Rikstermbanken Alla termer på ett ställe Karin Dellby Terminologicentrum TNC 29 november 2014
Rikstermbanken Hur kom den till? finansiering, uppdrag innehåll Användning Förvaltning Framtid
Hur kom Rikstermbanken till? TISS Mål i mun Bästa språket Språklagen IT-propositionen
Hur kom Rikstermbanken till? TISS Mål i mun Bästa språket Språklagen IT-propositionen
TISS: terminologisk infrastruktur i Sverige inventering: kartläggning av terminologiska resurser utveckling, fördjupning: termgrupp samordning: terminologisamordningsprogram utbildning: kursplan, utbildningsmaterial hjälpmedel: terminologiportal med nationell termbank: Rikstermbanken
Hur kom Rikstermbanken till? TISS Mål i mun Bästa språket Språklagen IT-propositionen
Mål i mun SOU 2002:27 Åtgärder skall vidtas för att säkerställa att svenska termer och uttryck kan skapas inom alla de områden där vi vill kunna använda svenskan. Vår bedömning: Terminologiarbete bör integreras i de satsningar som görs på mjuk infrastruktur inom ITområdet*. *resurser i form av tillgängliggjord information, grundläggande tjänster och funktioner (Digitaliseringskommissionen)
Bästa språket Proposition 2005/06:2 En rikstermbank behövs för att säkra tillgång till termer av hög kvalitet I IT-propositionen har vi också framhållit att uppbyggnaden av en nationell central termbank, en rikstermbank, är en förutsättning för en smidig tillgång till och kvalitetssäkring av svenska termer inom olika verksamhetsområden. En bra utformad och kvalitetssäkrad termbank kan på sikt bli ett effektivt verktyg för fackexperter, medier, företag, myndigheter, universitet och högskolor och översättare, som snabbt kan behöva få tillgång till aktuell svensk terminologi, samt för utvecklingen av nya IT-tjänster.
Språklagen Svensk författningssamling 2009:600 12 Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.
Hur kom Rikstermbanken till? TISS Mål i mun Bästa språket Språklagen IT-propositionen
IT-propositionen prop 2004/05:175 Termdatabaser bör samlas i en rikstermbank Uppbyggnaden av en central termbank, en rikstermbank, är väsentlig för tillgången till och kvalitetssäkring av svenska termer. En bra utformad och kvalitetssäkrad termbank blir på sikt ett effektivt verktyg för fackexperter, medier, företag, myndigheter, universitet och högskolor och översättare, som snabbt kan behöva få tillgång till aktuell svensk terminologi, samt för utvecklingen av nya IT-tjänster.
Uppdraget Regeringsbeslut daterat den 30 mars 2006 1 500 000 svenska kronor Påbörja uppbyggnaden av en nationell termbank, Rikstermbanken. Säkerställa tillgång till och god kvalitet på svenska termer.
Sammanfattning Hårt arbete Uthållighet Ambassadörer Och lite medvind
Innehåll, förväntningar Rikstermbanken bör huvudsakligen spegla den svenska begreppsvärlden men bör för den skull inte enbart innehålla svenska termer. För att den skall kunna fungera på det sätt som beskrivits krävs även att motsvarigheter på främmande språk ingår i termbanken, och då inte bara motsvarigheter på engelska utan även på olika invandrarspråk och på de officiella minoritetsspråken. IT-propositionen prop 2004/05:175
Innehåll, principbeslut Möjliga metoder : Portal som söker i olika källor (=ingen bearbetning alls av material) Välja ut en definition av alla som finns tillgängliga (=ta på sig ansvar som normerande) Skapa ny definition: riksnorm? Beslut Rikstermbanken ska redovisa terminologin i Sverige, bredd, omfång, djup TNC bearbetar materialet före publicering
Innehåll, mål Materialet ska vara Omfattande Representativt Varierande Tillförlitligt Av god terminologisk kvalitet Upphovsrättsligt oklanderligt
Innehåll, anskaffning 1. inventering 2. förfrågan 3. insamling 4. formatering 5. granskning 6. (återkoppling) 7. import 8. uppdatering
Innehåll, urval Fackspråk, inte allmänspråk Strukturerat (term, definition, källa, förklaring osv.) Svensk term ska finnas Digitalt
Rikstermbanken föds 19 mars 2009 Näringsdepartementet Infrastrukturministern invigde
Lyckades vi uppnå målen för innehållet? Materialet ska vara Omfattande Representativt Varierande Tillförlitligt Av god terminologisk kvalitet Upphovsrättsligt oklanderligt
Omfattande, representativt? ca 105 000 termposter 27 språk ca 1800 unika källor ca 280 leverantörer
Varierat? Omkring 280 organisationer: myndigheter (majoriteten) statliga affärsverk, bolag privata företag branschorganisationer, föreningar termgrupper Terminologicentrum TNC, Språkrådet utländska organisationer: Nordisk ministerråd, TSK, Nordiska språkrådet Försäkringsförbundet Green Cargo Högskoleverket Institutet för infologi Jernkontoret Jordbruksverket Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Kommittéservice Konjunkturinstitutet Kriminalvården Kungliga biblioteket Livsmedelsverket Lotteriinspektionen Luftfartsstyrelsen Läkemedelsverket Länsstyrelsen Västra Götaland Medlingsinstitutet Migrationsverket Miljövårdsberedningen Montus förlag Mäklarsamfundet Nordic Sugar
Tillförlitligt? Fackexperternas kompetens bedöms alltid Upphovsrätt: rutin för att inhämta upphovspersonernas medgivande
Förvaltning Sekretariat med rutiner, riktlinjer för: innehållsförvaltning teknisk förvaltning Referensgrupp(er)?
Användning Vad vet vi om användningen? Statistik Sporadisk återkoppling
Frågor för framtiden Mål: att fortsatt vara en relevant och aktuell källa för terminologianvändning Vem ansvarar för att innehållet är uppdaterat? Hur blir vi ännu mer använda? Teknik och innehåll Finansiering?
Grattis TSK på 40-årsdagen! önskar Terminologicentrum TNC