Interreg III A NORD PROGRAMKOMPLEMENT

Interreg III A NORD PROGRAMKOMPLEMENT Godkänt av Kommissionen 5.4.2005

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...2 1.1 Framtagning av programkomplementet...2 1.2 Programmets struktur...3 1.3 Programområde...3 2. VISIONER, MÅL OCH STRATEGIER...6 3. ÅTGÄRDSPROGRAM...8 3.1 Horisontella kriterier...8 3.2 Insatsområden och åtgärder...10 3.2.1 Delprogrammet Nordkalotten...11 3.2.2 Grannskapsprogrammet Kolarctic...29 3.2.3 Delprogrammet Sápmi...56 4. PROJEKTURVAL...67 5. PROJEKTADMINISTRATION...68 6. INFORMATION...77 7. FINANSIERING...80 8. KOPPLINGAR MED ANDRA PROGRAM...81 8.1 Mål 1 program...81 8.2 Andra Interreg III program...82 8.3 Övriga EU-program...83 8.4 Övriga program...83 9. UPPFÖLJNING...83 Bilagor Totalfinansiering av programmet Interreg IIIA Nord 2001-2006 Indelning av insatsområden i olika kategorier Statsstödstabeller 1

1. INLEDNING Interreg är EU:s gemenskapsinitiativ där det övergripande målet är att se till att nationella gränser inte utgör ett hinder för en balanserad utveckling och integration i Europa. Genom programmet stöds gränsöverskridande samarbete mellan medlemsländerna och mellan medlemsländerna och närområdet. Programperioden är 2000 2006. Interreg är indelat i tre olika delar av vilka Interreg III A gäller gränsregionalt samarbete. Nordkalotten, Kolarctic och Sápmi utgör ett gemensamt program Interreg III A Nord som har godkänts av Europeiska kommissionen den 13.12 2001. Europeiska Kommissionen har godkänt det reviderade programmet 25.10.2004. Interreg IIIA Nord programmet har uppgjorts i enlighet med Europeiska rådets förordning (EG) nr. 1260/1999 om de allmänna bestämmelserna för strukturfonderna och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr. 1783/1999 om Europeiska regionala utvecklingsfonden samt riktlinjerna för Interreg. EU:s konkurrensregler för statligt stöd, Kommissionens förordning (EG) nr.1685/2000 om stödberättigande kostnader och andra förordningar som berör genomförandet av programmet kommer att följas. Vid genomförandet av grannskapsprogrammet Kolarctic skall man följa Europeiska gemenskapens kommissions meddelande Mot grannskapspolitikens nya instrument samt unionens Rysslands strategi som fastställts av Europarådet och som består av 1) Partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan de europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater samt Ryska federationen (PCA) och 2) Europeiska unionens gemensamma strategi för Ryssland. Därtill har riktlinjerna gällande genomförandet av grannskapsprogrammen 2004-2006 tagits hänsyn till. I detta programkomplement, som är gemensamt för hela programmet, behandlas genomförandet av programmet mera detaljerat. 1.1 Framtagning av programkomplementet Sekretariaten för respektive styrkommitté har utarbetat förslag till programkomplement för respektive delprogram. Förslag till programkomplement för Nordkalotten har skickats till myndigheter, organisationer och andra aktörer på remiss för inhämtande av synpunkter. Förslaget har också funnits på Interreg Nordkalottens hemsida. Förslag till programkomplement för Kolarctic har lagt ut på hemsida för kommentarer. Därtill har sekretariat haft förhandlingar med de viktigaste finska regionala myndigheterna. Förslag till gemensamt programkomplement har utarbetats genom samarbetet mellan respektive styrkommittés sekretariat. Därefter har det arrangerats ett seminarium där förslaget har diskuterats 2

och sekretariaten har mottagit förslag till ändringar. I seminariet deltog c:a 100 personer från Finland, Sverige och Norge. Övervakningskommittén godkände programkomplementet i sitt möte 11.12.2001 och ändringarna i sittmöte 20.10.2004. Programkomplementet har reviderats i september 2004. I revideringen har Kommissionens meddelande om Grannskapspolitikens instrument samt programmets halvtidsutvärdering tagits hänsyn till. Övervakningskommittén har tillsatt en arbetsgrupp för att göra förslag till ändringar. Arbetsgruppen har bestått av övervakningskommitténs sekretariat, representanterna för den statliga centrala förvaltningen i Finland Sverige och Norge, representanterna för förvaltningsmyndigheten, styrkommittéernas sekretariat, Murmansk och Arkhangelsk regionstyrelse samt Kommissionen. Därtill har en representant för koordineringsenhet av Ekonomiutvecklings- och handelsministerium i Ryssland inbjudits till mötena. 1.2 Programmets struktur Beslutet och riktlinjer för samordning av programmen Nordkalotten och Kolarctic meddelades de berörda regionala myndigheterna via Sveriges Näringsdepartements uppdrag den 28 september 2000 och genom anvisningar av Finlands Inrikesministerium den 21 september 2000. Därtill gav nämnda departement mera specifika anvisningar till regionerna den 25 oktober 2000. Programmet heter Interreg III A Nord. Interreg III A Nord består av tre delprogram: Nordkalotten, Sápmi och Kolarctic. Delprogrammet Nordkalotten täcker gränsöverskridande samarbete inom Nordkalottområdet, grannskapsprogrammet Kolarctic gränsöverskridande samarbete mellan Nordkalotten och den ryska delen av programområdet samt delprogrammet Sápmi som täcker gränsöverskridande samarbete inom de samiska områdena på Nordkalotten och på Kolahalvön. De samiska grannskapsprogramprojekten med ansökan om EU-finansiering för ryska kostnader behandlas inom grannskapsprogrammet Kolarctic. De finska, svenska, norska och ryska regeringarna har tillsatt en gemensam övervakningskommitté för Interreg III A Nord -programmet i enlighet med artikel 35 i rådets ordning (EG) nr. 1260/1999. Delprogrammen har vart sin egen styrkommitté. Respektive regeringar i Finland, Sverige och Norge har på förslag av det gränsregionala partnerskapet utnämnt medlemmarna i de tre styrkommittéerna. Regeringen i Ryssland har begärts att utse medlemmarna och ersättarna i styrkommittén för grannskapsprogrammet Kolarctic. Styrkommittéerna för Nordkalotten, Kolarctic och Sápmi samt programmets förvaltningsmyndighet, Lapplands förbund är ansvariga organ i genomförandet av programmet. 1.3 Programområde Delprogrammet Nordkalotten Finland: Sverige: Norge: Anslutande områden: Lapplands landskap Norrbottens län Finnmark, Troms och Nordland fylken Norra Österbotten i Finland Västerbottens län i Sverige 3

