verksamhetsberättelse

verksamhetsberättelse 2009 2011

Innehållsförteckning Verksamhetsåret 2009... 5 Partiets verksamhet i siffror... 7 Utveckling, förnyelse och samordning... 9 Valet till Europaparlamentet 2009... 12 Kyrkovalet 2009... 18 Jobbkongressen 2009... 24 Partiets kommunikationsverksamhet... 27 Partiets organisatoriska verksamhet... 31 Partiets internationella verksamhet... 39 Sidoorganisationer och nätverk... 49 Partiets företagsengagemang... 55 Partiledning... 58 Partiexpeditionen... 66 Verksamhet i socialdemokratiska grupper... 71 Bilaga 1 Nationell representation 2009... 107 Bilaga 2 Internationell representation 2009... 110 Bilaga 3 Partistyrelsens arbetsgrupper 2009... 115 Verksamhetsåret 2010 jobb och nya möjligheter... 118

Partiets verksamhet i siffror... 120 Utveckling, förnyelse och samordning... 124 Valrörelsen 2010... 126 Etablering av en ny gemensam organisation... 137 Partiets kommunikationsverksamhet... 138 Partiets organisatoriska verksamhet... 141 Partiets internationella verksamhet... 148 Sidoorganisationer och nätverk... 158 Partiets företagsengagemang och fonder... 163 Partiledning... 166 Partistyrelsens expedition... 173 Verksamhet i socialdemokratiska grupper... 178 Bilaga 1 Nationell representation 2010... 228 Bilaga 2 Internationell representation 2010... 232 Bilaga 3 Partistyrelsens arbetsgrupper 2010... 237 Bilaga 4 Strategi för valseger 2010... 240 Verksamhetsåret 2011... 244 Partiets verksamhet i siffror... 247 Nystart ny partiledning och extrakongress... 253 3

Nystart ny gemensam organisation... 255 Stöd till partiledningen... 256 Partiets kommunikationsverksamhet... 260 Partiets organisatoriska verksamhet... 264 Partiets arbete för analys och opinion... 270 Partiets internationella verksamhet... 272 Riksdagsgruppens verksamhet... 281 Partiets allmänna stöd till riksdags-ledamöterna... 308 Sidoorganisationerna och nätverk... 309 Partiets företagsengagemang och fonder... 314 Partiledning... 317 Partistyrelsens arbetsgrupper... 321 Partistyrelsens kansli... 326 Personalarbete vid partistyrelsens expedition... 329 Verksamhet i socialdemokratiska grupper... 334 Bilaga 1 - Nationell representation 2011... 349 Bilaga 2 - Internationell representation 2011... 352 Bilaga 3 - Partistyrelsens arbetsgrupper 2011... 357 4

Verksamhetsåret 2009 Jobben först! 2009 halkade Sverige efter. Arbetslösheten ökade i en snabbare takt här i Sverige än i EU. Värst var situationen för de unga. I Sverige var ungdomsarbetslösheten en av de högsta i Europa. Samtidigt lämnade den största ungdomskullen på många år gymnasiet. Vår prioritering är tydlig. Vårt besked är tydligt jobb går före skattesänkningar. Mot vår ansvarsfulla politik står den borgerliga regeringens som lånar till stora skattesänkningar, främst riktade till dem med höga inkomster. Vi socialdemokrater vet att ökade orättvisor inte är lösningen på framtidens utmaningar. Vi vet att det är genom att ge möjligheter för fler människor att växa och utvecklas som vi rustar Sverige starkt. Vi socialdemokrater krävde i vår vårmotion 2009 handling och tydliga besked av den borgerliga regeringen för att upprätthålla kvaliteten i välfärden. Vi föreslog ett utvidgat ROT-avdrag som skulle kunna möjliggöra nödvändiga investeringar i energiomställning och upprustning av miljonprogrammens bostäder, vilket skulle skapa i storleksordningen 15 000 nya jobb. I april 2009 lämnade rådslagsgrupperna sina rapporter till partistyrelsen. Därmed upphörde gruppernas arbete. Omkring 450 000 personer har på olika sätt nåtts av de socialdemokratiska rådslagen sedan de startade våren 2007. Första maj samlade hela arbetarrörelsen mer folk än på många år. Och detta under parollen och det för oss självklara politiska budskapet Jobben först. För vi vet att klarar vi jobben så klarar vi ekonomin och då kan vi också klara välfärden. Under hela våren pågick valrörelsen inför valet till Europaparlamentet. Valdagen var den 7 juni, men förtida röstning i nya lokaler blev för en hel del ett attraktivt alternativ. Socialdemokraterna fick 24,4 procent i Europaparlamentsvalet, vilket var 0,2 procent sämre än förra valet. Valdeltagandet steg från 37,9 procent till 45,5 procent. Vi fick 156 550 fler röster än i valet 2004 men det ökade valdeltagandet innebar att vi inte ökade vår andel av rösterna. Hösten inleds med valet i Svenska kyrkan. Socialdemokraternas valresultat 2009 innebar att vi fick samma antal mandat som efter 2005 års kyrkoval. 5

I höstens budgetmotion presenterade vi socialdemokrater vårt alternativ till regeringens budget. Vi gjorde det för att tackla de utmaningar Sverige står inför: välfärdens bristande kvalitet, de växande klyftorna, underskotten i de offentliga finanserna, klimatkrisen och i synnerhet den stigande arbetslösheten. Vi lade förslag för att ta Sverige ur den ekonomiska krisen, men också för att rusta Sverige så att landet blir långsiktigt starkare. Det tjugoförsta århundradets utmaningar måste mötas med investeringar i framtidens jobb. Jobbkongressen i slutet av oktober och början av november samlade hela partiet. Det var den 36:e ordinarie kongressen som det socialdemokratiska partiet höll, denna gång på Stockholmsmässan i Älvsjö. Diskussionerna, debatterna, talen, besluten, gästerna, ombuden och alla andra präglades av viljan att formulera en jobbpolitik som är grunden för vårt valarbete 2010. Rådslagen hade banat väg för riktlinjer och motionsutlåtanden. Det var en modern kongress med ett nytt system för att hantera motioner. Partiets väljarandel var enligt Statistiska centralbyråns partisympatiundersökning 36,6 procent i maj 2009 och 36,5 procent i november 2009 att jämföra med vår väljarandel i riksdagsvalet 2006 som var 35,0 procent. Under 2009 värvades 8 776 medlemmar drygt 1 100 fler än 2008 och en ökning med nära 15 procent. Antalet betalande medlemmar 2009 var 103 027. Under 2009 har arbetet med den gemensamma verksamhetsplaneringen fortsatt. Utifrån partistyrelsens beslut om för alla gemensamma system har avtal slutits med ett antal partidistrikt om arbets- och kostnadsfördelning. 6

Partiets verksamhet i siffror Medlemskåren (kön och ålder) samt medlemsstatistik 70 60 59,4 58,9 59,1 58,8 59,2 58,0 57,8 58,4 58,7 57,7 57,9 56,8 56,3 50 40 40,6 41,1 40,9 41,2 40,8 42,0 42,2 41,6 41,3 42,3 42,1 43,2 43,7 30 20 10 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kvinnor Män Åldersstruktur 2009-19 25-29 35-39 Ålder 45-49 55-59 65-69 K M saknar kon 75-79 85-89 95-99 105-109 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000 9000 Antal 7

