Granskning av tillsynsverksamheten inom miljönämnden Habo och Mullsjö kommuner Januari 2016 Torbjörn Bengtsson, Sofia Josefsson och Sebastian Lundin
Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Diskussion och bedömning 11
Sammanfattning Deloitte AB har av de förtroendevalda revisorerna i Habo och Mullsjö kommuner fått uppdraget att granska tillsynsverksamheten inom den gemensamma miljönämnden. Revisionsfråga Bedriver miljönämnden tillsynsverksamheten på ett ändamålsenligt och ur en ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt? Svar på revisionsfråga Vår bedömning är att miljönämnden inte bedriver tillsynsverksamheten på ett ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Nämnden har förbättringsmöjligheter avseende ändamålsenligheten gällande verksamheten. Utifrån vad som framkommit i granskningen lämnas följande iakttagelser och rekommendationer: Iakttagelser Nämndens behovsutredning sträcker sig över ett år vilket är ett avsteg från lagstiftningen. Vi noterar att arbete pågår med ny behovsutredning. Det saknas direkt koppling mellan behovsutredning och tillsynsplan. Nämnden rapporterar inte nedlagd tillsynstid på objektsnivå inom hälso- och miljöskydd. Nämnden har inte fastställt ett mål för kostnadstäckningsgraden. Enligt vår beräkning uppgår kostnadstäckningsgraden till 11 % inom hälsoskydd, 85 % inom livsmedel samt 38 % inom miljöskyddsverksamheten. Fakturerad tillsynstid i relation till nedlagd tillsynstid följs inte upp. Indikationer finns på att all debiterbar tid inte faktureras. Nämnden gör ingen uppföljning av verksamheterna för respektive kommun. Rekommendationer Miljönämnden rekommenderas att utveckla behovsutredningen samt tillse att den sträcker sig över tre år. Miljönämnden rekommenderas att utarbeta en samlad tillsynsplan på objektsnivå med tydlig koppling till behovsutredningen. Miljönämnden rekommenderas att utveckla uppföljningen av utförd tillsyn genom att rapportera nedlagd tid på objektsnivå i EDP Vision. Miljönämnden rekommenderas att analysera varför debiterade timmar skiljer sig från utförd debiterbar tillsyn. Miljönämnden rekommenderas utarbeta ett mål för kostnadstäckningsgraden och att öka debiteringsnivån. Miljö- och hälsoskyddsnämnden rekommenderas sammantaget att öka styrning, uppföljning och kontroll av tillsynsverksamheten. Habo den 11 februari 2016 DELOITTE AB Torbjörn Bengtsson Sofia Josefsson Sebastian Lundin Certifierad kommunal revisor Revisor Revisor 1
1. Inledning 1.1 Bakgrund Miljönämndens uppdrag är att som lokal tillsynsmyndighet övervaka efterlevnaden av miljöbalken, livsmedelslagstiftningen, EU:s förordningar, m.fl. lagstiftningar. Granskningen har utgångspunkt i en övergripande riskanalys. Habo och Mullsjö kommuner har en gemensam miljönämnd sedan år 2000. I samband med det senaste budgetäskandet har miljönämnden lyft fram behov av ytterligare inspektörer. 1.2 Syfte och avgränsning Projektet syftar till att granska på vilket sätt miljönämnden tillser att tillsynsverksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi anser att miljönämnden har förbättringsmöjligheter avseende ändamålsenlighet i verksamheten. Granskningen avgränsas till åren 2013-2015. 1.3 Revisionsfråga Bedriver miljönämnden tillsynsverksamheten på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt? Tillsynsplanen i förhållande till disponibel tid? Hur stor del av inspektörernas disponibla tid går till tillsyn? Motsvarar tillsynsavgifterna storleken på kostnaderna enligt självkostnadsprincipen? Hur stor del av nedlagd tid faktureras kunden? Skiljer sig kostnadstäckningen mellan de olika verksamhetsgrenarna? 