Utbildningsplan Master/magisterprogram i Kultur och mediegestaltning 120/60 Högskolepoäng Inledning Att producera och förmedla innehåll information, kunskap, underhållning, upplevelser och gestalta det inom olika medier spelar en central roll i dagens samhälle. Master/magisterprogrammet i Kultur och mediegestaltning förenar teori och praktik, forskning och medieproduktion. I programmet kombineras undersökning och uppsats med medieproduktion inom ramen för ett integrerat projektarbete. Programmet syftar till att den studerande lär sig behärska mediegestaltning på avancerad vetenskaplig och medial/produktionsmässig nivå. Programmet knyter samman ett kritiskt och undersökande forskningsperspektiv med ett mer praktikerorienterat producentperspektiv. Arbetssättet är både tvärvetenskapligt och tvärmedialt. Programmets pedagogik är upplagd för att främja studentaktiva arbetssätt där teoretiska studier, egna undersökningar och eget gestaltande arbete integreras. Studenten har goda möjligheter att låta sina intresseområden få genomslag i utbildningen: dels genom val av vetenskapligt och gestaltningsmässigt/medialt fält för fördjupning och profilering, dels genom val av exempelvis teman, fält, problem, undersökningsmetoder, framställningssätt för projektarbetet. Master/magisterprogrammet syftar till att tillgodose samhällets behov av akademiskt skolade personer och samhällsbehovet av vidareutbildning för personer som är yrkesverksamma som på ett kritiskt och medvetet sätt har skaffat sig avancerad kompetens att producera och gestalta olika medierade former av narrativt innehåll inom i vid mening kultur-, medie-, informations-, journalistik- och kunskapssektorn. Mål Lärandemål för masterexamen För masterexamen ska studenten kunna: genomföra självständiga utrednings- och forskningsuppgifter samt ha avancerad kompetens att gestalta och förmedla olika former av innehåll. ha kvalificerad förmåga att självständigt och i samarbete med andra driva projekt ha den kunskap och kompetens som behövs för att exempelvis som producent eller projektledare bedriva avancerat och reflexivt arbete med produktion och gestaltning av innehåll självständigt både producera kunskapsinnehåll och kunna gestalta och förmedla sådant innehåll tillägnat sig avancerad gestaltningskompetens inom ett medium utifrån en tvärmedial förståelse, liksom att ha utvecklat avancerad förmåga till idéutveckling och projekthantering.
Kunskap och förståelse Vid masterexamen ska studenten mer specifikt: ha tillägnat sig vetenskapliga verktyg för att analysera, värdera och bearbeta föregivna sakförhållanden och information besitta och använda vetenskapliga verktyg att problematisera, analysera, förstå och förklara det samhälle som man verkar inom ha avancerade kunskaper inom gestaltning och gestaltningens produktionsförhållanden uppvisa en kritisk förståelse av kulturproduktion och dess villkor grundad på aktuell forskning väl känna till kultur- och medievärldens villkor och arbetssätt Färdigheter och förmåga I sin yrkesverksamhet ska studenten efter utbildningen kunna arbeta inom flera gestaltningsformer och i en producentroll ha förmåga att självständigt kunna omsätta kunskaper och förmågor i praktisk handling och driva projekt. Efter masterexamen ska studenten: inneha en avancerad kompetens att förstå, strukturera, syntetisera, och kritiskt värdera kunskaper hantera en omfattande och komplex problemställning demonstrera en avancerad förmåga till egen kunskapsbildning genom olika undersökningsmetoder och på egen hand kunna ta fram empiriska underlag från såväl primär- som sekundärkällor och kunna förstå forskningsbaserade framställningar göra strukturerade översikter och synteser av framställningar inom befintlig forskning och utredningar ha en avancerad kompetens att på effektivt sätt gestalta dessa kunskaper som narrativt innehåll och förmedla dem till andra genom olika medier ha avancerad förmåga