samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017
samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap... 3 1.2 Utgångspunkter för inriktningen... 4 2. Inriktning: Stärka den nationella förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap... 5 2.1 Att förebygga i samverkan... 5 2.1.1 Åtgärder för gemensamma analyser av risker och sårbarheter för förmågeutveckling... 5 2.1.2 Åtgärder för funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och samhällsviktig informationsinfrastruktur... 6 2.2 Att hantera i samverkan... 7 2.2.1 Åtgärder för att stärka inriktning och samordning... 7 2.2.2 Åtgärder för att stärka kriskommunikation och samordning av information... 8 2.2.3 Åtgärder avseende förstärkningsresurser... 9 2.2.4 Åtgärder avseende stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap... 10
samhällsskydd och beredskap 3 (10) 1. Inledning 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap Anslag 2:4 Krisberedskap bidrar till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser under fredstida förhållanden och under höjd beredskap. Kapitel 2 beskriver de åtgärder som är prioriterade att söka medel för från anslag 2:4 Krisberedskap och som påbörjas 2017. Inriktningen har kortats ner och formulerats om för att tydligare lyfta fram åtgärder sett till de brister som framgår i de nationella risk- och förmågebedömningarna 2013-2016, samt regeringens beslut om att planeringen för höjd beredskap ska återupptas 1. De åtgärder som beskrivs omfattar dock samma mål och förmågor som inriktningen för 2016. Till inriktningen följer en bilaga som ger en mer utvecklad beskrivning av anslaget. Regeringen anger ett antal förutsättningar måste vara uppfyllda för att medel ska beviljas från anslaget: En behovsanalys ska finnas. Föreslagna åtgärder ska ha påvisbara effekter på samhällets samlade krisberedskap eller den samlade förmågan att hantera kriser och dess konsekvenser. Ansökningar om medel ska vara förenliga med regeringens beslut om inriktning av anslaget. Åtgärder som genomförs ska vara väl avgränsade samt uppföljningsbara. Medför åtgärder framtida löpande kostnader ska ansvarig myndighet redovisa finansieringen av dessa. Förutsättningar för finansiering från anslaget, som behöver beaktas vid planering och genomförande, finns i detalj i en särskild instruktion 2 som bör läsas tillsammans med denna inriktning. För 2017 kan centrala myndigheter söka projektmedel från anslaget. Länsstyrelserna kan endast söka medel för större investeringar inom ramen för denna inriktning för 2017 (utöver åtgärder som tidigare beviljats medel från anslaget). 1 Planeringsanvisningar för det civila försvaret, regeringsbeslut 20151012 (http://www.regeringen.se/globalassets/regeringen/dokument/justitiedepartemen tet/beslut-civilt-forsvar-planeringsanvisningar.pdf). 2 MSB, Förutsättningar för finansiering från anslaget 2:4 Krisberedskap 2017.
samhällsskydd och beredskap 4 (10) 1.2 Utgångspunkter för inriktningen Denna inriktning utgår från regeringens inriktning för anslaget (enligt MSB:s regleringsbrev för 2016) och de finansieringsprinciper som regeringen angett för anslaget. Den föreliggande inriktningen bygger på identifierade och dokumenterade brister och behov av åtgärder inom krisberedskapen som främst redovisats i de nationella risk- och förmågebedömningarna som årligen redovisas till regeringen. Därutöver beaktas andra inriktningar, strategier och handlingsplaner inom specifika områden, samt förslag på prioriteringar som tagits fram inom ramen för de sex samverkansområdena Ekonomisk säkerhet, Geografiskt områdesansvar, Farliga ämnen, Skydd, undsättning och vård, Teknisk infrastruktur samt Transporter.