Grannskapsprogrammet Kolarctic Finland: Sverige: Norge: Ryssland: Anslutande områden: Finland: Sverige: Ryssland: Delprogrammet Sápmi Finland: Sverige: Norge: Ryssland: Anslutande områden: Lapplands landskap Norrbottens län Finnmark, Troms och Nordland fylken Murmansk område Arkhangelsk område Nenetsiens autonoma distrikt Norra Österbotten Västerbottens län I företagssamarbetet kan aktörer också från Republiken Karelen, Leningrads område och S:t Petersburgs delta i genomförandet av programmet. Lapplands landskap Norrbottens län Finnmark, Troms och Nordland fylken Murmansk område Västerbottens län i Sverige Norra Österbotten i Finland 4

5

2. VISIONER, MÅL OCH STRATEGIER I det följande redogörs för programmets visioner och överordnade mål skilt för vart delprogram, eftersom samarbetets geografiska inriktning och därmed dess förutsättningar skiljer sig mellan dem. Gemensamt är strävan att genom gränsöverskridande samarbete stärka levnadsbetingelser och sammanhållning i hela programområdet. Ett viktigt gemensamt mål är också att stärka EU:s Nordliga Dimension. Delprogrammet Nordkalotten Vision Genom gränsregionalt samarbete utveckla regionen till en funktionell enhet som ger människorna i regionen förutsättningar att leva ett gott liv och som attraherar fler människor och företag utanför regionen. Överordnat mål Öka regionens funktionalitet genom näringslivssamarbete, infrastruktursamarbete, utveckling av specialkompetens och identitetsskapande insatser. Delmål Skapa nya arbetstillfällen i regionen och på sikt trygga en väl balanserad befolkningsstruktur. Främja internationalisering hos regionens befolkning och ett ökat samarbete. Förstärka företagens konkurrenskraft Internationaliserings- och innovationsskapande åtgärder. Understödja företagens gränsöverskridande nätverkssamarbete Utveckla strategiska allianser inom kommunikationsområdet. Utveckla gemensamma regionala arbetsmarknader. Påskynda och effektivisera användandet av avståndseliminerande teknologi. Strategier Ge befintliga och potentiella utvecklingsmiljöer i regionen förutsättningar för gränsöverskridande samarbete. Utveckla nätverk och samarbetsarenor som har en långsiktig bärighet. Identifiera och undanröja administrativa och institutionella hinder som försvårar gränsöverskridande samarbete. Stödja samarbete som stärker den regionala identiteten och samhörigheten. Bidra till en ökad samordning och samplanering mellan regionala och lokala myndigheter. Stödja aktiviteter som främjar jämställdheten mellan män och kvinnor. Grannskapsprogrammet Kolarctic Vision Programområdet i framtiden fungerar enligt principerna för bärkraftig utveckling som ett starkt och känt samarbetsområde mellan nordvästra Ryssland och Nordkalotten där livskvaliteten är god. 6

Mål Försöka minska de problem som det perifera läget i ländernas gränsregioner medför och att befrämja gränsöverskridande samarbete. Förstärka sådana samarbetsstrukturer som kommit väl igång och bygga nya på redan skapade grunder. Stärka regionens förutsättningar att ta emot stora internationella investeringar genom att utnyttja regionens specialkunskap så att programregionen skall få största möjliga nytta från de storinvesteringar som riktas till regionen. Strategier För att största möjliga nytta från de till regionen riktade storinvesteringar som riktas till regionen ska kunna erhållas är strategin att öka det ekonomiska och energisamarbetet. Även kompetenssatsning i olika näringslivsbranscher hör till denna strategi. Utveckling av kompetens och välfärd utgör en central del av strategin för att uppnå de mål som har ställts i detta program. Kompetens inom välfärsdservicen utvecklas så att de sociala problem som finns inte tillspetsas och förstör förutsättningar för samverkan. För att programområdet skall kunna verka som ett effektiv samarbetsområde skall i strategin ingå att även förbättra programområdets inre funktionalitet genom utveckling av infrastrukturen, transport och datakommunikation. Det utvecklas gemensamma verksamhetsmodeller för att svara på gemensamma utmaningar med anknytning till miljö, hälsa och trygghet. Delprogrammet Sápmi Vision Fördjupa samarbetet mellan samerna så att Sápmi fungerar som en enhetlig region. Målet Skapa ett differentierat, aktivt, utvecklat samiskt samhällsliv för att stärka samisk identitet, språk, kultur och näring genom vidareutveckling av gränsöverskridande samarbete. Strategier Skapa möjligheter och förutsättningar för den samiska befolkningen att arbeta för ett regionernas Sápmi Identifiera möjligheter till samarbete över gränserna inom det samiska samhällslivet och skapa förutsättningar för att genomföra det Skapa förutsättningar för breddning och fördjupning av kompetens genom överföring av traditionell samisk kunskap, teoretisk utbildning på samisk grund, forskning, dokumentation på alla nivåer och på samiska villkor 7

3. ÅTGÄRDSPROGRAM Programmen skall invitera till ett brett ekonomiskt, socialt och kulturellt engagemang och bygger på erfarenheter från Interreg II och på erfarenheter från mål 6. Delprogrammen Nordkalotten och grannskapprogrammet Kolarctic omfattar insatsområden som främjar utvecklingen av näringslivet samt kompetensförstärkning mellan människor och institutioner. Den ryska ekonomin håller på att förstärkas och detta medför nya möjligheter för gränsöverskridande mellan företag inom grannskapsprogrammet Kolarctic. Båda programmen innehåller också insatser som främjar utvecklingen av IT. Delprogrammet Sápmi består av ett insatsområde, som innehåller element av såväl samhällsutveckling som kunskaps- och kompetensutveckling. Grannskapsprogrammet Kolarctic och Sápmi erbjuder möjligheter till direkt samverkan med ryska partners. Tekniskt stöd utgör ett eget insatsområde, som är gemensamt för hela Interreg IIIA Nord programmet. 3.1 Horisontella kriterier Hållbar utveckling Vikten av att arbeta med omställning till hållbar utveckling blir alltmer betydelsefull och är ett uttalat mål inom EU. Grunderna till den inställningen återfinns i fördragen som tecknades i Maastricht och i Amsterdam. Begreppet hållbar utveckling definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov (Bruntland 1992). Vanligt är att begreppet indelas i tre sfärer; den ekonomiska, den sociala samt miljösfären, som ofta kallas ekologisk hållbar utveckling. Ett program med miljöprofil kännetecknas av att den innehåller de tre sfärerna och att dessa betraktas som jämbördiga och inbördes beroende av varandra. Detta innebär att åtgärder inom de ekonomiska och sociala sfärerna kan ha stor betydelse för miljösfären och tvärtom. Hållbar utveckling är ett horisontellt mål och skall därmed avspeglas genom hela programmet och inte enbart vara knuten till eventuella delprogram. Varje insatsområde ska bedömas utifrån kriterier som syftar till att säkerställa en hållbar utveckling inom respektive område. Som exempel kan nämnas att företag ofta påverkar miljön i form av utsläpp och förbrukning av naturresurser. Dessa företag ökar sin konkurrenskraft genom att visa på att företaget arbetar med miljöfrågor och därigenom försöker minimera miljöpåverkan i omgivningen. Processer skall utvecklas så att användningen av råvaror och energi minskar. Naturskydd och naturvård samt utveckling av god miljö är också en strategisk fråga. Även inom kompetensutvecklingen är miljöperspektivet viktigt speciellt som föremål för forskning och inom utbildningen. De svenska myndigheterna kommer att begära en miljöbedömning i enlighet med Rådsdirektiv 92/43 EEG, 21 maj 1992, rörande bevarandet av naturliga habitat och av vild flora och fauna, för alla projekt belägna i känsliga eller utvalda områden och även i områden som finns med på indikativa listor presenterade för kommissionen. Ett tillräckligt antal områden i de nordligaste (boreala) regionerna har ännu inte officiellt föreslagits av Sverige. Finland och Sverige försäkrar sig speciellt, att rådets direktiv 92/43/EEG och 79/409/EEG, speciellt artikel 6 i det förstnämnda direktivet, tillämpas i regioner som ingår i till kommissionen den 23 8

