Miljöredovisning 2012 1 Östersunds kommun
INLEDNING...3 Inriktningsmål...3 Goda exempel...4 Uppföljning av miljömålen...5 KOMMUNENS MILJÖMÅL OCH RESULTAT...6 Luft och klimat...6 Energi...17 Säker dricksvattenförsörjning...21 BESKRIVNING AV KOMMUNENS MILJÖARBETE...24 Vår verksamhet...24 Så här arbetar vi med miljöfrågor...25 Nämndernas måluppfyllelse...29 MILJÖASPEKTREGISTER... 38 ÖVRIGA BETYDANDE MILJÖASPEKTER... 41 KÄRNINDIKATORER... 46 Bureau Veritas Certification Bo Sundwall Swedac ackreditering 1236 EMAS 10000110/3 Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Östersund 2013-02-20 2
Inledning Det är en utmaning att på sikt bli klimatneutrala Miljöredovisningen innehåller en beskrivning av kommunens miljöarbete och en redovisning av uppföljningen av kommunens miljömål. Östersunds kommun har sedan länge och framgångsrikt arbetat med att minska miljöbelastningen från sin egen verksamhet och tillsammans med enskilda medborgare och företag minska miljöbelastningen i Östersund. Östersunds kommun har tilldelats ett antal utmärkelser för sitt miljöarbete under året bla på miljöbilsidan där satsningen på elfordon har gett två utmärkelser som Sveriges bästa elbilskommun respektive näst bästa elbilskommun. Östersund avslutade 2012 att vara Sveriges bästa klimatkommun som Naturskyddsföreningen valde oss till 2010 och vi ser med spänning fram emot deras nya bedömning. Vi måste samtidigt konstatera att Östersund tappat placeringar i andra viktiga jämförelser som görs på miljösidan t ex Miljöaktuellts kommunranking och Gröna Bilisters ranking av bästa miljöbilskommun. har minskat så pass mycket att man klarar de målsättningar som satts upp i Ag 21 arbetet med utgångspunkt från 1996. Denna minskning har dock en tråkig baksida eftersom 2011 var det varmaste året sedan 1960 på Frösön. Detta är en del av förklaringen till den minskade elförbrukningen. Östersunds kommun arbetar med miljöledningssystem. Hela förvaltningsorganisationen miljöcertifierades redan 2007 enligt den internationella standarden ISO 14001 och EMAS registrerades. Syftet med miljöledningssystemet är att kommunen ska minska sin miljöbelastning och att kvalitetssäkra arbetssättet. Under åren har uppföljande revisioner gjorts av externa revisorer och 2012 konstaterades endast mindre avvikelser och Östersund fick behålla sitt certifikat. Östersund är Vinterstaden och vi värnar vintern därför är vårt arbete med att minska utsläppen av klimatpåverkande föroreningar det som vi anser viktigast vilket. Klimatarbetet är en global fråga där världsbankens scenario till FN:s klimatkonferens var den att vi redan är på en kurs mot en temperaturhöjning på 4 grader istället för de 2 grader som varit målet. I Östersund är det trafiken som orsakar huvuddelen av våra klimatpåverkande utsläpp. Därför är det bra att Östersundskommun fattat beslut om en biogasstrategi som leder till en minskning av trafikens utsläpp. Försäljningen av diesel och bensin har minskat på ett påtagligt sätt det kan vara konjukturberoende men oavsett är viktigt att dessa resor även i framtiden genomförs på cykel eller med kollektivtrafik och att transportarbetet sker på ett fossilbränlefritt sätt. Glädjande är också att elförbrukningen i Östersund Inriktningsmål Kommunfullmäktige har i budget 2012 beslutat om tre inriktningsmål för miljö som gäller hela kommunen: Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med 1990. Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjning och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjning vidtas. 3
Några exempel på händelser inom miljöområdet 2011-2012 Placeringar i olika rankingar och utmärkelser. Östersund har de senaste åren fått ett antal utmärkelser som visar på ett offensivt miljöarbete: Östersund är utsedd till Sveriges bästa klimatkommun 2010-2012 av Naturskyddsföreningen I Gröna bilisters granskning placerades Östersund som näst bästa Elbilskommun 2012. I företagets Easy Charges undersökning placerades Östersund baserat på antalet elbilar och antalet laddplatser hamnade Östersund på första plats. I Miljöaktuellts kommunranking placerades Östersund på 17 plats 2012, ifjol var det 6 plats. Östersund har sjunkit från 4:e till 9:e plats 2011 i Gröna Bilister miljöbilskommunranking för 2011. Östersunds kommun diplomerades som en Fairtrade City 2012. Grön Trafiks arbete med Östersunds arrangemang av European Mobility week nominerades som en av tio bästa i EU 2011 och 2012. Fastigheter Fastighets certifierade energiledningssystem har genomgått såväl extern som intern revision under det senaste året. Endast en avvikelse har noterats. Såväl denna som andra förbättringsförslag från revisionerna har implementerats i energiledningssystemet. LSS-boendet Åkermannen på Frösön har energideklarerats och resultatet visar att Fastighet bygger betydligt mer energisnålt än vad lagen säger. Byggnationen av Skogsbruksvägens boende pågår och det kommer att miljöklassas enligt klassningssystemet Miljöbyggnad. Byggnationen av LSS-boendet Brittsbo är genomförd, och nu pågår en byggnation av ytterligare ett LSS-boende i Torvalla, Marängen. Båda dessa boenden är projekterade för att ha en låg energiförbrukning. På skidstadion pågår ett försök med LED-armaturer. Eltrafik I Grön Trafiks projekt Green Highway demonstration av elbilar i vinterklimat som får stöd från Energimyndigheten har nu bidrag till 25 elbilar delats ut. Totalt rullar ett 30-tal elbilar i kommunen. Östersunds bilpool har investerat i en elbil. I kommunförvaltningen finns nu 6 elbilar, 3 Peugeot Ion, 1 Renault Kangoo och 2 Nissan Leaf. Just nu testas också ett litet lättviktsfordon, Z bee hos fastighetskontoret och Samhällsbyggnadsförvaltningen. Fordonet lånas också ut till olika kommunenheter. Jämtkraft och andra aktörer har uppgraderat infrastrukten för elbilar i kommunen och länet. Btea har också satt upp en snabbladdare av Chademotyp i Åsarna, så nu finns 2 snabbladdare i länet. Inom Green Highwayprojektet arrangerades ett rally ihop med Zero i början på juni. En TV-dokumentär om Zerorallyt har sänts på norsk television. I samband med rallyt arrangerade Green Highway ett stort eltrafikseminarium. Biogas Utförarstyrelsen har tagit beslut om ombyggnation av biogasanläggningen i Göviken under 2013 vilket kommer att ger ökad