Slutrapport Ungdomshus i Haninge

12 februari 2008 Fritidsgårdsavdelningen Arbetsgruppen ungdomens hus Slutrapport Ungdomshus i Haninge Innehåll 1. Sammanfattning och slutsatser 3 2. Uppdrag, syfte, mål och metod 5 3. Bakgrund och forskning 6 Behovet av mötesplatser 6 Ungkultur 7 Musikens betydelse 7 Exempel från andra kommuner 9 4. Framgångsfaktorer 14 Skapa identitet 14 Placera ungdomshuset centralt 15 Differentierad verksamhet 15 Generösa öppettider 15 Flexibel/lyhörd styrning 16 Finansiering 16 5. Vad skall ett ungdomshus i Haninge innehålla? 17 Bio 17 Café 17 Dansstudio 18 Design 18 Drama/Teater 18 Filmverkstad 18 Grupp-, studie- och mötesrum 18 Gym 19

Konsertlokal 19 Musikstudios 19 Replokaler 20 Webbradio/TV 20 Föreningsrum 20 Ungdomar som behöver extra stöd 20 Medlemskort 20 6. Aktörer i Huset 21 Studieförbund 21 Föreningar 22 Näringslivet 22 Gymnasieskola 23 Kulturskola 23 Socialtjänsten 24 Arbetsförmedlingen 24 LSS verksamhet 25 Föräldrar/vuxenmedverkan 25 7. Förslag på hus 26 Nybyggnation 26 Kommunal mark som man eventuellt skulle kunna bygga på 26 Privat byggherre 26 Fredrika Bremer 27 Cajsa Warg 27 Rudan Center 28 Gamla kommunhuset 29 Najaden 29 Handenterminalen 29 Haninge Centrum F-huset 30 8. Arbetsgruppens förslag 31 Övergripande mål 31 Strategi 31 Mål 2009-2010 31 Verksamhet 34 Huvudmannaskap 36 Organisation 36 Driftkostnader 37 Intäkter 38 Investering 38 2

1. Sammanfattning och slutsatser Vårt samhälle kommer i framtiden behöva kreatörer, innovatörer och entreprenörer inte bara som företagare utan i minst lika hög grad som entreprenörer och doers inom mode, musik, media, handel, mm. För att lyckas med detta krävs miljöer där ungdomar känner sig trygga och säkra och där de kan få chansen att testa sina idéer och kunskaper. Ungdomshuset skall vara det växthus där ungdomar skall få möjlighet att utveckla sig själva till ansvarstagande och kreativa individer och bidra till att Haninge kommun kan erbjuda en trygg och meningsfull fritid för ungdomar. Ungdomshuset skall genomsyras av entreprenörskap, kunskap och eget skapande. Focus kommer att ligga på kreativitet, engagerat yrkesliv, entreprenörskap, öppenhet och mångfald. Med ett tätt samarbete med det lokala näringslivet. Denna grundsyn skall prägla både arrangemang i huset och personalgruppen. Men framför allt skall det märkas bland ungdomarna. Det är de som skall forma verksamheten, och det är de som skall vara drivande. Personalen skall arbeta som coacher och vara de som handleder ungdomarna och vara en av de krafter som möjliggör deras visioner. I ungdomshuset skall man bland annat kunna lära sig att driva egna projekt, driva företag, presentera en affärsidé/projekt, utveckla affärsidéer. Huset skall också erbjuda föreläsare, där man får träffa företagsledare och andra intressanta människor inom projektledning och entreprenörskap. Personalen skall också ge trygghet och uppmuntran till de ungdomar som inte är de mest drivande. FN:s barnkonvention ska vara ledstjärna i all kommunal verksamhet. Särskilt inriktat mot barns rätt till utbildning, barns rätt till delaktighet och inflytande samt barns rätt till god psykisk hälsa och miljö. Ur mål och budget 2008-2009 Kommunfullmäktiges budget I ungdomshuset kommer dessa tre artiklar att vara en genomgående röd tråd. Barns rätt till utbildning Huset skall vara ett växthus, där ungdomarna skall få en plats att växa både när det gäller kunskap och som individer. Huset skall vara en plats för eget skapande och en plats där man möter nya idéer. Det är ungdomarnas skaparkraft och entreprenörsanda som skall driva huset. Barns rätt till delaktighet och inflytande Det är ungdomarna och deras önskemål och drivkraft som skapar verksamheten i huset. Personalen i huset skall arbeta som coacher och vara en kunskapsbank för ungdomarna. Barns rätt till god psykisk hälsa och miljö Ungdomshuset skall ha en välkomnande och trygg atmosfär som gör att alla känner sig välkomna. En atmosfär som ger ungdomarna kraft att möta andra uttryck och idéer och som får dem att växa som individer. Det kommer att bli allas och envars uppgift som besöker ungdomshuset att medverka till att detta uppfylls. 3

Anledningen till att många kommuner, i likhet med Haninge, försöker etablera mötesplatser för äldre ungdom är att befintliga miljöer som föreningsliv och mer traditionella fritidsgårdar inte lockar unga i gymnasieåldern. Behovet av mötesplatser som drivs av unga i olika typer av inflytandeorgan blir tydligt i kultur- och fritidsvanestudier runt om i landet. Det gäller även i Haninge, där de två senaste kultur- och fritidsvanestudierna tydligt visar på behovet av mötesplatser och då särskilt för äldre ungdom. Dessutom finns behovet bland annat dokumenterat i protokoll från kommunens ungdomsfullmäktigemöten de senaste åren. Ungkultur, och då särskilt musik, är ett särskilt betydelsefullt inslag i många unga människors liv. Musik framstår som ett av de främsta fritidsintressena. Unga vill att det offentliga i större utsträckning skall stödja verksamheter som unga själva utövar/producerar och sedan konsumerar. För att lyckas med att skapa en mötesplats för ungdomar över 16 år krävs en verksamhet som både är attraktiv och ser till ungdomarnas egna engagemang. Det måste vara ungdomarnas intressen och viljor som är i centrum. Det är de som skall driva och utveckla verksamheten tillsammans med personalen på ungdomshuset. För att detta skall fungera krävs en tillräckligt stor och flexibel lokal som kan erbjuda olika uttryck och arrangemang. Projektmedel till stöd för ungdomarnas skapande och kreativitet. Ungdomshuset måste ha möjlighet att stödja både möjliga och omöjliga projekt för att på så sätt skapa den kreativa och utvecklande verksamhet som vi alla eftersträvar. Verksamheten kommer även att kräva ett nära samarbete med föreningar, studieförbund, näringsliv och kommunala verksamheter. Arbetsgruppens förslag är att kommunen hyr en lokal på ca 2.000 kvadratmeter som skall inrymma café, konsertlokal, replokaler, musikstudio, designverkstad, dansstudio, film, möteslokaler och studie- och grupprum och att kommunen ansvarar för lokaler och en bemanning som möjliggör generösa öppettider. Efter diskussion i beredningsgruppen kommer vi att lämna rapporten till förvaltningschefen. Därmed är vårt uppdrag slutfört. Haninge den 12 februari 2008 Anne Norman tf Avdelningschef Johan Malmgren Projektledare för Ungdomens hus 4

