Uppföljningsrapport av åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer för utomhusluft i Uppsala för 2009

KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Datum 2010-03-03 Diarienummer KSN-2010-0108 Länsstyrelsen Uppsala län Uppföljningsrapport av åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer för utomhusluft i Uppsala för 2009 Bakgrund Länsstyrelsen fastställde den 24 november 2006 (dnr 502-8456-06) Uppsala kommuns förslag till åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för partiklar och kvävedioxid. Uppsala kommun kompletterade våren 2009 åtgärdsprogrammet med en åtgärdsplan för 2009-2010. Denna rapport hänvisar därför både till det ursprungliga åtgärdsprogrammet och till åtgärdsplanen. Rapporten innehåller också svar på de synpunkter som länsstyrelsen i september 2009 lämnade på rapporten för 2007-2008. Kopplingar luftkvalitet och folkhälsa Många studier visar på ett samband mellan höga halter av luftföroreningar och försämrad hälsa. Exponering kan ge effekter både på kort och lång sikt. Påverkan gäller hjärta, kärl och luftvägar. Mest utsatta är barn och de som redan har problem. För en något mer utförlig beskrivning se bilaga 1. Mätningar Under 2009 har PM10 och NO 2 mätts på Kungsgatan. Uppsala kommun deltar också i Urbanmätprojekt samordnat av IVL, där urbana bakgrundshalten mäts. I rapporten redovisas resultaten av mätningarna på Kungsgatan och en trendanalys genomförs för mätningar vid Kungsgatan och urbanmätstationen. Se bilaga 2 för närmare beskrivning av mätmetod av PM10 och NO 2. Postadress: Uppsala kommun, Kommunstyrelsen, 753 75 Uppsala Besöksadress: Stadshuset, Vaksalagatan 15 Telefon: 018-727 00 00 (växel) Fax: 018-727 00 01 E-post: kommunstyrelsen@uppsala.se www.uppsala.se

2 (12) Mätplatsen I juli 2007 flyttades mätinstumentet till nordöstra sidan av Kungsgatan, vid stadshuset. Mätningen har alltså de senaste åren skett i ett dubbelsidigt gaturum till skillnad från den tidigare placeringen i ett enkelsidigt gaturum. Platsen bedöms ha de högsta halterna av PM10 och NO 2 i Uppsala. Osäkerhet om mätutrustningen var rätt placerad ledde till att Uppsala kommun hösten 2009 lät IVL utvärdera mätutrustningens placering (bilaga 3). De konstaterade att mätutrustningen uppfyller de flesta av kriterierna enligt mätföreskrifterna men möjligen står något för nära närmsta körfälts mittpunkt och något för långt från fasaden. Faktorer som möjligen kan leda till att de uppmätta värdena blir något högre än om mätutrustningen varit helt korrekt placerad. Utredningen från IVL visade även att vid en flyttning av instrumentet närmare fasaden kan mätvärdena bli både högre och lägre beroende på lokala vindförhållanden. Uppsala kommun har trots det ansett att det bästa alternativet är att behålla nuvarande mätplats. En flyttning närmare fasaden innebär att instrumentet hamnar mitt på trottoaren något som av flera skäl inte kunnat accepteras. Alternativet skulle vara att hitta ett annat mätstationsläge som kan uppfylla samtliga mätkriterier vilket är svårt i innerstaden med tvåsidig bebyggelse. Bibehållet läge innebär dels att mätningarna även framöver sker på den plats som bedöms ha de högsta halterna av PM10 och NO 2 dels att mätningar går att jämföra med tidigare mätningar och därför ger bättre information om hur halter förändrats över tid. Mätningen sker också där människor faktiskt vistas och mätutrustningen ska ju placeras så att den på ett så bra sätt som möjligt speglar den luft människor andas in. Uppsala kommun kommer därför i denna rapport och även framöver att använda sig av dessa värden utan vidare justering. Urbanmätstationen är placerad vid Stadsbiblioteket enligt de kriteria som IVL använder för sina mätplatser inom urbanmätnätverket. Resultat PM10 Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet för PM10 på Kungsgatan klaras för 2009, men inte miljökvalitetsnormen för dygn som överskridits 43 dagar jämfört med tillåtna 35. Det visar sig att de hittills genomförda åtgärderna inte har haft tillräcklig effekt på PM10 halterna på Kungsgatan. Tabell 1 Resultat av PM10 mätningar under 2007*, 2008 och 2009. Resultat PM10 2007* 2008 2009 Miljökv.norm Datatäckning (%) 44 97 98 Årsmedelvärde (µg/m 3 ) 24 31 27,8 40 Max Dygnsmedelvärde (µg/m 3 ) 120 444 272 90-percentil** Dygnsmedelvärde (µg/m 3 ) 47 63 57 Antal dygn över 50 µg/m3 13 53 43 35 *På grund av gatuarbeten och flytt av utrustningen gjordes uppehåll i mätningen av PM10 från slutet av november 2006 till juni 2007. ** Dygnsmedelvärdet anges som 90-percentil. Det innebär att de 10 % högsta dygnsmedelvärdena räknats bort. Det innebär i princip att de 35 dagar som överskridanden får ske räknats bort. 2