1.5 Revisionskriterier Granskningens revisionskriterier är Miljöbalken (1998:808), Miljötillsynsförordning (2011:13), Livsmedelslagen (2006:804), Livsmedelsförordning (2006:813), Förordning (2006:1166) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel och vissa jordbruksprodukter, Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 882/2004 samt kommunens mål och riktlinjer. 1.6 Metod och granskningsinriktning Granskningen har genomförts genom dokumentstudier och analys av statistik samt genom intervjuer. Intervjuer har genomförts med förvaltningschef, inspektörer inom livsmedelskontroll, hälsoskydd och miljöskydd samt en administratör inom förvaltningen. 1.4 Underliggande frågeställningar Vilka mål finns för tillsynsverksamheten? Hur är tillsynsverksamheten organiserad? Uppfylls målen avseende tillsynsverksamheten? 2
2. Granskningsresultat Utifrån genomförda intervjuer och dokumentstudier presenteras i följande kapitel resultatet av genomförd granskning. 2.1 Organisation Miljönämndens geografiska verksamhetsområde är Habo och Mullsjö kommuner. Det finns ett regelverk där fördelningen av antalet ledamöter mellan kommunerna framgår. Kostnadsfördelningen mellan kommunerna är baserad på invånarantalet. Mullsjö kommun står för 39 % och Habo kommun står för 61 % av kostnaderna. Miljönämnden bedriver verksamheten genom en gemensam förvaltning. Förvaltningen består av en miljöchef och 8,4 årsarbetare. Inom förvaltningen utför sju inspektörer tillsynsverksamhet inom miljö-, hälsoskydd- och livsmedelskontroll. Figur 1. Organisationsschema miljönämnden 2015. Gemensam miljönämnd Miljöchef Inom tillsynsverksamheten förfogar varje heltidsarbetande tillsynsinspektör över 1000 timmar till myndighetsutövning. Myndighetsutövning utgörs bland annat av planerade och händelsestyrda kontroller, hantering av klagomål, rådgivning och information gentemot verksamhetsutövare i kommunen. Nämnden bedriver verksamheten som om det vore en geografiskt stor kommun. Det har vid granskningen framkommit att nämnden inte gör någon specifik uppföljning med hänsyn till att det är två kommuners tillsyn man utför. Det upplevs från förvaltningen som att det inte ställts något krav på ytterligare uppföljning från nämnden. 2.2 Mål för tillsynsverksamheten Miljöförvaltningens måldokument är den verksamhetsplan som fastställs av nämnden inför varje år. Verksamhetsplanen innefattar förvaltningens mål och en översiktlig planering av årets arbete. De övergripande målen för förvaltningen år 2015 är att genomföra tillsynsoch kontrollarbete på ett professionellt och effektivt sätt utifrån nationella och regionala mål. På miljönämndens uppdrag, för kommuninvånarna, ska förvaltningen kontrollera att miljöbalken, livsmedelslagen, smittskyddslagen med flera lagar följs. Miljöinspektörer 7 Administration 1,4 Miljönämndens arbete utgår från synsättet att ge största möjliga miljöoch folkhälsonytta med utgångspunkt i de av riksdagen antagna 16 nationella miljökvalitetsmålen och livsmedelverkets nationella mål för livsmedelskedjan. 3
Prioriterade aktiviteter och utvecklingsområden är bland annat att utföra tillsyn och kontroll enligt verksamhetsplanen. Behovsutredning Enligt miljötillsynsförordningen ska en tillsynsmyndighet göra en behovsutredning som sträcker sig över tre år. Därutöver ses över vid behov, minst en gång om året. Behovsutredningen utgör grund för en tillsynsplan. Vi har tagit del av behovsutredningar för åren 2013, 2014 och 2015 och noterar att var och en löper över ett år. Behovsutredningen baseras på antalet objekt och bedömd genomsnittlig tidsåtgång för tillsyn av objektet. Förvaltningschefen gör behovsutredningen inför varje verksamhetsår och justerar tidsåtgången för respektive kategori av objekt i samråd med inspektörerna. I behovsutredningen görs en jämförelse mellan tillgängliga resurser och uppskattat behov av resurser. Vi noterar i tabell 1 och 2 nedan att behovet av personella resurser överstiger tillgängliga resurser enligt behovsutredningen. Tabell 1. Tillgängliga tjänster samt resursbehov enligt 2013-2015 års behovsutredningar. 