försäljningsvolym och ökad fyllningsgrad i tanken för de som tankar. Beslut har också tagits om att biogaspriset ska justeras varje månad och ligga 2,68 kr/nm3 under bensinspriset. Kf har tagit beslut om en biogasstragegi för hur kommunen bör arbeta för att få tillgång och efterfrågan på fordonsgas att mötas och hur kommunen kan verka för en ökad användning av fordonsgas. Green Highwayprojektet har arrangerat ett biogasseminarium under året. Miljöbilsparkering Elbilar och pluginhybrider har parkerat gratis om de sökt miljöbilsparkeringstillstånd. Övriga miljöbilar har betalat 500 kronor för tillstånd. Cykelvägar, belysning och cykelparkering Gång och cykelvägar byggdes vid Arenavägen, Tallbacksvägen, Jägarvallsvägen, Infanterig, Vallsundsvägen, Ryttarvägen. Totalt 2160 meter Belysning finns nu på Vallsundsvägens gång och cykelbana efter flytt från bilvägen. Cykelparkeringar har byggts i Östersunds centrum vid följande platser; På Hamngatan vid Teliabutiken, 35 platser, Västra station 16 platser och Badhusparken 20 platser. Cykelprojekt Under 2012 avslutades Grön Trafiks vintertramparprojekt som startades vintern 2011 med 100 trampare och påbörjades Vintertramparprojektet för säsongen 2012-2013 avslutades där 55 vintertrampare deltog. I sommarcyklingskampanjen Utmaningen som arrangeras tillsammans med Korpen cyklade 363 4
personer 211 000 km, 17 varv runt ekvatorn. Ett cykelseminarium i samverkan med Trafikverket Region Mitt har arrangerats. I cykelrapporten rapporterade medborgarna in 100 ärenden om brister på cykelvägarna som de ville ha åtgärdade. Främst var det glaskross. Miljöpriset Har delats ut till Örjan Nilsson Bleka gård, för en logistiklösning på lantgård som minskar klimatpåverkan genom minskade transporter. Korna flyttas istället för fodret. Priset delades med Brunkulla gård som också satsar på olika miljösatsningar. Årets miljöbilsförsäljare Green Highway arrangerade en tävling där årets miljöbilförsäljare utsågs i Östersund, Sundsvall och Trondheim. I Östersund blev Bilbolaget årets miljöbilssförsäljare under 2012. Europeiska trafikantveckan har arrangerats även under 2012 med en mängd olika aktiviteter och samverkanspartners, se http://www.ostersund.se/ trafikantveckan Klimat Östersunds kommun i samverkan med Länsstyrelsen och Energikontoret arrangerade ett klimatseminarium med temat På väg åt rätt håll i september. Östersunds kommun har deltagit i arbetet med Klimatkommunföreningen genom att bla delta på nätverksmöten, skriva debattartiklar och uppvakta utredare av byggkrav och fossilfri fordonstrafik samt genom att ge inspel till Färdplan 2050. Karin Thomasson är vice ordförande i föreningen som nu omfattar 28 kommuner, en region och ett landsting. Östersunds kommun deltog i Earth hour City Challenge där kommunens klimatarbete bedöms. Östersund arrangerade Earth hour. Uppföljning av miljömålen Inför arbetet med budgetdirektiv fastställs inriktningsmålen av kommunfullmäktige och anges i budgetanvisningarna. Varje nämnd beslutar och föreslår effektmål som sedan fastställs av kommunfullmäktige när budgeten antas. Uppföljning av miljöaspekterna görs varje år. Kommunfullmäktige följer upp måluppfyllelsen i budgetuppföljningarna och årsredovisningen. Arbetet med styrning och uppföljning av miljömålen är integrerad i den kommungemensamma budgetprocessen. 5
Kommunens miljömål och resultat Miljömålen styr mot flera av de nationella miljömålen I det här kapitlet redovisas uppföljningen av de kommunala miljömålen på en övergripande nivå. 1. Luft och klimat Diagram 1 Årsmedeltemperatur Frösön Mål Utsläppen av luftföroreningar liksom växthusgaser minskar. Utsläppen av växthusgaser minskar med 60 % till 2020 i jämförelse med 1990. Resultat Mellan 1990-2010 har utsläppen av växthusgaser minskat med 40 %. Resultatet av mätningarna av luftföroreningar säsong 2010/11, visar på en bra luftkvalitet och miljökvalitetsnormerna klaras. Den nedåtgående trenden har dock avstannat och för kvävedioxider ses en ökning de senaste åren. En samlad forskarkår bedömer att klimatförändringarna utvecklas snabbare, och kraftigare, i den norra delen av världen. För Jämtlands del visar sammanställningar av klimatscenarioberäkningar (Sweco, 2008) att uppvärmningen kan uppgå till 4,5 C varmare år 2070 i jämförelse med perioden 1961-1990, en ökad nederbörd (+30 %) med kraftigare intensitet vid regn, en minskning av snönederbörden (-25 %), en ökad avrinning liksom en förlängd vegetationsperiod med nästan 50 dagar. Förändringar i temperatur och nederbörd påverkar såväl samhället som miljön. Framtida väder påverkar dimensionering av anläggningar, fysisk planering, räddningstjänstens arbete och beredskapsbehovet i övrigt. Näringar som skogsbruk, jordbruk och turism får förändrade förutsättningar vissa positiva, flertalet osäkra och många negativa konsekvenser förväntas. Figur 1. Årsmedeltemperatur på Frösön under perioden 1960-2012. De senaste 20 åren har årsmedeltemperaturen stigit med ca 1,5 C. Källa: SMHI, 2012 Att klimatförändringarna har påbörjats i Östersunds kommun kan till exempel ses i ökad årsmedeltemperatur och minskande antal dagar med is på Storsjön. De senaste 30 åren har årsmedeltemperaturen stigit med ca 1,5 C och år 2011 var det varmaste året sedan början av 1960-talet. Under perioden 1870 till 1970 uppgick antalet dagar med istäcke på Storsjön till ca 155 dygn. Mellan år 1970-2000 minskade antalet dygn till 150, och de senaste 10 åren har isdygnen bara uppgått till ca 130 närmare fyra veckor kortare issäsong i jämförelse med de första 100 åren av mätning. Växthusgaser De växthusgaser som regleras av Kyotoprotokollet är koldioxid, metan, lustgas (dikväveoxid) och fluorerade gaser. Koldioxid som kommer från användning av fossila bränslen, är den dominerande gasen i Sverige. 6