december 1998 och den 22 juli 1999 anmälda eller i dem kompletterande förteckningar. Detta inverkar inte på kommissionens rätt att bestrida förteckningarnas tillräcklighet. I stadig ökande grad engageras samiska organ med i arbetet med miljö- och kulturskyddsuppgifter, bl.a. genom deltagande i LA 21, museifrågor, skydd av byggnader, generella markanvändningsfrågor och konventionen om biologisk mångfald. I Agenda 21 finns ett särskilt avsnitt om urbefolkningarna. I princip 22 sägs att: Urbefolkningar och deras samhällen, liksom andra lokalsamhällen, har en viktig roll i miljövård och utveckling på grund av deras kunskaper och traditionella sedvanor. Staten bör erkänna och vederbörligen stödja deras identitet, kultur och intressen och göra det möjligt för dem att delta effektivt i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling. Dessa frågor rör nyttjande av omgivningen och kulturarv i vid bemärkelse. Detta betyder att det samiska samhället har en viktig roll att spela i förvaltning och utveckling av miljön värderat utifrån deras egna erfarenheter uppbyggt genom lång och kontinuerligt nyttjande av sina landområden och naturresurser. Jämställdhet Det finns ett övergripande jämställdhetsmål som innebär att kvinnor och män skall ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning hänger samman med möjligheterna att fullt ut ta till vara både kvinnors och mäns resurser i arbetsliv, familjeliv och samhälle. Ett viktigt instrument i arbetet med att uppnå en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i regionen utgörs av detta strukturfondsprogram. Såväl mainstreaming som särskilda insatser kommer att genomföras i syfte att bland annat stärka kvinnors position på arbetsmarknaden, att öka kvinnors företagande och för att uppnå en ökad delaktighet bland kvinnor i det lokala och regionala utvecklingsarbetet. Mainstreaming innebär att jämställdhetsperspektivet skall integreras inom alla områden och på alla nivåer. Detta vilket innebär att respektive insatsområde, respektive åtgärd och senare även respektive projekt aktivt skall verka för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i regionen. Jämställdhetsperspektivet innebär att det inom respektive område och nivå ställs krav på en könsbalanserad representation och resursfördelning Samiska språket Det samiska språket intar en central roll i det samiska samhället. Språket är i viss mening bärare av ett folks historia. I språket finns bl.a. uttryck för social och ekonomisk organisation, för myter och trosföreställningar, förhållningssätt till miljön och för rättsföreställningar och värderingar. Samiskan har dock svårt att hävda sig i majoritetssamhället, trots samiska språklagar. För att lyfta fram språkets betydelse och motivera dess användning är samiska språket med som ett horisontellt kriterium förutom de övriga horisontella kriterierna jämställdhet och hållbar utveckling. 9

3.2 Insatsområden och åtgärder Delprogrammet Nordkalotten 1 Utveckling av näringslivet på Nordkalotten 1.1 Logistiskt, produktionstekniskt och affärsekonomiskt samarbete 1.2 Gemensamt IT-utnyttjande 1.3 Tema-, kultur och upplevelseturism 2 Gränsöverskridande regional- och lokal kompetensutveckling och resursmobilisering 2.1 Utbildning och forskning 2.2 Gränsöverskridande regional- och lokal resursmobilisering Grannskapsprogrammet Kolarctic 3 Företagssamarbete 3.1 Produktivt samarbete och företagsnätverk 3.2 Kompetensuppbyggnad hos företag 4 Kompetens och välfärd 4.1 Utbildning 4.2 Forsknings- och utvecklingsverksamhet 4.3 Kultur och välfärd 5 Programområdets inre funktionalitet 5.1 Infrastruktur och transport 5.2 Informationsteknologi och informationsförmedling Delprogrammet Sápmi 6 Samisk utveckling 6.1 Samisk samhällsutveckling 6.2 Kunskap och kompetens Tekniskt stöd 7 Tekniskt stöd 7.1 Programadministration 7.2 Information 10