2013 2014 2015 Tillgängliga tjänster/år 9,7 9,3 9,4 Resursbehov tjänster/år 12,1 10,8 10,6 Resursbrist tjänster/år 2,4 1,5 1,2 Tabell 2. Tillgängliga tjänster samt resursbehov för respektive verksamhet enligt 2015 års behovsutredningar. Hälsoskydd Livsmedel Miljöskydd Tillgängliga tjänster/år 1 1,5 3,8 Resursbehov tjänster/år 1,2 1,5 4,8 Resursbrist tjänster/år 0,2-1 Det framgår av behovsutredningen att det finns tillräckliga personella resurser för livsmedelskontroll. Den stora avvikelsen mellan tillgängliga tjänster och behovet i behovsutredningen finns inom miljöskyddsområdet. Avvikelsen uppgår till en årsarbetare. Vi vill poängtera för läsaren att vi inte kan verifiera substansen i behovsutredningen och vi kan därmed inte avgöra om det identifierade behovet är rimligt. Vi kan dock konstatera enligt vad som framkommer av tabell 5 och 6 att den debiterade tiden är låg. Vi har vid granskningen noterat att miljönämnden påbörjat arbetet med en ny modell för behovsutredning som planeras att tas i bruk år 2016. Tillsynsplan Verksamhetens årliga planering beskrivs i verksamhetsplanen och är antagen av nämnden. För livsmedelskontroll har nämnden även antagit en kontrollplan för perioden 2014 till 2016. Verksamhetsplanen omfattar bland annat tillsyn enligt miljöbalken och livsmedelslagstiftningen. Utöver tillsyn innehåller verksamhetsplanen även 4
samtliga övriga uppgifter som förvaltningen ska utföra så som administration och attestering av fakturor. Det har i granskningen framgått att verksamhetsplanen utgör nämndens tillsynsplan. Det framgår inte tydligt av tillsynsplanen hur mycket tillsyn som ska utföras på respektive objekt, till viss del går det att utläsa antal inspektioner. Vi noterar att verksamhetsplanen saknar tydlig koppling till behovsutredningen. Det går inte att följa upp hur stor del av tillsynsbehovet som nämnden planerar att utföra. Vidare har nämnden pågående arbete med utveckling av en ny modell av behovsutredning vilket kommer tydliggöra kopplingen till tillsynsplanen. Tidsuppföljning I tabellen nedan presenteras resursbehov och redovisad tillsynstid samt administration kopplad till tillsyn utifrån förvaltningens uppföljning av nedlagd tid. Tabell 3. Miljöförvaltningens behov och utfall tillsynstid år 2014. Resursbehov Nedlagd, Nedlagd, debiterbar tid ej debiterbar tid Hälsoskydd 676 timmar 250 timmar 9 timmar Livsmedel 954 timmar 766 timmar 45 timmar Miljöskydd 4 650 timmar 2 648 timmar 160 timmar Totalt 6 280 timmar 3 664 timmar 214 timmar Förvaltningen har delat uppföljningen av tidsrapporteringen i debiterbar och ej debiterbar utförd tillsynstid. Tabell 3 avser endast uppföljning av tid klassificerad som debiterbar och ej debiterbar tillsynstid. Förvaltningen framhåller att rapporterad nedlagd debiterbar tid inte alltid är debiterbar tid. Uppdelningen utgår från tidigare verksamhetssystem, Miljöreda. Nedlagd debiterbar tid enligt tidsredovisning understiger debiterade timmar som framgår av jämförelse med tabell 5 och 6. Totalt utförd tillsynstid uppgår till 3 878 timmar medan resursbehovet uppgår till 6 280 timmar. Vi noterar att en handläggare var sjukskriven delar av år 2014. Det har under granskningen framkommit att nämnden har etablerade rutiner för tidrapportering vilket möjliggör uppföljning av arbetad tid. Rutinerna innefattar inte rapportering av tid på objektsnivå. Möjlighet att rapportera tid på objektsnivå finns i verksamhetssystemet EDP Vision och görs för livsmedelstillsynen. Förvaltningen planerar och följer upp antalet utförda inspektioner inom livsmedelstillsynen i en Excelfil. Inom miljö- och hälsoskyddsområdet är förvaltningens uppföljning uteslutande baserad på arbetade timmar. Det görs ingen uppföljning av antalet utförda kontroller eller nedlagd tid per objekt. Vi noterar att nämnden saknar en överskådlig redogörelse över totalt antal planerade och utförda inspektioner. Vi noterar även att nämnden inte ställer krav på mer utvecklad uppföljning av tidsredovisningen. Vidare 5