samhällsskydd och beredskap 5 (10) 2. Inriktning: Stärka den nationella förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap Inriktningen för anslag 2:4 Krisberedskap ska genom nedanstående åtgärder stärka den nationella förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer i fredstid och vid höjd beredskap. För en sammanhållen planering bör befintliga strukturer och processer som används inom den fredstida krisberedskapsplaneringen, så långt möjligt, användas vid planeringen av det civila försvaret. Samverkansområdena ska bidra i planeringen för krisberedskap och höjd beredskap. En gemensam grundsyn, dvs. gemensamma grunder för en sammanhängande planering för militärt och civilt försvar, tas fram av Försvarsmakten och MSB i samverkan och ska redovisas till regeringen senast 10 juni 2016. Med anledning av den kommande grundsynen bör civilt försvar särskilt beaktas i ansökningar om 2:4-medel. När den gemensamma grundsynen har redovisats i juni 2016 kan MSB komma att komplettera inriktningen för anslag 2:4 för 2017. 2.1 Att förebygga i samverkan 2.1.1 Åtgärder för gemensamma analyser av risker och sårbarheter för förmågeutveckling Det är av vikt att den planering av samhällets krisberedskap som sker inom ramen för samverkansområdena utgår från gemensamma analyser av risker, sårbarheter och förmåga. Gemensamma analyser av risker och sårbarheter behöver, liksom myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser (enligt föreskrift, s.k. RSA 3 ), även omfatta höjd beredskap. Gemensamma analyser ska bidra till en bättre överblick och eller en fördjupad bild av behov av utveckling av förmågor och åtgärder för stärkt krisberedskap. Liksom i aktörernas egna RSA, är det angeläget att det finns en koppling mellan redovisade risker/sårbarheter och förmåga att förebygga och hantera dessa risker/sårbarheter. Det är också 3 Föreskrifter (2015:3) och allmänna råd om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser.
samhällsskydd och beredskap 6 (10) angeläget att analysen leder till ändamålsenliga och konkreta åtgärder som tydligt kopplar till identifierade sårbarheter och brister i förmåga. Den nationella risk- och förmågebedömningen 2016 konstaterar att redovisningarna i RSA:er av identifierad samhällsviktig verksamhet ofta är bristfälliga. Väl utvecklade sektorsvisa och sektorsövergripande analyser av risker och sårbarheter behöver tas fram som stöd, bland annat för en säker elförsörjning, försörjning av transport och logistik, drivmedel, telekommunikation, dricksvatten och livsmedel samt sjukvårdsresurser, enligt Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet. 2.1.2 Åtgärder för funktionalitet och kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och samhällsviktig informationsinfrastruktur Nationell risk- och förmågebedömning 2016 pekar på att identifiering av samhällsviktiga verksamheter leder till att dessa kan prioriteras vid en kris eller höjd beredskap. Själva identifieringen medför dock inga direkta krav på exempelvis robusthet och uthållighet i verksamheten och den funktionalitet den tillhandahåller. Här finns utvecklingsbehov när det gäller att ställa sådana krav på samhällsviktig verksamhet. De nationella risk- och förmågebedömningarna 4 pekar även på att ansvariga aktörer behöver särskilt säkerställa tillgången i samhällsviktig verksamhet på uthållig elförsörjning och dricksvatten. Det finns behov av att vidta åtgärder i syfte att säkerställa samhällsviktig verksamhet även vid höjd beredskap. Bedömningen 2016 identifierar att det saknas en samlad bild och gemensam ambitionsnivå för nödvändig tillgång till läkemedel och sjukvårdmateriel. Aktörerna behöver i samverkan ta fram sådana analyser som ett steg i att stärka samhällsviktig verksamhet. Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet 5 innehåller ett antal åtgärder och aktiviteter som ska genomföras för att säkerställa funktionalitet och kontinuitet hos samhällsviktig verksamhet, både under fredstida förhållanden som vid höjd beredskap. För att stödja och påskynda införandet av handlingsplanen kommer anslaget under 2017 att prioritera utvecklingsprojekt som är i linje med intentioner och mål i handlingsplanen och som ska uppnås i samverkan med berörda aktörer. Behov från den nationella risk- och förmågebedömningen ska då beaktas. 4 MSB, Risker och förmågor 2014, dnr 2014-788, 2015. MSB, Nationell risk- och förmågebedömning 2016, dnr 2015-1464 (https://www.msb.se/upload/om%20msb/organisation_uppdrag/redovisade_r U/2016/Nationell%20risk- %20och%20f%c3%b6rm%c3%a5gebed%c3%b6mning%202016.pdf). 5 MSB, Handlingsplanen för skydd av samhällsviktig verksamhet, publikationsnr. MSB597, 2013 (https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/27271.pdf).
