Hälso- och sjukvård. Delrapport medicin/infektion

Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport medicin/infektion,,,,, Sörmland,,,, 2003-06-16 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Sven-inge Carlson E-post: sven-inge.carlson@lk.dll.se Kontaktperson Dag Gjesteby Olof Larsson E-post: olof.larsson@ltblekinge.se Tel: 021-12 99 88 / +47 22 41 70 60 Peter Molin E-post: peter.molin@ltvastmanland.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Lena Kirkegaard E-post: lena.kirkegaard@lthalland.se Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se

Nyckeltal 2002 Hälso- och sjukvård Delrapport medicin,mm / infektion 0. Inledande text sida 2 1. Somatisk sjukvård - medicin,mm /infektion sida 3 2. Landstingsprofiler sida 13 3. Kvalitetsdata från Nationella register sida 23 Tabellbilaga i separat Excel-fil : * Medicin,mm/infektion länsnivå * Medcin kliniknivå * Geriatrik/rehab kliniknivå * Infektion kliniknivå 1

Nyckeltalssamverkan 2002 För nionde året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Materialet kan användas inom olika delar av organisationen som ett hjälpmedel i uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Jämförelser inom hälso- och sjukvård är komplicerat. Det kommer alltid att finnas olikheter mellan landsting, mellan sjukhus och mellan vårdcentraler och ingen jämförelsestudie kan eliminera hela denna osäkerhet. Även om nyckeltalen bara visar en del av sanningen, har arbetet visat sig vara ett värdefullt verktyg vid uppföljning och analys av hälso- och sjukvård. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med motsvarande i andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt accepterat system för kontinuerlig uppföljning av den egna verksamheten. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Landstingsförbundet och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Landstingsförbundet bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter från år 2002. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2002 redovisas i en huvudrapport och 22 delrapporter: befolkningens hälsa, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin m m, onkologi, hud, barn, kirurgi m m, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna välkomnas. För Styrgruppen i juni 2003 Sven-inge Carlson, ordf. Peter Molin Sven Nilsson Olof Larsson Lena Kirkegaard Dag Gjesteby, operatör Helseplan 2

1. Somatisk sjukvård medicin,mm / infektion Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I talen finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi, mm/urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/audiologi/HC. Rapportstruktur på länsnivå: Somatisk sjukvård Medicin mm Onkologi Hud Barn Kirurgi mm Ortopedi KK Ögon ÖNH/Audio Klinikrapporter finns i egna delrapporter inom respektive specialitet. Generellt: Det är utarbetat specifika rapporter för olika specialiteter / servicefunktioner: medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH/audiologi/HC, akutmottagning, röntgen, anestesi/iva och operation. För alla specialiteter finns ett faktaark med de uppgifter klinikerna har lämnat in. Nyckeltal på kliniknivå är produktionsrelaterad. Agrigerade nyckeltal på länsnivå är relaterade till länets befolkning. I övrig personal ingår all personal som är inrapporterat, utom sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under läkare totalt ingår alla läkare, inkl. AT-läkare om inte annat anges. Nyckeltal baserad på personalkostnad eller personalkostnad övrig personal slutenvård (per vårdtillfälle/besök/drg-poäng) omfattar all personalkostnad minus 255.000 kr per årstjänst sjukgymnaster/arbetsterapeuter, delat på respektive talvärde. Detta gör att nyckeltalet inte speglar den reella kostnaden. Nyckeltalet fungerar däremot som ett relationsvärde i jämförelse mellan lika kliniker. Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per 2002-12-31, med undantag av barn (antal barn 0-18 år), BUP (antal barn 0-17 år), kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+) och mammografi (antal kvinnor 40 år+). 3

Gememsamma definitioner Besök. Ett besök är en vårdkontakt som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare som dokumenterats i journal. Dagsjukvård. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurs- krävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten skall det finnas en upprättad vårdplan. Detta skall gälla oavsett vilken avdelning som avses, alltså inkl. intagningsavdelning, akutvårdsavdelning etc. Slutenvård. Med slutenvård menas vård till patient som är inskriven vid en av sjukhusets vårdavdelningar, intagnings/akutvårdsavdelning inkluderat. Vårddag. Med vårddag menas dygn eller del av dygn under ett vårdtillfälle. Varje påbörjat dygn räknas som en vårddag. Hela permissionsdygn exkluderas från antalet vårddagar. (Observera skillnaden mellan begreppet vårddag och begreppet vårdtid uttryckt i dagar). Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året. Kommentarer från utvecklingsgrupperna Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som per idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2002 s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen diskuterats i samtliga grupper. Klinisk fysiologi Olika organisation av klinisk fysiologi (separata enheter, del av medicinkliniken, etc) gör att siffrorna bör användas med försiktighet. Befolkning Åldersfördelning per 2002-12-31 (Källa: SCB) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 0-49 år 50-65 år 66-80 år 80 år+ 4