kommer pågående arbete med ny behovsutredning medföra ökade möjligheter till uppföljning av nedlagd tid. Förvaltningen har 2016 börjat redovisa nedlagd tid kopplad mot den nya modellen av behovsutredning. 2.3 Tillsynsavgifter Miljöbalken och livsmedelslagstiftningen ger kommuner rätt att ta ut avgifter för tillsynsverksamheten. Av kommunallagen framgår dock att kommuner inte får ta ut högre avgifter än vad som svarar mot kostnaderna för de tjänster eller nyttigheter som kommunen tillhandahåller (självkostnaden). Av förarbetena till miljöbalken framgår att avgifterna skall täcka en myndighets kostnader för verksamhet enligt miljöbalken, främst prövning och tillsyn. För livsmedelskontroller är en kommun skyldig att ta ut en årlig avgift för att täcka kommunens kostnader för offentlig kontroll samt för prövning eller registrering. Tillsynstaxans storlek I granskningen framgår att miljönämnden har utgått från SKLs riktlinjer vid beräkning av taxor för tillsyn enligt miljöbalken samt livsmedelslagstiftningen. Nämnden indexuppräknar taxan varje år och höjer med en procentsats som motsvarar förändringen i det svenska arbetskostnadsindexet LCI (Labour cost index). Taxorna som uppräkningen utgår från är antagna av kommunfullmäktige i Habo och Mullsjö kommuner år 2012. År 2015 uppgår timtaxan till: 909 kr per timme för tillsyn enligt miljöbalken 1 118 kr per timme för kontroll enligt livsmedelslagstiftningen. Tillsyner som inte debiteras med fast årlig avgift eller timtaxa har en fast avgift. Den fasta avgiften debiteras vid exempelvis tillstånd av enskilda avlopp, där debitering för tillsyn sker med ett fast pris oavsett faktisk tillsynstid. Den fasta avgiften är beräknad enlig SKLs rekommendation och utgörs av genomsnittlig tid för kontroll av objektet multiplicerad med timtaxan. Faktureringsrutiner Fakturering av tillsynsavgifter görs genom debitering av årsavgifter och fasta avgifter eller genom timdebitering för nedlagd tid på de objekt som inte har årlig- eller fast avgift. Inom miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner hanteras fakturering av avgifter av en administratör. Fakturering av årsavgifter sker en gång om året. Administratören erhåller då en lista från inspektörerna med uppgifter om vilket belopp som ska faktureras till respektive verksamhetsutövare. Fakturering av timavgifter och tillsyn med fast avgift sker en gång i månaden. Administratören erhåller information om avslutade ärenden från inspektörerna. Inspektörerna specificerar vilken kostnad som ska faktureras för varje utförd inspektion. I granskningen framgår att nämnden saknar möjligheter att kontrollera att all nedlagd tid blir fakturerad. Debiterade avgifter Huvudprincipen för avgifterna är att varje objekt ska stå för de kostnader som de ger upphov till, tillsynsmyndigheten får dock inte ta ut högre 6
avgifter än som svarar mot faktiska kostnader. I tabell 4 presenteras debiterade avgifter år 2013 och 2014 beräknade utifrån uppgifter erhållna av förvaltningen. Tabell 4. Debiterade tillsynsavgifter 2013-2014. Källa: Miljönämnden. 2013 2014 Årlig avgift och taxor, 101 tkr 88 tkr hälsoskydd Årlig avgift och taxor, 498 tkr 601 tkr livsmedel Årlig avgift och taxor, 829 tkr 716 tkr miljöskydd Debiterade avgifter, summa 1 428 tkr 1 405 tkr Intäkterna är lägre år 2014 än år 2013. Den största delen av de debiterade avgifterna utgörs av årliga tillsynsavgifter. I tabell 5 och 6 har en beräkning gjorts av antalet debiterade timmar år 2013 och 2014 med utgångspunkt från nämndens intäkter och timtaxa. Tabell 5. Debiterade timmar hälso- och miljöskyddstillsyn 2013-2014. 