Organisations- och medlemsstatistik Arbetarekommuner Grundorg. i arbetarekommunerna Grundorg. i arbetarekommunerna Medlemmar Medlemmar Nya medlemmar Nya medlemmar Organisationsgrad Partidistrikt 2009 2009 2008 2009 2008 2009 2008 2009 Blekinge 5 83 82 3 020 3 222 104 253 7,3 Bohuslän 14 131 125 3 238 3 361 292 277 4,8 Dalarna 15 122 123 3 598 3 532 330 193 5,2 Gotland 1 35 35 855 972 33 34 6,7 Gävleborg 10 101 100 4 035 4 183 252 295 5,6 Göteborg 1 119 120 4 118 4 157 506 452 4,9 Jämtland 8 64 65 2 224 2 259 142 170 6,7 Jönköpings län 13 97 103 3 869 3 937 227 250 5,3 Kalmar län 12 121 119 4 334 4 368 341 196 7,2 Kronoberg 8 91 93 2 309 2 542 118 116 5,6 Norra Älvsborg 13 100 100 3 979 3 787 444 283 6,5 Skaraborg 15 94 95 3 487 3 526 227 291 5,8 Skåne 33 359 358 10 384 11 073 699 612 4,2 Halland 6 96 96 2 533 2 601 180 208 4,5 Norrbotten 14 171 171 5 719 5 668 580 404 7,4 Stockholm 1 249 277 6 201 6 234 483 641 5 Stockholms län 25 276 238 7 851 8 143 562 578 4,2 Södermanland 9 117 112 4 051 3 903 550 250 5,9 Uppsala län 7 82 82 3 152 3 065 406 162 5,1 Värmland 16 134 139 4 223 4 345 328 244 6 Västerbotten 15 187 187 5 239 5 227 414 371 7,4 Västernorrland 7 142 139 4 853 4 808 320 464 6,7 Västmanland 11 81 79 3 016 3 011 239 215 4,8 Älvsborgs södra 6 63 63 2 466 2 445 166 157 5,9 Örebro län 12 140 131 4 171 4 081 452 239 5,7 Östergötland 13 145 139 4 537 4 705 381 305 4,6 Total 290 3 400 3 371 107 462 109 155 8 776 7 660 8

Utveckling, förnyelse och samordning Rådslagsarbete I april 2009 lämnade rådslagsgrupperna sina rapporter till partistyrelsen. Därmed upphörde gruppernas arbete. Omkring 450 000 personer har på olika sätt nåtts av de socialdemokratiska rådslagen sedan de startade våren 2007. Mängder av förslag har kommit in till rådslagen och sättet att kommunicera med medlemmar och människor i Sverige har utvecklats. Den politiska diskussionen fördes därefter vidare in i den fortsatta beredningen av förslag till riktlinjer inför Jobbkongressen. Samordnad verksamhetsplanering Arbetet med samordnad verksamhetsplanering startade 2008 och fortsatte 2009. Verksamhetsområdena var desamma medlemsutveckling och strategisk valplanering tillsammans med en tidsmässig samordning av kampanjperioden. Under 2009 genomförde partistyrelsens expedition seminarier med totalt 17 enskilda partidistrikt. Inriktningen var att erbjuda partidistrikten möjligheten att under vintern och våren samla arbetarekommunernas ledningar till en strategisk verksamhetsplanering. Resultatet av dessa seminarier vägdes in som en del i partistyrelsens verksamhetsplan för 2010. Ett särskilt planeringsverktyg utvecklades. Administrativ samordning, samarbete och samverkan År 2007 tillsatte VU och partistyrelsen en arbetsgrupp med representanter för partidistrikten och partiexpeditionen för att utveckla det administrativa samarbetet mellan partistyrelsens expedition och partidistrikten. Gruppen har utarbetat en rapport som antogs av VU och partistyrelsen i februari 2008, vilken innebar ett fortsatt uppdrag att fullfölja arbetet. Gruppen har utarbetat en slutrapport till VU och partistyrelse, som behandlades i maj 2009, om de administrativa områden där partiorganisationerna bör samverka, samarbeta eller samordna. Fyra områden har fastställts som obligatoriska utifrån utredningsgruppens förslag den gemensamma kontoplanen, det gemensamma medlemsregistret, Sosserian och webben. Därutöver fick partiexpeditionen i uppdrag att utveckla samarbetet och samverkan för hela partiorganisationen. Aktuella områden är bland annat IT-drift och standardarbetsplatser, ekonomi- och lönehantering, ett wan-datanätverk för partiet samt en gemensam växellösning. Arbetet har fullföljts genom samarbetsavtal med partidistrikten vad gäller både de obligatoriska och de frivilliga områdena. Ekonomiskt baseras ersättningen på omfattningen av samarbetet samt antalet arbetarekommuner inom partidistriktet. Under 2009 påbörjades undertecknandet av avtalen. 9

Utkontraktering av löpande ekonomi- och löneadministration Partiexpeditionen utkontrakterade från årsskiftet 2007/08 den löpande ekonomi- och löneadministrationen till LO Service Center AB. Ytterligare två partidistrikt, Stockholm och Gävle, anslöt sig till utkontrakteringen 2009. Vid årets utgång var fem partidistrikt samt sidoorganisationerna SSU och S-kvinnor anslutna. IT-driften och IT-standardarbetsplatsen Under 2009 har arbetet med att utveckla IT-standardarbetsplatsen fortsatt tillsammans med Steria, det företag som IT-driften är utkontrakterad till. Uppföljning av rapporter från dels serverdriften, dels ärendehanteringssystemet har lett till förbättringar och kostnadsbesparingar. Under året har partidistrikten i Göteborg, Jämtland och Gävleborg fört över sin ITdrift till Steria. Partidistrikt och sidoorganisationer som tidigare avropat avtalet är Stockholm, Stockholms län och Norrbotten samt SSU-förbundet, S-kvinnor och Socialdemokraternas Hus AB. Avtalet ger samtliga partidistrikt och sidoorganisationer tillgång till sammanhållna tjänster. En gemensam växellösning och WAN Sommaren 2009 gick den leverantör som tidigare upphandlats för en gemensam växellösning i konkurs. I stället för att göra en ny upphandling inleddes och avslutades förhandlingar med TDC den leverantör som var andrahandsalternativet vid upphandlingen 2008. TDC har även levererat vårt WAN (wide area network) som är en förutsättning för de partidistrikt eller sidoorganisationer önskar ingå i en gemensam växellösning. Samma leverantör för växel och nät har visat sig innebära effektivitetsfördelar. Växeln bygger på IP-telefoni och den ger alla partidistrikt och sidoorganisationer möjlighet att koppla upp sig mot samma växel. Detta ger ökad flexibilitet när det gäller svarsställen, minskade totala kostnader för partiorganisationen och en rationell möjlighet att koppla ihop IT-drift och telefoni. Naturligtvis går det att behålla sina lokala och regionala telefonnummer. De som anslutit sig hittills är partidistrikten i Göteborg, Värmland, Östergötland, Stockholm och Stockholms län samt S-kvinnor, Broderskapsrörelsen, AiP Media, Olof Palmes Internationella Centrum och Socialdemokraternas Hus AB. Flera partidistrikt väntar på att få ansluta sig. 10