3 (12) För att förbättra möjligheterna till uppföljning av miljökvalitetsnormerna har 19 specifika mätpunkter valts ut och lagts till i det årliga trafikmätningsprogrammet. Målsättningen är att dessa 19 punkter ska mätas varje år på hösten. I figur 1 nedan jämförs dessa punkter med de trafiktålighetsberäkningar som gjorts tidigare och som ger en indikation på hur höga trafikflöden olika gatuavsnitt tål utan att MKN överskrids. 25000 Trafikräkningar och beräknad trafiktålighet för att klara MKN PM10 i utvalda gatusnitt (röd färg markerar överskridanden) År 2008 och 2009 Trafikräkning 2008 Trafikräkning 2009 PM10 nivå 21300 20000 16800 17000 18200 17500 14300 14300 15000 13700 12800 12000 12000 11200 9400 10000 5000 6574 5886 7482 15200 16363 13637 9889 12203 15706 14807 8831 11903 8381 10481 9637 10882 15408 7459 0 Bäverns gränd V Kungsg Bäverns gränd Ö Ö Ågatan Börjegatan N Ringgatan Drottninggatan Ö N Slottsg Kungsgatan N Vaksalag Kungsgatan N Bangårdsg Kungsg N Bäverns gränd Kyrkogårdsg N S:t Olofsg 7338 Luthagsespl Ö Sysslomansg Luthagsespl Ö Kyrkogårdsg Luthagsespl V Kyrkogårdsg 1916 8561 12622 14889 14519 10621 10798 18459 Sysslomansgatan S Skolg Vaksalagatan V Torkelsg Väderkvarnsg N Vaksalag Väderkvarnsg S Hj Brantingsg Väderkvarnsg N Strandbodkil Östra Ågatan N Hamnespl Övre Slottsgatan N Drottningg Nedre Slottsgatan N Munkg 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Figur 1 Trafikflöden 2008-2009 jämfört med trafikflöden som gatan beräknats tåla för att klara miljökvalitetsnormen för PM10 Jämförelserna i figuren visar dock att MKN endast skulle överskridas på ett avsnitt av Vaksalagatan och Övre Slottsgatan, inte på Kungsgatan. Den PM10-karta för Uppsala stad som Luftvårdsförbundet gjorde 2008 och uppdaterade i november 2009 beräknar överskridanden enbart på Kungsgatan och Övre Slottsgatan. Förmodad orsak till överskridandet Trafikräkningar har gjorts vid 12 punkter i innerstaden innerstadssnittet varje vår (marsapril). Innerstadssnittet omfattar ett område som begränsas av järnvägen, Strandbodkilen, 3