2013 2014 Debiterade avgifter, hälso- 930 tkr 804 tkr och miljöskydd Timtaxa, 870 kr 883 kr Hälso- och miljöskydd Debiterade timmar 1 069 timmar 911 timmar Antalet debiterade timmar för hälso- och miljöskyddstillsyn är lägre år 2014 än år 2013. Vi noterar att en handläggare var sjukskriven delar av år 2014 vilket påverkar debiterade avgifter Tabell 6. Debiterade timmar livsmedelskontroll 2013-2014. 2013 2014 Debiterade avgifter, 498 tkr 601 tkr livsmedel Timtaxa, livsmedel 1 070 kr 1 086 kr Debiterade timmar 466 timmar 533 timmar Antalet debiterade timmar för livsmedelskontroll är högre år 2014 än år 2013. Totalt debiterade timmar för tillsyn och kontroll har minskat. År 2013 uppgår debiterade timmar till 1535 och år 2014 till 1444. Debiterade timmar år 2014 avviker väsentligt av förvaltningen erhållna uppgifter om nedlagda debiterade timmar. (Se tabell 3) 7
Enligt livsmedels- och miljölagstiftningen har nämnden rätt att ta ut avgifter av utförd tillsyn. Tabell 5 och 6 indikerar att miljönämnden fakturerar få tillsynstimmar i förhållande till antalet inspektörer. 1 444 timmar 7 inspektörer Figur 2. Genomsnittlig debiterad tid per inspektör år 2014. 206 tim /inspektör Funktionen för tidrapportering per objekt stöds av EDP Vision, nämndens ärendehanteringssystem. Stödet nyttjas inte av nämnden i den utsträckning det är möjligt. Nämnden använder en Excelfil för tidsrapportering av utförd tid. Inspektörerna inom livsmedel rapporterar nedlagd tid i både Excel och EDP Vision. Inspektörerna inom hälso- och miljöskydd rapporterar inte nedlagd tid per objekt fullt ut i EDP Vision. Det går inte att följa upp nedlagd tid på objektsnivå för hälso- och miljöskyddstillsyn. Nämnden följer inte upp att verksamhetsutövarna erhåller tillsynstid i förhållande till den årliga tillsynsavgiften. Till följd av bristfälliga rutiner för rapportering av tid på objektsnivå kan vi inte följa upp om kommunens verksamhetsutövare erhåller den tillsynstid de betalar för genom årsavgiften. Det genomsnittliga antalet debiterade timmar per inspektör uppgår till ca 200 timmar på årsbasis. Nämnden har beslutat att varje årsarbetande inspektör ska utföra 1000 timmar myndighetsutövning. Fakturerad tid i relation till nedlagd tid Nämnden har rutiner för tidrapportering som möjliggör uppföljning av arbetad tid. Det saknas enhetliga rutiner för tidrapportering på objektsnivå, det vill säga hur mycket tillsynstid inspektörerna lägger på respektive verksamhetsutövare. Vid granskningen har vi noterat att: 2.4 Kostnadstäckningsgrad Finansiering av nämndens arbete sker genom avgifter enligt av kommunfullmäktige beslutad taxa samt genom kommunala skattemedel. Nämnden har inte fastställt något mål för kostnadstäckningsgraden i verksamheten. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker vart fjärde år finansieringen inom kommunernas miljö- och hälsoskyddsförvaltningar. I diagrammet nedan presenteras svaren från de kommuner som svarat på SKLs enkät. År 2014 var det 174 kommuner som svarade. 8
SKL - Kostnadstäckning för myndighetsutövning 80 73 70 60 44 48 50 47 39 40 34 22 20 0 Miljöskydd Hälsoskydd Livsmedel 2006 2010 2014 Figur 3. SKLs sammanställning. Kostnadstäckning för myndighetsutövningen. Från SKLs sammanställning noterar vi att kostnadstäckningen generellt skiljer sig åt mellan de olika verksamheterna i landets kommuner. Tabell 7. Kostnadstäckning tillsynsverksamhet i Habo/Mullsjö år 2013. Totalt Hälsoskydd Livsmedel Miljöskydd tillsyn Kostnad 589 tkr 710 tkr 2 052 tkr 3 351 tkr Intäkter 101 tkr 525 tkr 996 tkr 1 622 tkr Kostnadstäckningsgrad 17 % 74 % 49 % 49 % Tabell 