Medicin, mm / infektion, länsnivå tabell se bilaga Nyckeltal 2002 Medicin,mm/infektion länsnivå Vårdtillfällen per 1000 inv 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VTF egna lt / 1000 inv 65 år+ Nyckeltal Medicin,mm / Infektion 1998-2002 Antal VTF egna lt / 1000 inv 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 1998 1999 2000 2001 2002 5

Nyckeltal 2002 Medicin,mm/infektion länsnivå Vårddagar per 1000 inv 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 65 år+ Nyckeltal Medicin,mm / Infektion 1998-2002 Antal VDG egna lt / 1000 inv 600 550 500 450 400 350 300 250 1998 1999 2000 2001 2002 6

Nyckeltal 2002 Medicin,mm/infektion länsnivå Läkarbesök per 1000 inv : Exkl Avesta Ger Rehab 0 50 100 150 200 250 300 350 Nyckeltal Medicin,mm / Infektion 1998-2002 Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv 500 450 400 350 300 250 200 150 1998 1999 2000 2001 2002 7

Nyckeltal 2002 Medicin,mm/infektion länsnivå Antal dialysekvivalenter per 1000 inv 0 10 20 30 40 50 60 70 Nyckeltal Medicin,mm / Infektion 1998-2002 Antal dialysekvivalenter / 1000 inv 70 60 50 40 30 20 1998 1999 2000 2001 2002 8

Nyckeltal 2002 Medicin,mm/infektion länsnivå Antal vaccinationsbesök per 1000 inv 0 10 20 30 40 50 60 Antal vaccinationsbesök läkare / 1000 inv Antal vaccinationsbesök SSK / 1000 inv Nyckeltal 2002 Medicin,mm/infektion länsnivå Antal coronarangiografi och antal PCI per 1000 inv 0 2 4 6 8 10 12 Antal coronarangiografier egna lt / 1000 inv Antal PCI egna lt / 1000 inv 9

Nyckeltal 2002 Medicin,mm/infektion länsnivå Antal disp vårdplatser per 100 000 inv 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Antal disp VPL / 100 000 inv Antal disp VPL / 100 000 inv 65 år+ Nyckeltal Medicin,mm / Infektion 1998-2002 Antal disp vårdplatser / 100 000 inv 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 1998 1999 2000 2001 2002 10

Nyckeltal 2002 Medicin,mm/infektion länsnivå Andel akuta vårdtillfällen och andel oplan läkarbesök 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel akuta VTF i slutenvård Andel oplan läk.besök / läkarbesök tot Nyckeltal Medicin,mm / Infektion 1998-2002 Andel oplan läkarbesök / läkarbesök totalt 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 1998 1999 2000 2001 2002 11

Nyckeltal 2002 Medicin,mm/infektion länsnivå Personalkostnad per invånare 2) 3) 2) : Exkl Kungsdialysen AB 3) : Exkl Läkargruppen AB 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 Personalkostnad / inv Personalkostnad / inv 65 år+ Nyckeltal Medicin,mm / Infektion 1998-2002 Personalkostnad / inv 2 000 1 750 1 500 1 250 1 000 750 500 1 998 1 999 2000 2001 2002 12

2. Landstingsprofiler Nyckeltal 2002 Medicin,mm / Infektion länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VTF egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal vaccinationsbesök läkare / 1000 inv 0 % Antal vaccinationsbesök SSK / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / disp VPL slutenvård 0 % Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 13

Nyckeltal 2002 Medicin,mm / Infektion länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VTF egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 65 år+ - 69 % Antal läkarbesök egna lt /1000 inv 1) Antal vaccinationsbesök läkare / 1000 inv 1) är exkl Avesta Ger Rehab Antal vaccinationsbesök SSK / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / disp VPL slutenvård 0 % 0 % 0 % Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 14