samhällsskydd och beredskap 7 (10) Den nationella risk- och förmågebedömningen 2016 identifierar att kunskap om roller och ansvar behöver öka och är fortsatt en prioritering för att stärka krisberedskapen. Till exempel kan gemensamma arbeten om civilt försvar, deltagande i större övningar och gemensamma beroendeanalyser ge sådana kunskaper. En av aktörerna är den enskilda människan, vars kunskap och förmåga att hantera kriser behöver öka, bl.a. i samverkan mellan centrala myndigheter och frivilligorganisationer. Kunskap om beroenden och utveckling av privat-offentlig samverkan är en annan väsentlig del i skydd av samhällsviktig verksamhet. Vidare finns behov av att utveckla resursprioritering avseende samhällsviktig verksamhet (jämför med Styrel). Rekommendationen från den nationella risk- och förmågebedömningen 2014 om att arbetet med informations- och cybersäkerhet behöver utvecklas kvarstår. I samverkan behöver rutiner utvecklas för att säkerställa tillförsel av nödvändig information under krishantering. Verksamhetskritisk information behöver valideras och verifieras, både vid inhämtning och inför extern kommunikation. Se instruktioner för ansökan för mer information om 2:4-finansierade åtgärder för informationssäkerhet. 2.2 Att hantera i samverkan 2.2.1 Åtgärder för att stärka inriktning och samordning Projekt som söker medel för samverkan och eller ledning ska ta sin utgångspunkt i och ha en tydlig koppling till Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar 6 och de aktiviteter som MSB håller samman. Projekten ska genomföras i samverkan mellan myndigheter för att åstadkomma inriktning och samordning vid samhällsstörningar. MSB kommer att prioritera aktörsgemensamma projekt där flera myndigheter: medverkar och tar ansvar för projektets genomförande, har en tydlig roll i projektet, samt avser att använda projektresultatet ur aktörsgemensamma perspektiv. MSB kommer för 2017 att även prioritera projekt som baseras på Konceptet för inriktning och samordning, vilket består av två delar helhetsmetoden och utvecklingsprocesser. När detta stöd riktade sig till länsstyrelserna benämndes det Regional inriktning och samordning. Helhetsmetoden beskrivs utförligt i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. 6 MSB, Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar, publikationsnr. MSB777, 2014 (https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/27483.pdf).
samhällsskydd och beredskap 8 (10) Aktörernas möjligheter att kommunicera skyddat, säkert, tillgängligt och robust, såväl i vardag som i kris och krig, behöver förbättras, samtidigt som kraven på säkerhet och tillgänglighet säkerställs. Centrala myndigheter behöver bli bättre på att använda Rakel och Swedish Government Secure Intranet (SGSI), som underlättar ledning och främjar samverkan med andra aktörer. Under 2017 prioriteras att utveckla gemensamma samverkansformer med stöd av Rakel i enlighet med Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel 7. (Anslaget kommer inte att finansiera införskaffning av Rakelmobiler, abonnemangsavgifter eller övriga förvaltningskostnader.) MSB erbjuder tekniskt stöd som stärker centrala myndigheters arbete för samverkan och ledning, genom att föreslå lämpliga åtgärder vid ledningsplatser. I syfte att stimulera myndigheter att förbättra sina tekniska ledningsplatser kan delfinansiering från anslaget sökas i enlighet med en särskild process för detta. 8 2.2.2 Åtgärder för att stärka kriskommunikation och samordning av information Inom åtgärden 2017 prioriteras projekt som integrerar kriskommunikation i ledning och samverkan för att på så vis bidra till att samhällsstörningar och förtroendekriser hanteras mer effektivt. Detta ska ha sin utgångspunkt i Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar samt Koncept för inriktning och samordning (se ovan). Allmänhetens förtroende är avgörande för att arbetet med krisberedskap ska vara framgångsrikt och är en grund för arbetet med att skapa ett modernt psykologiskt försvar. Samhällets förmåga att identifiera, förstå och möta påverkanskampanjer riktade mot svenskt beslutsfattande och opinion behöver förbättras. Detta gäller även kommunikation med allmänheten och medier i situationer då främmande makt aktivt motverkar kommunikation genom spridande av falsk och vilseledande information. Att förstå påverkanskampanjer kräver utveckling av informationsförsörjning, analysverktyg och metoder. Att möta påverkanskampanjer kräver utveckling av kommunikativa metoder, utvecklad samordning mellan olika aktörer samt möjlighet att nå relevanta målgrupper oavsett vilka media dessa konsumerar. 7 MSB, Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel, publikationsnr. MSB342, 2012 (https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26216.pdf). 8 Centrala myndigheter som ser behov att utveckla sina tekniska ledningsplatser kontaktar enheten för samverkan och ledning (UB-SOL) på MSB för vidare konsultation och eventuellt bidrag.
