VERKSAMHETSPLAN för SKOLHÄLSOVÅRDEN KRAMFORS KOMMUN

VERKSAMHETSPLAN för SKOLHÄLSOVÅRDEN KRAMFORS KOMMUN 20160216-20170731

INLEDNING Den nya skollagen (2010:800) samlade skolans medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser i en samlad elevhälsa. Skolhälsovården (SHV) ansvarar för den medicinska delen i den samlade elevhälsan och utgör därmed elevhälsans medicinska enhet. Syftet med detta dokument är att ge en grundläggande beskrivning och helhetsbild av skolhälsovårdens verksamhet ur nationellt och kommunalt perspektiv. Planen utgör också ett underlag för skolhälsovårdens kvalitetssystem och kvalitetssäkringsarbete och kommer att årligen revideras. Verksamhetsplanen har utformats i två delar: Del 1 presenterar skolhälsovården ur ett nationellt perspektiv med styrdokument, riktlinjer och rekommendationer som gäller för skolhälsovård generellt i alla kommuner. Del 2 redovisar mål, en sammanfattning av arbetsinnehåll och utvecklingsbehov för skolhälsovården i skolorna i Kramfors kommun.

INNEHÅLL DEL 1 SKOLHÄLSOVÅRDEN UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV Skolhälsovårdens styrdokument Skolhälsovårdens organisatoriska ställning och verksamhetsfält Skolhälsovårdens behov av samverkan Behörighets- och kompetenskrav för skolhälsovårdspersonal Ledningsorganisation Resurser Journalhantering och dokumentation Sekretess Hälsofrämjande och förebyggande arbete DEL 2 SKOLHÄLSOVÅRDEN I KRAMFORS KOMMUN Skolhälsovårdens vision Skolhälsovårdens mål Förutsättningar och måluppfyllelse Verksamhet Organisation och resurser Utvecklingsbehov Kvalitetssäkring och Kvalitetsutveckling Kompetensutveckling Bilagor; 1. Verksamhetsledningens uppdrag och ansvar 2. Skolhälsovårdens Basprogram Kramfors Kommun

Del 1. SKOLHÄLSOVÅRDEN UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV STYRDOKUMENT Skolhälsovården är en strikt reglerad verksamhet med Socialstyrelsen som tillsynsmyndighet. Regelverket har till uppgift att upprätthålla säkerhet och kvalitet i vården, i detta ingår; Skollagen (2010:800) Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Skolhälsovården svarar för den medicinska delen i den samlade elevhälsan. Hälso- och Sjukvårdslagen HSL (1982;763) Skolhälsovården är en del av hälso- och sjukvården och omfattas därför av de författningar av allmän karaktär som är giltiga för all annan hälso- och sjukvård samt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd som särskilt berör skolhälsovården. Patientsäkerhetslagen PSL (2010:659) Lagen syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Socialstyrelsens och Skolverkets Vägledning för elevhälsan (2014) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Patientdatalagen Socialtjänstlagen Arbetsmiljölagen Offentlighets- och sekretesslagen FN:s konvention om barnets rättigheter (FN 1989) Barnkonventionen utgör rättesnöre för skolhälsovården i uppgiften att i allt företräda eleven och verka för elevens bästa. SKOLHÄLSOVÅRDENS ORGANISATORISKA STÄLLNING OCH VERKSAMHETSFÄLT. Skolhälsovården (SHV) är den verksamhet som har samhällets uppdrag att organisera och erbjuda hälsovård för barn och ungdomar i skolåldern. Den tar vid där mödrahälsovården och barnhälsovården (FBHV) upphör och föregår företagshälsovården (FHV) i yrkeslivet.