3.2.1 Delprogrammet Nordkalotten Programmet skall invitera till ett brett ekonomiskt, socialt och kulturellt engagemang för att skapa ett ökat innehåll till Nordkalotten som regionbegrepp. Samtidigt pekar programmet på vilka områden där man ser det som speciellt viktigt att få till stånd ökad aktivitet, områden där man bedömer att effekten av samarbetet blir störst och tydligast. Genom programmet kan stödjas utveckling av näringslivet, kompetens, resursmobilisering samt dessa tillhörande investeringar. Mot bakgrund av SWOT- analysen, uppställda mål och strategier för programmets genomförande samt erfarenheterna från Interreg IIA-programmet har i Interreg IIIA Nordkalotten två insatsområden definierats. Under varje insatsområde definieras åtgärder där man bedömer att effekten av samarbetet blir störst och där man speciellt kommer att stödja olika typer av aktiviteter. Enligt kommissionens allmänna riktlinjer skall Interreg- programmen utveckla komplementariteten till befintliga målprogram. I valet av insatsområden har hänsyn tagits till inriktningen i mål 1 programmen för Norrbottens- och Lapplands län samt de regionala utvecklingsprogrammen för Nordland, Troms och Finnmark fylke. Kontextindikatorer Kontextindikator är den sammanhållande indikatorn för områdets utveckling. Indikator Måttenhet 2000 2006 Programområdets invånare Antal 916 900 invånare (tusental) Programområdets yta Km 2 320 000 320 000 Insatsområden och åtgärder 1 Utveckling av näringslivet på Nordkalotten 1.1 Logistiskt, produktionstekniskt och affärsekonomiskt samarbete 1.2 Gemensamt IT-utnyttjande 1.3 Tema-, kultur och upplevelseturism 2 Lokal och regional kompetensutveckling och resursmobilisering 2.1 Utbildning och forskning 2.2 Gränsöverskridande regional- och lokal resursmobilisering Insatsområde 1. Utveckling av näringslivet på Nordkalotten Det bärande perspektivet vid valet av insatsområde 1 har varit att utforma det så att det möjliggör samarbetsaktiviteter utifrån ett regionalt vidareförädlingsperspektiv och som därmed stärker företagens internationaliseringsprocess och konkurrensförmåga. Insatsområdet understryker behovet av ekonomiska framsteg och främjande av företagsutveckling genom gränsöverskridande samarbete och utveckling av infrastruktur. Insatsområdet har även en stark social dimension speciellt beträffande utvecklingsåtgärder inom IT-sektorn. 11

Näringslivsutvecklingen på Nordkalotten är i hög grad beroende av i vilken utsträckning näringslivet, enskilda företag, forskningsinstitutioner och myndigheter lyckas förena de olika regionala miljöerna för förnyelse av verksamheternas innehåll och organisation. Samarbetet mellan småföretag i regionen, mellan industrin och småföretag samt mellan industri, småföretag och offentlig sektor för att utveckla gränsöverskridande infrastruktur och kommunikationer är här en viktig del. Nordkalottens transportsystem är i huvudsak anpassad till exploateringen av regionens råvaror och basindustriernas behov av effektiva transportlösningar. En förbättrad samplanering mellan basindustrin, offentlig sektor och små och medelstora företag med avseende på transportsystem stärker regionens konkurrenskraft och ger småföretagen tillgång till kostnadseffektiva transportlösningar och nya marknader. Utveckling av företagsnätverk och ekonomiskt samarbete i vid bemärkelse förutsätter att människor kan mötas och har tillgång till väl fungerande kommunikationssystem. Ett väl fungerande godstransportsystem skapar förutsättningar för förbättring av persontrafiken i regionen. Ett ökat samarbete mellan näringslivet skapar också ett nödvändigt underlag för tvärflygförbindelser på Nordkalotten. Informationsteknologins (IT) är av strategisk betydelse, inte bara för näringslivsutvecklingen utan även för samhällsutvecklingen i stort på Nordkalotten. Det är viktigt att skapa förutsättningar för samarbete mellan de olika IT-miljöerna på Nordkalotten både vad gäller samarbete av teknisk karaktär men även samarbete för att utveckla gemensamma nya former för användningen av informationsteknologin inom olika samhällsområden Turismnäringen är ett av de viktigaste samarbetsområdena på Nordkalotten. De olika natur- och kulturmiljöerna på Nordkalotten ger goda förutsättningar för samverkan och utveckling av näringen. Turismnäringen har också stor betydelse för skapandet av ny sysselsättning i glesbygdsområdena. Viktigt är att ta tillvara de förutsättningar som finns för samarbete dels mellan olika aktörer inom den egna turismnäringen dels mellan turismnäringen och övriga näringsgrenar på Nordkalotten. Insatsområdet är indelat i tre åtgärder. Indikatorerna som används för att följa upp insatsområdets aktiviteter anges i anslutning till respektive åtgärd. Mål Näringslivet på Nordkalotten ska utvecklas framgångsrikt med hjälp av en väl fungerande gränsöverskridande infrastruktur och omfattande praktiskt samarbete mellan olika näringslivsaktörer. Med ett starkt och samarbetsorienterat näringsliv skapas den viktigaste förutsättningen för en gynnsam befolkningsutveckling på Nordkalotten. Åtgärd 1.1 Logistiskt, produktionstekniskt och affärsekonomiskt samarbete Inledning Ett särdrag med industrin på Nordkalotten är att den har varit och är ensidigt råvarubaserad och starkt exportorienterad. Inom den råvarubaserade exportorienterade industrin sker en fortlöpande koncentration av verksamheten mot företagens kärnverksamhet med åtföljande minskning av arbetskraft och avknoppning av stödfunktioner. Om den råvarubaserade industrin skall kunna bibehålla en fortsatt hög internationell konkurrenskraft förutsätts att dessa har tillgång till väl differentierade och kompetenta tillverkande och tjänsteproducerande företag. Oberoende om den råvarubaserade industrin är kopplad mot skog, malmer eller fisk, olje- och havsbruk ställs likvärdiga kvalitetskrav på underleverantörerna. I många fall uppnår inte de enskilda 12

underleverantörerna den nödvändiga kritiska massa och kompetensbredd som industrin efterfrågar. Genom ett förpliktande nätverkssamarbete mellan regionens småföretag (tillverkande och tjänsteproducerande) inom områden som produktutveckling, marknadsbearbetning och kompetenshöjande åtgärder kan småföretagen uppnå den kritiska massa som erfordras för att kunna motsvara industrin behov. Samtidigt kan ett dylikt samarbete skapa bättre förutsättningar för utveckling och generering av nya företag och produkter. Det har under lång tid från samhällets sida genomförts särskilda insatser för att stimulera till ett ökat nyföretagande. I varje län/fylke pågår olika former av Starta eget utbildningar. Erfarenheterna från dessa utbildningar är så här långt goda. Mot bakgrund av de positiva resultat som har uppnåtts på läns/fylkesnivå, finns det skäl att på Nordkalottnivå, studera förutsättningarna för ett närmare erfarenhetsutbyte och samverkan mellan de olika utbildningsprogrammen. En förbättrad samplanering med avseende på transportsystem skulle stärka regionens konkurrenskraft. Ett ökat samarbete mellan näringslivet skapar också ett nödvändigt underlag för tvärflygförbindelser på Nordkalotten. De olika utbildnings- och forskningsinstitutionerna skall ses som en integrerad del av regionens näringslivsutveckling. Inom åtgärden eftersträvas ett offensivare samarbete mellan FoU-miljöerna och näringslivet på Nordkalotten som skall tillföra företagen nödvändig kompetens, ökad kommersialisering av FoU-aktiviteter och ökat entreprenörskap. FoU inom denna åtgärd har en inriktning mot företag. Mål Effektivare gränsöverskridande utnyttjande av gemensamma produktionsresurser genom kompetensöverföring, utnyttjande av gemensamma logistiska, produktionstekniska och affärsekonomiska arrangemang samt förbättrad gränsöverskridande infrastruktur. Innehåll Produktionssamarbete mellan företag Gemensamma marknadsföringsaktiviteter Gemensamma FoU-aktiviteter Aktiviteter som tillgodoser näringslivets behov av gränsöverskridande infrastruktur Gemensamma logistikcentra och motsvarande serviceinstitutioner Väg-, järnväg-, flygtrafik- och andra kommunikationsförbättringar Gemensam kompetensutveckling Exempel på aktiviteter Samarbetsnätverk mellan småföretag rörande produktion, produktutveckling, vidareförädling och marknadsföring Näringslivssamarbete över gränserna Samarbete mellan olika aktörer som företag och FoU-institutioner. Utredningar och marknadsföring av gränsöverskridande passagerar- och godstrafik Investeringar i fysisk infrastruktur som skapar förutsättningar för effektivare transportlösningar Samordning av olika trafikslag Huvudsakliga stödmottagare Myndigheter, gränsregionala samarbetsorgan, tillverkande och tjänsteproducerande småföretag, råvarubaserad industri samt andra företag och organisationer som befrämjar gränsöverskridande samarbete och kommunikationer och m fl. 13

