värdekedjor. Detta har öppnat nya affärsmöjligheter och skapat framgångar i EU:s sjätte ramprogram. IRECO har även fört diskussioner med ägarna om att förstärka bolagets finansiella förutsättningar att genomföra strukturarbetet och tillsammans med huvudägarna utvecklat en modell för ett sammanhållet institut inom området verkstads- och materialteknik. Detta innefattar bl a beslut om bildande av ett helägt dotterbolag, Swerea AB, avsett att samla ägandet av befintliga institut inom verkstads- och materialteknik. 5 Vi är övertygade om att dessa investeringar i ett förnyat och förstärkt industriforskningssystem är en god investering för att skapa värde och tillväxt i näringsliv och samhälle. Eva Sjöblom Verkställande direktör Annual2003_slut.indd 5 2004-07-15 14:48:27

en ny institutsstruktur 6 1994 Regeringen tillsätter en kommitté, KOFI, för att förnya industriforskningssystemet. 1997 KOFI lägger fram slutbetänkandet Att utveckla industriforskningsinstituten och en kriterielista för ett välfungerande institut. Bolagisering av befintliga institut rekommenderas. Holdingbolaget IRECO bildas för att förvalta statens ägande i industriforskningsinstituten. IRECO ägs av staten genom Näringsdepartementet (55 %) och KK-stiftelsen (45 %). 1998-1999 IRECO driver tillsammans med forskningsinstitutens industriella ägarföreningar bolagiseringsprocessen bland de då 17 instituten i IRECOsfären. De första fusionerna genomförs för att stärka forskningsinstitutens ställning i innovationssystemet. 200 Mkr ställs under dessa år till institutens förfogande för kompetensutveckling. 2000 Riksdag och regering beslutar om en ny forsknings- och innovationspolitik med inriktning mot grundläggande och behovsmotiverad forskning. Nutek delas upp. Den nya myndigheten VINNOVA får ansvar för forskningsfinansiering. Det svenska institutssystemet är fragmenterat och består av många små institut. Det skiljer sig därmed starkt från strukturen i de flesta andra västeuropeiska länder. Stora företag fokuserar på den egna kärnverksamheten. Man ställer samtidigt större krav på underleverantörer och dessa, ofta små och medelstora företag, behöver FoU-stöd för att klara de nya utmaningarna. Detta innebär att behovsmotiverad forskning och industriforskningsinstituten kan förväntas spela en allt viktigare roll i det svenska innovationssystemet. Samtidigt ökar kraven på spetskompetens och på breda teknologileverantörer. Globalisering ökar kraven Globaliseringen ställer ökande krav på kvalitet, kostnadseffektivitet, flexibilitet och på ett kraftfullt agerande i internationella FoU-miljöer. Kundanpassning med ökande krav på ett helhetstänkande och individuella behov och inte minst institutens låga lönsamhet ställer också krav på omdaning och förnyelse. Sverige behöver större sammanhållna institut, med goda förutsättningar att katalysera kunskapsutbytet mellan akademi, näringsliv och samhälle. På så sätt kan näringslivet förses med behovsmotiverad FoU av hög internationell klass. IRECOs enskilt viktigaste uppgift under året har varit att tillsammans med institutens huvudägare driva en process som syftar till en förändring av institutsstrukturen. Målet är en effektiv, flexibel och sammanhållen struktur bestående av färre, större och internationellt konkurrenskraftiga institutsbolag med god förankring i näringslivet. Regeringens förslag till hur staten kan medverka i processen beskrivs i proposition 2001/02:2 FoU och samverkan i innovationssystemet. IRECO föreslås även överväga att inordna andra institut, vilka har ett statligt ägande eller huvudmannaskap, i institutsstrukturen. I propositionen omnämnda forskningsinstitut som ligger utanför IRECOs ägande, är: Imego (mikroelektronik), IVL Svenska Miljöinstitutet, JTI (jordbruks- och miljöteknik) Skogforsk och SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Ett förnyat tjänsteutbud Omstruktureringen förväntas ge en ökad effektivitet och kostnadsbesparingar. Samordningsvinster ger lägre driftskostnader och möjliggör gemensamma investeringar. De största vinsterna förväntas dock genom att kunna erbjuda ett förnyat och breddat tjänsteutbud. Härigenom läggs en god grund för ett stärkt varumärke, en stärkt finansiering och en högre kundtillfredsställelse. Större fokuserade enheter ger dessutom en ökad flexibilitet och gör instituten till attraktivare arbetsplatser. Annual2003_slut.indd 6 2004-07-15 14:48:28