Nyckeltal 2002 Medicin,mm / Infektion länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VTF egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal vaccinationsbesök läkare / 1000 inv 160 % Antal vaccinationsbesök SSK / 1000 inv 0 % RESURSDATA Personalkostnad / inv 0 % Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / disp VPL slutenvård Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 15

Nyckeltal 2002 Medicin,mm / Infektion länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VTF egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 65 år+ - 83 % Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal vaccinationsbesök läkare / 1000 inv Antal vaccinationsbesök SSK / 1000 inv US RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / disp VPL slutenvård Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 16

Nyckeltal 2002 Medicin,mm / Infektion länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VTF egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal vaccinationsbesök läkare / 1000 inv Antal vaccinationsbesök SSK / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / disp VPL slutenvård Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 17

Nyckeltal 2002 Medicin,mm / Infektion länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VTF egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal vaccinationsbesök läkare / 1000 inv Antal vaccinationsbesök SSK / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / disp VPL slutenvård Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 18

Nyckeltal 2002 Medicin,mm / Infektion länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Kungsdialysen AB ingår endast i AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 65 år+ - 82 % Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal vaccinationsbesök läkare / 1000 inv Antal vaccinationsbesök SSK / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / disp VPL slutenvård Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 19

Nyckeltal 2002 Medicin,mm / Infektion länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VTF egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal vaccinationsbesök läkare / 1000 inv Antal vaccinationsbesök SSK / 1000 inv US US RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / disp VPL slutenvård Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 20

Nyckeltal 2002 Medicin,mm / Infektion länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VTF egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal vaccinationsbesök läkare / 1000 inv 186 % Antal vaccinationsbesök SSK / 1000 inv US RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv 0 % Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / disp VPL slutenvård Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 21

Nyckeltal 2002 Medicin,mm / Infektion länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Läkargruppen AB ingår endast i AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv 65 år+ Antal läkarbesök egna lt /1000 Antal vaccinationsbesök läkare / 1000 inv Antal vaccinationsbesök SSK / 1000 inv 82 % 737 % RESURSDATA Personalkostnad / inv 0 % Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal övrig personal / disp VPL slutenvård 0 % 0 % Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarb. läkare Antal läkarbesök / årsarb. läkare MEDICINSK PRAXIS Andel akuta VTF i slutenvård 22