Indelning i kategorier Indelningen i kategorier är baserad på Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001, dess bilaga Indelning av insatsområden i olika kategorier. Kategori 16, Stöd till SMF och till hantverkssektorn. Kategori 18, Forskning, teknisk utveckling och innovation (FoTUI) Kategori 23, Utveckling av utbildning och yrkesutbildning Kategori 24, Arbetskraftens flexibilitet, företagaranda, innovation, informations- och kommunikationsteknik. Kategori 31 Transportinfrastruktur. Ekonomisk ram i euro TOT Medlemsländerna Finland + Sverige Norge Totalt Offentlig Privat Totalt Totalt EU Nationell EU % 14 694 667 10 831 667 9 266 667 5 560 000 3 706 667 60 1 565 000 3 863 000 Norge Totalt Offentlig Privat Tot. Central Regional 3 863 000 3 300 000 1 650 000 1 650 000 563 000 Indikatorer Programindikatorer. Programindikatorer har en övergripande karaktär och återfinns i de flesta av åtgärderna. Programindikatorer har till syfte att säkerställa långsiktighet samt att de insatser som genomförs bidrar till måluppfyllelsen enligt programmet. Indikator Definition Enhet Totalt Män Kvinnor Nya arbetstillfällen Nya permanenta arbetstillfällen i företaget Antal totalt, 40 20 20 eller institutionen räknade i årsarbetskrafter antal män (=1650 tim) och som inte skulle ha funnits antal kvinnor utan projektets insatser. Arbetstillfällen som finns kvar efter projektets slut. Bevarade arbetstillfällen Tillfälliga arbetstillfällen De arbetstillfällen som bevarats i företagen eller institutionen räknade i årsarbetskrafter (=1650 tim) och som ett resultat av projektets insatser och som annars skulle ha förlorats Nya tillfälliga arbetstillfällen i företagen, organisationer eller institutionen som ett resultat av projektet. Arbetstillfällen som upphör vid projektets slut Kompetensutveckling Antal personer som deltagit i utbildningsinsatser Antal totalt, antal män, antal kvinnor Antal totalt, antal män, antal kvinnor 40 20 20 50 25 25 Antal totalt, antal kvinnor, antal män 300 150 150 Antal företag 100 Kompetensutveckling Antal företag som deltagit i utbildningsinsatser Företagsamarbete -antal företag som inlett samarbete Antal totalt 227 Företagsamarbete -antal företag som berörts av programmet Antal totalt 567 Företagsamarbete -antal företag i nätverk Antal totalt 500 14

Arbetande gränspendlare över svensk/finska gränsen Företag som har gränsöverskridande aktiviteter Antal gränspendlare Antal gränspendlare Antal Antal 260 70 1 Kontextindikator är den sammanhållande indikatorn för områdets utveckling. Gränsöverskridande utvecklingsindikatorer. Med de gränsöverskridande indikatorerna avses att mäta programgenomförandets effekter på integrationen i regionen. Indikator Definition Enhet Totalt Infrastruktur Antal passagerare med buss Antal passagerare 9 000 Infrastruktur Antal passagerare med flyg över gränsen Antal passagerare 26 000 Sverige-Norge Horisontella indikatorer Horisontella indikatorer har en övergripande karaktär och återfinns i alla åtgärder. Horisontella indikatorer har till syfte att säkerställa att de insatser som genomförs bidrar till ökad jämställdhet och en hållbar utveckling enligt programmet Indikator Definition Enhet Jämställdhet Programmets betydelse för jämställdheten positiv/ingen inverkan/negativ Miljö Programmets betydelse för miljön positiv/ingen inverkan/negativ Åtgärdsindikatorer De åtgärdsspecifika kriterierna syftar till att uppnå en tydligare styrning av insatser för att nå de prioriteringar som gjorts i programmet Indikator Definition Enhet Totalt Män Kvinnor Nyföretagande De företag som bildas som Antal nya företag totalt, antal 5 2 3 resultat av projektets insatser som ägs av män, antal som ägs av kvinnor (om mixat ägande ange bara antalet) Infrastruktur och Förbättrade Antal projekt 5 kommunikationer transportmöjligheter Samverkansprojekt Produkter Antal produkter 2 Åtgärder för att integrera miljöhänsynen För att minimera negativ påverkan på miljön inom regionen bör insatser genomföras för att utveckla företagens möjligheter att nyttja för miljön bästa möjliga teknik samt att utveckla produktionsmetoder och system för logistik som bygger på uthållighetsprincipen. Insatser bör genomföras för att företag i regionen ska kunna utveckla miljöledningssystem. Det föreslagna planeringssamarbetet inom ramen för utvecklingen av Nordkalottens transportsystem får också en positiv påverkan på miljön genom att transportvägar o dyl kan användas för att minimera utsläpp och buller, samt genom att antalet transportrörelser kan hållas på en stabil nivå. 15