4 (12) Kyrkogårdsgatan och Luthagsesplanaden. Detta motsvarar i stort det område där miljökvalitetsnormerna överskrids. Antalet bilar över innerstadssnittet minskade något mellan 2004 och 2007 men ökade igen 2008, se figur 1. Ökningen fortsatte 2009 från 98 000 fordon per vardagsmedeldygn (f/vmd) år 2008 till 104 000 år 2009, ca 6 %. Samma tendens verkar gälla Kungsgatan vid stadshuset där en ökning av det totala trafikflödet noterats, från ca 15000 f/vmd år 2008 till ca 16000 år 2009. De stora nya centrumnära bostadsområdena norr och söder om stadskärnan, dvs Kapellgärdet och Kungsängen, kan ha medfört trafikökningar på vissa gator och vara en del av förklaringen till ökningen. De fortsatta arbetena vid resecentrum och Strandbodgatans avstängning påverkar också trafiken i centrum. 140 Innerstads/centrumsnittet Trafikflödet summerat över tolv snitt runt innerstaden åren 2001-2009 Tusental fordon/vmd 120 100 80 60 40 97 97 101 107 100 98 94 97 104 20 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Figur 2. Trafikflödet över centrum/innerstadssnittet de senaste åren. Trots trafikökningen har antalet överskridanden av MKN minskat. Orsaken kan eventuellt vara en minskning av användandet av dubbdäck. Men troligen har vädret också varit bidragande. Den torra och snöfria hösten 2008 bör ha lett till ett ökat slitage från dubbdäck jämfört med den snörika senvintern 2009. Den nya slitlagerbeläggningen som lades på Kungsgatan 2008 kan också ha haft en viss effekt. Att MKN överskrids på Kungsgatan trots att trafikmängden är lägre än den nivå där ett överskridande beräknats (figur 1) kan delvis bero på bussarna. Andelen tung trafik är idag ca 15 % på Kungsgatan. Enligt en brittisk undersökning kan tung trafik riva upp ca 10 gånger mer partiklar än personbilar (axeltrycket är ungefär tio ggr så stort). Detta skulle i så fall kunna medföra att bussarna på Kungsgatan bidrar mer än personbilarna till de höga halterna av PM10. Möjligen kan också det stora antalet bussar bidra till längre kötider och stopptider vid signaler än vad som tagits med i beräkningarna. 4

5 (12) Trend PM10 I Figur 3 och Figur 4 visas trenden av PM10 halterna vid Kungsgatan respektive urbanmätstationen. Mätningar av PM10 vid urbanmätstationen pågår under vinterhalvåret och anges som periodmedelvärde. Dessa mätningar visar en tydligt nedåtgående trend. Trenden vid Kungsgatan för årsmedelvärdet har varit stabil för de senaste åren. (eftersom mätningarna under 2006 och 2007 inte är kompletta bör dessa inte tas med i trendanalysen). Jämförelse av trenden på Kungsgatan med trenden vid urbanmätstationen skulle tyda på att lokal påverkan bidrar till en ökande andel av halterna på Kungsgatan. 80 µg/m3 70 60 50 40 Årsmede l 90- percentil MKNår MKNdygn 30 20 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 '2006* 2007* 2008 2009 År Figur 3 Årsmedelvärde och 90 percentil dygnsmedelvärde PM10 från 1998 till och med 2009 på Kungsgatan * Ej mätt helår. Mätaren avstängd för flytt fr o m 2006-11-26 till till 2007-07-18 ** Dygnsmedelvärdet anges som 90-percentil. Det innebär att de 10 % högsta dygnsmedelvärdena räknats bort. Det innebär i princip att de 35 dagar som överskridanden får ske räknats bort. 25,0 µg/m 3 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Vinterhalvår Figur 4 Periodmedelvärde av PM10 under vinterhalvåret vid urbanmätstation i Uppsala (bilden är tagen ur IVL rapport B1801) 5

6 (12) Resultat NO 2 Under 2009 har NO 2 mätts kontinuerligt på en sida av Kungsgatan. Detta har skett vid samma mätstation som PM10 för bättre samordning. Under 2007 och 2008 mättes NO 2 med så kallade passiva provtagare från IVL på tvåplatser vid Kungsgatan, vid stadshuset (NÖ) och stadsteatern (SV). Den nya metoden (se bilaga 2) ger högre upplösning än de passiva provtagarna. Det bör dock noteras att de tidigare mätningar gett högre värden på den sydvästra sidan, den som inte mäts idag. Tabell 2 Resultat av NO 2 mätningar under 2007, 2008 och 2009. Resultat NO 2 µg/m 3 2007 2008 2009* Miljökvalitetsnorm Årsmedelvärde Sydvästra 36 40 40 Årsmedelvärde Nordöstra 29 32 33 40 Antal dygn > dygnsnormen** 9 7 * Kontinuerlig mätning på Östra sidan. Västra sidan mättes inte under 2009 ** Med passiv mätning går det inte att få dygnsmedelvärden. SLB har en matematisk modell för att beräkna dygnsöverskridanden utifrån de passiva mätningarna. Detta skulle då ge jämförbara värden för 2003-2008. Naturvårdsverkets luftlab. (ITM) ansåg dock inte att denna modell var acceptabel. Miljökvalitetsnormen för årsmedelvärdet (40 µg/m 3 ) klaras 2009 för Nordöstra sidan. På sydvästra sidan kan värdet, om liknande skillnader som tidigare år kvarstår, ligga i nivå med MKN. Den högre upplösningen på den nya mätmetoden gör dock att värdena inte är helt jämförbara. Enligt MKN får dygnsmedelvärdet överskridas max 7 dagar. 2009 överskreds det 9 dagar på Kungsgatan. 50 µg/m3 45 40 35 30 25 Stadshuset Stadsteatern MKN-år 20 15 10 5 0 2000 2001 2002 2003* 2004* 2005* 2006* 2007* 2008* 2009 År Figur 5 Årsmedelvärde för NO 2 uppmät vid Kungsgatan, * indikerar att provtagningen har sked med IVL diffusionsprovtagare 6