Nedanstående tabell beskriver Skolhälsovårdens organisatoriska ställning inom samhällets samlade hälsovård. Primärvård Skola Arbetsliv FBHV SHV FHV SKOLHÄLSOVÅRDENS BEHOV AV SAMVERKAN SKOLHÄLSOVÅRDENS BEHOV AV SAMVERKAN Skolhälsovården svarar för den medicinska delen i den samlade elevhälsan Arbete med elevhälsa förutsätter en hög grad av samverkan mellan elevhälsopersonal och övriga personalgrupper samt att det finns kompetens att tillgå för detta (SOU 2010;95). Skolhälsovårdens hälsopreventiva arbete förutsätter samverkan med en rad aktörer såväl inom som utanför skolan och framförallt ett förtroendefullt samarbete med elever och deras vårdnadshavare. BEHÖRIGHETS- OCH KOMPETENSKRAV FÖR SKOLHÄLSOVÅRDSPERSONAL Riksdagen erkände 1992 skolhälsovård som en egen medicinsk specialitet. För skolhälsovården skall finnas skolsköterska och skolläkare. Skolsköterskans och skolläkarens arbete skall vara grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet. Skolsköterskas kompetens Svensk sjuksköterskelegitimation krävs. Specialistutbildning till distriktssköterska eller till barnsjuksköterska erfordras för att skolsköterskan självständigt skall få bedriva vaccinationsverksamhet, inom ramen för fastställt generellt vaccinationsprogram (HSLF-FS 2015:6). Detta bör beaktas vid nyanställningar. Skolläkares kompetens Svensk läkarlegitimation krävs. Specialistkompetens rekommenderas i någon av specialiteterna Barn- och ungdomsmedicin, Barn- och ungdomspsykiatri eller Allmänmedicin. LEDNINGSORGANISATION För all hälso- och sjukvård skall det finnas en definierad vårdgivare. För skolans del är skolhuvudmannen vårdgivare och skall därmed anordna skolhälsovård. Vårdgivaren skall utse en verksamhetschef för skolhälsovården. I Kramfors kommun har BKU-nämnden vårdgivaransvaret. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret för skolhälsovården. Då verksamhetschefen inte har formell hälso- och sjukvårdskompetens enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) finns medicinsk ledningsansvarig skolsköteska (MLA) som ska leda Skolhälsovården så att kraven på säkerhet och god vård uppfylls. Se bilaga1 RESURSER Enligt skolhälsovårdens nationella kvalitetsindikatorer ska det finnas personal i tillräckligt antal med den kompetens, de lokaler och den utrustning som krävs för att förutsättningar för god vård skall uppfyllas. Kommunens skolhälsovårdsresurs bestäms av skolhuvudmannen.

JOURNALHANTERING OCH DOKUMENTATION Enligt patientdatalagen (2008:355) är skolhälsovården skyldig att föra, hantera, förvara och arkivera skolhälsovårdsjournal för varje enskild elev. Skolsköterska och skolläkare skall så fullständigt och korrekt som möjligt dokumentera enligt gällande lagstiftning. Journalen används förutom vid omhändertagandet av enskild elev, som underlag för verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring, statistik och forskning. Skolhälsovårdsjournalen är sekretessbelagd och får läsas endast av aktuell skolsköterska, skolläkare, eleven själv och när det rör omyndiga elever av vårdnadshavare. (Patientdatalag 2008:355, Offentlighets- och sekretesslag 2009:400). SEKRETESS Sekretess inom skolhälsovården regleras i Offentlighets- och sekretesslagen(2009:400) och i Patientsäkerhetslagen (2010:659). I förhållande till skolan är skolhälsovården en egen verksamhet och har därmed sekretess gentemot skolpersonal. HÄLSOFRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE Skolhälsovården utgör elevhälsans medicinska insats och arbetar främst med att främja hälsa, förebygga ohälsa och efter behov förmedla särskilt stöd. Arbetet skall ske på individ, grupp och organisationsnivå (Vägledning för elevhälsa 2014).

DEL 2 SKOLHÄLSOVÅRDEN I KRAMFORS KOMMUN VISION Varje elev ska efter avslutad skolgång, utifrån sina egna förutsättningar, vara rustad med kunskap och insikter som ger goda möjligheter att göra egna hälsofrämjande val, för en god hälsa livet ut. MÅL Alla elever skall ha tillgång till skolhälsovård, på lika villkor och utifrån den enskildes behov. Skolhälsovården skall förebygga, upptäcka och arbeta för att förbättra fysisk och psykisk ohälsa hos varje elev samt ge individuellt stöd i skolsituationen till elever med funktionshinder och sjukdom. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE Förutsättningar för att uppnå de övergripande målen är: att nationella riktlinjer och socialstyrelsens rekommendationer följs att dessa kompletteras med lokalt utformade basprogram och rutiner att redovisade utvecklingsbehov kan åtgärdas att personella, materiella och strukturella resurser tillförs verksamheten i nödvändig omfattning. VERKSAMHET Följande verksamhetsområden skall ingå i skolhälsovårdens arbete; Mottagningsverksamhet: Hälsobesök Enligt skollagen ska alla elever i grundskolan erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Mellan dessa ska eleven erbjudas begränsade hälsokontroller, såsom syn och hörsel. Minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll ska erbjudas elever i gymnasieskola. Utifrån aktuell lagstiftning formuleras lokalt basprogram som revideras årligen. Se bilaga 2 Arbetsfördelningen mellan skolsköterska och skolläkare vid de allmänna hälsokontrollerna är inte strikt fastställd, utan bör utföras enligt principen om mest effektiva omhändertagandenivå. Alla elever som är nyinflyttade/nyinskrivna i skolan ska kontaktas och erbjudas inskrivning i SHV samt insatser enligt lokala rutiner, basprogram och lagstiftning. Mottagningsverksamhet: planerad och öppen Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Varje elev ska efter eget behov ha möjlighet att uppsöka skolhälsovården som kan erbjud enklare sjukvårdsinsatser, rådgivning och stöd. Skolsköterskan bör ha mottagningstid på bestämd veckodag minst en gång i veckan vid respektive skola. Kontinuitet och hög tillgänglighet bör eftersträvas. Mottagningen skall vara öppen för elever och vårdnadshavare. Ostörd kontakt och sekretess skall erbjudas. Mottagningstiden inkluderar både öppen mottagning och planerade besök. I skolsköterskans mottagningsverksamhet ingår även att organisera och medverka vid läkarmottagning. Elever med hälsoproblem som bedöms vara i behov av mer