2. Uppdrag, syfte, mål och metod Uppdrag Förbereda ett underlag till förvaltningschefen för vidare behandling i kultur- och fritidsnämnden och kommunfullmäktige, där förutsättningarna för ett ungdomshus för äldre ungdomar i Haninge kommun konkretiseras. Klart inför behandling av drift- och investeringsbudget 2009, som startar den 10 mars med kommunstyrelsens ekonomikonferens. Syfte/mål Med stöd av beviljade projektmedel till en förstudie från Ungdomsstyrelsen vill Haninge kommun hitta ett nytt koncept för att möta äldre ungdomars behov och önskemål om en rik, spännande och rolig fritid. I Haninge skall skapas en mötesplats, som är en smältdegel av olika aktiviteter och olika människor som inte annars möts. Verksamheten ska bygga på ekonomiskt långsiktigt hållbara principer. Verksamheten skall vidare innehålla ett brett utbud av fysiska, intellektuella, kulturella och kommersiella aktiviteter. Med ett brett utbud ska också ungdomars fysiska och psykiska hälsa påverkas positivt i ett långt perspektiv. Metod, arbetsgrupper och genomförande Arbetsgruppen har genom samtal och diskussioner med företrädare för organisationer, politiska partier, ungdomar och studiebesök samlat in kunskap om vilka verksamheter det finns behov av och hur dessa verksamheter skulle kunna finansieras. När det gäller att nå ungdomar har vi tillsammans med Ungdomsrådet gjort en broschyr/enkät som framför allt spridits på gymnasieskolorna i Haninge. 902 ungdomar har fyllt i denna enkät. Enkäten presenteras i sin helhet som bilaga till denna rapport. De har även haft möjlighet att i möten och per mail påverka utformandet av verksamheterna. Arbetsgruppen har bestått av Tomas Asplund Gustafsson (Kulturpedagog), och Petra Johansson (Föreståndare No Remorse), Johan Malmgren (Projektledare) Anne Norman (tf Avdelningschef), Anne Sandquist (till och med 2007-09-31, Informations- och IT ansvarig) Tidplan Ett beslutsunderlag bekräftande ekonomin skall finnas klart inför hos förvaltningschefen inför kommunstyrelsens ekonomikonferens den 12 mars. Politisk beredningsgrupp Den politiska beredningsgruppen hade fyra möten under 2007. Beredningsgruppen har bestått av Wilhelm Olsson (mp, BUN), Michael Fridebäck (m, KON), Annette Haaf (s, BUN), Erika Ahlberg (m, SON), Thomas Kihlberg (kd, KON), Anders Lindberg (s, KON), Kajsa Wahlstedt Gudmark (fp, KON), Ann-Christine Erlandsson (s, SON ) samt Margaretha Bernhardsson (s, KON) som ersatte Magnus Sundberg (s, KON) efter de två inledande mötena. Sammankallande har Johan Malmgren (Projektledare) varit. Dessutom har Tomas Asplund Gustafsson (Kulturpedagog), Petra Johansson (Föreståndare No Remorse) och Anne Norman (tf Avdelningschef) deltagit. 5

Brainstormingseminarium I december 2006 genomfördes ett brainstormingseminarium om en ny mötesplats för ungdomar i Haninge. Syftet var att hitta potentiella vägar runt organisatoriska frågor, finansiering och liknande. Deltog gjorde Anders Chronqvist Arbetscentrum, Anne Sandquist informationssamordnare KoF, Karin Nordh utvecklingsavdelningen KSF, Kerstin Alfhagen bitr förvaltningschef BuF, Lars Liljegren förvaltningschef KoF, Lennart Zethzon Studieförbundet Vuxenskolan, Mattias Lindström projektledare Ett annat lopp, Sabine Beyer bitr rektor Musikskolan, Susanne Söderling ABF, Agneta Fletcher Studiefrämjandet, Barbro Kristianson Ungdomsstyrelsen och Willy Berggren projektledare Haninge Idrottscampus. Fokusgrupp Vid vårens ungdomsfullmäktige 2007 inböjds intresserade ungdomar att delta vid både politiska beredningsgruppsmöten och vid ett särskilt fokusgruppmöte. Fokusgruppen har träffats en gång i Kulturhuset tillsammans med arbetsgruppen i början av maj. Kartläggning Genom telefonintervjuer och studiebesök har arbetsgruppen kartlagt sju intressanta ungdomshus i andra delar av landet. Dessutom har arbetsgruppen studerat aktuell forskning inom området. 3. Bakgrund och forskning Haninge kommun är inte ensam om att projektera nya former av mötesplatser/allaktivitetshus för unga. Ungdomsstyrelsen skriver, att en av de största kategorierna för någon form av utvecklingsstöd är uppbyggnad och projektering av mötesplatser 1 I rapporten konstateras att nya mötesplatser har utvecklats på många olika sätt. En del har vuxit fram ur gemensamma intressen bland unga. Som exempel nämns en ungdomsgrupp i Kristianstad, intresserade av skejting, som tillsammans med en ideell förening etablerat en skateboardhall. Andra har etablerats utifrån ett mer övergripande behov av en mötesplats. Samverkanslösningar framstår som mycket intressant och något som möjliggör nyetablering. Ungdomsstyrelsen menar också att intresse för att etablera mötesplatser för äldre ungdomar är särskilt stort inom kommunerna idag. Anledningen till att många kommuner, i likhet med Haninge, försöker etablera mötesplatser för äldre ungdom beror på att befintliga miljöer och föreningsliv inte lockar unga i gymnasieåldern. Därför försöker kommunerna att hitta verksamhetsformer som ska passa den målgruppen. I Haninge kommun finns det ca 9500 ungdomar mellan 16 och 25år. Behovet av mötesplatser I ovan nämnda rapport konstateras att mötesplatsernas roll att hålla ungarna från gatan länge varit ett argument för mötesplatser/fritidsgårdar. Dess betydelse för att främja psykisk hälsa har inte lika tydligt lyfts fram. Unga tillbringar idag sin tid i miljöer som är präglade av prestationer och kontroll, faktorer som också kan kopplas till ökad stress och psykisk ohälsa. Öppen verksamhet, ur ett främjandeperspektiv, bygger på ungas egna initiativ och kan fungera som en frizon från en i övrigt väldigt inrutad tillvaro. 1 Ungdomsstyrelsens skrifter 2003:3 6