Motions- och kongressystem Under partikongressen användes för första gången dels ett motionssystem, dels ett kongressystem. Syftet med gemensam anpassning och utveckling av system har varit att motsvarande system ska kunna användas av partidistrikten. I och med arbetet på kongressen har en grund lagts för att gå vidare och utveckla enklare versioner av systemen. Att effektivisera arbetet med kongresser och årsmöten för partistyrelse och förenklar det administrativa arbetet. Personal Personalarbetet vid partistyrelsens expedition har under året varit inriktat på en fortsatt utveckling av det strategiska arbetssättet vid partiexpeditionen utifrån de tre uppdrag som partistyrelsen slagit fast: Partiexpeditionen ska skapa mötesplatser för partiets politiska programarbete. Partiexpeditionen ska utveckla partiets strategiska valarbete. Partiexpeditionen ska stärka partiet som folkrörelse. Satsningen med att utveckla en gemensam projektstandard vid partiexpeditionen har fortsatt genom olika insatser vad gäller kompetensutveckling. Vidare har flera satsningar gjorts inom det systematiska arbetsmiljöarbetet för att utveckla partiexpeditionens som arbetsplats. Exempel på sådana satsningar är uppföljande hälsoundersökningar för all personal, investeringar i fysisk arbetsmiljö och kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön. Under året har arbetet med en mer utvecklad och samordnad personalpolitik inom hela partiet tagit fart. I samband med att partiets arbetsgivarorganisation (SAP-F) avvecklades och vi blev medlemmar i KFO etablerades Socialdemokraternas råd för personal- och arbetsgivarfrågor med uppdraget att ta tillvara partiets intressen som arbetsgivare. Vidare har partiexpeditionens personalchef fått ett utvidgat ansvar att samordna stöd och rådgivning till hela partiet och fungera som ansvarig tjänsteman för rådets verksamhet. Exempel på satsningar som rådet initierat är en delegationsordning för personal- och arbetsgivarfrågor i syfte att tydliggöra arbetsgivarstrukturen inom partiet och den centrala utbildningsplanen för funktionärer. 11

Valet till Europaparlamentet 2009 Den 7 juni 2009 var det val till Europaparlamentet. Det valet var det första i raden av tre val och det blev därför en viktig del av förberedelserna inför kyrkovalet 2009 och de allmänna valen 2010. Europaparlamentetsvalet handlade om den klassiska konflikten mellan höger och vänster. Vi och de borgerliga partierna har olika syn på människan, den omgivning vi lever i och politikens uppgift. Därför gick vi till val på målsättningar om fler jobb, ett hållbart klimat och en solidarisk politik både för Sverige och för Europa. De tre viktigaste frågorna i valrörelsen var: Nya jobb genom investeringar i utbildning och infrastruktur. Trygga jobb genom investeringar för bättre arbetsvillkor. Gröna jobb genom investeringar i klimatsmart teknik och förnybar energi. Mål och målgrupper Målet var att öka antalet socialdemokratiska mandat i Europaparlamentet och erövra minst sex mandat, samtidigt som valrörelsen skulle vara ett led i arbetet att vinna valet 2010. Med sikte på valseger 2010 fastställde partistyrelsen fem kommunikativa målgrupper som också kom att gälla i Europaparlamentsvalrörelsen. Målgrupperna definierades enligt följande: 1. medelinkomsttagare med hemmavarande barn i storstadsområden 2. yngre kvinnliga pensionärer (65 75 år) 3. manliga yrkesarbetare i 40-årsåldern (30 49 år) 4. kvinnliga välfärdsarbetare i 50-årsåldern (40 64 år) 5. unga välutbildade kvinnor utan barn i storstadsområden ( 35 år). Valrörelsens faser Europaparlamentsvalrörelsen startade den 15 november 2008 i samband med att förtroenderådet antog om valsedel och valplattform. Valrörelsen genomfördes sedan i fyra faser, där den första fasen handlade om intern mobilisering då kandidaterna lanserades och valorganisationen förbereddes i partiets alla delar. Den andra fasen genomfördes från den 20 april till den 3 maj då vårkampanjen genomfördes och fokus låg på att värva medlemmar och andra som ville göra en insats i valrörelsen. Den tredje fasen genomfördes från den 4 maj till den 17 maj. 12

Den innehöll en nationell mediekampanj, samtidigt som partiorganisationen utbildade dem som rekryterades i fas två. Under den fjärde fasen, från den 18 maj till valdagen den 7 juni, låg allt fokus låg på väljarkontakter. Kandidaterna Förtroenderådet fastställde en valsedel med 30 kandidater där de 8 första var Marita Ulvskog, Solna, Olle Ludvigsson, Göteborg, Åsa Westlund, Haninge, Göran Färm, Norrköping, Anna Hedh, Mörbylånga, Jens Nilsson, Östersund, Hillevi Larsson, Malmö och Ardalan Shekarabi, Nacka. De tre första kandidaterna hade ett särskilt ansvar för valrörelsen på riksplanet och fick ett huvudansvar när det gällde debatter och medverkan i nationell media. Valsedelns 8 första kandidater turnélades av den centrala valledningen. Metoder I Europaparlamentsvalrörelsen användes såväl gamla som nya metoder för att nå väljarna med vårt budskap. Fokus för utvecklingen av metoderna låg på webben och på att koppla ihop nätaktivismen med den traditionella valrörelsen. Genom att använda nätet för att hitta aktiviteter att delta i nådde vi nya väljar- och valarbetargrupper, och i valrörelsen utvecklades partiorganisationens spetskompetens inom direktkontakt och nätaktivism, media och stora arrangemang samt när det gäller att få fler engagerade valarbetare. Studier De studiematerial som producerades i samband med Europaparlamentsvalrörelsen var Idébärare för Europa som var det grundläggande valstudiematerialet, en särskild upplaga av Dagens Europa och en särskild studiehandledning till valplattformen. I samband med de kommunala framtidsdagarna i genomfördes flera seminarier kring metodutveckling för att ge ökad kunskap och inspiration inför valrörelsen. Förtida röstning Den förtida röstningen startade den 20 maj. Då genomfördes gå och rösta -aktiviteter runt om i hela landet. Arbetarekommunerna tog initiativ till att det fanns kommunala förtidsröstningsställen där väljarna kunde förtidsrösta. ESP Det europeiska socialdemokratiska partiet (ESP) tog fram ett valkampanjmaterial med tre rubriker: Action!, Resources! samt Activists! Materialet handlade om ett antal gemensamma kampanjaktiviteter under ett antal gemensamma dagar: jämställdhet 13