7 (12) Förmodad orsak till överskridandet Eftersom inga dygnsmedelvärden mätts tidigare går det inte att säga om årets överskridanden är fler eller färre än normalt. Att sex av överskridandena kom under perioden september december kan tyda på att den kalla senvintern med medföljande inversioner orsakat fler överskridanden av dygnsnormen detta år. Trend NO 2 I Figur 5 visas de uppmäta halterna för NO 2 på Kungsgatan som årsmedelvärde från och med 2000. Tittar man på den Östra sidan så har halterna legat relativt konstant de senaste tre åren, möjligen kan en viss ökande trend ses. Denna skulle kunna motsvaras av den något ökade trafiken. Halterna som uppmätts vid urbanmätplatsen vid stadsbiblioteket har visat en minskning sedan 02/03. Lägsta halten uppmättes under vinterperioden 2007/08 (figur 6). För år 2008/2009 så har dock halten stigit igen.. NO 2 (µg/m 3 ) 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 86/87 87/88 88/89 89/90 90/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Figur 6 Periodmedelvärde för NO 2 uppmät vid urbanmätplatsen Vinterhalvår Beräkningar För att få en aktuell uppfattning av om andra gatuavsnitt ligger i riskzonen för att överskrida MKN uppdaterades i november 2009 PM10-kartan från Luftvårdsförbundet. Denna redovisas både som en karta för Uppsala stad (bilaga 4a) och en för Uppsala kommun (bilaga 4b). Enligt denna är överskridanden i staden troliga om inga ytterligare åtgärder genomförs på: Kungsgatan mellan Bangårdsgatan och St Persgatan. Övre Slottsgatan mellan Åsgränd och Drottninggatan. 7

8 (12) Några sträckor ligger också nära överskridanden enligt. Bland annat fler avsnitt av Kungsgatan och Övres Slottsgatan samt delar av Väderkvarnsgatan, Luthagsesplanaden, Vaksalagatan, Östra Ågatan, Sysslomansgatan och Nedre Slottsgatan. För kommunen som helhet är det främst på trafiklederna som Bärbyleden och Enköpingsvägen som överskridanden eventuellt skulle kunna ske. Detta är ju rena trafikleder och inga platser där människor vistas. Men även Tycho Hedéns väg visar relativt höga beräknade värden, något som måste följas upp om detta avsnitt framöver ska förtätas. En liknande karta kommer att tas fram för NO 2 under våren. Denna kommer att bifogas rapporten alternativt skickas in som komplement senare under våren. Åtgärder Enligt åtgärdsplanen ska följande åtgärder genomföras under 2009: Hastighetssänkning i delar av innerstaden till 30 km/h Åtgärder för att minska trafikmängden på Kungsgatan ska påbörjas 2009 Information och marknadsföring Förberedelser för inrättandet av miljözon 2010. Löpande åtgärder enligt Åtgärdsprogrammet. Åtgärder för att förbättra uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder. I åtgärdsplanen beskrivs tydligare vad som menas med dessa åtgärder. Det har också tillkommit en ny åtgärd: Dubbdäcksförbud på del av Kungsgatan och Vaksalagatan 2010 Hastighetssänkning i innerstaden till 30 km/h Hastighetssänkningen skulle genomföras under hösten 2009 efter att gatu- och trafiknämnden fastställt avgränsningar. Nämnden såg en möjlighet att göra en bättre åtgärd genom att samordna en 30-zon med dubbdäcksförbud på vissa avsnitt, vilket ny lagstiftning nu ger möjlighet till. Beslutet om lokala trafikföreskrifter fördröjdes därmed. I december uppdrog nämnden till kontoret att upprätta dessa föreskrifter. 30-zon och dubbdäcksförbud införs därmed under 2010. För aktuella områden för detta se bilaga 5. Åtgärder för att minska trafikmängden på Kungsgatan ska påbörjas 2009 Under 2009 förväntades även hastighetssänkning, förbättrad information och reglering av bussfilerna ge en viss trafikminskning. Tydligare bussfil_reglering genomfördes 2009 och hastighetssänkningen kommer 2010 se ovan. Dragarbrunnsgatan har öppnats mellan Bäverns gränd och Strandbodgatan. Sedan åtgärderna genomförts visar mätningar att trafiken på Kungsgatan mellan Barngårdsgatan och Strandbogatan minskat något men trafikmängden norr om Bangårdsgatan har dock ökat något. 8