Behovet av mötesplatser drivs av unga i olika typer av inflytandeorgan och blir tydligt i kulturoch fritidsvanestudier runt om i landet. Så även i Haninge, där de två senaste kultur- och fritidsvanestudierna tydligt visar på behovet av mötesplatser och då särskilt för äldre ungdom. Dessutom finns behovet tydligt dokumenterat i protokoll från kommunens ungdomsfullmäktigemöten de senaste åren. En förutsättning för de flesta kultur- och fritidsaktiviteter är ändamålsenliga lokaler. Därför drivs också frågan om mötesplatser ofta av föreningsliv och studieförbund. En tydlig tendens är, enligt ungdomsstyrelsen, att allt fler mötesplatser drivs av föreningar eller i olika samverkansformer. Studieförbund, föreningar, kommuner och företag utvecklar nya samverkansformer som kan tillgodose ungas behov av mötesplatser. Ungkultur Betydande aktörer inom ungkulturområdet är kanske framför allt föreningslivet, studieförbunden, musik- och kulturskolorna samt den öppna ungdomsverksamheten. Privata aktörer som arrangerar eller driver exempelvis klubbar och caféer har också en viktig roll. Enligt Ungdomsstyrelsen uppger många aktörer, att det lokalt kan finnas stora svårigheter att finna stöd för nya initiativ inom området. Stora delar av de medel som kulturpolitiken har hand om är låsta i fasta åtaganden, men det kan ibland också handla om bristande lyhördhet för de genrer och kulturella uttryck som unga representerar. Det konstateras också att kommunala strategier för barn och ungdomar ofta baseras på att professionella utövare eller pedagoger presenterar ett utbud av kulturella verksamheter och aktiviteter. Dessa insatser har ofta svårt att nå gruppen 16-25-åringar. Unga vill ofta att det offentliga i större utsträckning ska stödja verksamheter som unga själva utövar/producerar och sedan konsumerar. Kanske är det också så att satsningar som rör unga och kultur ofta resulterar i projekt vid sidan av den befintliga verksamheten. Fritidsgårdar och annan öppen ungdomsverksamhet är viktiga för ungkultur, dels genom att de erbjuder en infrastruktur för eget skapande, dels för bio, dans, konserter m.m. Om man tittar lite närmare på kulturverksamhet så är tendensen tydlig i den senaste kultur- och fritidsvanestudien. Unga människor i Haninge vill att Haninge ska satsa på konserter, festivaler, replokaler och ställen med levande musik. Musikens betydelse Musik är ett mycket betydelsefullt inslag i unga människors liv, i undersökning efter undersökning framstår musik som ett av de främsta fritidsintressena. 2 Runt musiken kan man se en mängd olika fritidssysselsättningar som direkt kan relateras till den, dels är det själva producerandet och konsumerandet: att spela instrument, sjunga, lyssna och gå på konsert, men även danskulturen har en direkt koppling till musikkulturen och på många plan kan även litteratur, design och skapandet av rörliga bilder och stillbilder kopplas ihop med musikkulturen. I vissa fall är sambandet musik-litteratur-dans-bild väldigt tydligt som till exempel kopplingen mellan hip-hop musik, spoken word/poetry slam, breakdance och graffiti, men i stort sett all musikkultur är beroende av andra kulturformer skapandet av 2 Arenor för alla En studie av ungas kultur- och fritidsvanor, Per Nilsson 7

sångtexter, bandlogos, konvolutbilder, musikvideos, scendekor, scenkläder och scenkoreografi är ofta lika viktigt som själva musicerandet. Bilden förstärks ytterligare i Per Nilssons studie att musik kan utgöra en arena för upplevelser och individuell utveckling. Trenderna kring kulturaktiveter är förhållandevis tydliga enligt studien (resultaten som används är från 2002) Unga människor vill ha mer av pop-, rockoch hiphopkonserter, disco/dansklubbar, filmvisning/filmfestivaler och replokaler. Aktiviteten är i sig viktig. Man ska emellertid inte undervärdera de mervärden unga ser kring själva aktiviteten och då kanske främst möjligheten att umgås med kompisarna för somliga kan det mervärdet rent av vara större än själva aktiviteten. Det går alltså att se minst två skäl att samlas kring musiken. Några vill spela och andra ser det som en möjlighet att träffas och umgås. Enligt Ole Petter Nyhaug, UniveroFishnet, så dominerar Hip-hop och R&B ungdomskulturen och musik har en mycket central roll i unga människors liv. Enligt UniveroFishnet så är också Hip-hopen tillsammans med dataspelsbranschen dominerande inom all populärkultur idag. Dataspelsmarknaden omsätter idag mer pengar än filmbranschen på världsbasis, och de största spelen säljer mer än de största musikartisterna. Affärsmässigt ser därför musikbranschen och artister en möjlig potential i spelvärlden. Nya generationer av spel utvecklas redan idag i samarbete med Hip-hop-artister. 3 I en kartläggning, genomförd 2005, kring musikgrupper och bands situation i Haninge konstateras, att det är förhållandevis svårt att hitta lämpliga lokaler för musik. De replokaler som finns i musikföreningarnas regi blir snabbt fyllda, vilket i sin tur medför att föreningarna har svårt att lämna utrymme för nya yngre förmågor. Kartläggningen visar att de flesta band fortsätter att vara aktiva, trots att de inte längre är tonåringar eller ungdomar. Enligt referensgruppen, bestående av aktiva unga musiker, kan det bero på att behovet av att, genom musiken få uttrycka sig, få utlopp för sin kreativitet samt att musicera tillsammans verkar gå djupare än drömmen om att bli rockstjärna. Detta medför att en del musikföreningar har eller kommer att få problem med föryngring och nyrekrytering. Flertalet av Haninges musikgrupper/band är aktiva i någon av de musikföreningar som finns i kommunen. Dessutom erbjuder ett antal fritidsgårdar möjligheter för den som är nybörjare. Det finns också ett fåtal band som inte är organiserade i någon förening och som på egen hand lyckats ordna replokal o dyl. Dessutom håller nya, löst sammansatta grupperingar på att växa fram som idag kan ses som embryot till nya Musikföreningar. Exempel på sådana är No Remorse Handen och Vägen Ut Jordbro. Kartläggningen visar emellertid att de flesta grupperingar har någon form av samarbete med ett studieförbund. Referensgruppen i den genomförda kartläggningen menar också att möjligheten till speltillfällen minskat under de senaste åren. Ur ett historiskt perspektiv kan man konstatera att Haninge har haft en mycket aktiv livescen, som långsamt urvattnats genom åren. För 10-20 år sedan fanns en tradition där exempelvis fritidsgårdarna spelade en viktig roll. Det arrangerades Rockkvällar och konserter i de olika kommundelarna och det var vanligt att man slussade band mellan olika fritidsgårdar/arrangörer. Det arrangeras fortfarande 3 http://fishnet-nordic.com den 27 juni 2005, UniveroFishnet. 8