till idéutveckling: att skapa, avgränsa, förankra en produktionsidé samt förmågan att utveckla ett innehåll från idé till färdig (kunskaps- och gestaltningsmässig) produktion självständigt ta ansvar för och inom givna tids- och resursramar genomföra ett stort kunskaps- och gestaltningsarbete ha förmåga att analysera olika gestaltningsprodukter och att använda denna förmåga på produktivt sätt. ha god kännedom om och förmåga att dra nytta av kultur/medieområdets många olika speciella handhavandekompetenser och kunna arbeta i relation till kultur- och medieinstitutioner/avnämare ha utvecklat en mycket god förmåga att professionellt kunna kommunicera med människor från ett brett spektrum av yrkesinriktningar och kompetenser f f a inom kultur- och medieområdet Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten ska efter masterexamen: ha avancerad, kritisk medvetenhet om olika verklighetsbilder inklusive dem man själv producerar arbeta självständigt och kritiskt och bedöma egna och andras undersökningsresultat med hänsyn till etiska, vetenskapliga och samhälleliga aspekter
ha god medvetenhet om egen position och egna värderingar och om hur dessa påverkar den egna praktiken ha förvärvat problemlösningskompetens i nya sammanhang (jfr avancerat kunskapsarbete ovan) Lärandemål för magisterexamen För magisterexamen ska studenten kunna: genomföra självständiga utrednings- och forskningsuppgifter samt ha kompetens att gestalta och förmedla olika former av innehåll ha förmåga att självständigt och i samarbete med andra driva projekt. ha den kunskap och kompetens som behövs för att exempelvis som producent eller projektledare arbeta med produktion och gestaltning av innehåll. Kunskap och förståelse Vid magisterexamen ska studenten mer specifikt: ha tillägnat sig vetenskapliga verktyg för att analysera, värdera och bearbeta föregivna sakförhållanden och information besitta och använda vetenskapliga verktyg att problematisera, analysera, förstå och förklara det samhälle som man verkar inom ha goda kunskaper rörande gestaltning och gestaltningens produktionsförhållanden uppvisa en kritisk förståelse av kulturproduktion och dess villkor grundad på aktuell forskning känna till kultur- och medievärldens villkor och arbetssätt Färdigheter och förmåga I sin yrkesverksamhet ska studenten efter utbildningen kunna arbeta inom flera gestaltningsformer och i en producentroll ha förmåga att självständigt kunna omsätta kunskaper och förmågor i praktisk handling och driva projekt. Efter magisterexamen ska studenten: inneha en god kompetens att förstå, strukturera, syntetisera, och kritiskt värdera kunskaper hantera en komplicerad problemställning demonstrera en god förmåga till egen kunskapsbildning genom olika undersökningsmetoder och på egen hand kunna ta fram empiriska underlag från såväl primär- som sekundärkällor och att förstå forskningsbaserade framställningar göra strukturerade översikter och synteser av framställningar inom befintlig forskning och utredningar ha en god kompetens att på effektivt sätt gestalta dessa kunskaper som narrativt innehåll och förmedla dem till andra genom olika medier ha god förmåga till idéutveckling: att skapa, avgränsa, förankra en produktionsidé samt förmågan att utveckla ett innehåll från idé till färdig (kunskaps- och gestaltningsmässig) produktion självständigt ta ansvar för och inom givna tids- och resursramar genomföra ett större kunskaps- och gestaltningsarbete