3. Kvalitetsdsata från Nationella register I sökandet efter jämförelser på kvalitetsmått för Nyckeltalsamarbetets landting har arbetsgruppen för medicin ej sett det möjligt att samla in uppgifter från klinikerna, dels för att strukturen ser så olika ut i landstingen att det är hart när omöjligt att hämta in uppgifter som leder till relevanta jämförelser, dels för att undvika att ytterligare en part sänder ut arbetskrävande enkäter. Gruppen har i stället strävat efter att nyttja data som via andra vägar insamlas från verksamheterna. En källa är patientregistren med uppgifter om sluten vård (diagnons, vårdtillfälle) som årligen insändes till Socialstyrelsen. Ur registret har hämtats uppgifter för alla som blivit inlagda på klinikerna Medicin mm samt för de som vårdats med stroke-diagnos. För stroke tror vi att uppgifterna om antalet individer i hög grad anger incidensen. Incidensen varier med ålder och geografi. Uppgifterna visar också på de stora skillnaderna för inrapportering till Riks-stroke. Förutom antalet individer som vårdats för stroke presenteras också åldersfördelningen och antalet vårddygn per individ under året. Vårdtillfällen som är kopplade i tiden har beskrivits som ett sk kedjevårdtillfälle, varför flyttningar mellan kliniker inte snedvrider statistiken. Övriga riksregister som täcker stora och vanliga sjukdomsgrupper är en möjlighet för jämförelser landstingsvis. Kontakt har därför etablerats med Riks-stroke, Riks-HIA, Nationella hjärtkirurgiska registret, Nationella Coronarangio/PCI-registret, Njurregistret och Nationella Diabetesregistret, vilka alla har förklarat sig positiva till en samverkan. Diabetesregistret har dock tvekat att tillhandahålla data pga den stora variationen av antal rapporter från de olika landstingen. Det är positivt att riksregistrens data på detta sätt når en ny publik. Medicingruppen är angelägen att stödja dessa register och hoppas att det ska bli ytterligare skäl för klinikerna att leverera sina data till dem. Från Riks-stroke, Riks-HIA, Thorax-, PCI- och Njurregistret kommer därför några tabeller/grafer där landstingen kan jämföras. Observera dock att PCI-registret ej har uppgifter från befolkningsperspektivet, endast utifrån producentperspektivet. Jämförelserna mellan landstingen utifrån sammanställningen landstingsvis tyder på tämligen stor variation i medicinsk praxis, ett angeläget område att närmare penetrera och diskutera utifrån de bristande resurser som föreligger och utifrån diskussionerna om prioriteringar. Vi avser att försöka utvidga arbetet i samverkan med riksregistren och kommande årgång av Socialstyrelsens patientregister. Vi är öppna för synpunkter kring våra data och diskussioner kring detta kvalitetskapitel. Intresserade kan höra av sig med synpunkter till ordförande i medicingruppen, Ulf Hållmarker, Med klin, Mora (ulf.hallmarker@ltdalarna.se). Teknisk bearbetning av Socialstyrelsens patientregister Överläkare Bengt Kron presenterar här närmare hur registretret rent tekniskt bearbetats och vilka de huvudsakliga felkällorna är: Metod 2001 års slutenvårdsregister har använts. Patientregistret innehåller uppgifter om slutenvårdstillfällen vid landstingsägda institutioner. Den intresserade kan gå in på Socialstyrelsens hemsida (www.sos.se/epc/par/index.htm) för att närmare få kunskap om registrets egenskaper och kvalitet. Termen kedjevårdtillfälle används i flera av tabellerna och figurerna. Med termen kedjevårdtillfälle åsyftas den kedja av vårdtillfällen som hakar i varandra genom att inskrivningsdatum för en klinik = utskrivningsdatum för den föregående kliniken. Sjukhusvårdkedjor skapas som börjar den dag då patienten skrivs in och avslutas den dag patienten definitivt skrivs ut från sjukhuset/sjukhusen. Ingen hänsyn har tagits till kodifieringen av in- respektive utskrivningssätt. Alla överflyttningar mellan sjukhuskliniker som uppfyllt datumkriteriet har tagits med oavsett om patienten flyttat inom ett sjukhus eller flyttat mellan två sjukhus. Flyttningar till respektive från psykiatrin har ej tagits med. Den klinik som först vårdar patienten i en kedja belastas med hela vårdtiden. På begäran från arbetsgruppen för medicin har uppgifterna i denna redogörelse avgränsats så långt 23

möjligt till vård vid kliniker inom medicinområdet. Skrivningen så långt möjligt innebär att uppgifter om totala vårdtider för vårdkedjor anges endast för de kedjor som börjar med ett vårdtillfälle vid någon av klinikerna inom medicinområdet. Om patienten efter en sådan inledande vård vid en klinik inom medicinområdet flyttas till en klinik som ej tillhör medicinområdet inräknas emellertid även den vårdtiden. Om vårdkedjan däremot inleds med vård vid en icke-medicinklinik inräknas inte eventuell efterföljande vård vid någon av medicinklinikerna. Avgränsningen innebär således att viss vård vid kliniker inom medicinområdet ej medräknas. Uppgifter om strokeincidensen har dock beräknats på alla strokepatienter oavsett vid vilken klinik vården har ägt rum. Det innebär alltså att strokevård inom olika kirurgiska specialiteter samt vid barnkliniker inräknats! Uppgifter som redovisas avser patienter som skrivits ut under 2001. Patienten kan alltså ha skrivits in under 2000. Uppgifter redovisas inte för patienter som skrivits in 2001 men ej skrivits ut vid årsskiftet 2001/2002. Vårdtillfällen respektive vårdkedjor med vårdtider längre än 365 dagar har exkluderats. SCB:s uppgifter beträffande medelbefolkningen 2001 har använts vid beräkningar som involverar folkmängd. Definitionen av begreppet medicinområdet har ändrats något jämfört med tidigare redogörelser. Vårdområdet allmän vård har inkluderats eftersom det visade sig att strokevård vid ett länsdelssjukhus samt vid några landstingskommunala sjukhem annars exkluderades. Medicinområdet har definierats på följande sätt (nomenklatur och koder följer Socialstyrelsens benämningar på verksamhetsområden). Kod Verksamhetsområde 16 Allmän vård 46 Intagnings-/Akutverksamhet 100 Akutklinik 101 Medicin 105 Gastroenterologi 107 Kardiovaskulär medicin 108 Hematologisk vård 111 Lungmedicin 121 Infektionssjukvård 131 Reumatologi 141 Allergisjukvård 151 Medicinsk njursjukvård 161 Endokrinologisk vård 221 Neurologisk vård 231 Kardiologisk vård 241 Geriatrik 243 Hemsjukvård, lasarettsansluten 246 Långvårdsmedicin (sjukhem) 249 Geriatrisk rehabilitering 551 Rehabiliteringsmedicinsk vård 552 Neurologisk rehabilitering Stroke har definierats genom följande diagnoskoder: I610, I611, I612, I613, I614, I615, I616, I618, I619, I630, I631, I632, I633, I634, I635, I636, I638, I639, I649. Strokepopulationen har definierats genom att undersöka förekomsten av diagnoskoderna i fälten för huvuddiagnos respektive bidiagnos 1 3. Det innebär att även om en viss diagnoskod angivits först som bidiagnos 3 inräknas patienten som ingående i patientpopulationen. Likaså inräknas all vårdtid (inklusive kedjevårdtid) vid beräkning av sjukdomsgruppens sammanlagda vårdtid. Strokediagnosen har nästan alltid en sådan allvarlig innebörd att oavsett om den förekommer som huvud- eller bidiagnos har själva strokevården stått för en stor del av den totala resursinsatsen. 24