livekvällar på flera fritidsgårdar. Rocken har på en del ställen ersatts av Hip-hop. Med tanke på att huvuddelen av referensgruppsdeltagarna har tydlig rockprofil kan deras upplevelse, till viss del, vara missvisande ur ett helhetsperspektiv. Exempel från andra kommuner Urvalet nedan är gjort för att kort visa hur det kan se ut i några kommuner. Det ska poängteras att urvalet inte ger någon heltäckande bild. Kartläggningen är gjord genom telefonintervjuer med Atom i Angered, Nova i Vallentuna, Dieselverkstan i Nacka, Lava i Stockholm och genom studiebesök på Huset i Huddinge, UNO i Karlstad och Ungdomens hus i Järfälla. Atom i Angered Huset växte fram som en satsning efter den tragiska branden. Man tycke att ungdomarna behövde ett eget ställe. En eldsjäl har funnit i Maria Modig. I området finns dessutom fritidsgårdar, kulturskola och föreningsliv. Antal invånare i området är ca 45.000 50.000 personer. Ursprungligt syfte Politiskt inriktningsbeslut där verksamheten ska utgå från ungdomars behov. Målgrupper Äldre ungdom i åldern 16-20 år, besökarna är ungefär till hälften flickor & pojkar. Besökare finns från alla socialgrupper. Ca hälften av besökarna är från Angered, resten kommer från hela Göteborgsområdet. Driftformer Kommunalt huvudmannaskap genom Göteborg stad och verksamheten organiseras genom Göteborg fritid. Ungdomarna har inflytande i verksamheten. Från och med första januari delas lokalerna med Angereds gymnasium, tidigare delade man med Angereds teater. Verksamheten Verksamheten bygger på slutna grupper, dvs inte primärt så kallad öppen verksamhet. Huvudutbudet består av kultur, musik, dans & media. Verksamheten handlar mer om produktion än om konsumtion. Det finns utrymme för spontanaktiveter. Samverkan kring verksamhetsinnehållet sker normalt inte. Huset är öppet måndag-torsdag 17.00-22.00. Fredag 16.00-20.00 och lördagar för dansare 11.00-19.00. Personalen Arbetsgivare är Göteborg stad/gunnared. Personalen består av ett tiotal heltidsanställda, ett par timanställda. Personalen har i huvudsak fritidsledarutbildning och dessutom någon form av spetskompetens. Lokaler Lokalerna är på cirka 1400 kvm och ligger centralt i Angered. Det är lätt att ta sig dit med allmänna kommunikationer. Fastighetsägare är Göteborg stad. 9

Resultat Verksamheten besöks av cirka ett 100-tal ungdomar, varje kväll. Man följer regelbundet upp verksamheten med enkäter och liknande. Nova i Vallentuna Huset växte fram då barn och föräldrar tryckte på om att man inte hade något ställe att mötas och göra bra saker i. Exempel på annat verksamhetsutbud i området är fritidsgårdar, kulturskola och föreningsliv. I kommunen bor cirka 20.000 invånare. Målgrupper Besökarna är främst i åldern 14-20 år och kommer från alla socialgrupper, även om besökarna från de lägre kan vara något överrepresenterade. Besökarna kommer främst från centrala Vallentuna. Driftformer Verksamheten har kommunalt huvudmannaskap med en traditionell organisation som leds av en föreståndare. Brukarinflytandet har ej kommit i gång, men man håller på att utveckla detta. Verksamheten Verksamheten utgår från en öppen verksamhetsform och utbudet inkluderar kultur, sport, musik mm. Verksamheten är främst inriktat på produktion. Det finns utrymme för spontanaktiviteter. Varje vecka finns organiserade aktiviteter. Gruppverksamheterna kan handla om allt möjligt. Samverkan sker främst med skolan som lånar lokaler dagtid. Öppet har man måndag torsdag 15.00-22.00 fredag-lördag 15.00-23.00. Öppettiderna skall utökas. Personalen Kommunen är arbetsgivare och det finns både heltidsanställd och timanställd personal. De flesta har spetskompetens. Lokaler Lokalerna ligger centralt i Vallentuna med bra kommunikationer. Extern fastighetsägare som kommunen betalar hyra till. Resultat Verksamheten har ännu inte utvärderats. Dieselverkstan i Nacka Den kommunala verksamheten växte ur Nacka forum och behövde nya lokaler. Samtidigt blev kommunen kontaktad av Ljungberggruppen (fastighetsägaren) som hade en fastighet och en vision om den. Man ville göra om huset från gammal fabrik till ett levande hus för Nackaborna. Kommunen gick in med ett antal miljoner i projekteringsstadiet, pengar som nu dras från hyran under en 10 års period. Politikerna fanns med i varje steg, även vid projektering och inspirationsresor. Det tog två år och åtta månader från idé till resultat. I närområdet finns fritidsgårdar, en musikskola som använder sig av skolornas lokaler, samt flera föreningar som bedriver olika verksamheter. Kommunen har 82 000 invånare, inget riktigt centrum, men många mindre samlingsplatser. 10

Ursprungligt syfte Verksamheten kom igång genom ett politiskt beslut som fick en skjuts och en knuff i lite annan riktning tack vare Ljungberggruppens önskan om att huset skulle vara en mötesplats för ungdomar. Målsättningen är att vara en samlingsplats för kulturen i Nacka. Mångfald och öppenhet är ledorden för hela husets verksamhet. Målgrupper Målgruppen är alla Nackabor med visst fokus på barn och unga. Genom riktad verksamhet till skolorna når man hela kommunen. Alla barn från förskolan till sista året på gymnasiet ska besöka Dieselverkstaden minst en gång per termin för att ta del av scenkonst eller skolbio. Det är främst närområdet (Sicklaön) som ger ströbesökare. Driftformer Kommersiellt styrt, Ljungberggruppen har beslutanderätt. Alla aktörer i huset är hyresgäster (oftast 10 åriga avtal). Huset har en styrgrupp, där alla aktörer i huset finns representerade, där allt ifrån enkla spörsmål rörande husets gemensamma utrymmen till gemensamma visioner och värdegrunder avhandlas. Ungdomar mellan 13-20 år kan via Kultur Nackas satsning Generator få hjälp med att driva projekt eller genomföra ett arrangemang i huset. Det finns även möjlighet att söka bidrag direkt av kommunen för dessa arrangemang. Dessa bidrag är små (max 7.000 kr) men kan sökas när som helst på året och handläggningstiden är kort, max tre veckor. Föreningslivet samarbetar mycket med Kultur Nacka Verksamheten Ungefär 60% av Kultur Nackas verksamhet är öppen, resten är riktad. Förutom Kultur Nacka finns i huset bla. Klätterverket, Stockholms Läns Museum, SF-Filmstaden, Länsmusiken, Blåsarsynfonikerna, Selam, Mediacentralen(BUF) mm. Enligt Dieselverkstans hemsida har alla både administration och offentliga program. Förutom klätterverket så är det bara olika kulturformer som finns i huset. Det finns möjlighet till både konsumtion och produktion, men mest konsumtion. En del spontanaktiviter, tex skapande söndagar. Öppet mån 10-19, tis-tor 9-19, fre 9-18, lör 11-16, sön 12-16. Samt kvällar. Personalen Kommunen är arbetsgivare och det finns en rad skiftande anställningsformer. Totalt cirka 20 anställda. Personalen är rekryterad på personbasis, bäst lämpad, ingen entydig bild. Lokaler Kultur Nackas del i Dieselverkstan är ca. 4000 kvm. Läget är bästa tänkbara plats med tanke på kommunikationer. Kommunen saknar centrum. Sickla är knytpunkt för tåg och buss. Fastigheten ägs av Ljungberggruppen. Alla i huset betalar marknadshyror, inga subventioner. Resultat Huset har ca. 400.000 besökare om året. Det görs en enkät av kulturnämnden varje år och den visar på 93-96% nöjda kunder. Om man skulle börja om idag så skulle man gjort stora scenen större, nu ryms 290 pers. Det skulle behövas minst 150 platser till för 11