ha förmåga att analysera olika gestaltningsprodukter och att använda denna förmåga på produktivt sätt. ha kännedom om och förmåga att dra nytta av kultur/medieområdets många olika speciella handhavandekompetenser och kunna arbeta i relation till kultur- och medieinstitutioner/avnämare ha utvecklat en god förmåga att professionellt kunna kommunicera med människor från ett brett spektrum av yrkesinriktningar och kompetenser f f a inom kultur- och medieområdet Värderingsförmåga och förhållningssätt Studenten ska efter magisterexamen: ha god, kritisk medvetenhet om olika verklighetsbilder inklusive dem man själv producerar. arbeta självständigt och kritiskt och bedöma egna och andras undersökningsresultat med hänsyn till etiska, vetenskapliga och samhälleliga aspekter. ha medvetenhet om egen position och egna värderingar och om hur dessa påverkar den egna praktiken ha förvärvat problemlösningskompetens i nya sammanhang (jfr avancerat kunskapsarbete ovan) Programmets uppläggning och innehåll Ett självständigt projektarbete, i form av ett kvalificerat vetenskapligt/medialt undersökningsoch gestaltningsprojekt, utgör ryggraden i programmet. Projektarbetet löper över programterminerna, och innefattar även perspektivgivande kurser och projektstödjande moment. Med hjälp av dessa ska projektarbetet produktionsmässigt förankras inom relevant kulturproduktionsmiljö och i särskilda produktionskunskaper. Projektarbetets inriktning och tyngdpunkt mellan vetenskapligt och produktion/konstnärligt arbete bestäms utifrån behandlad projektansökan där studentens tidigare grund och kompetens i olika vetenskapliga och/eller producerande/konstnärliga traditioner är vägledande. Studentens individuella arbete måste motiveras utifrån dennas möjlighet att skapa ett projekt på avancerad nivå som är kongenialt med studentens grundläggande kompetens. Modeller för projektarbetet innefattar olika former av vetenskapligt arbete och/eller produktions/konstnärligt arbete med olika tyngdpunkt beroende på studentens särskilda kompetens. Projektarbetet innehåller gestaltning och/eller vetenskaplig uppsats. Detta kan ske individuellt eller gruppvis inom ramen för en produktionsgrupp för större projekt men där gemensam del skiljs från individuell del. För studenter med rent konstnärlig och/eller tekniskt producerande inriktning utgörs huvuddelen av produktion. För studenter med producentinriktning och/eller kultur- och samhällsvetenskaplig inriktning kan huvuddelen utgöras av produktionsrapport och Mastersuppsats. Studenter med olika inriktningar kan ha en roll inom projekten av att använda sin kompetens och sitt perspektiv utifrån sin specifika gestaltnings/forskningsinriktning och göra denna relevant i projekten, och därigenom också dela sina erhållna kunskaper med sina samarbetspartners och studentkollegor. Ett självständigt projektarbete, i form av ett kvalificerat vetenskapligt/medialt undersökningsoch gestaltningsprojekt, utgör ryggraden i programmet. Projektarbetet löper över programterminerna, och innefattar även perspektivgivande kurser och projektstödjande moment. Med hjälp av dessa ska projektarbetet produktionsmässigt förankras inom relevant kulturproduktionsmiljö och i särskilda produktionskunskaper.
Huvudämnet kultur och mediegestaltning är tvärvetenskapligt och tvärmedialt, och ger härigenom stort utrymme för individuell valfrihet avseende inriktning och innehåll. Ämnet inrymmer särskilt följande möjligheter till tematisk profilering och fördjupning avseende det vetenskapliga och mediala/konstnärliga innehållet: Gestaltningsformer som kulturella företeelser med avseende på uttrycksmöjligheter (berättelseelement, formvärld, genrer) och hur de relaterar till sociala, ekonomiska och politiska förutsättningar. Medierna och människan i förhållande till den publika sfären. Här ingår hur människor omorganiserar sitt liv och skapar sin identitet och mening genom olika vardagliga aktiviteter, vidare också mediernas och samhällets diskurser, makt, demokrati och politik. Medie- och informationsteknik i relation till samtida och historiska perspektiv på visuell kultur, vetenskaplig visualisering och visuell populärkultur samt också de olika medietekniker som utnyttjas för förmedlingen av vetenskap. Kulturarvet som ett historiskt, kulturellt, politiskt och samhälleligt fenomen i relation till både kunskapssamhället och den ökande