växer fram... Fyrklövern en sammanhållen institutsstruktur För att bättre kunna möta industrins behov av tillämpad forskning och utveckling inom allt bredare och mer mångfacetterade kunskapsområden, behövs större och sammanhållna institutsgrupper som täcker ett antal teknik- och FoUområden. Struktureringsarbetet utgår från dagens institut och industriella behov men inriktas mot att bygga ett institutssystem som möter framtida behov i industri, övrigt näringsliv och samhälle. Vissa institut arbetar idag branschöverskridande, medan andra verkar inom smalare segment. Det finns en stor potential att i större utsträckning än idag bygga generisk kunskap och omsätta denna oberoende av bransch och tillämpningsområde. I arbetet med att förnya det svenska institutssystemet har det funnits en öppenhet för flera alternativa strukturer. Förutom industriella behov, har processen tagit fasta på den intressegemenskap och redan pågående initiativ som finns mellan vissa institut. Dessutom finns en rad randvillkor som gör olika alternativa strukturer mer eller mindre realiserbara. Några av dessa randvillkor är: institutens varierande ägarstruktur. Instituten inom IRECO-gruppen delägs av IRECO och näringslivet. IRECOs ägarandel varierar mellan 25 och 40 % och näringslivet är huvudägare; i de flesta fall i form av en ideell ägar-/intressentförening, men det finns undantag där industrin även direktäger institut. Näringslivets ambitioner som ägare har stor spännvidd. Ytterligare fem institut, utanför IRECO-gruppen, omnämns i proposition 2001/02:2 som föremål för övervägande om att ingå i den nya strukturen. Dessa institut har ägarintressen från fyra olika departement. Även andra kompetenser, inom eller utom landet, kan bli aktuella att inordnas i strukturen. tidsaspekten. Strukturprocessen skall vara avklarad innan utgången av år 2005 och i sina huvuddelar redan vid halvårsskiftet 2005. svensk tradition och forskningskultur. krav på flexibilitet. Systemet skall kunna hantera en dynamik som avspeglar verkligheten. Beroende på omvärldsförändringar skall verksamhetsgrenar rimligt enkelt både kunna läggas till och tas bort. 2001 Bolagiseringsprocessen slutförs till största delen under året. Utbildningsdepartementet lägger fram propositionen FoU och samverkan i innovationssystemet för åren 2002 2005 där IRECOs uppdrag utvidgas till att omfatta omstrukturering av institutssektorn mot en struktur med färre och större industriforskningsinstitut. Instituten skall vara internationellt konkurrenskraftiga och väl förankrade i näringslivet. 2002 En första skiss över en tänkbar framtida institutsstruktur med fyra huvud grupper växer fram. Förutom instituten i IRECOgruppen skall ägarna tillsammans överväga att inordna SP, IVL, Imego, JTI och Skogforsk i institutsstrukturen. 2003 STFI och Packforsk går samman vid årsskiftet. Delar av Framkom inkluderas och det första storinstitutet, STFI-Packforsk, realiseras. Trätek införlivas i SPkoncernen som ett helägt dotterbolag. 7 Annual2003_slut.indd 7 2004-07-15 14:48:28