den 7 8 mars, rättvisa den 9 maj, klimat den 16 maj, ekonomi den 23 maj samt en EU-manifestdag den 30 maj. Den centrala valorganisationen Den centrala valorganisationen bestod av fyra gemensamma arbetsgrupper: 1) folkrörelsekampanjen, 2) bilden, 3) reklam och produktion samt 4) vår politik och vår syn på alternativen. Folkrörelsekampanjen hade till uppgift att utveckla, leda och forma förutsättningarna för att bygga ihop folkrörelsen på nätet och den fysiska folkrörelsen i partiet, med syftet att samla in så många kontaktuppgifter som möjligt som kan användas strategiskt i alla tre valen. Folkrörelsekampanjens verksamheter omfattade bland annat nya och gamla vänner, supportrar och nya valarbetare, lokalt och regionalt stöd, webb och nätaktivism. Bilden hade till syfte att strategiskt arbeta med mediearbete. Man arbetade även med press-, underlags- och turnéstöd till kandidater, regional och nationell media, turné och stora arrangemang. Reklam och produktion hade till uppgift att förstärka budskapet och ge stöd till folkrörelsearbetet. Detta gjordes bland annat genom reklam, trycksaker och valsedelsförsändelse. Vår politik och vår syn på alternativen tog fram underlag till politiska förslag samt granskade regeringens politik och dess konsekvenser. De producerade även texter som underlag till annonsering, trycksaker och annan produktion, talepunkter och enkäter. I valorganisationen ansvarade ledningsstaben för VU och partistyrelse, personal, lokaler, upphandling, ekonomi, teknik och joursekreterare. Den internationella staben ansvarade för internationella samarbetsorganisationer, internationella gäster och talare i internationella staben. Arbetet i valorganisationen leddes av den operativa valledningen som var en del av partiexpeditionens ledningsgrupp. Den hade ett nära samarbete med stab och ledningsgrupp på riksdagsgruppens kansli. Till den operativa valledningen knöts opinions- och omvärldsbevakning, budskapsutveckling och uppföljning, fokus på strategiska insatsområden samt ekonomi och budget. 14

Valresultat Socialdemokraterna fick 24,4 procent i Europaparlamentsvalet, vilket var 0,2 procent sämre än förra valet. Valets vinnare var Miljöpartiet, Folkpartiet samt Piratpartiet; det sistnämnda tog ett mandat och lockade många ungdomsväljare. Valdeltagandet steg från 37,9 procent till 45,5 procent. Vi fick 156 550 fler röster än i valet 2004 men det ökade valdeltagandet innebar att vi inte ökade vår andel av rösterna. Valet till Europaparlamentet 2009, giltiga valsedlar efter partier, relativ fördelning (länsvis) Län M C FP KD S V MP JL SD PP FI ÖVR S:a Blekinge 16,4 6,3 11,1 4,1 28,6 5,7 8,4 2,7 7,9 6,9 2,0 0,1 100 Dalarna 12,7 6,2 11,8 4,0 30,2 7,8 9,0 5,6 3,1 7,4 2,0 0,1 100 Gotland 15,1 14,4 10,2 2,9 26,1 5,5 11,7 2,4 1,4 7,0 3,2 0,2 100 Gävleborg 12,5 6,8 10,5 3,7 31,0 8,2 9,8 5,5 4,1 6,4 1,4 0,1 100 Halland 22,9 7,9 14,0 4,5 23,7 3,8 9,4 2,7 3,4 6,3 1,3 0,1 100 Jämtland 10,1 14,0 6,6 2,4 34,7 6,7 9,2 7,1 2,1 5,9 1,2 0,1 100 Jönköping 15,9 6,8 10,5 15,3 24,9 4,9 8,1 3,9 3,3 5,6 0,7 0,1 100 Kalmar 15,5 10,5 9,6 6,2 29,6 5,6 8,7 3,3 3,3 6,5 1,0 0,2 100 Kronobergs 17,2 8,7 10,6 6,0 23,9 9,4 8,9 3,2 4,7 6,4 1,1 0,0 100 Norrbotten 10,1 3,8 6,6 3,3 39,6 11,4 7,0 6,6 1,9 7,8 1,6 0,5 100 Skåne 22,9 4,6 14,6 3,3 22,2 3,9 9,6 2,0 6,5 7,3 2,8 0,2 100 Stockholms 24,9 3,0 18,1 3,7 16,6 4,9 13,8 2,5 1,9 7,1 3,3 0,3 100 Södermanlands 17,5 5,5 12,9 4,2 29,3 5,0 10,8 3,5 2,8 6,7 1,7 0,2 100 Uppsala 17,6 6,1 16,0 4,6 21,0 5,7 13,1 3,7 2,2 7,2 2,7 0,1 100 Värmland 14,8 7,6 11,8 4,1 31,2 6,5 9,2 3,7 3,3 6,4 1,2 0,2 100 Västerbotten 7,7 5,1 8,7 4,9 30,5 8,4 10,0 12,9 1,3 7,9 2,2 0,5 100 Västernorrland 11,1 6,2 9,0 4,8 37,6 6,8 8,2 5,3 2,5 7,1 1,5 0,2 100 Västmanland 16,6 4,6 14,3 4,1 29,8 6,9 8,2 4,2 2,5 7,6 1,2 0,1 100 Västra Götaland 18,1 5,4 13,2 5,1 24,3 5,7 11,9 3,1 3,3 7,5 2,2 0,2 100 Örebro 13,8 4,6 11,0 6,1 31,2 6,4 9,9 3,5 4,5 6,8 2,1 0,1 100 Östergötland 17,0 9,2 10,5 4,9 25,8 4,7 12,1 3,4 2,7 8,1 1,4 0,1 100 Hela riket 2009 18,8 5,5 13,6 4,7 24,4 5,7 11,0 3,6 3,3 7,1 2,2 0,2 100 2004 18,2 6,3 9,9 5,7 24,6 13 6 15 2,2 100 1999 20,7 6 13,9 7,6 26 16 9,5 0,5 100 Källa: Valmyndigheten, www.val.se 15

Mandatfördelning 2009 Parti Mandat 2009 Förändring Mandat 2004 Moderata Samlingspartiet 4 4 Centerpartiet 1 1 Folkpartiet liberalerna 3 +1 2 Kristdemokraterna 1 1 Socialdemokraterna 5 5 Vänsterpartiet 1-1 2 Miljöpartiet de gröna 2 +1 1 Junilistan -3 3 Piratpartiet 1 +1 Totalt 18 19 Tabellen visar antalet mandat för respektive parti samt förändringarna i relation till valet 2004. Sverige har minskat från 19 till 18 mandat. När Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december fick Sverige ytterligare 2 mandat som gick till oss och Piratpartiet. Det innebär att vi 2010 får sex ledamöter i parlamentet. Personröster 2009, Socialdemokraterna Person Personkryss Kryssandel Marita Ulvskog 173 894 22,48 Olle Ludvigsson 53 182 6,88 Åsa Westlund 40 432 5,23 Kandidaterna som redovisas i tabellen ovan är de som fått personröster som motsvarar fem procent eller mer av partiets totala antal röster. Analys av valet till Europaparlamentet Tomas Eneroth fick den 16 juni partistyrelsens uppdrag att utvärdera valet till Europaparlamentet med syfte att förklara EU-valsresultatet. Analysen Ett val att dra lärdom av framgångar, misslyckanden och möjligheter presenterades den 24 september. Av analysen framgick att valet var både en framgång och ett misslyckande för partiet. Vi fick fler röster än i tidigare EU-val, valrörelsen var mer intensiv, engagemanget bar större och vi stärkte vår position i jobbfrågan. Samtidigt var 24,4 procent ett allt för lågt valresultat. Analysen pekade ut ett antal områden där vi måste bli bättre. Bland annat låg fokus i alltför hög grad på valet 2010 vilket överskuggade Europapolitiken, strategin byttes mitt under valrörelsen, det s.k. mellanskiktet i storstäderna 16

prioriterades inte tillräckligt, arbetet med sociala medier var framgångsrikt men måste finslipas, brister i samordning och beslutsstrukturer måste åtgärdas vad gäller valledningsmodell och EU-kandidaterna måste vara väl etablerade på den nationella politiska arenan. 17