globaliseringen, medialiseringen och marknadiseringen. Inom ramen för de olika medierna arbetar studenterna med informationsformer genom nya digitala medier (hypermedia) och datormediets speciella förutsättningar i gestaltningssammanhang. Inom audiogestaltning ska studenten bli medveten om ljudets möjligheter som berättande och gestaltande medium. Detta utforskas främst genom att gestalta inom radioformen, men även genom att gestalta ljud i rum (utställningar) och ljud som åtföljer rörlig bild eller stillbilder. Utställningsmediet utforskar främst rumslig gestaltning och icke-linjärt berättande i rum. I utställningsproduktionen experimenteras med rum, ljus och olika material. I fokus för studier och experiment står föremålet, rummet och berättelsen. Inriktningen inom videomediet bygger på att utforska metoder och former inom reportage och dokumentär. Tyngdpunkten ligger på att gestaltningsmässigt utveckla idéer, tankar och medvetenhet om berättandeformer och genrer. Kursuppläggning för masterexamen Termin 1 Gestaltningens teori och praktik, 15 hp Att arbeta i medie/kulturprojekt, 15 hp Termin 2 Projektarbete 1, projektformulering 5 hp Fältförankring, 10 hp Projektarbete 2, 15 hp Termin 3 Idéutveckling och fördjupning, 10 hp Projektarbete etapp 3, 5 hp Profilering och fördjupning, 10 hp Projektarbete etapp 4, 5 hp Termin 4 Projektarbete etapp 5, 15 hp Projektarbete etapp 6, 5 hp
Offentliggörande, 10 hp Kursuppläggning för magisterexamen Termin 1 Gestaltningens teori och praktik, 15 hp Att arbeta i medie-/kulturprojekt, 15 hp Termin 2 Projektarbete (etapp 1, projektansökan 5 hp) Projektarbete (etapp 2, projektarbete 20 hp) Projektarbete (etapp 3, offentliggörande 5 hp) Termin 1/masterexamen/magisterexamen Gestaltningens teori och praktik, 15 hp Kursen arbetar tvärmedialt med analys av gestaltningsprodukter, berättandeformer, genrer samt produktionsförhållanden. Kursen arbetar vidare med analys av hur kunskaper gestaltas med kritisk medvetenhet om de verklighetsbilder och narrativa innehåll som produceras av aktörer i medie- kultur och den vetenskapliga världen. Kursen betonar studentens inventering av sin kompetensbakgrund samt förmågan att arbeta i grupp med gemensamt offentligt gestaltningsprojekt. Särskilt fokuseras - gestaltningens uttryck i ordet, bilden, ljudet och rummet - tekniskt förankrad gestaltningskompetens - självvärdering och presentation. Individuell uppgift syftande till att identifiera och värdera sin egen kompetenshistoria och kunskaps och gestaltningsinriktning - första produktion/utställning. Gemensam grupproduktion med offentlig presentation - teoretiska perspektiv på nutida gestaltningsproblematik - introduktion till projektarbete och gemensam tematik och arbetsformer Att arbeta i medie-/kulturprojekt, 15 hp Kursen introducerar kultur- och mediegestaltning och fokuserar särskilt på medie/kulturprojektet som arbetsform. Detta innefattar förutom styrning, resurser, projektplanering samt studiet av faktiska gestaltningsprojekt/kulturprojekt även en orientering om kulturarbete och mediegestaltning som vetenskapligt forskningsområde. Kursen tar fasta på mediegestaltning som innehållsdriven verksamhet och problematiserar här särskilt förmedling av föregiven kunskap inom olika fackområden och därtill hörande vetenskapliga fält. Kursen vidareutvecklar också studentens kompetensavgränsning och förbereder för studentgruppens gemensamma tema, studentens roll och det individuella projektarbetet. Kursen avhandlar också gestaltningsmässig och vetenskaplig metodologi. Inventeringen och kontrasteringen av olika metoder utgår från studenternas olika kunskaper och metodologiska skolning. För student som väljer att den ettåriga magisterexamen gäller att vissa uppgifter/moment inom första terminens kurser kan styras mot magisterprojektets särskilda förutsättningar. Främst kan detta gälla tidigareläggning av projektplanering, förberedelse och projektansökan.