8 Fokusering och samverkan Fokusering och samverkan är två nyckelord i omstruktureringsprocessen. Sverige är ett litet land och det svenska FoU-arbetet utgör ca en procent av det totala FoU-arbetet i världen. Det är därför extra angeläget att kraftsamla de egna resurserna för att uppnå kritisk massa och spetskompetens. Några ledstjärnor i valet av områden är sådana där Sverige idag har en god internationell position eller möjlighet att uppnå en sådan, samt de områden där näringslivet och samhället uppvisar behov och efterfrågan. En dynamisk samverkan mellan institut, universitet och högskolor samt näringsliv är central för att kunna bygga starka forskningsmiljöer. Samarbetet sker med fördel på såväl regional och nationell, som internationell nivå. För att underlätta samverkan och samordning är en samlokalisering mellan institut och högskola i flera fall lämplig. Ett aktuellt exempel är samlokaliseringen av forskningsinstituten IM, Institutet för Metallforskning och KI, Korrosionsinstitutet i direkt anslutning till KTH i Stockholm. Högskola Näringsliv Fyrklövern har utkristalliserats som en målbild, vilken möter de många krav som ställs på ett förnyat institutssystem. Den innebär en strukturering kring fyra teman: Fiber, Förpackningar och Tryckteknik Material- och Verkstadsteknik Informations- och Kommunikationsteknik Bio-, Miljö- och Byggteknik Forskningsinstitut Annual2003_slut.indd 8 2004-07-15 14:48:32

Strukturarbetet tar fart Strukturarbetet har tagit ordentlig fart under året. IRECO har bl a sålt sin minoritetspost i SICS, Swedish Institute of Computer Science AB till Svenska IT-institutet SITI AB. Försäljningen är ett led i avsikten att åstadkomma ett sammanhållet nationellt institut för informations- och kommunikationsteknik, IKT. FoU i flera värdekedjor Ett viktigt steg mot en tydligare och mer kraftfull institutssektor är sammanslagningen av STFI, Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut AB, Packforsk Institutet för Förpackning och Logistik AB och delar av Framkom Verksamhetsutveckling AB, framför allt området digitalt tryck. Härmed realiserades ett sammanhållet institut inom området fiber, förpackningar och tryck. Verksamheten drivs från årsskiftet 2003/04 i ett enda bolag, STFI-Packforsk AB. Samgåendet innebär goda möjligheter att erbjuda heltäckande problemlösningar till kunder i flera värdekedjor. Detta har öppnat nya affärsmöjligheter och bl a skapat framgångar inom EU:s sjätte ramprogram där STFI-Packforsk koordinerar två stora Integrated projects för utveckling av europeisk pappers- och förpackningsindustri. Spets och bredd ger ledande position I december sålde AB Träteks ägare, IRECO och Ägarföreningen Trätek, alla aktier i bolaget till SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB. Trätek blev därmed ett helägt dotterbolag i SP-koncernen, med avsikt att under 2004 integreras i moderbolaget. SP ägs till 100 % av Näringsdepartementet. Integrationen mellan Träteks spetskunnande inom material och tillverkning och SP:s breda kompetenser inom byggteknik, bl a byggnadsfysik, akustik och energisystem, ger Sverige möjlighet att inta en ledande position inom europeisk trä- och träbyggnadsforskning. IRECO har vidare bl a: 9 initierat åtgärder för en fördjupad samverkan och för samgåenden mellan industriforskningsinstitut medverkat till och delfinansierat ett flertal utredningar i syfte att klarlägga förutsättningar för och effekter av samgåenden mellan institut fört förhandlingar med majoritetsägarna i institut om förändringar i institutsstrukturen. Här kan speciellt nämnas överläggningar om en samlokalisering och ett samgående mellan Institutet för Metallforskning och Korrosionsinstitutet. tillsammans med huvudägarna utvecklat en modell för ett sammanhållet institut inom området verkstads- och materialteknik. Detta innefattar bl a beslut om bildande av ett helägt dotterbolag, Swerea, avsett att samla ägandet av befintliga institut inom verkstads- och materialteknik. arbetat för ett kapitaltillskott från ägarna för att omstruktureringen skall kunna fullföljas. Vi är övertygade om att detta arbete skall bära frukt under 2004. Annual2003_slut.indd 9 2004-07-15 14:48:32