8. Kostnadstäckning tillsynsverksamhet i Habo/Mullsjö år 2014. Totalt Hälsoskydd Livsmedel Miljöskydd tillsyn Kostnader 502 tkr 717 tkr 2301 tkr 3520 tkr Intäkter 88 tkr 611 tkr 876 tkr 1574 tkr Kostnadstäckningsgrad 11 % 85 % 38 % 45 % Vi har beräknat kostnadstäckningsgraden i Habo och Mullsjö kommuner. Endast intäkter och kostnader kopplade till tillsynsverksamheten inom hälso- och miljöskydd samt livsmedel är beaktade i beräkningen. Vi vill poängtera för läsaren att uppgifterna är baserade på uppgifter erhållna av förvaltningen. Varför vi inte kan verifiera korrektheten. Den totala kostnadstäckningsgraden i Habo och Mullsjö kommuner har försämrats avseende hälso- och miljöskydd från år 2013 till år 2014. Kostnadstäckningen för livsmedel har ökat från år 2013 till år 2014. Vi noterar att intäkter tillhörande år 2014 bokfördes först år 2015 avseende miljöskydd samt att en handläggare var sjukskriven delar av år 2014 vilket påverkar kostnadstäckningsgraden. Vidare påverkar arbete i Habo kommun avseende biologisk återställning där ersättning om 400 kr per timme utgår från 9
staten. Ersättningen om 400 kr per timme avviker från nämndens fastställda taxa. Totalt sett har Habo och Mullsjö en lägre kostnadstäckning än landets kommuner i genomsnitt inom hälso- och miljöskydd enligt SKLs undersökning. Habo och Mullsjö har enligt vår beräkning en högre kostnadstäckning än genomsnittet för livsmedel år 2014. 2.5 Utfall budget Nämndens budget är ett styrmedel för verksamheten. Vi har tagit del av nämndens budgetdokument och bokslut år 2013 och 2014. Vidare har vi inte i granskningen tagit del av uppföljning år 2015. För år 2013 och 2014 noteras en positiv avvikelse mot budget. Faktiskt utfall av både kostnader och intäkter är lägre än budgeterat. Vi noterar att viss del av budgeterade intäkter innefattar bidrag erhållna av staten för utförda arbeten för exempelvis biologisk återställning. Avvikelse mot budgeterade intäkter beror på huruvida arbetet utförs eller inte. Nämndens intäkter och kostnader har minskat mellan år 2013 och år 2014. Nämndens budget avser både Habo och Mullsjö kommuner. Mullsjö kommun betalar 39 % av nettokostnaden till Habo. Den procentuella fördelningen baseras på antal invånare. Tabell 9. Miljönämndens budget och utfall år 2013. 2013 Budget Utfall Avvikelse Intäkter 7 578 tkr 5 913 tkr Kostnader - 11 502 tkr - 8 890 tkr Totalt - 3 615 tkr - 2 977 tkr 638 tkr Tabell 10. Miljönämndens budget och utfall år 2014. 2014 Budget Utfall Avvikelse Intäkter 7 847 tkr 5 130 tkr Kostnader - 11 652 tkr - 8 262 tkr Totalt - 3 805 tkr - 3 132 tkr 673 tkr 10
3. Diskussion och bedömning Utifrån resultatet av genomförd granskning presenteras i följande kapitel en diskussion kring gjorda iakttagelser samt rekommendationer och förslag på utvecklingsområden. Nämnden saknar en gemensam detaljerad tillsynsplan. I nämndens verksamhetsplan finns en översiktlig plan för vilka aktiviteter som ska genomföras under året. Vår bedömning är att nämnden har begränsade möjligheter att följa upp i vilken mån tillsynsbehovet tillgodoses. Vi har i granskningen noterat att nämnden gör en behovsutredning inför varje verksamhetsår men att det saknas en behovsutredning som sträcker sig över tre år. Vi ser positivt på att nämnden har ett pågående arbete med utveckling av behovsutredningen. Vidare har vi noterat att det inte finns en koppling mellan behovsutredningen och tillsynsplanen i verksamhetsplanen. Nämnden bör inför varje år göra en samlad tillsynsplan som har grund i behovsutredningen. antalet tillsynstimmar. Vi anser att det finns möjlighet för nämnden att utarbeta mer konsekventa uppföljningsmetoder. Nämnden har inte fastställt något mål för finansieringsgraden i tillsynsverksamheten. Uppgifterna i tabell 7 och figur 3 indikerar att