Termin 2/masterexamen Projektarbete, 90 hp. Projektarbetet som löper över terminerna 2-4 innefattar projekt etapp 1-6 samt momenten fältförankring, idéutveckling, profilering och fördjupning samt offentliggörande. Projektarbetet innefattar planerandet och genomförandet av ett projekt som integrerar avancerat vetenskapligt och medialt IT- baserat produktions och gestaltningsarbete. Projekt etapp 1, projektformulering, 5 hp. Etapp 1 innebär att formulera en projektansökan, vilken ska vara ett väl utarbetat och förankrat förslag till masterprojekt där såväl den egna utgångskompetensen för uppgiften presenteras som vilka behov av kompetensförstärkning som projektet förutsätter och hur dessa ska byggas upp inom utbildningen. Kompetensavgränsningen ska ha formen av en reflekterande och framåtsyftande genomgång. Fältförankring, 10 hp Projektarbetet ska förankras på de gestaltningsmässiga och vetenskapliga fält arbetet är tänkt att beröra avseende undersökningsområden (vetenskapliga och gestaltningsmässiga), överväganden beträffande framställningsgenrer och format, val av specifik produktionsteknik och produktionsform, teori, metoder, samt inriktning avseende offentligheten. För varje student avpassas innehållet efter det planerade projektarbetets inriktning. I översiktsseminarier, analysövningar och workshops diskuterar studenterna sina fält och förankringsarbeten. Det planerade projektarbetet ska förhålla sig till olika vetenskapliga och gestaltningsmässiga metoder. Vetenskapligt berörs olika forskningsmetoder med olika teoretiska utgångspunkter och hur det individuella projektarbetet ställer sig till frågor kring urval, insamling, bearbetning och analys av data. Projekten redovisar metoder för Internetbaserad materialinsamling, kommunikation och produktion. Gestaltningsmässigt redovisar projekten på motsvarande sätt olika arbetssätt och tekniker, inklusive tekniska plattformar, inom olika gestaltningsformer och medier. Projekt etapp 2, 15 hp Etapp 2 av projektarbetet innefattar att projektarbetet, inklusive projektplan, grundläggande arbeten inom projektet, påbörjade undersökningsplaner och liknande, presenteras och seminariebehandlas på etappseminarium. Termin 2/magisterexamen Projektarbete, 30 hp. Magisterarbetet innefattar planerandet och genomförandet av ett projekt som integrerar avancerat vetenskapligt och medialt IT- baserat produktions och gestaltningsarbete. Projektet ska ha tyngdpunkt på antigen konstnärligt/produktions- eller vetenskapligt arbete. Arbetet är indelat i 3 etapper. Etapp 1, 5 hp innebär att formulera en projektansökan, vilken ska vara ett väl utarbetat och förankrat förslag till magisterprojekt där såväl den egna utgångskompetensen för uppgiften presenteras som vilka behov av kompetensförstärkning som projektet förutsätter och hur dessa ska byggas upp inom utbildningen. Kompetensavgränsningen ska ha formen av en reflekterande och framåtsyftande genomgång Etapp 2, 20 hp inleds med att projektarbetet, inklusive projektplan, presenteras och seminariebehandlas. Etappen avslutas med att projektarbetet, inklusive genomförda undersökningar och preliminära versioner av produktion och/eller uppsats, presenteras och seminariebehandlas på etappseminarium.
Etapp 3, 5 hp innefattar fortsatt arbete med projektet och avslutas med att projektarbetet offentliggörs, presenteras och seminariebehandlas samt att färdigställd produktion och/eller uppsats slutjusteras. Termin 3/masterexamen Idéutveckling och fördjupning, 10 hp Utveckling och precisering av de vetenskapliga och gestaltningsmässiga problemställningarna står i fokus för denna kurs. Kursen ägnas samtidigt åt individuellt avpassad fördjupning särskilt beträffande arbetsmetodik, vetenskaplig och gestaltningsmässig. Kursens närmare inriktning avgörs av studenten tillsammans med handledaren och avpassas för den orientering det enskilda projektarbetet avses ha, beträffande val av gestaltningsmedium, genre, samt undersökningsmetodik. Projekt etapp 3, 5 hp. Etapp 3 genomförs utifrån projektansökan och individuell bedömning från handledare. Denna etapp av projektarbetet innefattar att projektarbetet presenteras och seminariebehandlas på etappseminarium med särskild tonvikt på idéutveckling och metod. Profilering och fördjupning, 10 hp. Detta moment syftar till fortsatt och utvecklad profilering genom att fördjupning sker inom de vetenskapliga och gestaltningsmässiga fält som projektarbetet avser, och genom att det egna arbetet på kritiskt och analytiskt vis relateras till dessa fält. Projekt etapp 4, 5 hp Etapp 4 genomförs utifrån projektansökan och individuell bedömning från handledare. Denna etapp av projektarbetet innefattar att projektarbetet presenteras