SLUTENVÅRDKONSUMTION OCH ANTAL INDIVIDER En diskussion är viktig att föra om antalet individer som totalt passerat tröskeln att bli inlagd på en klinik inom området Medicin mm. När resurstilldelning till vården diskuteras måste detta antal individer naturligtvis vara av stort intresse. Antalet individer beror i hög grad på antalet äldre i populationen, men även regionala skillnader i sjuklighet avspeglas. Resursen vårdplatser kan avspegla hur lätt man blir inlagd i sluten vård och påverkas även av i hur hög grad andra vårdgivare kan agera. I Nyckeltalssammanhanget är det viktigt att kunna ge sådana signaler som leder till fortsatt analys och fördjupad jämförelse. Ur 2001 års patientregister har totala antalet individer som lagts in beräknats. I nedanstående figur 1 och tabell 2 framgår hur stor andel av den totala befolkningen i respektive landsting som blivit inlagda. Åldersfördelningen av inlagda i resp landsting finns i tabell 1. Figur 1 Inskrivna individer per 1000 invånare Medicin mm 2001 Sverige 39 47 47 47 45 45 44 44 43 43 43 52 0 10 20 30 40 50 60 25

Tabell 1 Åldersfördelning alla inskrivna individer medicinkliniker, mm 2001 Antal inskrivna individer 0-49 50-59 60-69 70-79 80+ Totalt 1 014 903 1 096 1 613 1 842 6 468 2 237 1 920 2 213 3 849 4 251 14 470 476 350 403 699 771 2 699 2 054 1 705 2 075 3 511 3 677 13 022 2 100 1 516 1 908 3 091 3 611 12 226 1 436 1 010 1 199 2 027 2 194 7 866 1 751 1 417 1 821 2 878 3 208 11 075 2 182 1 592 1 712 2 647 3 391 11 524 1 641 1 445 1 844 2 942 3 232 11 104 2 013 1 449 1 692 3 100 3 328 11 582 2 192 1 743 1 889 3 209 3 869 12 902 Sverige 68 108 50 771 60 020 97 699 111 369 387 967 Tabell 2 Intagna individer per 1000 invånare, fördelade på åldersklasser år 2001 Antal intagna individer per 1000 inv 0-49 50-59 60-69 70-79 80+ Totalt 11 41 67 122 200 43 14 46 78 154 236 52 13 42 71 154 229 47 12 41 71 139 212 47 12 39 71 141 237 44 13 40 69 135 205 45 11 37 69 133 219 43 11 38 71 140 246 39 10 39 70 138 222 43 12 42 68 149 257 45 13 44 72 142 224 47 Sverige 12 41 71 140 226 44 Varför lägger och landstingen upptill i Figur 1 in fler patienter i sluten vård på klinikerna Medicn mm? Hur mycket förklaras av åldersstrukturen och hur mycket förklaras av olika sjuklighetsmönster? Hur ser vårdplatstillgången ut i förhållande till de övriga landstingen? Finns det sängar så att man lägger in mindre sjuka patienter? Vilka slutsatser kan man dra av medelvårdtider och beläggningsgrad? På samma sätt uppstår frågan varför Upplands och övriga landsting på nedre delen av Figur 1 lägger in färre. Kan allt förklaras av s yngre befolkning? Eller har Uppland så få platser att man tvingas lägga in endast de svårast sjuka? Eller har befolkningen pga socioekonomiska faktorer andra förutsättningar? STROKE Ur patientregistret för 2001 kan utläsas att 31 165 individer i Sverige fått en av de stroke-diagnoser som även ligger till grund för Riks-stroks registreringar, se tabell 3. I tabell 4 har antalet insjuknade individer per landsting registrerats tillsammans med uppgifter om antal vårdtillfällen. Vårdtillfällen som 26