Kyrkovalet 2009 Valresultat I valet till kyrkomötet lämnades totalt 617 712 röster, vilket motsvarar en minskning med cirka 79 000 röster i förhållande till valet 2005. Valdeltagandet minskade dock bara med 0,1 procentenhet till 11,9 procent. Luleå, Härnösand och Karlstads stift hade det hösta valdeltagandet, drygt 13 procent. Lägst låg Göteborgs stift med 10,5 procent. Partiet fick 186 234 röster, vilket var en minskning med cirka 4 700 röster. Detta till trots ökade vi vår röstandel med 0,4 procentenheter till 28,3 procent, vilket var en konsekvens av det lägre valdeltagandet. I mandat räknat behöll partiet oförändrat antal 71 mandat. Av tabellen nedan framgår mandatfördelningen för samtliga partier som ställde upp i valet till kyrkomötet. Parti 2009 2005 Arbetarepartiet Socialdemokraterna 71 71 Centerpartiet 34 41 Folkpartister i Svenska kyrkan 13 15 Frimodig kyrka 13 7 Kristdemokrater i Svenska kyrkan 18 17 Kyrklig samverkan i Visby stift 1 1 Miljöpartister i Svenska kyrkan 8 4 Moderata Samlingspartiet 41 45 Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan 33 34 Skanör Falsterbo Kyrkans Väl 0 - SPI Seniorpartiet 1 1 Sverigedemokraterna 7 4 Vänstern i Svenska Kyrkan 3 3 Öppen kyrka en kyrka för alla 8 7 Valets förlorare var Centerpartiet, Moderaterna och Folkpartiet, vilka sammantaget tappade 13 mandat. Det rödgröna blocket ökade med 4 mandat (drygt 5 000 röster) medan de fyra borgerliga partierna tappade 11 mandat (42 000 röster), vilket motsvarar 13 procent av det väljarstöd de hade i 2005 år val. De partier som ökade mest var Miljöpartiet, Frimodig kyrka och Sverigedemokraterna, vilka i det närmaste fördubblade såväl antalet röster som antalet mandat. Socialdemokraternas valresultat 2009 liknar det i 2005 års kyrkoval. Vi har våra starkaste fästen i norra Sverige och vi är svagast i Götaland, undantaget Blekinge partidistrikt. I diagrammet nedan visas valresultatet i respektive partidistrikt. Redovisningen sker i fallande ordning i förhållande till valresultatet. 18

24,0 23,5 23,5 23,3 23,3 23,2 23,2 22,4 21,9 20,6 60,0 52,6 50,0 41,8 40,2 38,6 38,1 40,0 35,9 35,2 34,8 34,6 33,7 Riksgenomsnitt 30,0 30,4 28,3 27,2 26,6 20,0 19,1 15,7 10,0 0,0 Norrbotten Västernorrland Västerbotten Värmland Jämtland Dalarna Örebro Gävleborg Blekinge Södermanland Västmanland Östergötland Älvsborgs södra Norra Älvsborg Bohuslän Stockholms län Kalmar Skåne Jönköping Stockholms pd Uppsala Kronoberg Skaraborg Halland Göteborg Gotland Elva partidistrikt hade en röstandel som överstiger genomsnittet i landet och partiet gör ett bättre val än 2005 i 17 partidistrikt. De största framgångarna noterades i Gotlands partidistrikt (där partiet inte ställde upp 2005) och i Jämtland, Västerbotten och Norrbotten. De partidistrikt som tappade mest var Gävleborg, Stockholm och Uppsala län. På motsvarande sätt redovisade 184 arbetarekommuner ett bättre valresultat än 2005. De flesta är mindre kommuner, även om vi ökade vår röstandel i flera större kommuner, till exempel Örebro, Linköping, Umeå, Västerås, Norrköping och Sundsvall. I tabellen nedan redovisas de arbetarekommuner där partiet ökade respektive minskade sin röstandel mest. Noterbart är att Bollebygds arbetarekommun, vilken hade det sämsta valresultatet av alla 2005, svarade för den största ökningen. Här fick partiet mer än nio gånger så många röster som 2005. Arbetarekommun Ökning, procentenheter Arbetarekommun Minskning, procentenheter Bollebygd 27,3 Norberg -7,2 Arjeplog 17,5 Solna -7,9 Tibro 15,9 Älvkarleby -8,6 Högsby 15,7 Katrineholm -8,7 Gotland 15,7 Burlöv -9,1 Gullspång 15,6 Knivsta -9,2 Storuman 12,0 Åmål -10,4 Laholm 10,5 Sävsjö -11,4 Arvidsjaur 10,4 Nykvarn -12,9 Åsele 10,3 Hofors -19,6 19

Av de tio kommuner med den största minskningen räknat i procentenheter fick sju ett valresultat över riksgenomsnittet; det är alltså ett fall från en relativt hög nivå. Valresultaten i Älvkarleby och Hofors är, minskningen till trots, mycket höga 60,4 respektive 43,0 procents röstandel. Mobiliseringsgrad Mobiliseringsgraden är ett mått som beskriver hur stor andel av dem som röstade på oss i riksdagsvalet 2006 och som tillhör Svenska kyrkan som röstar på oss i valet till kyrkomötet. Inför valrörelsen angavs mobiliseringsgraden som strategiskt viktig för ett bra valresultat dels för att mobilisering är extra viktig i kyrkovalet med dess traditionellt låga valdeltagande, dels för att mobiliseringsgraden gör det möjligt att jämföra kommuner med olika storlek och social sammansättning. Partiets genomsnittliga mobiliseringsgrad var 11,3 procent, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter. I den följande uppställningen visas de arbetarekommuner som hade högst respektive lägst mobiliseringsgrad. Av den högra kolumnen framgår att ungefär var tjugonde som röstade på oss i riksdagsvalet även gjorde det i valet till kyrkomötet i de arbetarekommuner som hade lägst mobiliseringsgrad. I arbetarekommunerna till vänster i tabellen röstade fler än var femte socialdemokratisk väljare i riksdagsvalet på oss även i kyrkovalet. Arbetarekommun Mobiliseringsgrad, högst (procent) Arbetarekommun Mobiliseringsgrad, lägst (procent) Överkalix 23,73 Laholm 5,19 Vilhelmina 23,23 Klippan 5,16 Öckerö 22,32 Borgholm 5,12 Torsby 21,53 Valdemarsvik 5,02 Övertorneå 21,52 Vimmerby 4,91 Bräcke 21,11 Torsås 4,84 Hammarö 20,82 Karlsborg 4,75 Pajala 20,49 Kungsbacka 4,50 Malung-Sälen 19,50 Ödeshög 4,50 Jokkmokk 19,38 Markaryd 4,49 Av de tio arbetarekommunerna med högst mobiliseringsgrad ligger fem i Norrbotten och endast en utanför skogslänen. I tabellens botten återfinns arbetarekommuner som samtliga ligger i Götaland. 20