utförlig undersökning eller utredning ska hänvisas direkt till vårdcentral eller annan sjukvårdsinstans. Vaccinationer Skolhälsovården fullföljer Socialstyrelsens nationella vaccinationsprogram som påbörjats inom barnhälsovården. Grundprogrammet ingår i det lokala basprogrammet. Skolhälsovården prioriterar informationsarbete i syfte att behålla hög vaccinationsanslutning. Smittskyddsarbete Att förebygga uppkomst och spridning av infektionssjukdomar är en viktig uppgift för skolhälsovården. Exempel på smittskyddsarbete är; Vaccinationsverksamhet. Information och egenvårdsråd vid förkylningar, hudinfektioner och huvudlus. Information och råd till ungdomar angående sexuellt överförbara sjukdomar. Information om smittskydd vid risk för blodsmitta. Arbetsmiljöarbete Enligt arbetsmiljölagen är rektor ytterst ansvarig för elevernas arbetsmiljö. Genom sina elevkontakter och kunskaper om skolmiljön, kan skolsköterskan uppmärksamma och påtala brister i elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö. Skolsköterskan bör därför aktivt medverka vid internkontroll, allergironder, olycksfallsregistrering, planering av skolans inne- och utemiljö, mobbningsförebyggande arbete o s v. Elevhälsa Skolans elevhälsoarbete syftar till att främja elevernas utveckling, förebygga skolproblem och åtgärda de problem som finns eller uppstår. Elevhälsan omfattar både generella och individinriktade insatser. Skolsköterskan/Skolläkare medverkar i skolans elevhälsoarbete och ingår i elevhälsoteam, ev. likabehandlingsteam och krisgrupp samt deltar i elevhälsoträffar. Skolhälsovården representeras i den centrala elevhälsan. Hälsopedagogiska insatser Många folkhälsoproblem grundläggs i barn- och ungdomsåren. Skolhälsovården som har både medicinsk- och omvårdnadskompetens ska medverka till att grundlägga hälsofrämjande levnadsvanor.

ORGANISATION OCH RESURSER Organisation Skolhälsovården i Kramfors Kommun utgör en självständig verksamhet som ingår i den samlade Elevhälsoorganisationen. Skolhälsovård erbjuds samtliga elever i grund- och gymnasieskola. Vårdgivare är BKU nämnden. Verksamhetschefen har det samlade ledningsansvaret för skolhälsovården. Då verksamhetschefen inte har formell hälso- och sjukvårdskompetens enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) finns medicinsk ledningsansvarig skolsköterska. Personal Kramfors Kommuns skolhälsovårdsorgansation består LÅ 15-16 av skolsköterskor motsvarade 5.8 semestertjänst vilket utökats med 60% till 6,40 under VT-16. Till medicinskt ledningsansvar åtgår 40 %. Skolläkare finns på 50 %. Skolsköterskor och Skolläkare tjänstgör på kommunens samtliga skolor, samt genom fri nyttighet på Docksta Friskola. Då antalet elever kan variera över tid, inte minst beroende på det ökade antal nyanlända/asylsökande elever som flyttar till kommunen, blir skattningen av elevantal per 100 % skolsköterska ett snitt som beskriver situationen i februari 2016. SSK tjänst (redovisas i % av semestertjänst ) Elevantal Elevantal / 100 % SSK tjänst Kramfors Skolor * 6,40 2454 384 *avser i detta sammanhang kommunens samtliga skolor och Docksta Friskola. Siffrorna för elevantal är baserade på uppgifter inhämtade februari 2016, kan variera under tid. Den nationella rekommendationen är 400 elever per 100 % skolskötersketjänst. UTVECKLINGSBEHOV Skolsköterskeresurs Basnivån för resursens storlek skall anpassas till faktorer såsom antal skolor, reseavstånd, skolområdets sociala struktur, antal elever med särskilda behov, nyanlända/asylsökande, tillgång till annan elevvårdspersonal. Den skolsköterskebemanning som finns idag, är inte tillräcklig för att följa verksamhetsplanen och basprogrammet samt för att tillgodose den fortsatta ökningen av nyanlända till kommunen och de ökade arbetsinsatser detta innebär. Resurs kommer att tillföras under 2016. Skolläkarresurs Den skolläkarresurs som finns innebär en halvtidstjänst. Ett mål är, enligt den nationella rekommendationen beträffande skolläkarresurs, 1 heltid per 4000 elever. Resurs lokaler och utrustning I Socialstyrelsens utredning av Skolhälsovården (1998) och i skolhälsovårdens nationella indikatorer (2011) framhålls följande aspekter som viktiga för skolhälsovårdens lokaler:

Lokalen skall: vara centralt placerad i skolan och lätt tillgänglig för eleverna erbjuda gynnsam miljö för förtroliga samtal, direkt eller via telefon och bör därför vara väl ljudisolerad så att sekretess kan garanteras. vara utrustad med diskbänk och/eller tvättställ och rinnande varmt och kallt vatten vara så stor, med tillräckligt fri golvyta, att den rymmer inventarier och den utrustning som behövs för hälsokontroller, mottagningsverksamhet, enklare sjukvård, journalhantering och administration ha säkra rutiner för städning. Utrustning Utrustningens omfattning bör anpassas till den verksamhet som skall bedrivas. Skolhälsovårdens rutinundersökningar som längd, vikt, syn och hörsel ställer krav på adekvat utrustning för dessa ändamål. Enklare sjukvård fordrar även möjlighet till god, riktad belysning, utrustning för blodtrycksmätning, stetoskop, otoskop, reflexhammare och scoliometer. Inventering av lokaler och utrustning pågår kontinuerligt. Eventuella brister och behov åtgärdas i första hand lokalt men kan även komma att framläggas för vårdgivare för åtgärder. KVALITETSSÄKRING OCH KVALITETSUTVECKLING Utifrån gällande lagstiftning, nationella rekommendationer om kvalitetsindikatorer och verksamhetsplan ska skolhälsovården fortlöpande kvalitetssäkras och kvalitetsutvecklas. Skolhälsovården i Kramfors kommun bedriver ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete för att utveckla och kvalitetssäkra verksamheten ur olika perspektiv. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete finns. Resultatet av skolsköterskors hälsosamtal med eleverna sammanställs och återkopplas lokalt och på kommunnivå och nämnd. Verksamhetsrapport/kvalitetsberättelse skrivs efter varje läsår och delges skolverksamhet och nämnd. Patientsäkerhetsberättelse skrivs årligen av verksamhetschef för godkännande av vårdgivare. Arbetet med metoddokument och rutiner pågår fortlöpande. Vaccinationsregistrering sker enligt lag i det nationella vaccinationsregistret. Företrädare för kommunens skolhälsovård ingår i länsnätverk med regelbundna träffar. Utvärderings/ Utvecklingsdagar i med kommunens SHV grupp hålls regelbundet. Datajournal Datajournal infördes läsåret 2012-13. Aktualisering av systemkunskap, användarrutiner, samrådskontakter med andra användare-kommuner samt med IT avdelning pågår kontinuerlig. Önskan om förnyelse inom datajournalsystemet finns och viss kontakt har tagits för detta tagits tillsammans med IT-avdelning.