strategisk kompetensutveckling Staten satsar tillsammans med KK-stiftelsen, genom VINNOVA respektive IRECO, 350 miljoner kronor, under perioden 2003 2005, på strategisk kompetensutveckling inom IRECO-gruppen (K-medel). Närmare 275 miljoner kronor fördelades i februari 2003 av en programkommitté bildad av IRECO och VINNOVA. Programkommittén fattade sina beslut baserat på förslag från en beredningsgrupp och ett 40-tal sakkunnigas bedömning av forskningsinstitutens inlämnade ansökningar. Bedömningen skedde enligt sex kriterier för tillväxt och beviljade belopp varierade mellan fyra och tio procent av respektive instituts omsättning. För att stärka förutsättningarna för fyra sammanhållna institutsgrupper Fyrklövern avsattes resterande ca 75 miljoner kronor för kompetensutveckling i samband med strukturåtgärder. Under 2003 ingicks avtal om sådana åtgärder mellan STFI, Packforsk och Framkom som berättigade till 15 miljoner kronor, mellan Trätek och SP som berättigade till 5 miljoner kronor och mellan SICS och SITI (inklusive Santa Anna och Viktoria) som berättigade till 2 miljoner kronor. Vid årets utgång kvarstod 55 miljoner kronor till kompetensutveckling i samband med strukturåtgärder, till stor del avsedda för ett sammanhållet institut inom verkstads- och materialteknik omfattande IM, KI, IVF, IFP SICOMP, SCI, Mefos och Gjuteriföreningen (för fullständiga namn se sid 14). 10 Även EU-forskning ger goda möjligheter till kompetensutveckling. De svenska instituten är efterfrågade som partners i EU:s forskningsprogram och har hittills lyckats väl i det sjätte ramprogrammet. Men svenska institut har tyvärr inte samma förutsättningar som instituten i övriga Europa, där möjligheterna att delfinansiera EU-projekt med egna eller särskilda medel är avsevärt bättre. Detta innebär att svenska företag erbjuds bättre villkor om de engagerar sig via utländska institut och högskolor, samtidigt som svenska institut av ekonomiska skäl tvingas avstå från deltagande. Detta är oroande, eftersom vi går miste om en kunskapsuppbyggnad inom landet. Genom större basanslag till instituten, som även kan utnyttjas för matchning i EU-projekt, kan vi istället vända utvecklingen och inte bara behålla svensk industris intresse, utan även öka intresset från utländska företag för att göra investeringar i svensk FoU. Annual2003_slut.indd 10 2004-07-15 14:48:45

övrigt som hänt under året Utöver omstruktureringsarbetet märktes särskilt följande aktiviteter under det gångna verksamhetsåret: Styrelsen utsåg i februari Eva Sjöblom till ny verkställande direktör i IRECO Holding AB efter Håkan Widmark som arbetar kvar i bolaget. Stämman utsåg i juni Anders Narvinger, Teknikföretagen, till ny ordförande i IRECO Holding. Avgående ordförande Gunnar Svedberg, Göteborgs universitet, kvarstår som ordinarie styrelseledamot. IRECO utövade ägarrollen i instituten bl a genom nominering av styrelseledamöter vid vårens bolagsstämmor. IRECO har medverkat i beredningsgruppen till programkommittén som fattar beslut om K-medel. En extern konsult anlitades för att utvärdera IRECOs finansiering av institutens kompetensutveckling 2000 2002, sk A-medel. IRECO arrangerade flera välbesökta seminarier. På våren samlade vi institutens verkställande direktörer för ett seminarium på Lovik, Lidingö. Vid halvårsskiftet var det ägarparternas tur att mötas på en lunch-till-lunchkonferens på Hjortvikens konferens utanför Göteborg. Vid mötet behandlades omstruktureringsprocessen och vikten av god styrelsesed. Vidare presenterade Sverker Sörlin från SISTER Institutet för studier av utbildning och forskning sin syn på instituten i innovationssystemet (se även sid 12). På senhösten inbjöds de av IRECO nominerade styrelseledamöterna i instituten till Stockholm för information och erfarenhetsutbyte kring IRECOs syn på ägarrollen och styrelseledamöters ansvar. I december bjöd IRECO institutens chefsassistenter och sekreterare på luciakaffe i de egna lokalerna. Pia Wågberg från STFI-Packforsk delade med sig av erfarenheter från sammanslagningen till det nya storinstitutet. IRECO besvarade flera remisser och utarbetade under hösten sitt inspel till forskningspropositionen 2004. Dokumentet finns för nedladdning på www. ireco.se. 11 Annual2003_slut.indd 11 2004-07-15 14:48:57