Diagram 2 Antal isdygn på Storsjön Utsläpp av växthusgaser i Östersund Data om växthusgaser kommer från SMED, Svenska MiljöEmissionsData. Sedan förra året har beräkningsmetoderna förändrats något och data från tidigare år har omräknats retroaktivt. Detta innebär dock procentuellt sett inte någon större förändring. Från 1990-2010 har utsläppen minskat med 40 % (jämfört med 38 % 1990-2009). Figur 2. Antalet isdygn på Storsjön i länet varierar mycket mellan åren, men den långsiktiga trenden visar på ett minskande antal isdygn. I slutet av 1800-talet varade isperioden i medel 165 dagar men är nu nere i 140 dagar, vilket innebär nästan en månad kortare isperiod på Storsjön. Dikväveoxid kommer främst från jordbruk, avfall och industriprocesser. Metan kommer främst från jordbruk och avfallsdeponier. Fluorerade gaser, HFC, PFC och SF6, kommer enbart från industriprocesser. Av de totala utsläppen 2010 står transportsektorn för den enskilt största andelen med 44 % och därefter kommer energiförsörjning med 20 % och jordbruk med 14 %. Enligt SMED är utsläpp per invånare 4 ton koldioxidekvivalenter/år, minskning med 3,9 % sedan föregående år. När hela konsumtionen är medräknad blir utsläppen 25-35 procent högre, enligt Naturvårdsverket vilket ger en ökning för en genomsnittlig svensk på 2,1 ton. Diagram 3 Växthusgaser i Östersunds kommun 450000 400000 396306 koldiodekvivalenter (ton) 350000 300000 250000 200000 282005 295358 261450 275731 254840 249450 239606 150000 100000 50000 0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Källa: SMED 7
Diagram 4 Växthusgaser fördelat på sektorer i Östersunds kommun ton koldioxidekvivalenter 180000 160000 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Energiförsörjning Industriprocesser Transporter Arbetsmaskiner Lösningsmedelsan vändning Jordbruk Avfall och avlopp 1990 134182 282 164818 23028 2080 34216 37694 2000 39962 3411 146136 23792 1733 35051 31941 2005 63551 5077 143522 24005 1887 31153 26152 2006 61165 5336 110613 25393 1867 31759 25304 2007 74802 5592 111007 27150 1847 31960 23370 2008 56205 5781 108395 28929 1936 32638 20961 2009 55241 5736 104647 29914 1936 32233 19723 2010 48379 6563 105125 26403 1936 32499 18699 Källa: SMED 8
Fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun som geografisk enhet Östersunds kommun hade som mål att från 1998-2010 minska koldioxidutsläppen med 25%. Räknat från 1998 till 2011 är minskningen av de totala fossila koldioxidutsläppen 36 %. Mellan 2010-2011 minskade de totala fossila koldioxidutsläppen i Östersunds kommun som geografisk enhet med 77 474 ton (-32 %). Detta innebär att transporter stod för huvuddelen av de totala fossila koldioxidutsläppen under 2011 med 82 %, medan uppvärmning, el och övrigt stod för 18 %. Huvudanledningen till den stora minskningen är en kraftigt minskad emissionsfaktor för lokal el. Detta ledde till att utsläpp från el minskade med 46 400 ton (- 94 %) vilket utgör ungefär tre fjärdedelar av den totala ökningen mellan åren. Den minskade emissionsfaktorn beror på att Jämtkraft under 2011 började leverera förnybar ursprungsmärkt förnyelsebar el till sina lokalpriskunder. Elförbrukningen har också minskat mellan åren. Från 2010 till 2011 har även utsläppen från diesel minskat med 11 000 ton (-14 %). Utsläpp från bensin minskade också med 9 300 ton (-13 %). 2011 var ett mycket varmare år än 2010, trots detta har utsläpp från eldningsolja 1 ökat något medan utsläppen från eldningsolja 2-5 har minskat radikalt med 10 435 ton (-99 %). Utsläppen från torv har också minskat med 9 %. Utsläpp från flyg och E85 (bensinfraktionen) ligger kvar på samma nivå som tidigare. Diagram 5 Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun (ton) 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Tjänsteresor Tjänsteresor Busstrafik Externa Frakt av El (lokal Alkylatbensi Tjänsteresor Tjänsteresor Tjänsteresor Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85 - tåg inkl - buss inkl Färdtjänst Skolskjutsar (Swebus/St entreprenörer Sundsvall avfall till mix) n - flyg - taxi - hyrbil Arlanda flygbuss adsbussarn 1998 460 176 1147 1999 1219 2478 1561 406 417 1353 333 1,21 1,05 0,43 435 269 4238 2000 358 470 1361 2001 267 538 1346 2002 230 571 1400 2003 1972 3182 1389 291 520 1329 21 5 2004 826 2711 899 298 496 1335 26 9,6 123 0,007 0,3 11 2005 609 2048 682 261 515 1434 36 9,6 157 0,003 24 2208 2006 1550 2135 293 264 500 1487 38 10,8 263 0,004 0,8 13 157 131 2200 2007 765 2618 594 180 568 1441 39 9,9 282 0,008 4,1 16 188 136 2260 703 2008 1166 1486 278 131 496 1579 38 10,3 210 0,008 2,3 3,0 15 735 45 2002 956 13 2009 1749 1843 435 83 485 1511 36 7,5 169 0,005 1,3 2,9 9 899 232 2116 738 13 2010 4137 2017 508 94 497 1555 29 8,7 173 0,002 1,0 3,2 5 881 216 2184 678 13 2011 0 1339 54 109 475 1548 24 7,8 387 0,021 0,6 4,0 11 853 216 1066 557 13 *Lokal elmix (Jämtkraft, ** LTO och motorprov, ***Uppgifter har ej erhållits fr o m 2005 och framåt. Källa: Grön Trafik 9
Hållbara transporter och resor Kommunen arbetar aktivt på olika sätt för mer hållbara transporter. Grön Trafik arbetar på många olika sätt för hållbara transporter med syfte att minska koldioxidutsläppen och även informera om klimatfrågan. Några exempel: arrangör av Europeiska trafikantveckan, cykelfrågor som till exempel Cykelrapporten, cykelprogram och cykelkampanjer, information om miljöbilar och elbilar samt Östersunds biogassatsning, bidrag till nya elbilar, projekt om ISA 1, elbilssatsning, Green Highway. Grön Trafik har bedrivit olika projekt, se under Några exempel på händelser inom miljöområdet ovan. Krav har ställts vid upphandling färdtjänst. Elbilar och pluginhybrider har parkerat gratis under 2012 om de Fordon med tillstånd miljöbilsparkering under 2012 Bränsle Antal Bensin 28 Biogas 123 Diesel 128 E85 250 Elbil 20 Pluginhybrider 2 Elhybrid 25 Totalt 576 sökt miljöbilsparkeringstillstånd. Övriga miljöbilar har betalat 500 kronor för tillstånd. Under 2012 hade 576 bilar tillstånd för miljöbilsparkering. Miljö- och samhällsnämnden har också beslutat att tillåta miljöbilar att parkera mot en reducerad avgift under åren 2013 och 2014. Miljöfordon i hela kommunen (geografisk enhet) Biogasbilar, antal: 300 Elbilar, antal: 30 Miljöfordon i kommunen som 7,8 % (30/9 2012) geografisk enhet, andel: Personbilar i trafik, 494 antal per 1 000 invånare: Fordon i kommunförvaltningen fördelade på bränsleslag: Drivmedel Antal Bensin 78 Diesel 117 EL 4 Etanol 64 Metan 100 Diesel miljö 8 Elhybrid 5 Totalt 376 Diagram 6 Beräknade fossila koldioxidutsläpp i Östersunds kommun (ton) 300 000 250 000 200 000 150 000 69 955 14 196 54 904 13 927 55 857 14 141 43 645 14 824 47 169 14 235 65 481 22 537 66 127 9 254 47 120 6 927 50 139 17 907 53 592 9 939 35 210 14 160 35 699 21 589 36 726 49 290 25 850 2 897 100 000 50 000 165 728 159 741 152 179 149 614 155 492 158 713 154 960 142 000 142 914 145 639 144 577 143 376 152 453 132 247 0 1998 1999 2000* 2001 2002 2003 2004 2005** 2006** 2007** 2008** 2009** 2010** 2011** Uppvärmning, industri & övrigt El Transporter * exklusive EO2-5 ** exklusive Gasol Källa: Grön Trafik 10