att kunna få ekonomisk bärkraft i stora arrangemang och stora artistbokningar. Det bör finnas en investeringsbudget/fond även när investeringen är gjord, för man kommer alltid på saker i efterhand som man vill ändra på. Lava i Stockholm Huset växte fram utifrån ett politiskt beslut med en arbetsgrupp inom kulturförvaltningen och en referensgrupp bestående av ungdomar. Lava öppnade 1996. Alla som arbetar och har arbetat i verksamheten kan sägas vara en form av eldsjälar. I närheten finns fritidsgårdar, kulturskola och Fryshuset. Centralt i Stockholm city med väldigt brett upptagningsområde. Ursprungligt syfte Politikerna ville skapa en mötesplats för ungdomar (13-25 år) där deras kreativitet och kulturintressen stod i fokus. Det skulle bli ett drömkulturhus för unga. Lava är rummet där du kan förverkliga dina idéer och genomföra konkreta projekt. Vill du arrangera en konsert, en filmvisning, en diskussion om ett viktigt ämne? Vill du ställa ut din konst, redigera din film eller pyssla i verkstan? Lava finns för att inspirera unga människor att stå för det de är och det de tror på - och att uttrycka det. Målgrupper Ambitionen är att det ska finnas något för alla. Magkänslan säger att det kommer folk från alla olika delar av stan men att det såklart varierar mycket beroende på arrangemang. Det har inte gjorts någon undersökning på länge, men det ska göras en under 2007. Driftformer Kommunalt huvudmannaskap med traditionell styrning via Förvaltingschef/Kulturhuschef/Enhetschef/producenter/timanställda. Alla som är mellan 13-25 år kan lämna in ett projektförslag, och går det att genomföra så görs det. Sidas ungdomsverksamhet Zenit har sedan en tid tillbaka hyrt in sig i kulturhuset och delar lokaler med Lava. Dessutom hör många föreningar och organisationer av sig och vill arrangera. Om Lava vill göra något försöker man alltid hitta någon att göra det med (producenternas ansvar). Verksamheten Allt är öppet för alla (i stort sett), dvs så kallad öppen verksamhet. Utbudet varierar mycket över tid och vilka projektförslag som kommer in, men är helt fokuserat på kulturyttringar av alla de slag, dock ingen sport. Däremot har man haft sportorienterade verkstäder, tex bygg om/smycka din cykel, hotta upp din skateboard osv. Verksamheten är inriktad på både konsumtion eller produktion. Det finns alltid något att göra spontant när man kommer som besökare. Vissa verkstäder är alltid öppna, tex syverkstaden, tröjtryckarverkstaden, medierummet. Det har blivit mer och mer regelbunden återkommande verksamhet, tex filmkvällar på torsdagar och livemusik på onsdagar. Ingen organiserad gruppverksamhet, däremot bildas såklart vissa grupper som återkommer på återkommande arrangemang, men det är inte slutna grupper utan vem som helst ska få ansluta när som helst. Lava har från starten varit tydlig med att inte sammanblanda sig med skolan. Man vill inte att ungdomarna ska förknippa Lava med skolan i någon form, dock har sen Zenit flyttade in i Lavas lokaler detta ändå börjats ändra på då en stor del av Zenits verksamhet vänder sig till skolan. Zenit jobbar mest 12

med att åka ut till skolor, men ibland besöker skolor Zenits aktiviteter i Lavas lokaler. Mån stängt, tis-fre 15-21, lör-sön 13-18 Personalen Kulturförvaltningen är arbetsgivare. Det finns cirka 21 medarbetare som delar på 11 tjänster. Några med heltid, merparten har det inte. Alla i personalen har någon form av spetskompetens på det område dom jobbar, tex. Konsthögskoleutbildning, filmutbildning. Ingen har någon traditionell fritidsledar/lärar/pedagog utbildning. Lava är tio år gammal och den som jobbat längst ibland de 21 pers som nu jobbar där har jobbat i två år. Lokaler Lokalerna centralt i city och alla vägar bär till Sergels torg. Huset i Huddinge Huset är ett ungdoms- och kulturhus i Huddinge. Verksamheten drivs i regi av kommunen och man samarbetar med ett studieförbund. 4 Verksamheten är öppet för unga i åldern 13-24 år och som vill spela, skapa, lyssna, dansa, prata eller bara träffas över en fika i vårt café. Öppettider hösten 2005 är söndag - torsdag: 17-22 och fredag: 20-24 vid evenemang, annars caféöppet 17-24. Huset har nio replokaler som är utrustade med sånganläggningar. Förstärkare & instrument ingår ej. Hyran är 650:-/månaden. Bunkern är ett studiecirkelrum, där har man gitarr-, rockskola och annat. Dit kan man också komma och prova på instrument eller börja repa innan man har hunnit skaffa all utrustning. Man har en så kallad Hårddisk -Studio för den som vill lära dig att göra bakgrunder, beats, låtar eller spela in sång till färdiga bakgrunder. Man arbetar bl.a. med programmen Cubase & Logic. Det finns också en traditionell Studio, fullt utrustad. Den går att boka även för extern inspelning. Hyra för studio med tekniker 400:- /timme inkl moms En onsdag i månaden står Husets scen öppen för oetablerade band - Onsdagsbuller. Fredagar är evenemangskvällar då det är rockgala ungefär en gång i månaden. Dessutom finns Kylskåpet - Husets fristående musikförening. UNO i Karlstad Uno är Karlstads ungdomshus för ungdomar över 16år. De har ca 62.000 besök per år och är inhysta i en 2100m2 stor lokal i centrala Karlstad. Uno drivs av kommunen med en budget på 7 miljoner, varav 700 tkr är avsatta till projektstöd. Projektstödet är uppdelat i 440 tkr för Ungdomspengarna som stöttar 16-19 åringars kulturprojekt inom hela kommunen och 260 tkr som stöttar Unobesökarna 16-25år. I huset finns café, biograf, mötesrum konsert-, dans-, design- och replokaler. Uno har medvetet satsat på tjejer och detta har gjort att de idag har en jämn könsfördelning. Satsningen på tjejer har också gjort att de inte har behövt renodlade tjejverksamheter eller grupper. 4 http://www.huset.huddinge.se/ den 6 september 2005 13