Valrörelsen Partilistor i valet till församling Inför valrörelsen identifierade partiet lokala valsedlar i valet till församlingarna som en framgångsfaktor i valet till stift och kyrkomötet. Därför formulerades målet att partiet skulle ställa upp med egen lista i tre fjärdedelar av församlingarna. Detta höga mål nåddes inte; partiet ställde upp i församlingsvalet i 659 av 1 462 församlingar, det vill säga 45 procent av församlingarna. Även om målet inte nåddes togs ett steg i rätt riktning siffran 2005 var 36 procent. En annan aspekt av var partiet ställer upp lokalt är hur stor del av väljarna som har tillgång till en socialdemokratisk valsedel i församlingsvalet. Denna siffra var 77 procent 2009, vilket innebar att 220 000 fler väljare fick möjlighet att lägga en socialdemokratisk röst i valet till församlingen i 2009 års val. Vidare ställde partiet upp i val i alla stift 2009, eftersom Gotlands arbetarekommun beslöt att delta i valet till kyrkomötet men inte i valet i församlingar och stift. Politiska frågor I maj 2008 utformade Kyrkomötesgruppen ett förslag till kyrkopolitiskt manifest, vilket fastställdes av partistyrelsen i augusti 2008. Manifestet bestod av tolv punkter, med vardera tre underpunkter, där den socialdemokratiska politiken sammanfattades. Manifestet presenterades på fler än 100 partimöten i ett 90-tal kommuner med medverkan från kyrkomötesgruppen och partiexpeditionen. Valrörelsens främsta stridsfrågor kom att bli de olika partiernas inställning till frågan om äktenskap för samkönade par och frågan om förekomst av politiska partier i Svenska kyrkans parlamentariska församlingar. Äktenskapsfrågan var en skiljelinje mellan riksdagspartierna och de mer extrema partierna Frimodig kyrka och Sverigedemokraterna. En mellanställning tog Partpolitiskt obundna i Svenska kyrkan (POSK), som inte tog entydigt ställning i frågan. Äktenskapsfrågan hade sannolikt stor betydelse för vårt valresultat, där partiets tillbakagång i vissa delar av landet troligen till viss del kan hänföras till ett motstånd mot att göra äktenskapet tillgängligt för alla par. Än tydligare är frågans påverkan på Centerpartiets och Moderaternas valresultat. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna ställde upp i egenskap av riksdagspartier i valen till Svenska kyrkan, medan övriga riksdagspartier hade 21

kyrkopolitiska grupper med en lösligare anknytning till respektive moderparti. Vidare ställde flera nomineringsgrupper utan partipolitisk anknytning upp i kyrkovalet. I valrörelsen 2009 gjorde flera av dessa frågan befria kyrkan från partipolitiken till en huvudfråga i valet och man fick även stöd av till exempel folkpartister och kristdemokrater inom Svenska kyrkan. Med argument som tydligt anströk till politikerförakt beskrevs våra, Centerpartiets och Moderaternas kyrkopolitiker som centralstyrda av respektive partistyrelse och därmed delvis av personer som inte tillhör Svenska kyrkan. Frågans betydelse för valresultatet är svår att bedöma; den troligaste effekten är ett lägre valdeltagande bland de väljare som röstar på partiet i allmänna val. Organisatoriska insatser Kyrkovalets karaktär av mobiliseringsval betonades i den valstrategi för valen 2009 och 2010 som partistyrelsen antog i juni 2008. Kyrkomötesgruppen och representanter för partiexpeditionen kommunicerade denna strategi på olika kyrkopolitiska möten och på möten med valledare i alla partidistrikt. På flera håll ordnades även överläggningar stiftsvis. Ändå kan konstateras att valrörelsens på många håll blev förhållandevis lik en vanlig valrörelse, där relativt stora insatser lades på traditionella utåtriktade arrangemang medan mindre kraft ägnades åt att förmå de säkra socialdemokraterna att delta i valet. På två sätt har emellertid valrörelsens skilt sig från 2001 och 2005 års valrörelser dels var det mycket tydligt att det var hela partiet, inte bara de kyrkopolitiskt aktiv, som gick till val, dels var valrörelsen på de flesta håll avsevärt mer aktiv än tidigare. Kyrkopolitiskt forum Starten för valrörelsen var Kyrkopolitiskt forum den 22 23 augusti. Forumet inleddes med ett anförande av partisekreterare Ibrahim Baylan samt vice ordförande i Kommunal, Annelie Helander. I övrigt ägnades forumet åt argumenttrimning och åt att diskutera valstrategin under ledning av gruppens ordförande Olle Burell. Forumet samlade 142 deltagare från alla partidistrikt. Kyrkomötesgruppens medverkan I förberedelserna för valrörelsen medverkade representanter för kyrkomötesgruppen i första hand Olle Burell, Lars Stjernkvist, Jerry Adbo och Marta Axner i många möten runt om i partiet. Samtliga partidistrikt besöktes, liksom många arbetarekommuner, exempelvis insatskommunerna Sundsvall, Uppsala, Västerås, Karlstad, Norrköping och Borås. De tre storstadsområdena besöktes flera gånger vardera. 22

Trycksaksproduktion En nyhet i 2009 års kyrkovalrörelse var att ingen produktion av trycksaker skedde centralt. I stället skapades det s.k. kampanjverktyget i partiets intranät Sosserian, där alla partidistrikt och arbetarekommuner (efter en del initiala problem) fick ett lättarbetat stöd för att producera sina egna broschyrer och affischer. Kampanjverktyget lanserades inför valet till Europaparlamentet och antalet lokala användare av verktyget mer än fördubblades i kyrkovalet. 23

Jobbkongressen 2009 Den 28 oktober 1 november arrangerades Socialdemokraternas 36:e ordinarie partikongress, Jobbkongressen, på Stockholmsmässan i Älvsjö, Stockholm. Väljarna gav oss sparken 2006 och uppdraget var tydligt: Förnya ledarskapet, utveckla politiken och kom tillbaka med ett hållbart regeringsalternativ inför valet 2010. Nu har vi gjort lejonparten av hemläxan. Syftet var att vi skulle kunna konstatera följande när Jobbkongressen 2009 var över: Det var en kongress som satte jobben först. Det var en kongress som signalerade förnyelse, hopp och självförtroende. Det var en modern kongress i arbetsformer och teknik. Jobbkongressen behandlade cirka 7,7 kg kongressmaterial i form av 1 107 motioner med cirka 250 utlåtanden och cirka 8 000 att-satser, samt politiska riktlinjer och verksamhetsberättelser. Motionerna som sändes till kongressen omfattade många olika politiska frågor såsom a-kassan, full sysselsättning, infrastruktur, kvalitet och tillgänglighet i välfärden, vinstutdelning i offentlig sektor, bostadspolitik, friskolor, förskola på obekväma tider, föräldraförsäkringen, ungas situation, klyftorna i Sverige, fri entré på museer, kyrkopolitik och medlemsavgiften. Några av de beslut som Jobbkongressen fattade var: Kommunernas och landstingens ekonomi ska värnas jobbkrisen ska inte leda till en kvalitetskris i välfärden. Starta eget-stöd ska även kunna ges till unga under 25 år och till dem som vill ta steget från anställd till egenföretagare. Arbetsmiljöarbetet och arbetslivsforskningen behöver stärkas. Möjligheten till fasta anställningar ska stärkas, heltid ska vara en rättighet, deltid en möjlighet. Jobbstart. Vi vill se bred samhällelig mobilisering som innehåller utbildning, praktik, en lärlingsplats eller subventionerad anställning till dem som behöver sådant stöd från första dagen. 25:4 -regeln bör återinföras. Dessutom bör fler former av ingångar till högskolan utredas. Sveriges utsläpp av växthusgaser ska minska med 40 procent till 2020. Det finns en klar koppling mellan arbetslinjen och välfärden. Med fler i arbete och fler år i arbete kan framtidens välfärd finansieras. 24