Elbilar och pluginhybrider har parkerat gratis om de sökt miljöbilsparkeringstillstånd. Övriga miljöbilar har betalat 500 kronor för tillstånd. I Green Highway arbetar Östersunds kommun tillsammans med Sundsvall, Trondheim och kraftbolagen för att skapa en fossilbränslefri transportkorridor. Under år 2012 fanns ca 30 elfordon 13 laddstationer med 36 laddplatser i Östersund. Östersunds kommun har tillsammans med Jämtkraft och med stöd från Energimyndigheten bedrivit ett demonstrationsprojekt av 28 elbilar i vintermiljö. Kommunala resor och transporter, jämförelse mellan 2010 och 2011 Körsträckan vid resande med egen bil har fortsatt att öka, nu med 16 % sedan föregående år, detta trots att antalet bilavtal har minskat stort från 199 till 129. Utsläppen från flygresor har mer än fördubblats i förhållande till föregående år + 124 %. Antalet flygresor har ökat med 81 %, och flygsträckan har ökat med 57 %. De ökade utsläppen beror förutom på det ökade resandet på ändrade emissionsfaktorer. Den totala klimateffekten av flygresor bedöms vara högre än beräkningarna på grund av utsläpp från kväveoxider, vattenånga m.m. på hög höjd. Tjänsteresorna med buss har ökat med 93 %, antalet bussresor är lågt i förhållande till andra typer av resor vilket gör att ganska små förändringar i antal åstadkommer stora variationer procentuellt sett. Antalet tågresor ökade med 17 %, och ressträckan med 10 %. Uthyrningarna i Rådhusets cykelpool ökade med 64 % efter det låga värdet förra året. Tankning av bensin har minskat med 4,5 %, 9 900 liter och relaterade fossila koldioxidutsläpp minskade med 22 ton. Tankning av diesel har minskat med 0,4 %, 2 900 liter, och relaterade fossila koldioxidutsläpp minskade med 7 ton. Tankningen av E85 fortsatte att minska, under 2011 med 17 % (11 500 liter). Därmed tankades 57 200 liter, vilket motsvarar 42 300 liter bensin och en fossil koldioxidreduktion på ca 71 ton räknat vid avgasrör. Under 2011 minskades antalet etanolbilar i fordonsflottan med 3 st. Miljöfordon i kommunen och kommunalägda bolag Biogasbilar i kommunförvaltningen, antal: Elbilar i kommunförvaltningen, antal: 100 st 4 st Östersunds kommun Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal: 2009: 300 st 2010: 305 st 2011: 315 st 2012: 316 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal: 2009: 157 st 2010: 155 st 2011: 170 st 2012: 178 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel: 2009: 52 % 2010: 50 % 2011: 54 % 2012: 56 % Östersunds kommun plus bolag Fordon (personbilar plus lätta lastbilar/bussar), antal: 2009: 452 st 2010: 442 st 2011: 472 st 2012: 479 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, antal: 2009: 165 st 2010: 163 st 2011: 184 st 2012: 195 st Miljöbilar plus små lätta lastbilar/bussar med alternativt bränsle/drivlina, andel: 2009: 37 % 2010: 37 % 2011: 39 % 2012: 41 % 11
Diagram 7 Beräknade koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 Källa: Grön Trafik Diagram 8 Drivmedel färdtjänst (liter) 400000 350000 300000 250000 200000 150000 100000 50000 El (lokal mix) Fjärrvärme Olja Bilersättning Bensin Diesel E85 Alkylatbensin Tjänsteresor - Tjänsteresor - Tjänsteresor - Busstrafik Externa entreprenörer Tjänsteresor - Tjänsteresor - Frakt av avfall tåg inkl buss inkl Färdtjänst Skolskjutsar (Swebus/Sta flyg taxi hyrbil till Sundsvall Arlanda flygbuss dsbussarna) (Snöröjning 1998 460 176 1147 1999 1219 2478 1561 406 417 1353 333 1,21 1,05 0,43 435 269 4238 2000 358 470 1361 2001 267 538 1346 2002 230 571 1400 2003 1972 3182 1389 291 520 1329 5 21 2004 826 2711 899 298 496 1335 26 9,6 123 0,007 0,3 11 2005 609 2048 682 261 515 1434 36 9,6 157 0,003 24 2208 2006 1550 2135 293 264 500 1487 38 10,8 263 0,004 0,8 13 157 131 2200 2007 765 2618 594 180 568 1441 39 9,9 282 0,008 4,1 16 188 136 2260 703 2008 1166 1486 278 131 496 1579 38 10,3 210 0,008 2,3 3,0 15 735 45 2002 956 13 2009 1749 1843 435 83 485 1511 36 7,5 169 0,005 1,3 2,9 9 899 232 2116 738 13 2010 4137 2017 508 94 497 1555 29 8,7 173 0,002 1,0 3,2 5 881 216 2184 678 13 0 Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm 2008 295842 9607 12825 154302 2009 360301 13183 0 110237 2010 365052 0 13877 178416 2011 353519 0 14556 162456 Källa: Grön Trafik Diagram 9 Drivmedel skolskjutsar (liter) 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Diesel, liter Bensin, liter E85, liter Biogas, nkbm 2009 96073 0 1198 1968 2010 89362 0 717 2266 2011 89508 0 983 1662 Källa: Grön Trafik 12
13
Inköp av personbilar/lätta lastbilar till kommunförvaltningen Drivmedel Inköp 2010 Inköp 2011 Inköp 2012 Totalt antal fordon (personbilar + lätta lastbilar/ bussar) 2012 Bensin 12 6 1 70 Diesel 8 7 5 68 EL 4 4 Elhybrid 1 5 Etanol 1 5 1 64 Metan 5 9 11 97 Diesel miljö 6 2 8 26 34 24 316 Tankningen av biogas har ökat med 6 % (4 900 nm3). Kommunens fordon har under 2010 tankat 87 200 normalkubikmeter biogas, vilket motsvarar 95 000 liter bensin och 213 ton lägre utsläpp av fossil koldioxid. Tankningen av ED95, etanolbaserat dieselbränsle i Stadsbussarna ökade med 183 % (220 m2) och 322 m2 RME användes, ett biobränsle som inte använts tidigare. Tankning av diesel för stadsbusstrafiken minskade med 53 % (476 m2). För upphandlad färdtjänst ökade användningen av E85 med 5% medan användningen av biogas minskade med 9 % och diesel minskade med 3 %. För skolskjutsar ökade användningen av E85 med 37 % medan användningen av biogas minskade med 27 %. Uppvärmning och el i kommunal verksamhet Den totala energianvändningen vad gäller uppvärmning och el var 110 GWh år 2010 och 93 GWh år 2011. Elförbrukningen minskade 5 % mellan åren. Med beräkning baserad på elmix för lokalprisel utraderades dock de fossila koldioxidutsläppen från elanvändning under 2011, då denna el är till 100 % förnybar. Användningen av fjärrvärme minskade med 23 %. De fossila koldioxidutsläppen från fjärrvärme minskade också med 34 %. Vad gäller eldningsolja minskade både leveranserna utsläppen med