Åtgärd 1.2 Gemensamt IT-utnyttjande Inledning Utvecklingen inom informationsteknologin öppnar nya möjligheter på Nordkalotten. Informationsteknologin har gjort det möjligt att kommunicera och sända stora mängder information på långa avstånd till låga kostnader. Samtidigt har utvecklingen inneburit förändrade konkurrensoch lokaliseringsvillkor som i hög grad påverkar perifera regioner som Nordkalotten. Trots stora satsningar för exploatering av kabellös teknik, förbiser ofta utvecklarna av rent affärsmässiga skäl, glesbebyggda regioner som Nordkalotten, samtidigt som den relativa nyttan med den nya teknologin kanske är störst i regioner som Nordkalotten. I detta sammanhang är det inte enbart tekniken och dess utnyttjande som avses. Först och främst handlar det om att gemensamt utveckla nya metoder för att kunna nyttja teknologin så att den motsvarar de krav och förväntningar som ställs både från näringslivet och samhället i övrigt. Mål Genom gränsöverskridande samarbete utveckla gemensam infrastruktur, expertis, näringsverksamhet och service inom olika områden med hjälp av modern IT teknik. Utveckla en Nordkalottbaserad produktion inom media och IT för en internationell marknad. Innehåll Utveckling av speciella IT-applikationer anpassade till förhållanden på Nordkalotten Utveckling av gemensam teknisk infrastruktur IT baserade serviceverksamheter IT baserade service för äldre och personer med olika typer av handikapp Forskning och utbildning Organisering och upprätthållande av IT - baserad service (exempelvis gränsöverskridande näthandel) Pilotprojekt inom olika branscher och affärsområden, inom det privata näringslivet, offentliga myndigheter och organisationer Exempel på aktiviteter Samordning av datakommunikation över gränserna Utveckling av IT-baserade tjänster för kommersiell användning och för samhällelig service Utveckling och etablering av gemensam IT-infrastruktur för näringslivets, högskolornas och myndigheternas allmänna behov Huvudsakliga stödmottagare Offentliga aktörer, näringslivet och m.fl. Indelning i kategorier Indelningen i kategorier är baserad på Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001, dess bilaga Indelning av insatsområden i olika kategorier. Kategori 32, Infrastruktur för telekommunikation och informationssamhället 16

Ekonomisk ram i euro TOT Medlemsländerna Finland + Sverige Norge Totalt Offentlig Privat Totalt Totalt EU Nationell EU % 6 465 653 4 765 933 4077 333 2 446 400 1 630 933 60 688 600 1 699 720 Norge Totalt Offentlig Privat Totalt Central Regional 1 699 720 1 452 000 726 000 726 000 247 720 Indikatorer Programindikatorer. Programindikatorer har en övergripande karaktär och återfinns i de flesta av åtgärderna. Programindikatorer har till syfte att säkerställa långsiktighet samt att de insatser som genomförs bidrar till måluppfyllelsen enligt programmet. Indikator Definition Enhet Totalt Män Kvinnor Nya arbetstillfällen Nya permanenta arbetstillfällen i Antal totalt, 20 10 10 företaget eller institutionen räknade antal män, i årsarbetskrafter (=1650 tim) och antal kvinnor som inte skulle ha funnits utan projektets insatser. Arbetstillfällen som finns kvar efter projektets slut. Bevarade arbetstillfällen Tillfälliga arbetstillfällen Kompetensutveckling De arbetstillfällen som bevarats i företagen eller institutionen räknade i årsarbetskrafter (=1650 tim) och som ett resultat av projektets insatser och som annars skulle ha förlorats Nya tillfälliga arbetstillfällen i företagen, organisationer eller institutionen som ett resultat av projektet. Arbetstillfällen som upphör vid projektets slut Antal personer som deltagit i utbildningsinsatser Antal totalt, antal män, antal kvinnor Antal totalt, antal män, antal kvinnor 20 10 10 30 15 15 Antal totalt, antal kvinnor, antal män 100 50 50 Antal företag 45 Kompetensutveckling Antal företag som deltagit i utbildningsinsatser Företagsamarbete -antal företag som inlett samarbete Antal totalt 67 Företagsamarbete -antal företag som berörts av Antal totalt 168 programmet Gränsöverskridande utvecklingsindikatorer. Med de gränsöverskridande indikatorerna avses att mäta programgenomförandets effekter på integrationen i regionen. Indikator Definition Enhet Totalt Samverkansprojekt Gränsöverskridande samverkansprojekt Antal projekt 25 Samverkan Myndigheter och organisationer som deltar i eller Antal 30 omfattas av gränssamarbetet 17

Horisontella indikatorer. Horisontella indikatorer har en övergripande karaktär och återfinns i alla åtgärder. Horisontella indikatorer har till syfte att säkerställa att de insatser som genomförs bidrar till ökad jämställdhet och en hållbar utveckling enligt programmet Indikator Definition Enhet Jämställdhet Programmets betydelse för jämställdheten Positiv/ingen inverkan/negativ Miljö Programmets betydelse för miljön Positiv/ingen inverkan/negativ Åtgärdsindikatorer. De åtgärdsspecifika kriterierna syftar till att uppnå en tydligare styrning av insatser för att nå de prioriteringar som gjorts i programmet. Indikator Definition Enhet Totalt Infrastrukturnätverk Aktiviteter för förbättrad infrastruktur Antal projekt 15 ICT-lösningar Nya IT-produkter/IT-tjänster Antal produkter/-tjänster 2 Åtgärder för att integrera miljöhänsynen Möjligheterna att med stöd av IT-teknik utveckla andelen av befolkningen som har möjlighet att arbeta på distans från egen bostad kan få positiva effekter på miljön genom att persontransportbehoven minskar. Åtgärd 1.3 Tema-, kultur- och upplevelseturismen Inledning Turismnäringen på Nordkalotten har goda utvecklingsmöjligheter. Den variationsrika natur- och kulturmiljön ger utmärkta förutsättningar för produktutveckling och samagerande dels mellan turismföretag i regionen dels mellan turismföretag och andra näringsgrenar. Turismnäringen är också en viktig arbetsmarknad för glesbygdsbefolkning och för kvinnorna på Nordkalotten. Inom turismnäringen finns utmärkta möjligheter att utveckla ett avancerat gränsöverskridande samarbete. Genom gemensamma utredningsprojekt, genom marknadsföring och marknadsbearbetning, gemensam informationsverksamhet, utbildning och kompetensutveckling skapas förutsättningar att bygga upp en gemensam infrastruktur för turismnäringen på Nordkalotten. Mål Utveckla gemensam infrastruktur, produktutveckling, information, kompetensförsörjning och utbildningsverksamhet. Eftersträva ett gemensamt marknadsagerande. Innehåll Produktutveckling Gemensamma utredningsprojekt Gemensam marknadsföring Informationsverksamheter Gemensam kompetensutveckling och utbildning Samarbetsorganisationer Infrastrukturutveckling Exempel på aktiviteter Företagssamverkan över gränserna för lokala produkter 18