hänger samman i tid på olika kliniker har beräknats som ett och anges som sk kedjevårdtillfällen. Summan av kedjevårdtillfällen utgör 31 458. Skillnaden mot individer visar att c:a 300 individer haft mer än ett stroke. En uppdelning har gjort för individer över resp under 75 år. Incidensen i landet blir på detta material 367 per 100 000 inv och år. I Nysamlandstingen varierar den från 311 i län till grannlänet med 442. (tabell 5 och figur 2). Skillnaden betingas inte enbart av åldersfördelningen, vilket framgår av tabellerna 4 och 5. Tabell 3 Sverigedata med Riks-Stroke åldersfördelning 2001 Antal individer Antal vtf Ant kedjevtf Antal vdg <75 11 519 15 293 11 645 199 818 >75 19 646 25 254 19 813 331 781 Alla 31 165 40 547 31 458 531 599 Tabell 4 Strokedata med Riks-Strokes åldersfördelning 2001 Län Individer<75 Individer>75 Summa Summa Vtf Riksstroke 01 Kedjevtf<75 Kedjevtf>75 individer kedjevtf Vdg<75 Vdg>75 Summa vdg 218 360 578 223 364 587 521 4 245 6 598 10 843 427 780 1 207 426 798 1 224 967 7 015 12 922 19 937 77 132 209 84 132 216 128 1 231 2 122 3 353 447 724 1 171 457 765 1 222 486 7 120 10 595 17 715 399 654 1 053 405 702 1 107 658 7 049 10 881 17 930 237 402 639 255 431 686 338 4 825 7 931 12 756 380 618 998 385 617 1 002 677 5 200 9 252 14 452 311 574 885 297 578 875 586 6 464 12 103 18 567 331 582 913 322 546 868 604 6 048 11 825 17 873 332 535 867 330 549 879 627 6 701 9 877 16 578 380 646 1 026 388 661 1 049 566 6 962 10 197 17 159 Sverige 11 519 19 646 31 165 11 633 19 825 31 458 20 180 198 431 333 168 531 599 Tabell 5 Strokeincidensen per 100 000 2001. Incidens i olika åldersgrupper och oberoende av ålder Län 0-49 50-59 60-69 70-79 80+ Alla åldrar 11 210 532 1 528 2 860 405 11 178 567 1 701 3 055 442 11 180 632 1 542 2 670 374 14 194 568 1 700 2 924 433 17 206 552 1 693 2 991 393 21 176 502 1 461 2 621 370 26 176 589 1 562 2 972 404 14 180 438 1 571 2 992 311 17 171 476 1 419 2 581 348 15 182 590 1 633 2 991 376 20 194 606 1 420 2 708 387 Sverige 17 190 541 1 543 2 850 367 27

Figur 2 Stokeincidensen totalt 2001, alla åldrar Sverige 311 367 405 404 393 387 376 374 370 348 442 433 0 100 200 300 400 500 Individer per 100 000 Figur 3 Strokeincidensen 1998, 1999 och 2001, alla åldrar Sverige 2001 1999 1998 0 100 200 300 400 500 600 Individer per 100000 28