KOMPETENSUTVECKLING Allt skolhälsovårdsarbete skall bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Kompetensutveckling för skolhälsovårdspersonalen skall därför anknyta till aktuell forskning och utveckling. Fortbildning i, för skolhälsovården aktuella ämnen bör prioriteras. Exempel på detta är smittskyddsinstitutets utbildningsdagar i aktuellt vaccinationsprogram. Utvecklingsdagar med Skolhälsovårdsgruppen hålls en gång varje termin samt en utvärderingsdag vid läsårets slut. Skolhälsovårdens personal ska kunna prioritera dessa. Övrigt; Professionsmöten med hela SHV gruppen hålls 1 g/ mån Handledning i medicinska frågor av skolläkare. Strukturer för arbetslagsbildning är planerad. Skolsköterskor och skolläkare deltar också i varierande grad i de utbildningar som erbjuds av kommun, landsting o Vårdförbund m fl. PRIORITERADE MÅL SHV gruppen har fastställt följande kvalitetsmål som prioriterade under kommande läsår; Basprogrammet skall fullgöras till 100 % Fortsatt utveckling av skolhälsovårdens del i mottagande av nyanlända utrikesfödda elever Tydliggöra de medicinska insatserna och verka för utvecklat samarbete i elevhälsoarbetet lokalt och centralt Fastställd i samråd med kommunens SHV-grupp. 2016-02-16 Anki Johnson Verksamhetschef Skolhälsovård Kramfors Kommun Annika Stattin MLA Skolhälsovård Kramfors Kommun

Bilaga 1 Verksamhetens författningsreglerade uppdrag och ansvar beskrivs främst i SFS 1982:763 PSL 2010:659 SOSFS 2011:9 Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Patientsäkerhetslagen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetschefens ansvar Ha det samlade administrativa ledningsansvaret för skolhälsovården i Kramfors kommun och leda verksamheten så att kraven på säkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet uppfylls Medicinsk ledningsansvarig, MLA, ansvar Ha det samlade medicinska ledningsansvaret ansvaret för skolhälsovården i Kramfors kommun och leda verksamheten så att kraven på säkerhet, kvalitet och kostnadseffektivitet uppfylls. Ansvara för att de lagar, författningar och riktlinjer som omfattar skolhälsovården kommer personalen till del och efterlevs. Ansvara för att skolhälsovården har en vårdpolicy som följs och att det finns de direktiv och rutiner som behövs för detta. Vara den person som tillsynsmyndigheten (Socialstyrelsen) samt elever, föräldrar, skolpersonal och andra kan vända sig till i frågor som rör skolhälsovården. Verksamhetschef finns tillgänglig för organisatoriska frågeställningar. Gemensamt ansvar, verksamhetschef samt MLA Ansvara för att det för skolhälsovården finns ett ändamålsenligt kvalitetssystem för att fortlöpande planera, styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten Ansvara för avvikelsehantering och anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Ansvara för att samverkan och samordning med andra enheter inom och utanför skolan fungerar på ett för patienten/eleven tillfredsställande sätt. Ansvara för att skolhälsovårdspersonalens kompetens upprätthålls och utvecklas, samt upprätthålla ett kontaktnät mellan skolhälsovårdspersonalen. Rekrytera skolhälsovårdspersonal samt introducera och stödja nyanställda. MLA medverkar vid nyanställning. Representera vårdgivaren och fullgöra de befogenheter och ansvar som, utöver de författningsreglerade, tilldelas av denne.

Bilaga 2 Skolhälsovårdens basprogram på grundskolan (fr.om. Läsåret 2016-17) Förskoleklass: Inskrivning i grundskolans skolhälsovård Hälsobesök; Hälsosamtal, Längd, Vikt, Synprövning Höselunderökning Klass 2: Hälsobesök; Längd, Vikt, Synprövning Erbjudande om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund Klass 3: Uppföljningsbesök Klass 4: Hälsobesök; Hälsosamtal. Längd, Vikt, Synprövning, Ryggbedömning. Klass 5: Erbjudande om HPV vaccin till flickor. Uppföljningsbesök Klass 6: Uppföljningsbesök Klass 7: Hälsobesök; Hälsosamtal Längd, Vikt, Synprövning Ryggbedömning Klass 8: För barn födda 2002 och senare; Erbjudande om Vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta. Hälsobesök; Medicinsk SYV, färgseende vid behov. Klass 9: Uppföljningsbesök, Medicinsk SYV vid behov. Klass 10 Uppföljningsbesök Skolhälsovårdens basprogram på gymnasieskolan Åk. 1 Inskrivning i gymnasieskolans skolhälsovård Hälsobesök: Hälsosamtal, Längd, Vikt, Synprövning vid behov, Ryggbedömning Hörselprövning för elever på yrkesförberedande program och elever med tidigare avvikelse i hörseln oavsett program. Härdplastundersökning enligt fastställd rutin för elever på fordons- och industriprogrammet, samt för elever som under APU/praktik riskerar exponering av härdplaster. Medicinsk studie- och yrkesvägledning för härdplastundersökta elever och för andra elever vid behov. Riktade hälsobesök på vissa yrkesförberedande program Åk. 2-4 Uppföljningsbesök