hela med 89 %. Leveranser av flis och pellets minskade med 19 %. Minskningarna på uppvärmningssidan kan i hög grad relateras till det mycket varmare vädret under 2011 jämfört med 2010. Luftföroreningar Östersund har en ren luft i den urbana bakgrundsmiljön det vill säga i de områden som människor i huvudsak vistas i. Luftkvaliteten kan dock periodvis vara sämre under kalla vinterdagar, då luftföroreningar stannar vid marknivå och inte sprids uppåt i lufthavet. Vid hårt trafikerade vägar och gator är halter av partiklar och avgaser alltid högre än i bakgrundsmiljöer. Det finns både miljökvalitetsnormer och miljömål för utomhusluft. Normerna omfattar kvävedioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly, bensen, marknära ozon och partiklar (PM2,5 och PM10) I Östersunds urbana bakgrund uppnås dessa normer och i vissa fall även miljömål. Vid hårt trafikerade vägar bedöms miljökvalitetsnormerna i huvudsak nås utifrån relativt begränsade trafiknivåer, breda gaturum och god omsättning av luften. Luftmätningar Östersund kontrollerar luftmiljön i den urbana bakgrunden genom mätningar under vinterhalvår. Mätningar utförs på ämnena kvävedioxid, grova partiklar (PM10) samt flyktiga organiska kolväten (bland annat bensen och toluen). Mätningarna påbörjades i slutet av 1980-talet och utförs i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet och 40-tal andra kommuner i landet. Miljöövervakningsstationen har under hela mätperioden varit lokaliserad vid Z-gränd, centralt i staden. Flera av de undersökta ämnena har minskat drastiskt sedan mätningarna startade i slutet av 1980-talet. Kvävedioxid anses allmänt som en bra indikator på även andra avgaser och partiklar som uppkommer från trafik. Kvävedioxidhalterna har minskat i Östersunds urbana bakgrund med mer än 50 %. De senaste 10 åren uppvisar halter som i genomsnitt uppgår till drygt 10 µg/m3 luft, vilket är väsentligt lägre än gällande miljökvalitetsnorm för årsmedelvärdet. Halterna under ett vinterhalvår är normalt högre än för ett årsmedelvärde. Även partikelhalter är låga i den urbana bakgrundsmil- 14
jön i Östersund. Halterna av grova partiklar (PM10) har inte förändrats väsentligt under 2000-talet. Antalet dygn med höga halter har dock minskat något. Ingen miljökvalitetsnorm överstigs i urban bakgrund. Av flyktiga organiska kolväten finns ett miljömål för bensen. Miljömålet 1 µg per kubikmeter luft uppnåddes i början av 2000-talet vid Z-gränd. De flyktiga kolvätena har minskat totalt sett under hela mätperioden. Idag uppnås såväl miljökvalitetsnorm som miljömål för flyktiga organiska kolväten i urban bakgrundsmiljö i Östersund. Marknära ozon Mätningar av marknära ozon har inte gjorts i kommunen sedan 2002/03. Mätningarna gjordes då i centrala staden och vid två mätpunkter på landsbygden (Högbyn och Bränna). De mätningar som gjordes visade medelvärden per månad som underskrider miljökvalitetsnormen. Naturvårdsverket genomför bakgrundsmätningar i Bredkälen i Strömsunds kommun som är en nationell mätplats. Diagram 10 Kvävedioxid (medelvärden från vinterhalvår, mikrogram per m³) 30 25 20 Miljömål 15 10 5 0 1989 1992 1995 1998 2001 2004 2007 2010 Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa Kvävedioxidhalten mätt som vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund i Östersund under perioden 1989/90 till 2011/12. Kvävedioxidhalterna korrelerar starkt till rådande vintertemperaturer. Under två relativt kalla vintrar 2009/10 och 2010/11 steg halterna något 15
Diagram 11 Antal dygn med halt NO2 över gränsvärden Källa: Luftmätningar, Miljö och hälsa Antalet dygn med dygnsmedelhalter som överstiger norm eller övre respektive undre utvärderingströskel. Överstigande av trösklarna medför att kommunen blir skyldig att genomföra mätningar. Diagram 12 och 13 Till vänster: Halten grova partiklar (PM10) mätt som vinterhalvårsmedelvärde i urban bakgrund under perioden 2000/01 till 2011/12. Partikelhalten är relativt oförändrad de senaste 10 åren och uppgår i genomsnitt till 10 µg/m3. Till höger: Antalet dygn med dygnsmedelhalter av grova partiklar som överstiger norm eller övre respektive undre utvärderingströskel. Tillåtna dygn där utvärderingströskeln överskrids är 35 st. Diagram 14 och 15 Toluen µg/kbm Toluen Vinterhalvårsmedelvärden 18 Z-gränd 16 14 12 10 8 6 4 2 0 93/94 96/97 99/00 03/04 06/07 09/10 Till vänster: Halten av bensen i urban bakgrundsmiljö i Östersund under vinterhalvår 1993/94 till 2011/12. Miljömålet 1 µg bensen per m3 luft har uppnåtts under den senaste 10-årsperioden. Till höger: Halten av toluen i urban bakgrundsmiljö i Östersund under vinterhalvår 1993/94 till 2011/12. Källa: Miljö och hälsa, Samhällsbyggnad. 16
2. Energianvändning Mål Energianvändningen minskar. Elförbrukningen minskar med 1 % per år. Resultat Elanvändningen var 21 % lägre år 2011 än 1996. Total energianvändning i Östersunds kommun (geografisk enhet) Enligt energibalansstudie 2011 har kommunen har en totalenergitillförsel på 2 079 GWh år 2009. De största sektorerna är transporter och hushåll som tillsammans står för 62 % av energianvändningen inom kommunen. Främsta energibränsle som tillförs är träbränsle med 42 % av den tillförda energin, därefter kommer oljeprodukter med 30 % av tillförda bränslen (källa: Energibalansstudie 2011, framtagen av energikontoren i Jämtland och Västernorrland). Generellt använder vi energi för uppvärmning, transporter, industri och service. En del av energin försvinner vid distribution och omvandling. För transporter dominerar fortfarande de fossila bränslena. EU har antagit paketet En energipolitik för Europa, där unionen åtar sig att minska sina CO2-utsläpp med 20 % senast 2020, jämfört med 1990. Detta ska ske genom att öka energieffektiviteten med 20 % och genom att se till att förnybara energikällor står för 20 % av energimixen. Elanvändning Elanvändningen i Östersund (som geografisk enhet) var år 2011 21% lägre än 1996. (Elförbrukningen kan inte delas upp på kategorier och analyseras då dessa data är sekretessbelagda hos SCB). Elenergi från Jämtkraft Jämtkraft säljer årligen cirka 1 500 GWh elenergi. Ett normalår är den egna produktionen cirka 1 130 GWh. Återstoden täcks genom långsiktiga avtal med andra elproducenter och inköp från Nord Pool. Jämförelse Diagram 16 Energiflöden i Östersunds kommun 2009 Källa: Energibalansstudier Västernorrlands och Jämtlands län 17