forskningsinstituten i innovationssystemet Staten bör ta ett tydligare ansvar för sin forsknings- och innovationspolitik genom att överväga utformningen av sin finansiärsroll. En förskjutning av tyngdpunkten i finansieringen i riktning mot behovsmotiverad forskning skulle skapa reella förutsättningar för en förbättrad rolltagning och arbetsfördelning bland utförarna. 12 Sverker Sörlin Vetenskaplig ledare, SISTER Institutet för studier av utbildning och forskning Citatet ovan är hämtat ur arbetsrapporten Institutssektorn, högskolan och det svenska innovationslandskapet (SISTER, 2004) av Sverker Sörlin. I rapporten konstaterar Sörlin att det svenska forsknings- och innovationssystemet, med rötter i 40-talet, är starkt bipolärt med högskoleforskning på ena sidan och näringslivets FoU på den andra. Staten satsar idag runt 85 procent av sina totala forskningsresurser på universitet och högskolor, vilket bidrar till att bibehålla polariseringen. Den statliga finansieringen av institutens verksamheter är mycket begränsad, av statens civila FoU-medel går bara några få procent till industriforskningsinstitut. Strukturen är unik i ett internationellt perspektiv och rapporten ställer frågan om Sverige härmed verkligen valt en fördelningsmodell som gynnar tillväxt och stärker vår konkurrenskraft. Rapporten ställer också frågan om de svenska universitetens långsiktiga utveckling när de tvingas utföra växande mängder av efterfrågestyrd forskning. Industriforskningsinstituten är en liten och försvagad del av det svenska forskningslandskapet. Samtidigt fastslås i många sammanhang att den behovsmotiverade forskningen utgör en vital del i ett tillväxtskapande innovationssystem. Den svenska bipolära modellen är unik och skiljer sig från omvärlden på flera sätt. Kan du ge några belysande exempel på skillnader? Sverker Sörlin: Den viktigaste skillnaden är kanske gentemot våra nordiska grannländer. Finland har en stor och mycket framgångsrik institutssektor, till stor del finansierad av staten, och en helt annan balans mellan forskning vid institut och forskning vid universitet. Likadant är det i USA. Där går endast en dryg fjärdedel av de federala forskningsmedlen till universitet. Inte ens av medlen till grundforskning får universiteten mer än hälften. Alltså går majoriteten av den amerikanska statsmaktens forskningsmedel till företag, myndigheter, institut och federala laboratorier. Även Kanada har en mer blandad utförarstruktur. Sedan finns förstås stora institut i flera europeiska länder, men där är det snarast en obalans åt andra hållet, med för litet universitetsforskning. Annual2003_slut.indd 12 2004-07-15 14:49:03