Uno har mellan 250-300 arrangemang per år i sina lokaler. Det är allt från föreläsningar, utställningar, konserter till festivaler. Uno har 5.5 tjänster som är uppdelad i: Ljudtekniker (50%), Handläggare Ungdomspengarna (50%), Designansvarig (100%), Caféansvarig (100%), Projektansvarig (100%), Enhetschef (100%) och två Kultursamordnare på helgerna (25%). I huset arbetar även; två Fältfritidsledare, en Elevrådssamordnare och en UKM-samordnare. Öppettider: tisdag - torsdag 15-21.00 fredag 15.00-24.00, lördag 15-01.00. Stängt söndag och måndag. Ungdomens hus i Järfälla Drivs av kommunen och riktar sig framför allt till äldre ungdomar men alla är välkomna. De har inte öppet alla dagar utan bara tisdag till torsdag plus varannan fredag. Själva huset är en stor industrilokal på ca 800m2 som rymmer scen, café, basket, pingis och biljard och fotbollsspel. Dessa verksamheter finns i samma stora rum. Bredvid detta rum har de en liten bio och två nya replokaler. De har 2,5 tjänster som försöker göra det mesta själva. Deras verksamhet är mer inriktad på events än på reguljärverksamhet. De har varken lokaler, personal eller resurser för att få en fungerande verksamhet på vardagarna. Det har nu startats en förening i huset som de hoppas skall möjlig göra att mer resurser kommer till huset. De är flest killar som besöker verksamheten på vardagarna. 4. Framgångsfaktorer Arbetsgruppen har genom att studera aktuell forskning, egna undersökningar, studiebesök, intervjuer med företrädare för studieförbund och föreningar, dialog med ungdomar och beredningsgruppsträffar identifierat ett antal framgångsfaktorer för att lyckas med ett Hus för äldre ungdomar (från 16 till 25år.). Sex framgångsfaktorer har identifierats och presenteras nedan. Skapa identitet Lokalen måste vara välkänd och ha en egen identitet. Med detta menas inte att det måste ligga i ett eget hus men att det i målgruppens sinnebild etableras en positiv bild av huset som en plats där man samlas och har positiva upplevelser. Verksamheten skall även den etablera en positiv sinnebild hos målgruppen. I detta ligger ett stort arbete med kompetenta och positiva ledare som målgruppen kan knyta an till. Målgruppen skall också få forma verksamheten tillsammans med ledarna, för att på så sätt uppnå en lyhörd och snabbfotad organisation. Etablera ett varumärke. Lokalen, verksamheten, förebilderna och ledningen skapar tillsammans varumärket. 14

Formulera etiska regler. En stark faktor i detta är att det finns tydliga etiska regler som man är stolt över. Dessa tas fram tillsammans med ungdomarna för att nå maximal acceptans. Placera ungdomshuset centralt Ett tydligt önskemål från målgruppen är att ungdomshuset ligger centralt. I enkätundersökningen om ungdomshuset svarade 79% av ungdomarna att det skall ligga i centrala Handen. Närhet till kommunikationer är viktigt. En bra samlingsplats ligger relativt nära kommunikationer, så att man enkelt kan ta sig till och från aktiviteter. Tryggheten. Målgruppen är utsatt för våld, övergrepp och hot i större utsträckning än övriga åldersgrupper, och därför är det extra viktigt att trygghetskänslan är ständigt närvarande. Ungdomshuset, samt kommunikationer till huset, måste skapa en hög trygghetskänsla, där både målgruppen samt målgruppens föräldrar kan känna sig trygga i att inget händer på väg till eller från ungdomshuset, samt under tiden man deltar i aktiviteter i ungdomshuset. Spontanbesök och dropp in ökar markant desto närmare centrum som ungdomshusen ligger. Företagens engagemang i verksamheterna tenderar även att öka om ungdomshusen ligger centralt. Differentierad verksamhet Locka olika grupper/intressen. Ungdomshuset skall skapa en naturlig mötesplats för olika intressegrupper där de kan umgås med likasinnade. Men det skall också skapa mötesplatser där olika grupperingar kan interagera på olika sätt, oavsett om detta är ledarledd verksamhet eller om det är spontana utbyten. Ledarna skall hela tiden söka nya möjligheter till utbyte mellan olika grupper. Locka både redan organiserade och oorganiserade ungdomar. De som redan är organiserade är lätta att identifiera och skapa attraktiva projekt för. Ungdomshuset skall också skapa en naturlig miljö för de oorganiserade att umgås och interagera i olika typer av projekt. Det är av yttersta vikt att projekt, aktiviteter samt verksamhet i huset är både skapande och konsumerande aktiviteter. Inom ungdomsgruppen tycks det finnas en vilja att kunna delta i aktiviteter utan förpliktelser, samtidigt som man vill kunna vara med och skapa. Stor gemensam mötesplats. Målgruppen har upprepade gånger framfört önskemål om stora gemensamma ytor för umgänge, vilket man tillsammans med skapande projekt bör göra möjligt Generösa öppettider Målgruppen vill ha långa öppettider. Helst vill man ha öppet dygnet runt, men extra viktigt är öppethållande på traditionell obekväm arbetstid, dvs. sju dagar i veckan, fram till 22 alla dagar och betydligt senare (kanske dygnet runt) på helger Det bör finnas ett fokus på olika aktiviteter beroende på tid och dag. Under dagtid kommer man troligen inte att ha samma verksamhetsinriktning som under kvällar och nätter, men detta är något som målgruppen måste få bestämma. 15

Flexibel/lyhörd styrning Ledning och styrning av huset skall ske på ramverksbasis. Målgruppen måste känna att det är de som skapar verksamheten, medan styrningen består i att ha ledare som klarar av att skapa projekt utifrån målgruppens önskemål. På så sätt uppnås en kontinuitet där man kan upprepa projekt trots att målgruppen kontinuerligt byts ut (de blir äldre) genom att arbetssätt dokumenteras och kompetenta ledare, förebilder och andra arbetar långsiktigt. Det är också viktigt att målgruppen får ha inflytande i verksamheten, och ramverk bör skapas även där, så att driftiga personer i målgruppen kan nyttja sin kreativitet och känna att deras drivkraft används till något nyttigt. Finansiering Kommunen måste stå för den grundläggande finansieringen för lokaler och en grundbemanning. Detta för att möjliggöra en långsiktig och trygg verksamhet. Studieförbund, föreningar och näringsliv skall alla vara aktörer i det för alla öppna ungdomshuset och på olika sätt finansiera och skapa verksamhet i ungdomshuset. 16