kostnadstäckningsgraden är lägre än genomsnittet i SKLs undersökning inom hälso- och miljöskydd. Nämnden bör införa rutiner för att kontrollera att all nedlagd tid blir fakturerad och fastställa ett mål för kostnadstäckningsgraden. Vi ser positivt på att miljönämnden i Habo och Mullsjö kommuner har ett pågående arbete med ny behovsutredning och ny tillsynsplan. Pågående arbetet medför ökade möjligheter för uppföljning och planering av tillsynsverksamheten. Vidare har det i granskningen framgått att nämnden inte har en etablerad rutin för tidrapportering på objektsnivå. Detta medför att nämnden inte kan följa upp i vilken mån verksamhetsutövarna erhåller den tillsynstid som de betalar för. Nämnden bör införa rutiner för tidrapportering på objektsnivå för att möjliggöra uppföljning av nedlagd tid på respektive tillsynsobjekt. Detta för att även möjliggöra uppföljning för respektive kommun. Vidare står det klart att det saknas konsekvent styrning och uppföljning av tillsynsverksamheterna. Vissa skillnader förklaras av att verksamheterna i sin natur är olika, till exempel styrs enheterna av olika lagstiftningar där livsmedelslagstiftningen ställer större krav på detaljerad uppföljning av Svar på revisionsfrågan och rekommendationer Den övergripande revisionsfrågan är: Bedriver miljönämnden tillsynsverksamheten på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt? Vår bedömning är att miljönämnden inte fullt ut bedriver tillsynsverksamheten på ett ändamålsenligt och ur ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. 11
Utifrån vad som framkommit i granskningen lämnas följande rekommendationer och förslag på utvecklingsområden: Miljönämnden uppmuntras att fortsätta arbetet med att utveckla behovsutredningen samt att säkerställa att den sträcker sig över tre år. Miljönämnden rekommenderas att utarbeta en samlad tillsynsplan på objektsnivå med tydlig koppling till behovsutredningen. Miljönämnden rekommenderas att utveckla och öka uppföljningen av utförd tillsyn genom att rapportera nedlagd tid på objektsnivå i EDP Vision. Miljönämnden rekommenderas att nyttja funktionerna i EDP Vision för tidrapportering. Miljönämnden rekommenderas att analysera varför debiterade timmar skiljer sig från utförd debiterbar tillsyn. Miljönämnden rekommenderas utarbeta ett mål för kostnadstäckningsgraden och att öka debiteringsnivån. Miljö- och hälsoskyddsnämnden rekommenderas sammantaget att öka styrning, uppföljning och kontroll av tillsynsverksamheten. 12
About Deloitte Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee ( DTTL ), its network of member firms, and their related entities. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as Deloitte Global ) does not provide services to clients. Please see www.deloitte.com/about for a more detailed description of DTTL and its member firms. Deloitte provides audit, tax, consulting, financial advisory, risk management, tax and related services to public and private clients spanning multiple industries. With a globally connected network of member firms in more than 150 countries and territories, Deloitte brings worldclass capabilities and high-quality service to clients, delivering the insights they need to address their most complex business challenges. Deloitte s more than 210,000 professionals are committed to becoming the standard of excellence. This communication contains general information only, and none of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, its member firms, or their related entities (collectively, the Deloitte network ) is, by means of this communication, rendering professional advice or services. No entity in the Deloitte network shall be responsible for any loss whatsoever sustained by any person who relies on this communication. 2015 Deloitte AB 13