Modellen har inte lett till önskad tillväxt och situationen som uppstått brukar kallas den svenska paradoxen. Hur vill du kommentera detta? Sverker Sörlin: Sverige har länge varit världsledande när det gäller finansiering av FoU men har också haft tillväxtproblem. Den paradoxen har många orsaker, flera har inte med forskningen i sig att göra. Men om Sveriges starka forskningskapacitet skall ge bidrag till tillväxten, så är det viktigt att rätt forskning efterfrågas och kan utföras. Det kan man inte begära att universitetens grundforskning skall svara mot. Det är bland annat också just därför som andra länder byggt upp en stark och mer efterfrågestyrd forskningsstruktur i form av institut. Staten säger att forskningsinstituten är viktiga, men fördelningen av forskningsmedel gynnar inte instituten. Vilka argument skulle du lyfta fram för en förstärkt satsning på instituten? Sverker Sörlin: En stöddiskussion är ointressant. Det viktigaste argumentet är positivt: vi lever i ett kunskapssamhälle, där kunskapsproduktion av många slag tillhör vardagen och dessutom är fullständigt nödvändig för välfärden. Det betyder att de institutioner som skall producera denna kunskap måste vara olika. Det svenska forskningssystemet är inte pluralistiskt nog och det har en alltför stark akademisk tyngdpunkt. Missförstå mig rätt: jag är en stor anhängare av universitet och själv akademiker, men alla kunskapsbehov kan inte, och bör inte heller, tillfredsställas av alla universitet. Jag tänker särskilt på behoven hos mindre företag och delar av den offentliga sektorn, där innovationer är viktiga. Finns det någon egentlig motsättning i högskolans tredje uppgift och institutens verksamhet inom tillämpad FoU. Sverker Sörlin: Nej, det är ju verksamheter som har samma grundläggande målsättning. Men universiteten är väldigt breda organisationer och måste även tänka på folkbildning, kritisk debatt, förståelse av samhälle, historia och kultur. De måste också vårda sin unika ställning som samhällets fria och öppna kunskapsforum. Forskningsinstitutens roll är att vara mer direkt efterfrågeinriktade. Instituten skall samarbeta med företag, organisationer och myndigheter och tillgodose deras omedelbara FoU-behov. Därmed kan de fungera som en väsentlig komponent i kunskapssamhällets närings- och innovationspolitik. Är det dags att pröva en ny modell och vilket perspektivskifte behövs för att bygga bort nuvarande svagheter i innovationssystemet. Sverker Sörlin: Jag tror att modellen är att närma sig de pluralistiska utförarsystem man har i länder som Finland och USA. Det betyder att statens uppgift bör vara att fortsätta öka den andel av FoU-resurserna som är öppna för konkurrens via forskningsråd och VINNOVA. Samtidigt måste en större del av dessa medel fördelas till behovsmotiverad forskning. Då skulle forskningsinstitut, både befintliga och i framtiden tillkommande, få en helt annan roll och deras konkurrenskraft skulle förbättras. Det skulle också göra dem attraktiva som partners för universitet, högskolor och inte minst för företag. Jag tror en sådan modell skulle göra att tredje uppgiften blev en mer realistisk uppgift för hela systemet.... om Sveriges starka forskningskapacitet skall ge bidrag till tillväxten, så är det viktigt att rätt forskning efterfrågas och kan utföras. Det kan man inte begära att universitetens grundforskning skall svara mot. Det är bland annat också just därför som andra länder byggt upp en stark och mer efterfrågestyrd forskningsstruktur i form av institut. 13 Annual2003_slut.indd 13 2004-07-15 14:49:03

IRECO-gruppen PITEÅ SICOMP LULEÅ Mefos SCI SIK VIKTORIA GÖTEBORG MÖLNDAL IFP IVF Santa Anna LINKÖPING KISTA Acreo SICS JÖNKÖPING Gjuteriföreningen STOCKHOLM IM KI SITI STFI-Packforsk YKI 14 IRECO Holding var vid utgången av 2003 delägare i 11 industriforskningsinstitut. I IRECO-gruppen ingår, förutom dessa 11 institut, ytterligare 6 institutsbolag, vilka inte direktägs av IRECO. Samtliga institut i gruppen bedriver verksamhet i bolagsform. Acreo AB IFP SICOMP AB IFP Research AB SICOMP AB Institutet för Metallforskning AB IVF Industriforskning och Utveckling AB Korrosionsinstitutet Swedish Corrosion Institute AB Mefos Metallurgical Research Institute AB SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB STFI-Packforsk AB Svenska Gjuteriföreningens Serviceaktiebolag Svenska IT-institutet SITI AB Santa Anna IT Research Institute AB SICS, Swedish Institute of Computer Science AB IT-forskningsinstitutet Viktoria Svenska Keraminstitutet AB YKI, Ytkemiska Institutet AB Läget 2003-12-31 Annual2003_slut.indd 14 2004-07-15 14:49:04