9 (12) Information och marknadsföring Denna ska enligt planen vara inriktad på att implementera hastighetssänkningen och arbetat med trafikminskningen på Kungsgatan, samt förbereda för införandet av Miljözon 2010. Information och marknadsföring av hastighetssänkning, dubbdäcksförbud och miljözon kommer att ske under 2010 i samband med genomförande av åtgärderna. Viss information om den kommande miljözonen har gjorts via Uppsalatidningen och hemsidan. Någon informationskampanj om dubbdäck genomfördes inte 2009, bland annat eftersom gatu- och trafiknämnden har känt till att Vägverket skulle genomföra en omfattande sådan inför vintern. En informationskampanj om de nya stomlinjerna och taxeharmoniseringen av bussarna har genomförts i syfte att öka resandet med kollektivtrafiken. Förbereda inrättandet av miljözon 2010. Gatu- och trafiknämnden har med inrättande av miljözon i uppdragsplanen för 2010. Förberedelser har startats och genomförande kommer att ske under andra halvåret 2010. Den kartläggning av tunga fordon i centrum som finns med i åtgärdsplanen har inte genomförts eftersom den inte ansågs nödvändig för att kunna fatta beslutet om miljözon. Uppföljning och effekt av genomförandet får i stället ske via de löpande mätningarna. Löpande åtgärder Busstrafiken Resandet under året ökade med 4,5 procent jämfört med 2008, se figur 7. Primärresor 12 000 11 500 Tusen resor 11 000 10 500 10 000 Primärresor 9 500 9 000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Figur 7 Antal primärresor i stadstrafiken (primärresor ger en mer rättvisande bild än totalt antal resor eftersom inte alla övergångar registreras). I samband med vintertidtabellen uppgraderades tre linjer, 2, 5 och 7 till stomlinjer. Tillsammans når linjerna cirka 55 procent av Uppsala tätorts invånare, lika många arbetsplatser samt 85 procent av universitetens lokaliteter. Flex- och närlinjerna läggs ned och ersätts av servicelinjer med större turtäthet och täckning än tidigare. Antalet SMS-biljetter har fortsatt att öka. 9