Diagram 17 Elförbrukningen i Östersunds kommun (geografiskt enhet) Elförbrukning i Östersunds kommun (geografiskt) MWh 900000 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 729387 729 387 1996 726060 722093 1997 747155 714872 1998 732976 707723 1999 744257 700646 2000 772076 693640 2001 741383 686703 2002 726 997 679836 2003 706 376 673038 2004 689 924 666308 2005 688 737 659645 2006 709 926 653048 2007 674 296 646518 2008 674 660 640052 2009 648 547 633652 2010 579 354 627315 2011 Nätleveranser Östersunds kommun Mål i agenda 21 Källa: Grön Trafik av elens ursprung mellan 2009, 2010 och 2011 (källa www.jamtkraft.se): Sammanfattningsvis kan sägas att andelen förnyelsebara energikällor har ökat till 94 % för 2011. Dessutom garanterar Jämtkraft 100 % förnyelsebar el till de lokal kunderna. Fördelningen av elens ursprung räknas ut i efterhand och redovisas för föregående år. Uppvärmning Östersund har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Produktionen är till största delen baserad på biobränsle. Fjärrvärmen står för den största delen av de minskade fossila koldioxidutsläppen i kommunen under senare år. Många hushåll installerar värmepumpar. En nackdel med värmepumparna är att värmeproduktionen till ca en tredjedel baseras på el. Det är fler faktorer som påverkar om och hur stor miljövinsten blir, men ofta är värmepumpen ett bra alternativ eller komplement till eluppvärmning eller användning av fossila bränslen. Vindkraft Översiktsplanen för vindkraft antogs av kommunfullmäktige den 17 mars 2011. Planen syftar till att ange lämpliga områden för storskalig vindkraftsutbyggnad och områden där vindkraft inte tillåts på grund av andra intressen. Förslaget innehåller även riktlinjer för övriga områden. I kommunen finns för närvarande inget vindkraftverk, men flera vindkraftparker planeras. Vattenkraft Vattenkraften står för halva Sveriges elproduktion. En stor andel av länets större sjöar och vattendrag har påverkats av vattenkraftsutbyggnad. De återstående oreglerade vattendragen och vattendragavsnitten är få och har stora naturvärden. Växt- och djurlivet har påverkats negativt och vattenytorna har ändrats, både till yta och till sträckning. Östersunds kommun är majoritetsägare i energibolaget Jämtkraft. Vattenkraften är stommen i Jämtkrafts produktion, de har 17 vattenkraftstationer i Jämtland. Ett normalår producerar de cirka 930 GWh. I kommunen finns en kraftstation med en normal årsproduktion på 62 GWh. Den är belägen i Hårkan, ett biflöde till Indalsälven. Kommunförvaltningens energianvändning Totalt äger Teknisk Förvaltning fastighet (TF) ca 130 fastighetsobjekt med ca 360 000 kvadratmeter bruksarea. TF fastighet arbetar med målsättningen att energianvändningen per kvadratmeter i deras fastigheter skall vara minst 25 % lägre år 2020 jämfört med 1995. 2011 var minskningen 21 % (Energibokslut 2011). TF genomför åtgärder för att minska energianvändningen i kommunens skolor, förskolor, äldreboenden och övriga byggnader. Energieffektiviseringen mellan 2004-2011 har sänkt energikostnaden med 29 miljoner kronor summerat under de sju åren. Varje månad kontrolleras energianvändningen, databearbetas och eventuella avvikelser kan snabbt rättas till. Personal inom skola, förskolor och äldreboende 18
Diagram 18, 19 och 20 Jämförelse av elens ursprung mellan 2009, 2010 och 2011 Samlad elförsörjning 2009 förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv 7% 2009 förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv 3% 3% 2011 16% 94% 77% Källa: www.jamtkraft.se Samlad elförsörjning 2010 förnybar energi kärnkraft fossila energikällor inklusive torv 24% 49% 2010 Källa: www.jamtkraft.se el. Vid nybyggnad ska energibehovet för uppvärmning och fastighetsdrift uppgå till maximalt 80 kwh/m2 A temp, år. TF strävar efter att närma sig passivstandard och efter att kunna miljöklassa byggnader enligt Miljöbyggnad som ställer krav på energi, innemiljö, kemikalier och materialval. Mer information finns i Energibokslut 2011, Fastighet. 27% Källa: www.jamtkraft.se kan hämta statistik över energianvändningen på sina arbetsplatser och energispartips. Energianvändningen från oljeuppvärmda anläggningar har minskat med 63 % mellan 2004 och 2011. Ett energiledningssystem har införts och certifierats under 2011 TF:s fastigheter har energideklarationer och åtgärder genomförs enligt plan. TF arbetar med att ta fram kravdokument för nybyggnation avseende isolering, ventilation och Energianvändning i fastigheter 1995-2011 År Area (m2) Energianvändning GWh kwh/m2 1995 273 670 68 251 2000 289 447 71 247 2005 308 735 67 220 2010 366 773 73 198 2011 360 537 71 198 Övriga verksamheter arbetar också för att minska energianvändningen ex Sporthallar, Campingen, Vatten, Fritid, Storsjöbadet och Trafik & Park med gatubelysning. I tabellen nedan framgår levererad energi till kommunen uppdelat på olika energislag, där framgår att samtliga energislag utom pellets har minskat. Kommunen har beviljats Energieffektiviseringstöd från Energimyndigheten för att minska energianvändningen i kommunen samt de kommunala bolagen Jämtkraft och Östersundshem. Under 2012 har utbildning i energieffektiv drift genomförts för all personal på TF Fastighet och Östersundshem. Jämtkraft/Kommentusleveranser 2010 2011 Fjärrvärme 49 199 38 246 El 54 437 51 616 Olja 1 902 20 Pellets 3 798 3 095 19
Diagram 21 Energitillförsel fjärrvärme Östersund Källa: Jämtkraft 20