Kraven på kvalitet och insyn ska skärpas i alla skattefinansierade verksamheter. Alla utförare, oavsett driftsform, ska leva upp till tydliga kvalitetskriterier. Alla verksamheter ska vara skyldiga att göra kvalitetsredovisningar, delta i öppna jämförelser och i nationella kvalitetsregister som är tillgängliga för alla medborgare. En sjukförsäkring som ger bra inkomsttrygghet, är solidariskt finansierad och ett fungerande system för rehabilitering för att komma vidare till arbete. Flexibel och tillgänglig barnomsorg som är trygg och fungerande även på kvällar, nätter och helger. Prioritera arbetet med de mänskliga rättigheterna. Ett starkare FN med skyldighet att skydda. Arbetet med att reformera FN måste fortsätta. Målsättning ska vara att 25 procent av de valbara på Socialdemokraternas listor ska vara under 35 år. Kultursatsningar i kommuner, regioner och staten ska prioriteras. Ipredlagen bör förändras så att rättssäkerheten och integritetsskyddet stärks, samtidigt som upphovsrätten värnas och kulturskaparnas rätt att kräva ersättning för sina verk garanteras. Partistyrelsens förslag fördelades på elva områden som leddes av partistyrelsens föredragande: En ansvarsfull ekonomisk politik sätter jobben först Thomas Östros, Fler jobb och en starkare arbetslinje Sven-Erik Österberg, Ett Sverige där fördomar inte hindrar arbete Carin Jämtin, Låt ungdomsgenerationen ta plats Thomas Bodström, Konkurrera med kunskap och forskning Anneli Hultén, Klimatpolitik från hot till möjligheter Lena Hallengren, Högre kvalitet i välfärden Ylva Johansson, Ett Sverige i sammanhållning Veronika Palm, Kultur i brytningstid Leif Pagrotsky, En rättvis värld är möjlig Urban Ahlin samt En modern folkrörelse för jobb och rättvisa Ibrahim Baylan. Dessa elva områden utgjorde också de temagrupper som inledde kongressen och där alla ombud deltog. För första gången begärde ombuden ordet digitalt via yrkandestationer. All hantering av motioner och utlåtande skedde också digitalt för första gången. I samband med Jobbkongressen arrangerades ett 40-tal seminarier av organisationer, företag och föreningar. Jobbkongressen fanns också på Stockholms central där våra lokala och regionala företrädare fanns på plats för att berätta om kongressen och vår politik. Jobbkongressen har också bidragit till en ökning i medlemsvärvningen då cirka 500 intresseanmälningar var ett av resultaten av kongressveckan. Mediebilden från kongressen var överlag positiv eller neutralt rapporterande. Till största delen lyckades vi med målet att sätta bilden av politik för jobb och det starka 25

(stärkta) ledarskapet. Genom besöket av Peter Eriksson, Maria Wetterstrand och Lars Ohly kom samarbetet också med i media. Det systematiska arbetet med bloggnätverket var delvis en ny satsning på Jobbkongressen. Minst 100 bloggare var på plats och deras eget center besöktes av många av våra centrala företrädare. Där ordnades dagligen utbildning i att blogga och i att använda andra sociala medier. Jobbkongressen satte jobben först, också i media. Den blev en avspark inför valet 2010 som gav energi och självförtroende till hela partiorganisationen. 26

Partiets kommunikationsverksamhet Utåtriktade kommunikationsinsatser Socialdemokraterna.se I april 2009, inför Europaparlamentsvalet, tog vi ett första steg i arbetet med att öppna upp vår webbplats. Syftet var att göra det lättare för väljarna att engagera sig i kommande valrörelser. Vi kallar den öppna delen av webben för Mitt S. De verktyg som besökarna får tillgång till där är tänkta att hjälpa till att knyta ihop det engagemang som finns på nätet med vår traditionella folkrörelse. Den öppna aktivitetskalendern (events) i Mitt S användes flitigt av partiorganisationen under EU-valrörelsen. Sammanlagt lades det in över 2 400 öppna möten, dörrknackningsaktiviteter, seminarier och hemma-hos-besök. Samtidigt som Mitt S lanserades också en bloggportal, Netroots, där besökarna kan ta del av de 400 progressiva bloggar som ingår i vårt öppna bloggnätverk. I oktober gjordes ytterligare en nylansering av socialdemokraterna.se. Denna gång låg fokus på att uppgradera publiceringsmöjligheterna av bilder, filmklipp och samtidigt göra det möjligt för besökarna att dela samtliga artiklar på vår webb i olika sociala medier, t.ex. Facebook. All ny funktionalitet kom också våra lokala webbar på partidistrikts- och arbetarekommunnivå till del. Under 2009 hade vi sammanlagt cirka 1 255 000 besök och cirka 741 000 unika besökare på socialdemokraterna.se. Den 7 juni hade vi besöksrekord med cirka 24 000 unika besökare. Sosserian I början av 2009 fick Sosserian en huvudredaktör som ansvarar för allt redaktionellt innehåll samt fungerar som bollplank och stöd till de funktionärer som behöver publicera information om sina verksamhetsområden. För att öka användarvänligheten förbättrades en rad funktioner på Sosserian. I ett första skede uppdaterades inloggningssidan och förstasidan. Samtidigt förändrades layouten och innehållet i alla sidorna strukturerades om. Syftet var att öka användarvänligheten och därför skapades en grafisk profil och ett enhetligt system för hur samtliga sidor byggs upp. I slutet av året utvecklades nya statistikfunktioner som innebar att blev möjligt att bryta ner antalet besökare, vilka sidor besökts och när. På så vis kan vi analysera vilka sidor som används och i förlängningen genomföra mer riktade och specifika 27

utvecklingsarbeten kopplat till hur våra medlemmar använder Sosserian. Andra funktioner som förbättrades var sökfunktionen, kopplingen till Mitt S, Min sida och klubbarnas struktur. Under 2009 genomfördes två satsningar för att öka antalet användare på Sosserian. Den första var en Sosseriantävling där målet var att antalet användare skulle upp i 25 000 stycken, vilket vi inte nådde. Belöningen för arbetarekommunerna var fem kronor per registrerad användare. Den andra var en satsning för att öka antalet e- postadresser till våra medlemmar; för att komma åt Sosserian måste medlemmen ha sin e-post inskriven i medlemssystemet. Totalt har vi nu 71 811 mobilnummer och 37 948 e-postadresser till våra medlemmar. Slutligen togs en ny användarmanual och en ny folder i fickformat fram om hur man kommer igång på Sosserian. Foldern används för att marknadsföra Sosserian i partidistrikten. Den skickas även ut till samtliga nya medlemmar. Medlemskommunikation Inom ramen för medlemskommunikation gav vi 2009 ut två nummer av Aktuellt i Politiken till alla medlemmar. Under hela året publicerades även en annons varje vecka i Aktuellt i Politiken med information till medlemmar om pågående aktiviteter, kampanjer etc. Under året har de medlemmar och supporters vi har e-postadresser till fått nyhetsbrev i samband med våra kampanjer eller när vi släppt en stor politisk nyhet. Vid särskilda tillfällen, t.ex. under EU-valrörelsen, har vi även kommunicerat med våra medlemmar via sms. Inbetalningsbreven till gamla och nya medlemmar samt välkomstbrevet till våra nya medlemmar uppdaterades löpande under året. Som ny medlem i partiet fick man under 2009 ett välkomstbrev, broschyren Välkommen till Socialdemokraterna, foldern Kom igång på Sosserian och en pin. Enheten för internkommunikation på riksdagsgruppens kansli svarar i medborgartelefonen kl. 09.00 16.30 (lunchstängt kl. 12.00 13.00). Inför EU-valrörelsen förbättrades systemet med medborgartelefonen; numera tillåter telefonsystemet fem väntande. Rödgrön försommarturné Den 24 25 juni genomfördes en rödgrön tågturné med Mona Sahlin, Peter Eriksson, Maria Wetterstrand och Lars Ohly. Turnén gav ett stort mediegenomslag och gav en bra start på Almedalsveckan. 28