5. Vad skall ett ungdomshus i Haninge innehålla? Under hösten 2007 arbetade arbetsgruppen med att identifiera vilken verksamhet som ungdomshuset skall innehålla och vilka aktörer som är intresserade att delta. Efter samtal och diskussioner med ungdomar, studieförbund och föreningar, utkristalliserades en bild över vilka verksamheter som ett ungdomshus bör innehålla. Här redovisas även en del av den enkätundersökning som ungdomsrådet gjort, bland framför allt gymnasieelever, om vad de skulle vilja ha för verksamheter i ett ungdomshus. Sammanlagt fick ungdomsrådet in 902 enkätsvar. Hela enkäten bifogas som bilaga. Bio Att kunna visa de filmer som man själv har gjort eller att se på film i allmänhet under bra förhållanden är något som efterfrågas. Denna biograf behöver inte vara någon stor lokal. Många ungdomshus har något de kallar bio för tio. En liten biograf som man hyr/lånar för att se på bio ihop med sina vänner. 76% av ungdomarna svarade att de ville ha bio på ungdomshuset. Café Cafét är den mötesplats som ungdomar efterfrågar mest. Cafét bör ha öppet söndag torsdag 14-22, fredag 14-01 lördag 16-01 och öppet för alla över 16 år. Cafét är själva kärnan i ungdomshusets verksamhet. Det är hit man skall gå för att träffa kompisar, plugga, spela spel och lyssna på musik. Det är här all verksamhet utgår ifrån. I cafét bör det även finnas en liten scen för mindre uppträdanden. Där man kan ha mindre musikspelningar, poesiuppläsningar, teaterföreställningar etc. Cafét bör ha en hörna med datorer. Det bör även finnas tillgång till trådlöst Internet i hela ungdomshuset. Viktigt är att man redan vid starten har ett fullskaligt kök. Detta är speciellt viktigt att vid större arrangemang kunna servera riktig mat och inte bara delicatobullar och Billys panpizza. Har Cafét ett riktigt fullskaligt kök kan man erbjuda bra och hälsosam mat till besökarna. På frågan vad som ett café bör innehålla svarade ungdomarna; Scen 45% Soffhörna 74% Spel 57% Mackor & bullar 77% Mat 62% Låneböcker 16% Internethörna 66% 17

Dansstudio Vi har varit i kontakt med Jordbro United och Haninge dansstudio, och de är mycket intresserade av att bedriva verksamhet i ungdomshuset. Det är även brist på danslokaler i Haninge och speciellt danslokaler som ungdomar själva kan använda för träning och göra sina egna koreografier i. 41% av ungdomarna svarade att de var intresserade av en dansstudio. Design När vi tittat på andra ungdomshus runt om i Sverige, återkommer många till vikten av designverkstäder. Det är en växande verksamhet bland ungdomar. De vill sy om och sy nytt, arbeta med tröjtryck, scrapbooking, grafisk design, måla och bygga. Inte minst är det verksamheter som intresserar många tjejer. På frågan om vad en designverkstad borde innehålla svarade ungdomarna; Textiltryck 37% Målning 35% Kläddesign 40% Grafiskformgivning 27% Graffiti 49% Snickeri 21% Utställningar 23% Drama/Teater Både Ormteatern och ROJ vill samarbeta intimt med ett ungdomshus. De ser dock inte själva huset som en spelplats utan anser att själva föreställningarna skall spelas på deras respektive teatrar. Däremot ser de huset som en ypperlig plats för repetitioner och som en rekryteringsgrund. Bägge föreningarna behöver nya aktiva ungdomar och då speciellt i åldersgruppen 16+. De ser även att deras medlemmar kan vara workshopsledare och dramapedagoger i huset. Både Ormteatern och ROJ är knutna till ABF. 20% av ungdomarna i undersökningen svarade att de var intresserade av drama Filmverkstad Film är näst musik det som ungdomar konsumerar mest idag. Ungdomar producerar även mycket film och det är ett intresse som huset måste ta tillvara. Ungdomar behöver kunskap både hur man rent praktiskt gör film och hur man analyserar film och TV. Av ungdomarna svarade 45% att de är intresserad av filmproduktion och 30% av filmkunskap. Grupp-, studie- och mötesrum Skall vi kunna erbjuda ett levande hus som genomsyras av egna initiativ, måste det finnas möteslokaler och grupprum som går att använda för att planera verksamheter i. 18

Grupprummen är även tänkta som tysta rum för de som behöver någonstans att plugga eller arbeta med ett grupparbete. Läxhjälp är även något som efterfrågas. Gym Gym är något som många ungdomar efterfrågar. De anser att de gym som finns är för dyra för dem. 55% av alla svarande sa sig vara intresserade av ett gym på ungdomshuset. Det finns olika vägar att välja för att försöka tillgodo se behovet av prisvärda gym för ungdomar. Samarbete med en befintlig entreprenör som vill rabattera gymkort för ungdomar. En kommersiell aktör får möjlighet att driva gymmet inom ungdomshuset. En förening driver gymmet inom ungdomshuset. Ungdomshuset driver själva gymmet. Konsertlokal De flesta ungdomar efterfrågar en konsertlokal där musiken står i centrum. En lokal som är anpassad för musikspelningar. Där det enkelt går att genomföra spelningar. Lokalen bör minst ta 300 personer stående. En renodlad konsertlokal saknas i Haninge. Band från Haninge har mycket svårt att få spelningar i kommunen, och det är svårt att ta hit band som drar stor publik. Lokalen skall ha en stor och bra scen som både kan rymma ett stort band, körverksamhet och större dansgrupper. Lokalen bör vara byggd för stående publik, eftersom de flesta arrangemangen kommer att vara konserter i lokalen. Men självklart bör det finnas stolar att ställa ut för en sittande publik vid tex filmvisningar och dans- och teaterföreställningar. 69% av ungdomarna ansåg att konserter är en viktig verksamhet för ungdomshuset. 44% svarade även att clubverksamhet var viktigt. Musikstudios När det gäller driften av musikstudioverksamheten ser vi fem varianter. Ungdomshuset har personal som kan driva verksamheten. Fördelen med detta är att det blir den mest flexibla lösningen plus att det kan bli billigare för banden att spela in. Ungdomshuset kan lättare sätta egna taxor. Ungdomshuset/kommunen utrustar en eller två studios, men överlåter driften till en eller två företag/föreningar. Denna lösning gör att kommunen fortfarande har bestämmande rätten över verksamheten och kan påverka både taxor och innehåll. Ett eller två företag/föreningar som driver musikstudion etablerar sig i ungdomshuset. De ansvarar för all teknik och kommunen är enbart hyresvärd. Vi samarbetar med Fredrika Bremer, som har en bra inspelningsstudio. Detta begränsar självklart flexibiliteten. Det blir även svårare att bedriva kurser i studioteknik. 19