Figur 4 Antal vårdtillfällen som rapporterats till Riks-Stroke jämfört med antal kedjevårdtillfällen, år 2001 Sörmland Summa kedjevtf Vtf Riksstroke 01 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 Genom att jämföra antalet kedjevårdtillfällen per landsting med samma uppgift från Riks-stroke 2001 kan en relativt säker uppgift om täckningsgraden för riksstroke beräknas (tabell 4 och figur 5). Denna täckningsgrad är av värde att beakta när man läser av de jämförande uppgifterna som Riks-stroke uppger i sin rapport för 2001 (figurerna 6-9). Det här teoretiskt beräknade bortfallet varierar i våra landsting från 40 till 89%, median 67%. De som fallit bort har sannolikt inte vårdats på strokeenhet. Figur 5 Täckningsgrad Riks-Stroke 2001 (Källa: Riks-Stroke 2001 och Socialstyrelsens slutenvårdsregister 2001) 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 29

Nedan följer några av figurerna hämtade från Riks-strokes senaste rapport för 2001. Observera att täckningsgraden är mycket olika, se figur 5. Detta måste vägas in när figur 6-9 tolkas. Figur 6 Antal vårdtillfällen anmälda Riks-Stroke 2001 (Källa: Riks-Stroke 2001) 337 630 237 440 242 416 235 392 235 369 232 354 213 353 204 317 129 201 209 285 Vtf <75 år Vtf >75 år 46 82 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Figur 7 Andel patienter som vårdades på stroke-enhet 2001 (Källa: Riks-Stroke 2001) 97% 95% 90% 89% 87% 87% 86% 84% 71% 70% 69% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 30

Figur 8 Andel datortomograferade patienter under året 2001 (Källa: Riks-Stroke 2001) 99% 99% 99% 99% 99% 98% 98% 97% 96% 96% 94% 91% 92% 93% 94% 95% 96% 97% 98% 99% 100% Figur 9b Andel patienter i eget boende utan hemtjänst 3 månader efter slagtillfället, 2001. Alla inkluderade, oavsett boendeform före insjuknande. (Källa: Riks-Stroke 2001) 53% 52% 50% 50% 49% 48% 48% 44% 43% 42% 41% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 31

PATIENTER I AKTIV UREMIVÅRD Aktiv uremivård varierar från knappt 60 till drygt 100 individer per 100 000 invånare. Andelen i hemodialys, peritonealdialys respektive transplantation varierar. Skillnaderna kan delvis betingas av olika inställning till aktiv behandling i olika åldrar och vid diabetes. Skillnader kan betingas av olikheter i andel diabetes- och njursjuka i ett landsting, men även av att indikationerna för behandling är olika. Nedan följer figurerna 10-13 från Svenskt Register för Aktiv Uremivård per 2002-12-31. Figur 10 Antal patienter i aktiv uremivård per 100 000 inv - efter metod (Källa:Svensk Register för Aktiv Uremivård 2002-12-31) HD PD TRPL 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 Figur 11 Antal patienter i aktiv uremivård per 100 000 inv - per åldersgrupp (Källa: Svensk Register för Aktiv Uremivård 2002-12-31) < 65 år 65-80 år 80 år+ 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 32

Figur 12 Antal diabetespatienter i aktiv uremivård per 100 000 inv - efter metod (Källa:Svensk Register för Aktiv Uremivård 2002-12-31) HD PD TRPL 0 5 10 15 20 25 Figur 13 Antal diabetespatienter i aktiv uremivård per 100 000 inv - per åldersgrupp (Källa: Svensk Register för Aktiv Uremivård 2002-12-31) < 65 år 65-80 år 80 år+ 0 5 10 15 20 25 33

HJÄRTINFARKT OCH INSTABIL KRANSKÄRLSSJUKDOM Nedan följer : Figurerna 14-21 är hämtade från Riks-HIA för 2002. Figurerna 22-23 är från Svenska Hjärtkirurgiregistret för 2000. Figurerna 24-26 är från Nationella Coronarangiografi och PCI-registren. Täckningsgraden av rapporter till Riks-HIA påverkar tolkningen av jämförelserna. Det finns skillnader i rapportering av patienter med kranskärssjukdom som vårdas utanför HIA-enheterna. Antalet patienter med hjärtinfarkt/instabil angina varierar mellan ca 300 och 600 i de olika landstingen. Andelen som behandlas med akut trombolys och akut PCI har också stora variationer beroende på praxis, geografi och resurser för PCI. Antalet kranskärlsopererade varierar också, till stor del beroende av hur utbyggnaden av PCI-laboratorier skett. Observera att Coronarangio och PCI registren (figur 24-26) är baserade på var vården utförs, inte utifrån var patienterna är bosatta. Figur 14 Antal patienter registrerat i Riks-HIA med diagnosen hjärtinfarkt eller instabil angina som HIA vårdats per 100 000 inv (Källa: Riks-HIA 2002) 2002 2001 0 100 200 300 400 500 600 700 800 34