10 (12) Tillgängligheten har förbättrats. Samtliga bussar på linjerna 10, 13, 110 och 115 är utrustade med ramp, och anges i tidtabellen med rullstolssymbol. 2009 var 95 % av alla bussar utrustade med låggolv och låg entré. Det som är bra för de funktionshindrade är bra för alla resenärer. Försök påbörjades under våren 2009 med syntetisk biodiesel framställt av restprodukter från fiskrens producerat i Norge och pågår stadigvarande. Under hösten 2009 har gatu- och trafikkontoret tillsammans med UL och UB för första gången arbetat fram en marknadsplan för stadsbussarna. Gatustädning Viss utökad gatustädningen har genomförts under 2009. De metoder som prövats har i utvärderingar visat sig ha liten effekt. (I Stockholm görs dammbindning med kort varsel när värdena är höga men metoden har en ganska kortvarig effekt och är dyrt). Nya metoder utvecklas men än så länge finns ingen som visat sig ge bra effekt. Uppsala kommun följer dock de försök och den utveckling som sker. Övrigt Arbetet har fortsatt med att förbättra leden Tycho Heden, Stålgatan, Kungsängsleden och därmed minska genomfarten i centrum. Fler sträckor med dubbla filer och fler rondeller är några åtgärder. Arbetet beräknas vara helt klart 2010. Under året har det också tillkommit ytterligare fyra etapper av blå-trettioområden i bostadsområden, vilket bör ha en positiv inverkan på den lokala luftkvaliteten. Åtgärder för att förbättra uppföljning och utvärdering av genomförda åtgärder. Korta beskrivningar har under 2009 tagits fram för genomförandet av mätningar av PM10 och NO 2 samt trafikräkningar (bilaga 2 + 6). Utvärderingar av luft- och trafikmätningar görs regelbundet. Arbetsgruppen har under året (efter antagande av åtgärdsplanen i april) träffats tre gånger och en avrapportering har gjorts under hösten till styrgruppen kommunstyrelsens arbetsutskott. En ny PM10-karta har tagits fram under året (se bilaga 4a+b). Trafikflödena har 2009 mätts i ytterligare ca 19 punkter utöver de ordinarie mätpunkerna för infarter, brosnitt, innerstad m fl och tanken är att detta mätprogram i hög grad ska kunna genomföras årligen framöver. Dubbdäcksförbud Gatu- och trafiknämnden har fattat ett principbeslut om att införa dubbdäcksförbud på Kungsgatan mellan St Olofsgatan och Strandbogatan samt på Vaksalagatan mellan Storgatan och Kungsgatan. Kontoret har påbörjat processen med att ta fram lokala trafikföreskrifter. Förbudet kommer genomföras inför nästa vinter. Se bilaga 5. 10

11 (12) Länsstyrelsens synpunkter Länsstyrelsen svarade i september 2009 på den rapportering kommunen gjorde för 2007 2008, inklusive åtgärdsplanen. En del av de brister som länsstyrelsen påpekade i kommunens rapportering för 2007 2008 har åtgärdats. Det gäller t ex mätningen av NO 2 som nu är kontinuerlig. Några brister kvarstår dock. Den viktigaste är att miljökvalitetsnormerna fortfarande överskrids och att ingen egentlig förändring har skett av halterna PM10 och NO 2 de senaste åren. Enligt gällande NFS 2007:7 14 bör mätningarna kompletteras med beräkningar om halterna av en förorening överskrider eller riskerar att överskrida MKN. Sådana har inte gjorts för NO 2 utan endast för PM10. Om halterna överskrider den nedre utvärderingströskeln ska en validering av de beräknade halterna mot uppmätta värdena göras (NFS 2007:7 16), en sådan validering saknas. Den koppling mellan åtgärder och folkhälsa som kommunen utlovat under 2009-2010 bör tas fram. Kompletterande beräkningar för NO 2 ska tas fram under våren. Hur validering av beräknade halter ska göras om dessa överskrider nedre utvärderingströskeln är oklart. Naturvårdsverket har inte heller något klart svar utan kommer att utreda frågan i samband med framtagandet av ny handbok. Den koppling mellan åtgärder och folkhälsa som länsstyrelsen efterfrågar är inkluderad i denna rapport. Slutsats Halterna för PM10 ligger något lägre för 2009 än 2008. Om detta beror på de åtgärder som gjorts eller på den snörikare vintern är omöjligt att säga. Det är också något oroande att mätvärdena av PM10 är så pass konstanta på Kungsgatan trots att de uppmätta bakgrundsvärdena påvisar en klart minskande trend. De åtgärder som kommer att införas 2010 med 30-zon i centrum och dubbdäcksförbud på Kungsgatan bör kunna leda till att halterna sjunker under 2010. Det är dock viktigt att följa trafikflödena i staden så att inte nya problem uppstår på andra gatuavsnitt om trafikanterna väljer andra vägar. 11

12 (12) Reservationer Lena Hartwig, Jan Ask, Stavros Giangozoglou, Hilde Klasson (alla S), Ilona Szatmari Waldau (V) och Niclas Malmberg (MP) reserverar sig i form av särskilt yttrande enligt bilaga 7. På kommunstyrelsens vägnar Gunnar Hedberg ordförande Per Davidsson sekreterare Bilagor 1. Hälsoeffekter av höga halter PM10 och NO2 2. Beskrivning av mätningar och mätmetoder för PM10 och NO 2. 3. Utvärdering av mätutrustningens placering av IVL 4. PM10-karta; a) Uppsala stad b) Uppsala kommun 5. Karta över 30-zon och dubbdäcksförbud 6. Beskrivningar för genomförandet av trafikräkningar 12