Vi överlåter helt studioverksamheten till studieförbunden och företag i Haninge. Detta är det alternativ som blir billigast för kommunen men dyrast för ungdomarna. 49% av ungdomarna anser att musikstudio är något som ett ungdomshus skall ha. Replokaler När vi frågat musikarrangörer som Vuxenskolan, ABF och Gula villan, har alla sagt att minimum är tio replokaler. Detta både utifrån det tryck de har från ungdomar som vill starta band och utifrån det att det skall finnas tillräckligt med band som ser ungdomshuset som sin hemmaarena. Vi räknar med att man kan ha tre band i varje replokal. Dvs det skulle kunna repa 30 band i ungdomshuset. Replokalerna skulle studieförbunden kunna driva själva i eller i närheten av ett ungdomshus. 45% av ungdomarna vill att det skall finnas replokaler i ett ungdomshus. Webbradio/TV Ungdomshuset bör starta en egen Webbradio/TV, där man kan spela musik, musikvideos, livekonserter och filmer som är producerade på ungdomshuset. 40% av ungdomarna svarade att de är intresserade av att sända webbradio/tv. Föreningsrum Ungdomsrådet och kanske andra ungdomsföreningar, som tex KuUng Kulturell ungdom, som inte har egna lokaler bör få möjlighet att ha sina kontor i ungdomshuset. Föreningsrummen bör vara sådana att minst två föreningar kan dela på samma rum. Ungdomar som behöver extra stöd I Haninge har den funktionshindrade rätt och möjlighet att själv forma sitt liv, delta tillsammans med andra i idrott, kultur och annan fritidsverksamhet. Haninge är en kommun, där både arbetslivet och fritiden är tillgängliga för alla. Där är det möjligt för alla att utveckla sina bästa stämningars längtan. Mål och budget 2008 - Målbilder 2013, kultur- och fritidsnämnden Målet är självklart att ungdomar som behöver extra stöd skall bli en naturlig del av verksamheten i ungdomshuset. Medlemskort Ungdomshuset bör utveckla ett ungdomskort som är ett medlemskap i ungdomshuset och krävs för att kunna delta i vissa aktiviteter i huset. Kortet bör även kopplas samman med rabatter i affärer, sportanläggningar och i andra sammanhang. Kortet skall vara positivt för ungdomarna i Haninge och företagare skall vilja annonsera i samverkan med detta kort. 20

6. Aktörer i Huset Studieförbund Arbetsgruppen har haft kontakt med ABF, Medborgarskolan, Studiefrämjandet och Vuxenskolan. De är alla positiva till att medverka i Huset. Vi har fått in förslag på studiecirklar, workshops, kurser, seminarier och föreläsningar som studieförbunden skulle kunna arrangera i ungdomshuset. Studieförbunden är även mycket intresserade av att förlägga musikarrangemang och liknande till ungdomshuset. Vi i Arbetsgruppen anser att dessa arrangemang bör vara avgiftsbelagda. Dock skall dessa avgifter vara så låga som möjligt. Att kommunen står för lokalerna bidrar till att avgifterna blir låga. Exempel på verksamheter från studieförbunden är: Generellt efterfrågas replokaler som studieförbunden kan driva i egen regi. Musik Prova på att spela i ett band Gitarr, elgitarr, elbas: enskild- och gruppundervisning Trummor: enskild undervisning Studioarbete/musikproduktion Sång Designverkstäder Digitalfoto Textiltryck Stickning Sömnad (teman: ex. teaterkläder, scenkläder osv) Pärlor och smycken; Graffiti (lär dig skissa) Serieteckning Författarverkstad Mopedkörkort Mopedmekanikerkurs Teater Skådespelarutbildning Nybörjarkurser Scenskola Dansstudio Danskurs i Streetdance, show m.m. Ljud och ljussättning, smink och kostym. 21

Dator Musikproduktion ex. med programmet Cubase Filmredigering ex. med programmet Premiere Webbdesign ex. med programmet Dreamweaver Entreprenörsskap 1. Starthus : mentorer och handledare för idéer, projekt mm 2. Arrangörskap: arrangörsskapskurs Verksamheter för ungdomar med funktionsnedsättning Framför allt ABF arbetar mycket med verksamheter som riktar sig till ungdomar med funktionsnedsättning. ABF bedriver bland annat teater och dans för denna målgrupp. Seminarier och kulturarrangemang Studieförbunden har lång erfarenhet och många kontakter för att ordna intressanta seminarier/ föreläsningar med efterföljande samtal och debatter riktade till ungdomar. Föreningar Arbetsgruppen har varit i kontakt med flera föreningar i Haninge kommun och alla är intresserade av att samarbeta och förlägga delar av sina verksamheter till ett ungdomshus. Det finns dock många fler föreningar än de vi varit i kontakt med, som säkerligen vill delta på ett eller annat sätt i ungdomshusets verksamhet. De som vi har diskuterat med är: Haninge Dansstudio Hazard LAN förening Jordbro United Kulturföreningen "La Casa Grande Levande ZON No Remorse ROJ Teaterföreningen Ormen Ungdomsrådet Näringslivet Ungdomshuset har en mycket viktig funktion. Att vara en brygga mellan ungdomarna och arbetslivet. För att detta skall bli det dynamiska och framgångsrika ungdomshus som vi alla vill ha behöver vi en stark medverkan från näringslivet. Denna medverkan kan bestå i mentorskap, praktikplaster, föreläsningar, sponsring och som rekryteringsplats. I detta arbete är det viktigt att ungdomshuset har goda relationer med arbetsgivarna i kommunen. 22

Rekryteringsplats Målet måste vara att skapa ett intimt och intressant samarbete med näringslivet, att företrädare för näringslivet känner att ungdomshuset är en bra rekryteringsplats för deras företag. Mentorskap Mentorskap är en verksamhet som bygger på nära relationer med arbetsgivarna i kommunen. Arbetsgivarna måste känna att de gör en bra sak, och ungdomarna måste känna att de blir sedda och får det stöd de behöver. Vem kan vara mentor? Alla kan vara en mentor och detta måste vara utgångspunkten för arbetet. Ungdomshuset arbete är att skapa förutsättningarna för att mentorskapet skall fungera både för arbetsgivarna och för ungdomarna. Bägge parter måste känna att de vinner på denna satsning. Praktikplatser Ungdomshuset måste aktivt uppvakta arbetsgivarna i kommunen och aktivt arbeta för att skapa praktikplatser. Praktikplatserna måste vara anpassade för ungdomen och arbetsgivaren måste känna att de får ut något av detta arbete. För att praktikplatsarbetet skall fungera kommer ungdomshuset att samarbeta med arbetsförmedlingen och arbetscentrum. Föreläsningar Arbetsgivarna i kommunen kommer att bjudas in till föreläsningar/mässor där de kan presentera sina arbetsplatser. Sponsring Ungdomshuset måste arbeta upp ett rikt kontaktnät inom näringslivet. Ett kontaktnät som ungdomarna kan använda sig av när de skall arrangera olika evenemang. Självklart bör även ungdomshuset i sig söka sponsring till sin verksamhet. Gymnasieskola Vi har fört samtal med barn- och utbildningsförvaltningen om att eventuellt förlägga en gymnasiekurs till ungdomshuset. Det vi har diskuterat är en del av Individuella programmet. Johan Abrahamsson, rektor på Berika, är mycket positiv till detta och vill så snart det är klart med lokaler starta denna diskussion. Vi har diskuterat både att förlägga en utbildningsdel till ungdomshuset och/eller delar av undervisningen. Denna verksamhet kräver självklart tillgång till klassrum/föreläsningssalar och andra lokaler beroende på utbildningens utformning. Kulturskola Visst samnyttjande av lokaler med en framtida kulturskola kan vara möjligt. Kulturskolans behov av ny administration och fler träningslokaler bör tas i beaktande vid en projektering av ett ungdomshus. Vissa träningslokaler och scen borde kunna gå att samnyttja. Det största problemet vid ett samnyttjande med kulturskolan är att verksamheterna har olika målgrupper. Kulturskolan har flest elever i de lägre åldrarna, medan ungdomshuset kommer 23