Figur 15 Andel patienter behandlade med trombolys vid akut hjärtinfarkt 2002 (Källa: Riks-HIA 2002) 29% 25% Sörmland 23% 21% 17% 17% 18% 15% 13% 12% 10% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Figur 16 Andel patienter behandlade med akut PCI vid akut hjärtinfarkt 2002 (Källa: Riks-HIA 2002) 20% 18% 18% 13% 9% 3% 2% Sörmland 1% 1% 0,2% 0% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35

Figur 17 Andel patienter behandlade med både trombolys och akut PCI vid akut hjärtinfarkt 2002 (Källa: Riks-HIA 2000) 9% 6% 5% 4% Sörmland 4% 2% 2% 3% 2% 1% 1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% Figur 18 Andel patienter med diabetes mellitus bland patienter med akut hjärtinfarkt, 2002 (Källa: Riks-HIA 2002) 29% Sörmland 27% 26% 25% 24% 22% 22% 21% 21% 20% 20% 0% 10% 20% 30% 36

Figur 19 Andel patienter med akut hjärtinfarkt som får iv betablocad under vårdtiden, 2002 (Källa: Riks-HIA 2002) 45% 35% 33% 35% Sörmland 30% 30% 28% 24% 26% 23% 15% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 20 Andel patienter med akut hjärtinfarkt som får peroral betablocad vid utskrivning, 2002 (Källa: Riks-HIA 2000) Sörmland 86% 85% 84% 83% 82% 82% 81% 80% 79% 76% 69% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 37

Figur 21 Andel patienter med akut hjärtinfarkt som får lipidsänkande behandling vid utskrivning, 2002 (Källa: Riks-HIA 2002) 64% 61% 58% 58% 55% 58% Sörmland 54% 53% 53% 44% 46% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Figur 22 Koronarkirurgi (med och utan ECC) år 2000 Antal opererade individer (absoluta tal) (Källa: Svenska Hjärtkirurgiregistret 2000) 255 261 182 171 169 167 151 133 104 89 39 0 50 100 150 200 250 300 38

Figur 23 Koronarkirurgi (med och utan ECC) år 2000 Antal opererade individer per 100 000 invånare (Källa: Svenska Hjärtkirurgiregistret 2000) 102 93 88 86 71 67 68 61 61 35 32 0 20 40 60 80 100 Figur 24 Antal coronarangiografier (absoluta tal) per producentlandsting 2002 (Källa: Nationella Coronarangiografi och PCI-registret) Stockholm Västra Götaland Skåne Östergötland Sörmland Jönköping Värmland Norrbotten Kalmar Jämtland Västernorrland ingen åldersfördelning <65 år 65-80 år 80 år+ 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 39

Figur 25 Antal PCI (absoluta tal) per producentlandsting 2002 (Källa: Nationella Coronarangiografi och PCI-registret) Stockholm Skåne Västra Götaland Östergötland Sörmland Jönköping Norrbotten Jämtland Övriga landsting : = 0 Västernorrland Värmland Kalmar <65 år 65-80 år 80 år+ 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 Figur 26a Producentlandstingens PCI 2001-2002 procentvis andel i åldersgrupp <65 år (Källa : Nationella Coronarangiografi och PCI-registret 2002) 2001 2002 Stockholm Sörmland Östergötland Jönköping Skåne Västra Götaland Värmland Jämtland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 40

Figur 26b Producentlandstingens PCI 2001-2002 procentvis andel i åldersgrupp 65-80 år (Källa : Nationella Coronarangiografi och PCI-registret 2002) 2001 2002 Stockholm Sörmland Östergötland Jönköping Skåne Västra Götaland Värmland Jämtland 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Figur 26c Producentlandstingens PCI 2001-2002 procentvis andel i åldersgrupp 80 år+ (Källa : Nationella Coronarangiografi och PCI-registret 2002) 2001 2002 Stockholm Sörmland Östergötland Jönköping Skåne Västra Götaland Värmland Jämtland 0% 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10% 11% 12% 13% 14% 15% 41