Gemensamma marknadsföringsinsatser för en extern marknad Utveckling av kulturattraktioner Gemensamma kompetensutvecklingsinsatser Insatser som främjar utveckling av turismnäringen Huvudsakliga stödmottagare Offentliga aktörer, näringsliv, intresseföreningar, lokala utvecklingsgrupper och m.fl. Indelning i kategorier Indelningen i kategorier är baserad på Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001, dess bilaga Indelning av insatsområden i olika kategorier. Kategori 13, Främja anpassning och utveckling i landsbygdsområden. Kategori 16, Stöd till SMF och till hantverkssektorn. Kategori 17, Turism. Kategori 23 Utveckling av utbildning och yrkesutbildning Kategori 24 Arbetskraftens flexibilitet Ekonomisk ram i euro TOT Medlemsländerna Finland + Sverige Norge Totalt Offentlig Privat Totalt Totalt EU Nationell EU % 8 243 013 6 065 733 5 189 333 3 113 600 2 075 733 60 876 400 2 177 280 Norge Totalt Offentlig Privat Tot. Central Regional 2 177 280 1 862 000 931 000 931 000 315 280 Indikatorer Programindikatorer. Programindikatorer har en övergripande karaktär och återfinns i de flesta av åtgärderna. Programindikatorer har till syfte att säkerställa långsiktighet samt att de insatser som genomförs bidrar till måluppfyllelsen enligt programmet. Indikator Definition Enhet Totalt Män Kvinnor Företag som har Antal Antal 140 gränsöverskridande aktiviteter Nya arbetstillfällen Nya permanenta arbetstillfällen i företaget eller institutionen räknade i årsarbetskrafter (=1650 tim) och som inte skulle ha funnits utan projektets insatser. Arbetstillfällen som finns kvar efter projektets slut. Antal totalt, antal män, antal kvinnor 30 15 15 Bevarade arbetstillfällen Tillfälliga arbetstillfällen De arbetstillfällen som bevarats i företagen eller institutionen räknade i årsarbetskrafter (=1650 tim) och som ett resultat av projektets insatser och som annars skulle ha förlorats Nya tillfälliga arbetstillfällen i företagen, organisationer eller institutionen som ett resultat av projektet Arbetstillfällen som upphör vid projektets slut Antal totalt, antal män, antal kvinnor Antal totalt, antal män, antal kvinnor 30 15 15 40 20 20 19

Kulturaktiviteter Antal deltagare Antal totalt, antal män, antal kvinnor Kompetensutveckling Antal personer som deltagit i utbildningsinsatser Antal totalt, antal kvinnor, antal män Företagsamarbete -antal företag som inlett samarbete Antal totalt 86 Företagsamarbete -antal företag som berörts av Antal totalt 215 programmet Företagsamarbete -antal företag i nätverk Antal totalt 300 Kompetensutveckling Antal företag som deltagit i Antal företag 55 utbildningsinsatser Arbetande gränspendlare över svensk/finska gränsen Antal gränspendlare Antal gränspendlare 65 1 Kontextindikator är den sammanhållande indikatorn för områdets utveckling. 76 38 38 300 150 150 Gränsöverskridande utvecklingsindikatorer. Med de gränsöverskridande indikatorerna avses att mäta programgenomförandets effekter på integrationen i regionen. Indikator Definition Enhet Totalt Samverkansprojekt Gränsöverskridande Antal projekt 30 Kultursamarbete Gemensamma projekt/aktiviteter Antal projekt/aktiviteter 5 Horisontella indikatorer. Horisontella indikatorer har en övergripande karaktär och återfinns i alla åtgärder. Horisontella indikatorer har till syfte att säkerställa att de insatser som genomförs bidrar till ökad jämställdhet och en hållbar utveckling enligt programmet. Indikator Definition Enhet Jämställdhet Programmets betydelse för jämställdheten positiv/ingen inverkan/negativ Miljö Programmets betydelse för miljön positiv/ingen inverkan/negativ Åtgärdsindikatorer. De åtgärdsspecifika kriterierna syftar till att uppnå en tydligare styrning av insatser för att nå de prioriteringar som gjorts i programmet. Indikatorer Definition Enhet Totalt Marknadsföring Gemensamma aktiviteter inom Antal gemensamma 60 marknadsföring marknadsföringsåtgärder Marknadsföring Gemensamma aktiviteter Antal gemensamma evenemang 10 Turism Kulturkoncept Antal evenemang 2 Turism Samarbete inom turism Antal gästnätter 200 Åtgärder för att integrera miljöhänsynen Möjligheterna att utveckla en hushållande modell samt planeringssystem för besöksnäringen ska beaktas. Insatsområde 2 Gränsöverskridande lokal och regional kompetensutveckling och resursmobilisering Insatsområdet bygger på två bärande strategiska föreställningar: Kunskap och kompetens är nyckeln till all samhällsutveckling. 20

Utveckling förutsätter aktivitet och engagemang underifrån. Med en allt mer snabbare omvärldsförändring som kännetecknas av bl.a. ökade krav på formell kunskap, en snabbt ökande globalisering både vad gäller utbud av varor, tjänster och kompetensöverföring, är det angeläget att vidareutveckla allsidiga och attraktiva miljöer och samverkan mellan dessa för att stärka Nordkalottens lokaliseringsfördelar och konkurrenskraft. Forskning och högre utbildning är centrala inslag i detta sammanhang. För att fånga upp behoven och möjligheterna till gränsöverskridande samarbete både inom forskning och utbildning, och samverkan mellan olika lokala miljöer, har insatsområdet indelats i två åtgärder. När det gäller utbildning och forskning eftersträvas en ökad samverkan och samarbete mellan universiteten och högskolorna både vad avser utbildningsutbud och forskningsaktiviteter. De olika utbildningsinstitutionerna är idag orienterade åt olika håll. Genom ett ökat samarbete och tillvaratagande av komplementariteten mellan dessa skapas förutsättningar för ett breddat regionalt utbildningsutbud och utveckling av nätverksuniversitet Nordkalottuniversitet. Samarbetet inom utbildningsområdet bör dock inte stanna vid den högre utbildningen. I speciellt gränsområdena på Nordkalotten finns förutsättningar för ett fördjupat samarbete mellan de olika ländernas utbildningssystem inom grundskolan och gymnasieskolan. Riktad yrkesutbildning och företagsorienterad utbildning är ett annat viktigt samarbetsområde. På Nordkalotten bedrivs idag avancerad forskning och utvecklingsarbete inom flera olika fackområden. Åtgärden syftar även till ett ökat samarbete mellan de olika forskningsinstitutionerna och andra organisationer med forskningsanknuten verksamhet, speciellt inom de områden där Nordkalotten genom sitt geografiska läge och klimat har unika förutsättningar. Inom insatsområdet fokuseras även insatserna mot frågor som ger möjligheter till ett brett folkligt engagemang inom olika samhällsområden. Kultursamarbetet är ett viktigt samarbetsområde för att stärka den regionala identiteten. Samarbetet mellan regionala myndigheter, kommuner, företag och organisationer är ett annat angeläget område för att främja utvecklingen i regionen mot ett hållbart nyttjande av naturresurserna. Speciell uppmärksamhet riktas mot Nordkalottens gränsområden, gränskommunalt samarbete. Insatsområdet är indelat i två åtgärder. Indikatorerna som används för att följa upp insatsområdets aktiviteter anges i anslutning till respektive åtgärd. Mål Kompetensutvecklingen och resursmobiliseringen på Nordkalotten ska bygga på ett praktiskt gränsöverskridande samarbete inom utbildning, forskning och kultur. Åtgärd 2.1 Utbildning och forskning Inledning På Nordkalotten finns ett brett utbud av utbildningsmöjligheter både på gymnasial- och eftergymnasialnivå. Med undantag för vissa utbildningar på universitetsnivå som ingår som noder i ett internationellt utbildningsnätverk är övriga utbildningsinstitutioner i huvudsak knutna till de nationella nätverken. Universiteten och högskolorna på Nordkalotten är relativt små och orienterade åt olika håll. Samarbetet mellan dem är mycket begränsat. Med ökad internationalisering och behov av internationell kompetens kommer kraven att öka på de regionala utbildningsinstitutionerna samtidigt som konkurrensen om elevrekrytering på nationell nivå skärps mellan olika utbildningsanordnarna. 21