3. Dricksvattenförsörjning Mål Inom ramen för en hållbar, trygg och säker livsmiljö minimeras risker för föroreningar av vattendrag och sjöar av betydelse för dricksvattenförsörjning och åtgärder för minskad sårbarhet för vattenförsörjning vidtas. Resultat Kommunens provtagning av dricksvatten både i egenkontrollen hos Vatten Östersund och den offentliga kontrollen hos tillsynsmyndigheten Miljö och hälsa visar på ett säkert vatten. En avvikelse har konstaterats under 2012 i månadsskiftet juli-augusti i Häggenås med anledning av ett ledningsbrott. Resultatet av kommunens miljöövervakning i utvalda sjöar visar på ett vatten av förväntat god kvalité. Tillsynsinsatser som planerats för att minimera risker för förorening av vattendrag och sjöar har genomförts. Kommunen har tagit fram ett förslag till vattenskyddsområde för Minnesgärde vattenverk som försörjer ca 50 000 invånare med dricksvatten. Förslaget har varit på tidigt samråd till berörda och räknas att fastställas av länsstyrelsen under 2013. Kommunen har tagit fram ett förslag till inriktningsmål och strategier för kommunens vattenoch avloppsförsörjning som är ute på remiss fram till 31 januari 2013 och fullmäktige avser att fatta beslut om planen i mars. Kommunen deltar forskningsprojekt som ska kartlägga förekomsten av föroreningar i dagvatten. Under 2012 har projektet till stor del handlat om att provta dagvatten vid olika flöden. Resultat från provtagningarna kommer att sammanställas under 2013. Kommunfullmäktige beslutade, den 17 mars 2011, att tillsätta en beredning med uppdrag att utreda och föreslå en Plan för kommunens vatten- och avloppsförsörjning. Planen ska innehålla alternativa lösningar för vatten- och avloppsförsörjning samt dagvattenhantering i kommunen. Fullmäktigeberedningens uppdrag har varit att enas om inriktningsmål och övergripande strategier för hur vi kan få en trygg och säker dricksvattenförsörjning. Fullmäktige beredningen lämnade ifrån sig förslaget till inriktningsmål och strategier i februari 2013. Kommunen arbetar brett för att skapa en hållbar, trygg och säker miljö och bidrar till att goda levnadsförhållanden och att en bra stads- och landskapsmiljö bibehålls och skapas. För att kunna följa utvecklingen behövs dock att indikatorer och nyckeltal utvecklas. För goda sociala levnadsförhållanden hänvisas till kommunens Välfärdsredovisning, där indikatorer utifrån kommunens strategiska utvecklingsområden för folkhälsa redovisas. För att följa utvecklingen eller visa på en trend som indikerar att vi närmar oss en hållbar, trygg och säker miljö trots att det inte är ett miljömål, har vi valt att följa upp indikatorer/nyckeltal till de miljöaspekter som har identifierats som betydande. Se redovisning och värdering av dessa faktorer i bilaga Övriga betydande miljöaspekter 2012 21
Resultat uppföljning av nyckeltal (nyckeltalen för uppföljning av målet är framtaget utifrån kommunens betydande miljöaspekter och de nationella miljömålen Skydd av kommunala grundvattentäkter, Användande av Storsjön som resurs, Samhällsbyggande och fysisk planering, Hushålls- och industriavfall, Radon i bostäder, Hantering av slam, Användning/återvinning av miljöstörande ämnen, Upphandling, Utbildning, Brand och olycka. Grundvatten av god kvalitet Skydd av kommunala grundvattentäkter Resultat Antal kommunala grundvattentäkter/ Antal kommunala grundvattentäkter med skyddsområde: 4 st/4 st Översyn av skyddsområde i Tandsbyn pågår Kommentar Viktigt för dricksvattenförsörjningen att grundvattentäkterna är väl skyddade för att minska risken för att vattentäkterna påverkas. Radon i vatten Användande av Storsjön som resurs Radon har mätts i alla kommunala grundvattentäkter: Förhöjda värden i Lillsjöhögens kommunala vattentäkt har åtgärdats. Radonfilter bytt 2010 Uran har kontrollerats i två kommunala vattentäkter. Miljö och hälsa har erbjudit hjälp med mätningar i enskilda vattentäkter i Lillsjöhögen: Ca 75 % av analyser (2008) i enskilda vattentäkter i Lillsjöhögen visade höga värden. Utökad provtagning i närområdet visade ca 50% av analyserna höga värden (2009). Skyddsområde ytvattentäkt: Upprättande pågår Miljökvalitetsnormer: Status 2009: måttlig ekologisk status Status 2009:god kemisk ytvattenstatus Radonet avges till inomhusluften och kan på sikt orsaka lungcancer. Uran i vatten kan orsaka njurskador. WHO har ett riktvärde på 15 mg/l, om det överskrids bör åtgärder vidtas. Storsjön är en skyddsvärd del av kommunens naturmiljö och en viktig resurs för dricksvattenförsörjning och recipient för spill- och dagvatten i Östersunds kommun. Större delen av kommuninvånarna får dricksvatten från Storsjön. Under 2010 inträffade ett utbrott av vattenburen smitta. Orsaken var en parasit, Cryptosporidium. Recipientprovtagning och utsläpp av näringsämnen i Storsjön: Näringsfattig, god vattenkvalité enligt provtagning via Indalsälvens vattenvårdsförbund EU:s vattendirektiv har målet en god vattenstatus. Vattenmyndigheten har tagit fram förvaltningsplan och åtgärdsprogram för distriktet under 2010. 22
Grundvatten av god kvalitet Resultat Dagvattenpåverkan: - Tillsynsprojekt Miljö och hälsa pågår - Vatten Östersund deltar i projekt för att karaktärisera föroreningar i dagvatten, resultatet kommer att redovisas i en rapport efter genomfört projekt. Kommentar Badvattenprover resultat: Badvattenprover resultat: 2009: 15 prover varav två tjänliga med anmärkning 2010: 16 prover alla tjänliga 2011:18 prover varav 3 med anmärkning Badvattnets kvalité kan påverkas av olika faktorer, och resultatet tjänligt med anmärkning leder till förnyad provtagning eller utredning av om det kan finnas föroreningskällor. Trafik på sjön; båt, vatten- och snöskoter: Vattenskotertrafik är tillåten i allmänna farleder och i av länsstyrelsen anvisade områden. 23
Kommunens miljöarbete Så här arbetar vi Östersunds kommun har drygt 59 400 invånare och ligger vid Storsjön, mitt i Jämtland. Kommunen är cirka 2 500 km² till ytan och något mindre än landskapet Blekinge. Kommunens centrum är tätorten Östersund - Frösön. Här bor huvuddelen av kommunens befolkning. Staden har ett livligt centrum med många butiker, restauranger, caféer och samlingslokaler av olika slag. Stadskärnan är väl bevarad och den har förklarats som riksintresse ur kulturmiljösynpunkt. Inom kommunen finns ett stort antal små och medelstora företag inom tillverkningsindustri, kunskaps-, tjänste- och turismföretag. Kommunen är den största arbetsgivaren. Andra stora arbetsgivare är landstinget och Mittuniversitetet. Vår verksamhet Kommunen tillhandahåller service för medborgare, företag och besökare. Till exempel: teknisk service som distribution av dricksvatten, rening av avloppsvatten och avfallshantering. Kommunen svarar också för social omsorg och utbildning. Samhällsplanering och myndighetsutövning är kommunens ansvar. Verksamheten, som inte är vinstdrivande, finansieras med allmänna medel och avgifter. Resurserna fördelas mellan de olika verksamheterna på politiska grunder. Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Östersunds kommun och de kommunala förvaltningarna måste i sin verksamhet följa en rad lagar och förordningar bland annat kommunallagen, förvaltningslagen, miljöbalken med förordningar, lagen om offentlig upphandling, livsmedelslagstiftningen och lokala föreskrifter. Kommunens verksamhet styrs under kommunfullmäktige och kommunstyrelsen av nämnder som bland annat ansvarar för mål och prioriteringar inom sina respektive områden. För att kunna utföra sina uppgifter har nämnderna förvaltningar med anställd personal. Kommunen som organisation bedrivs både i förvaltnings- och bolagsform. Totalt har koncernen en omsättning på 3,7 miljarder kronor och antalet anställda är 5 600. Kommunledningen arbetar med samordning, styrning och uppföljning av kommunens verksamhet, övergripande fysisk planering och Agenda 21 frågor. Detta innebär bland annat ansvar för att verksamheten är effektiv, att internkontroll genomförs och att de mål och strategier som fullmäktige lagt fast får genomslag i hela organisationen. Andra arbetsuppgifter är ärendehantering för kommunstyrelsen och fullmäktige samt frågor som gäller utveckling, personalpolitik, juridik, näringsliv, mark och exploatering samt arbetsmarknad/vuxenutbildning. Barn och Utbildning ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola, särskola, områdesgårdar och för samverkan mellan skola och arbetsliv. Nämnden ansvarar också för verksamheten inom biblioteket. Vård och Omsorg ansvarar för hemtjänst, hemsjukvård, särskilda boendeformer, sysselsättningsenheten MICA och habiliteringsteamet. Man fattar även beslut om bistånd till stöd för äldre och funktionshindrade. Verksamheten bedrivs både av kommunens enheter och av externa entreprenörer. Samhällsbyggnad ansvarar för plan- och byggnadsfrågor, miljö- och hälsoskydd, gatu- och väghållning, trafikplanering, trafiksäkerhetsarbete, lokala trafikföreskrifter och parkeringsfrågor, kollektivtrafik inklusive färdtjänst samt kart- och mätteknisk verksamhet. På Samhällsbyggnad finns också kompetens för Agenda 21 och den kommunala lantmäterimyndigheten. Sociala ansvarar för områden som gäller individ- och familjeomsorg. Dessutom ansvarar nämnden för tillsyn 24
enligt tobakslagen och tillstånd för alkoholservering. Kultur- och fritid ansvarar för verksamheten inom kulturskolan. Nämnden stödjer via bidrag kultur- och idrottsföreningar. Nämnden ansvarar och beställer verksamheten för idrotts-, fritids- och kulturanläggningar. De anställda som utför arbetena inom dessa områden finns främst inom teknisk förvaltning men också externa utförare exempelvis Storsjöteatern. Teknisk verksamhet ansvarar för den tekniska verksamheten inom flera områden, som till exempel vatten, avlopp, fastigheter, fritidsanläggningar, renhållning, trafikanläggningar och parker. Intern service ansvarar för service till förvaltningar såsom upphandling, städ, vaktmästeri, kommunservice, matproduktion, ekonomi/finans och löneadministration. Så här arbetar vi med miljöfrågor Agenda 21 Den lokala Agendan är en vision för ett hållbart samhälle. Syftet med den lokala Agendan är att vara ett hjälpmedel och en pådrivare i den långsiktiga process som utvecklingen mot ett hållbart samhälle innebär. Den första Agendavisionen antogs 1997. En reviderad visionen, med sikte på 2040,antogs av kommunfullmäktige den 9 februari 2009. Samarbetsavtal Kommunen har under tiden 2004 2011 samarbetat med Vägverket/Trafikverket för att utveckla kommunens trafikmiljöarbete. Samarbetet har fått gott betyg vid de utvärderingar som gjorts. I samarbetsavtalet 2008-2011 ingår bland annat projekt inom Grön Trafik, flera cykelprojekt som till exempel Vintertramparna, hastighetsanpassning (ISA), Grön Rutt med flera. Ett annat exempel är projektet Jämställt transportsystem. Sundsvall-Östersund och Trondheim samarbetar bland annat om Green Highway, en fossilbränslefri transportkorridor mellan städerna. Kommunen har undertecknat Borgmästaravtalet. Miljötillsyn Kommunen bedriver målstyrd tillsyn och planerar sin tillsynsverksamhet utifrån en mål- och riskbaserad modell. Prioriterade tillsynsområden tas fram med utgångspunkt i vad som bedömts som betydande miljöaspekter inom kommunens miljöledningssystem samt miljömål på lokal-, regional- och nationell nivå, folkhälsomål och verksamhetens omvärldsbevakning och erfarenhetsgrund. Prioriterade tillsynsområden för verksamheten år 2012 var vatten, klimat, kemikalier/ avfall, naturmiljö och samhällsbyggande. De projektorienterade insatserna som genomfördes 2012 ävar Tillsyn Dagvatten del 4, Lillsjön, Förorenad mark, Samhällsbyggande/fysisk planering samt arbetet med vattenskyddsområden. Tillsynsprojekt för 2012 var ett nationellt avfallsprojekt Gränsöverskridande avfallstransporter, nationellt kemikalieprojekt enligt Reach, Energiprojekt del 2. Tillsyn över farligt avfall, Tillsyn inom lantbruk, Tillsyn av B-anläggningar. Verksamhetsplan för miljötillsynen finns att tillgå på avdelningen Miljö och hälsa på Samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsplanering Miljöfrågor är en viktig del i den fysiska planeringen. För alla detaljplanuppdrag görs en behovsbedömning för att se om en MKB behöver göras till planen. Om planen innebär betydande miljöpåverkan ska en MKB göras. Även om miljöpåverkan inte är så stor att en MKB behöver upprättas beskrivs miljökonsekvenser, kommunala miljömål mm i planbeskrivningen. Till alla översiktsplaner görs en konsekvensbeskrivning. Energi- och klimatrådgivning Detta är en tjänst som kommuner får ett statligt bidrag på 315 000 kr (finansierar en halvtidstjänst). Tjänsten innebär att man skall informera och hjälpa allmänheten, företag och organisationer om hur man skall minska sin energianvändning och göra detta så att miljöpåverkan av vårt jordklot minskar. Under 2012 fortsatte energirådgivningen i samma omfattning som förut. Rådgivningen sker personligt via telefon- och mailsamtal, besök på plats. Sedan medverkar vi vid mässor och större evenemang, (4 st under 2012 ) samt föreläsningar och liknande, (3 st under 2012). Samverkan sker med Jämtlandskommunerna genom energikontoret i informationsarbete, deltagande i mässsor md mera. Telefo/mail Besök på platsen Privatpersoner 70 12 Företag 2 6 Brf, bygdegårdar, organisationer 3 5 25