och seminariebehandlas på etappseminarium med särskilt fokus på arbetets vetenskapliga och mediala profilering. Termin 4/masterexamen Projekt etapp 5, 15 hp Etapp 5 genomförs utifrån projektansökan och individuell bedömning från handledare. Etappen inleds med att projektarbetet, inklusive genomförda undersökningar och preliminära versioner av produktion och uppsats, presenteras och seminariebehandlas på etappseminarium. Projekt etapp 6, 5 hp I etapp 6 av projektarbetet presenteras, seminariebehandlas och slutjusteras färdigställd produktion och uppsats. Offentliggörande, 10 hp Detta är programmets avslutande moment där mastersprojektet förankras i, relateras till samt publiceras inom den vetenskapliga och mediala kontexten. Genom versioner och re-produktioner tar studenten här en aktiv position i aktuellt kulturmedie och vetenskapligt sammanhang. Detta innefattar en omvärldsanalys av såväl publiceringsformer, dessas roll i medie- kultur- och vetenskapssamhällena, som de aktuella debatter och strömningar här inom som projektet kan relatera till. Slutligen upprättas en plan för vidareutveckling och vidareförning av projektet och dess resultat efter utbildningen. Behörighet Grundläggande behörighet Behörig att antas till ett utbildningsprogram som leder till en generell eller konstnärlig examen på avancerad nivå är den som
har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen. Undantag får göras från kravet på en examen om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte ha hunnit utfärdas. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen Språkkunskaper har kunskaper i engelska och svenska motsvarande engelska A (godkänd kurs) och svenska B (godkänd kurs). Arbetsformer och undervisning Programmets arbetsformer är knutna till projektuppläggningen. Det innebär att handledning är en viktig undervisningsform i den i grunden studentdrivna pedagogiken. Varje student har två handledare (en med akademisk forskningsinriktning, en med gestaltningsinriktning) Programmet är upplagt för att främja studentaktiva arbetssätt där teoretiska studier, egna undersökningar och eget gestaltande arbete integreras. Undervisningen sker främst i form av handledning men stöds också genom seminarier av olika slag, föreläsningar, workshops, produktionsövningar och laborationer. Examination Examinationen sker fortlöpande skriftligt, muntligt, och i form av medieproduktioner, tillämpningsuppgifter samt skriftliga inlämningsuppgifter. Den omfattar vidare deltagande och aktivitet i seminarier, projektgruppsarbete, laborationer, övningar och workshops, samt försvar av egna arbetet respektive diskussion av annans arbete vid särskilda seminarier. Examinationen fokuserar inte enbart på själva slutresultaten av studenternas prestationer, utan tar även fasta på processen och helheten i de projekt som genomförs. Här bedöms idéerna, idéutvecklingen, materialinsamlingen och bearbetningen, gestaltningen, formgivningen, det praktiska genomförandet, liksom även presentationen av projektet. När det gäller den traditionellt vetenskapliga delen av projekten vetenskaplig research och uppsats så bedöms processen genom kontinuerlig handledning samt de färdiga uppsatserna genom sedvanlig prövning i oppositionsförfarande samt när det gäller uppsatsen av en examinerande lärare annan än handledaren. Betyg Vilka betygsgrader som förekommer vid bedömning av studentens kunskaper och färdigheter fastställs särskilt i varje kursplan. Examensbevis Student som inom programmet uppfyller kraven för master- alternativt magisterexamen erhåller ett tvåspråkigt examensbevis på svenska och engelska med beteckningen: Filosofie masterexamen med huvudområdet Kultur och mediegestaltning, Degree of Master (120 credits) of Arts with a major in Culture and Media Production, eller Filosofie magisterexamen med huvudområdet Kultur och mediegestaltning, Degree of Master (60 credits) of Arts with a major in Culture and Media Production.
Examensbevis utfärdas av Filosofiska fakultetsstyrelsen, efter begäran av den studerande. Begäran om bevis ska göras på särskild blankett (hämtas via Studentportalen). Blanketten lämnas till StudentCentrum. Tillgodoräknande av utbildningar utom och inom landet Prövning av i vilken mån sådana utbildningar eller kurser som inte ingår i programmet kan godtas för tillgodoräknande görs av fakultetsstyrelsen eller av lärare som fakultetsstyrelsen utser. Antagningsförfarande Studenten antas till programmet i sin helhet. Utbildningsplanen fastställs av filosofiska fakultetsstyrelsen 2006-12-07. Reviderad av kvalitetsnämndens arbetsutskott 2010-10-29.. Utbildningsplanen gäller för studerande antagna fr o m höstterminen 2011. Dnr LiU-2009-00928