Övrigt 5% Fiber, Förpackningar och Tryck 20% Verkstads- och Materialteknik 35% Bio-, Miljö- och Byggteknik 13% Informations- och Kommunikationstteknik 27% Ekonomiskt har 2003 varit ett mörkt år för instituten inom IRECO-gruppen. Omsättningen 2003 uppgick till 1193 Mkr, vilket är en minskning med 11 % jämfört med 2002. Den samlade förlusten uppgick till 63 Mkr, vilket inkluderar kostnader för personalavveckling. Flera av instituten har under året anpassat storlek och inriktning för att svara mot förändringar i omvärlden, bl a en ökande konkurrens om krympande anslag i det nationella forskningssystemet. Cirkeldiagrammet visar hur omsättningen fördelar sig på institutsgrupperna i Fyrklövern. Medelantalet anställda 2003 uppgick till 1268 personer, vilket är en minskning med 11 % jämfört med 2002. Data inkluderar AB Trätek som ingick i gruppen till och med 2003-12-30. IRECO-institut Omsättning [Mkr] Medelantal anställda Acreo 222,3 172 Gjuteriföreningen 32,4 37 IFP SICOMP 54,8 78 IM 78,0 93 IVF 111,4 128 KI 46,1 42 Mefos 91,2 75 Santa Anna 3,7 14 SCI Keram 12,1 20 SICS 72,2 102 SIK 102,3 121 SITI 7,4 1 STFI-Packforsk 234,4 228 Trätek 48,4 66 Viktoria 16,0 24 YKI 60,7 67 Totalt 1 193 1 268 15 Annual2003_slut.indd 15 2004-07-15 14:49:05

resultaträkning BELOPP I SEK NOT 2003 2002 Rörelsens intäkter Anslag från Näringsdepartementet 1 50 000 000 Anslag från KK-stiftelsen 1 29 455 000 Administrationsanslag från KK-stiftelsen 8 100 000 5 300 000 8 100 000 84 755 000 Rörelsens kostnader Anslag till industriforskningsinstituten -79 705 000 Övriga externa kostnader -2 768 556-2 491 979 Personalkostnader -5 871 591-3 203 315 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -65 218-45 903 Rörelseresultat -605 365-691 197 Resultat från finansiella poster Resultat vid avyttring av andelar i intresseföretag 199 996-80 000 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 572 073 979 264 Räntekostnader och liknande resultatposter -13 628-7 114 Resultat efter finansiella poster 153 076 200 953 Bokslutsdispositioner -4 990 Resultat före skatt 153 076 195 963 Skatt på årets resultat 2 ÅRETS RESULTAT 153 076 195 963 16 noter 1 Byte av redovisningsprincip Fr o m 2003 tillämpas en ny redovisningsprincip som innebär att medel från ägarna som skall användas för att finansiera kostnader i industriforskningsinstituten inte redovisas i resultaträkningen. Bolaget har under året erhållit 9 440 kkr från KK-stiftelsen för att finansiera enskilda samarbetsprojekt mellan IRECO-instituten och nya universitet och högskolor. Bolaget har dessutom erhållit sammanlagt 11 900 kkr från ägarna för att finansiera omstruktureringskostnader i instituten. 2 Skatt Med hänsyn till Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2001:1 Redovisning av inkomstskatter och dess regler avseende 10/24-företag, redovisar inte bolaget uppskjuten skatt i balans- och resultaträkningen. Av bolagets obeskattade reserver utgör 51 kkr en uppskjuten skatteskuld. Bolaget har vid årets slut ett skattemässigt underskott om 3 067 kkr, vilket mosvarar en uppskjuten skattefordran om 859 kkr. 3 Andelar i intresseföretag 2003-12-31 ägde IRECO Holding andelar (% av kapitalet) i Acreo AB (40), IFP SICOMP AB (40), Institutet för Metallforskning AB (25), Korrosionsinstitutet Swedish Corrosion Institute AB (40), Mefos Metallurgical Research Institute AB (25), SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (30), STFI, Skogsindustrins Tekniska Forskningsinstitut AB (29), Svenska Gjuteriföreningens Service AB (25), Svenska IT-Institutet SITI AB (40), Svenska Keraminstitutet AB (40) och YKI, Ytkemiska Institutet AB (40). Annual2003_slut.indd 16 2004-07-15 14:49:05