Turnén började på Stockholms central på morgonen 24 juni. Därifrån åkte sedan partiledarna och språkrören med en abonnerad tågvagn mot Göteborg. Under färden hölls en pressträff med journalister. I Göteborg genomfördes ett stort arrangemang på Gustaf Adolfs torg med tal av partiledarna och språkrören samt uppträdande av Kevin Borg. Den 25 juni besöktes Helsingborg vid lunch för tal på Konsul Ohlssons plats. Turnén avslutades i Malmö i Folkets park, där Timbuktu agerade värd. Rödgrön dag i Kungsträdgården den 6 september Den 6 september 2009 arrangerade de tre rödgröna samarbetspartierna en gemensam dag i Kungsträdgården i Stockholm med anledning av att det var ett år kvar till valet. Syftet med dagen var att manifestera att tre år i opposition övergick till ett år av gemensamt arbete för en ny politik för Sverige, för jobb och klimatinvesteringar. Dagen var en manifestation tillsammans med delar av organisations-sverige, kultur- Sverige och väljarna. Det var både folkfest och högstämt. Utöver tal av partiledarna och språkrören stod följande artister på scen: Bo Kaspers, Cookies n beans, Love Antell från Florence Valentin, Kevin Borg, Lili & Susie, Rikard Wolff, Sarah Dawn Finer, Stefan Sundström, The Poodles, Jack Vreeswijk och Shima Navariani. På lilla scenen utfrågades de partigemensamma arbetsgrupperna. Enligt uppgifter från Kungsträdgården besöktes arrangemanget av cirka 10 000 personer. Rödgrön blogg Den 6 september 2009 lanserade det rödgröna samarbetet en gemensam blogg som fick namnet rödgrön.se. Syftet med bloggen var att ge väljarna möjlighet att följa samarbetet på nära håll genom våra ledande företrädares egna berättelser såväl i ord som i bilder och filmklipp, att skapa en samlingsplats för gemensamma utspel och rapporter samt att mobilisera väljarna för ett rödgrönt maktskifte 2010. Partiledarna, språkrören och de ledande företrädarna i de gemensamma arbetsgrupperna var tydliga avsändare på bloggen. Almedalen 2009 Politikerveckan i Almedalen den 28 juni 4 juli var den absolut mest omfattande hittills med över 1 000 arrangemang. Veckan präglades mycket av att de rödgröna partierna för första gången hade ett antal gemensamma arrangemang. En rödgrön pressträff hölls under måndagen där en överenskommelse presenterades kring fastighetsskatten. Under torsdagen var det också ett rödgrönt mingel på S:t Hans café där Mona Sahlin, Peter Eriksson och Lars Ohly var värdar för inbjudna personer från föreningar och organisationer, partiaktiva och journalister. 29

Under tisdagen hölls det socialdemokratiska ekonomiska seminariet där temat var full sysselsättning. Medverkade gjorde Henry Ohlsson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Anna Thoursie, utredningschef på Kommunal, Thomas Östros, Socialdemokraternas ekonomiska talesperson och Allan Larsson. Onsdagen var Socialdemokraternas dag i Almedalen och under eftermiddagen hölls en pressträff med Mona Sahlin i Miljöaktuellts lokaler nere vid hamnen. På kvällen höll Mona Sahlin sitt tal och i samband med detta spelade Marit Bergman på scenen. Talet var mycket välbesökt med knappa 4 000 åhörare, vilket var klart flest under veckan. Opinion Partiets väljarandel var enligt Statistiska centralbyråns partisympatiundersökning 36,6 procent i maj 2009 och 36,5 procent i november 2009 att jämföra med vår väljarandel i riksdagsvalet 2006 som var 35,0 procent. 30

Partiets organisatoriska verksamhet Medlemsutveckling I och med Supporterkampanjen 2008 ökade partiorganisationens medvetenhet kring behovet av att öppna upp partiet och aktivt ställa frågan om medlemskap. Under 2009 fortsatte arbetet dels genom att medlemsutvecklingsfrågan var en av två huvuddelar i den samordnande verksamhetsplaneringen, dels genom att medlemsvärvning ingick som en röd tråd i folkrörelseprojektet i Europavalrörelsen samt övriga kampanjer. Arbetet med att finna nya och kompletterande sätt att kunna engagera sig fortsatte därmed. Via hemsidan eller sms kan alla i dag enkelt registrera sig och betala sin medlemsavgift. De som så önskar kan fortfarande få ett inbetalningskort hemskickat. För att säkra den sistnämnda processen genomfördes ett antal justeringar av t.ex. när den första påminnelseavin skickas ut, vilket direkt gav effekt på en ökad övergång. Europavalrörelsen skapade goda förutsättningar för att bjuda in alla sympatisörer som ville vara med och jobba för fler socialdemokrater i Europaparlamentet. Förutom vikten av att partiorganisationen vid utåtriktade aktiviteter alltid ska fråga om någon vill bli medlem lades även frågan till huruvida man ville vara med och valarbeta. För att sänka tröskeln in i partiet utformades kampanjer och stödprocesser så att det inte krävdes att nya sympatisörer skulle vara medlemmar för att få engagera sig. Steget att bli medlem kan sedan komma naturligt när man redan känner sig som valarbetare för S. Under året erbjöds partidistrikten ett startbidrag inför telefonkampanjer för att antingen värva medlemmar eller väljare. För att kunna erbjuda partidistrikt som inte har förutsättningar att själva rigga en större insats fördes en dialog med ett par telemarketingföretag. Framför allt ett företag visade sig vara väldigt bra på samtal med presumtiva väljare och medlemmar, vilket ledde till att fem partidistrikt anlitade just det företaget för olika ringinsatser. I medlemssystemet samlar vi kontaktuppgifter till alla väljare och medlemmar. Speciellt under valrörelser är korrekta kontaktuppgifter oerhört viktiga för att vi snabbt och smidigt ska kunna få ut information om något händer. Under 2009 genomfördes ett par satsningar på att få in framför allt e-post och mobilnummer till alla medlemmar. Under våren genomfördes en tävling där alla arbetarekommuner utmanades att registrera så många av sina medlemmars e-postadresser som möjligt. 31