Genom samarbete mellan universitet och högskolor på Nordkalotten med utnyttjandet av komplementariteten mellan dem stärks deras konkurrensförmåga både på nationell och internationell nivå. Användandet av distansöverbryggande teknik ger förutsättningar för utvecklandet av bl. a nätverksuniversitet Nordkalottuniversitet. Genom samordning av utbildningsutbudet kan också universiteten på Nordkalotten tillföra näringslivet, framför allt regionens småföretag, nödvändig kompetens inom olika områden. En ökad rörlighet på arbetsmarknaden förutsätter förbättrade språkkunskaper och bredare kompetens hos arbetskraften för att kunna arbeta i alla tre länder. Samarbete inom språkutbildning och yrkesutbildning bidrar till en rörligare regional arbetsmarknad och ett effektivare utnyttjande av olika kompetenser i regionen. Förbättrade språkkunskaper är av generell betydelse för det gränsöverskridande samarbetet. För att underlätta samarbetet kommer olika utbildningsinsatser riktade mot regionala och lokala myndigheter och organisationer och att genomföras. Universiteten och forskningsinstitutioner på Nordkalotten bedriver idag avancerad forskning inom många olika områden. Av speciell vikt för regionen är de verksamheter som bedrivs inom rymdoch atmosfärforskning, geofysik, marin bioteknologi, polarforskning, informationsteknologi samt forskning och utvecklingsverksamheter kopplade till kallt klimat. Det är bland annat forskning som syftar till att underlätta för människor att agera under svåra klimatmässiga förhållanden samt test av utrustning och material vilket redan idag bedrivs av europeisk och internationell bilindustri på olika platser på Nordkalotten. Genom ett väl definierat samarbete mellan de olika forsknings- och utvecklingsmiljöerna i regionen har Nordkalotten unika förutsättningar att organisera nya verksamheter och utveckla befintliga. Mål Utveckla universitet, skolor och andra forsknings- och utbildningsinstitutioner på Nordkalotten att fungera som kompletterande och kompenserande institutioner för varandra och arbeta som nätverk. Skapa nya aktiviteter som språkundervisning och utveckling av studier för "utlandskompetens" för att främja gemensam arbetsmarknad på Nordkalotten. Utveckla gemensam distansutbildning. Använda effektivt nya IT-applikationer för studier. Utveckla praktikantutbyte och lärlingsutbyte på Nordkalotten. Marknadsföra de tre universiteten på området gemensamt ute i världen som Nordkalottuniversitet. Utveckla lokala serviceutbud och infrastrukturer på Nordkalotten för att på så sätt kunna motta arktisk forskning. Marknadsföra Nordkalotten som en unik region för sådan försöksverksamhet. Innehåll Utbildning Utbildning Gemensamma förstudier Gemensamma forskningsprojekt Samarbetsorganisationer Undervisningsmetoder och -program Kurser, seminarier, kompetensutveckling i företag Organisering av student- och praktikantutbyte Gemensamma marknadsföringsaktiviteter Forskning Gemensamma marknadsundersöknings- och marknadsföringsprojekt Utvecklandet av gränsöverskridande infrastrukturer 22

Gemensamma organisationer och institut Gemensamma forskningsprojekt Kompletterande verksamheter Samverkan mellan forskning och näringslivet Exempel på aktiviteter Samverkan inom utbildning och forskning på högskolenivå Samverkan mellan utbildning, forskning och näringsliv Utveckling och utbildningsinsatser mot näringslivet Undersökning om och uppföljning av miljösituationen Huvudsakliga stödmottagare Universitet/högskolor, gymnasialskolor, FoU, kompetenscentra, näringsliv, regionala och lokala myndigheter och m.fl. Indelning i kategorier Indelningen i kategorier är baserad på Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001, dess bilaga Indelning av insatsområden i olika kategorier. Kategori 16 Stöd till SMF och till hantverkssektorn Kategori 18 Forskning, teknisk utveckling och innovation. Kategori 23 Utveckling av utbildning och yrkesutbildning Kategori 24 Arbetskraftens flexibilitet, företagaranda, innovation, informations- och kommunikationsteknik. Ekonomisk ram i euro TOT Medlemsländerna Finland + Sverige Norge Totalt Offentlig Privat Totalt Totalt EU Nationell EU % 12 186 067 8 700 667 7 446 667 4 468 000 2 978 667 60 1 254 000 3 485 400 Norge Totalt Offentlig Privat Tot. Central Regional 3 485 400 2 739 000 1 369 500 1 369 500 746 400 Indikatorer Programindikatorer. Programindikatorer har en övergripande karaktär och återfinns i de flesta av åtgärderna. Programindikatorer har till syfte att säkerställa långsiktighet samt att de insatser som genomförs bidrar till måluppfyllelsen enligt programmet. Indikator Definition Enhet Totalt Män Kvinnor Nya arbetstillfällen Nya permanenta arbetstillfällen i företaget Antal nya företag 30 15 15 eller institutionen räknade i årsarbetskrafter totalt, antal som ägs (=1650 tim) och som inte skulle ha funnits av män, antal som utan projektets insatser. Arbetstillfällen som finns kvar efter projektets slut. ägs av kvinnor (om mixat ägande ange bara antalet) 23