balansräkning BELOPP I SEK NOT 2003-12-31 2002-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Datorer 209 025 177 961 Inventarier 7 355 216 380 177 961 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 3 70 009 110 012 Summa anläggningstillgångar 286 389 287 973 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar 202 723 12 545 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 740 838 107 107 943 561 119 652 Kortfristiga placeringar 6 013 706 8 024 973 Kassa och bank 4 972 131 5 479 013 Summa omsättningstillgångar 11 929 398 13 623 638 SUMMA TILLGÅNGAR 12 215 787 13 911 611 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (5000 aktier) 500 000 500 000 Reservfond 105 000 105 000 605 000 605 000 Fritt eget kapital Balanserad vinst 649 155 453 192 Årets resultat 153 076 195 963 802 231 649 155 1 407 231 1 254 155 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan 24 266 24 266 Periodiseringsfonder tax -99 8 113 8 113 Periodiseringsfonder tax -00 7 716 7 716 Periodiseringsfonder tax -01 50 000 50 000 Periodiseringsfonder tax -02 93 000 93 000 183 095 183 095 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 525 697 335 741 Skatteskulder 2 Övriga skulder 173 100 97 444 Beviljade ej utbetalda anslag 6 694 235 5 951 600 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 3 232 429 6 089 576 Summa kortfristiga skulder 10 625 461 12 474 361 17 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 12 215 787 13 911 611 Annual2003_slut.indd 17 2004-07-15 14:49:05

styrelsen Ordförande Anders Narvinger VD, Teknikföretagen Madeleine Cæsar VD, KK-stiftelsen Christer Berggren Kansliråd, Näringsdepartementet 18 Gunnar Svedberg Rektor, Göteborgs universitet Lennart Lübeck Direktör, Teknisk Framsyn Tomas Salzmann Koncernchef, Quebecor World Nordic AB Lena Torell VD, IVA Ingenjörsvetenskapsakademien Annual2003_slut.indd 18 2004-07-15 14:50:05

vision och mål Vision Vår vision är ett förnyat och förstärkt institutssystem som skapar tillväxt i näringsliv och samhälle. Industriforskningsinstituten är en central aktör i det svenska innovationssystemet och kännetecknas av regional, nationell och internationell närvaro fokusering på att uppnå spetskompetens en dynamisk samverkan med akademi, näringsliv och samhälle Detta leder till en fördubblad omsättning inom 5 år. Mål Vårt övergripande mål är att medverka till att industriforskningsinstituten är internationellt konkurrenskraftiga och har god förankring i näringslivet. Huvudmålet för ägandet är att staten skall vara en erkänd minoritetsägare. Strategier Vi uppnår målen genom att äga och förvalta aktier eller andelar i industriforskningsinstitut verka för en ändamålsenlig institutsstruktur verka för institutens långsiktiga kompetensutveckling verka för en dynamisk samverkan mellan institut, akademi, näringsliv och samhälle Personal Sonja Björkén sonja.bjorken@ireco.se 08-566 482 52 Eva Divegard eva.divegard@ireco.se 08-566 482 56 Eva Sjöblom, VD eva.sjoblom@ireco.se 08-566 482 59 Mai Terras mai.terras@ireco.se 08-566 482 53 Håkan Widmark hakan.widmark@ireco.se 08-566 482 51 19 Annual2003_slut.indd 19 2004-07-15 14:50:07

IRECO Holding AB Klara Norra Kyrkogata 31 111 22 Stockholm Telefon 08-566 482 50 Fax 08-566 482 60 E-post info@ireco.se Webbplats www.ireco.se Organisationsnummer 556179-8520 Styrelsens säte Stockholm Annual2003_slut.indd 20 2004-07-15 14:50:08