samhällsskydd och beredskap 9 (10) I tillägg till ovanstående finns det behov av att validera resultatmål om kriskommunikation som tagits fram. Se utförligare beskrivning i förslag till resultatmål. 9 2.2.3 Åtgärder avseende förstärkningsresurser Regeringen pekar på att anslaget ska användas till att bland annat utveckla generella förmågor för att ta emot, hantera och använda nationella och internationella förstärkningsresurser vid kriser. Samhället är i hög grad dimensionerat för vardagens krav och ofta räcker de samhällsviktiga verksamheternas ordinarie resurser inte till vid större kriser eller höjd beredskap. Vid allvarliga händelser eller kriser kan förstärkningar från exempelvis andra aktörer, offentliga och privata, från organiserad frivilligverksamhet eller från andra länder behövas. En förutsättning för detta är att aktörerna kan ta emot, fördela och samverka kring dessa resurser. De förmågor som byggs upp för att ta emot och fördela förstärkningsresurser i en nationell kontext bör även harmonisera med principer för internationellt samarbete kring resurser. Regeringen betonar i Budgetpropositionen 2016 10 vikten av ett fortsatt aktivt internationellt samarbete på krisberedskapsområdet. Inom ramen för arbetet som sker för att säkerställa de nationella förmågor som identifierats ska relevanta samarbetsprojekt med internationella partners genomföras. Arbetet ska styras av Sveriges nationella prioriteringar inom respektive sakområde. Samarbetet kan drivas inom ramen för EU-samarbetet, Nato/PFF-samarbetet, det nordiska samarbetet, Barentsavtalet eller under de bilaterala avtalen med USA och Kanada. Det finns ett behov av att kunna prioritera materiella och personella resurser för att värna människors liv och hälsa, liksom att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Den nationella risk- och förmågebedömningen 2016 ger exempel på materiella resurser som kan komma ifråga för prioritering: vaccin och andra läkemedel, dricksvatten samt el (där det redan finns regelverk och rutiner). Gällande personella resurser ligger fokus på uthållighet, dvs. att verksamheter ska kunna upprätthållas kontinuerligt trots ett stort behov av personal. Ideella aktörer (frivilliga försvarsorganisationer, andra frivilligorganisationer och spontanfrivilliga) är med rätt information, utbildning och förberedda rutiner en resurs i krishanteringen. För att få fram behovsanalyser avseende frivilliga förstärkningsresurser behöver ideella aktörers samarbete med myndigheterna utvecklas. Behoven kan bland annat analyseras inom framtagandet av RSA. De frivilliga försvarsorganisationerna är viktiga vid höjd 9 MSB, Resultatmål Förslag till målstruktur och mål inom fem områden, dnr 2014-2378, 2015. 10 Prop. 2015/16:1, Utgiftsområde 6, s.94.
samhällsskydd och beredskap 10 (10) beredskap och myndigheterna bör inkludera samverkan med dem i sitt arbete med att utveckla civilt försvar. Även Övningsinriktningen för tvärsektoriella övningar under 2017, 2018 och 2019 11 prioriterar att myndigheterna utvecklar och prövar prioritering av resurser (och dess samband med uthållighet). 12 2.2.4 Åtgärder avseende stöd till Försvarsmakten vid höjd beredskap Genom att stärka krisberedskapen stärker vi även civilt försvar. Det militära försvaret är beroende av att samhället i övrigt fungerar och kan stödja Försvarsmaktens operativa förmåga. Flera samhällsviktiga verksamheter måste fungera för att kraven på tillgänglighet och förmåga avseende det militära försvaret ska kunna tillgodoses. Inom ramen för detta arbete bör samhällets förmåga att stödja Försvarsmakten särskilt uppmärksammas och prioriteras under perioden. Det militära försvaret har särskilda behov inom områdena elektricitet, transport och logistik, drivmedel, telekommunikation, försörjning av livsmedel, samt tillgång till sjukvårdsresurser. En konkret planering för dessa områden behöver genomföras inom ramen för samverkansområdenas arbete och tillsammans med Försvarsmakten. 11 Se MSB:s hemsida (https://www.msb.se/sv/utbildning-- ovning/ovningsverksamheten/nafs---nationellt-forum/ovningsinriktning/). 12 Myndigheter som söker medel från anslaget för en övning kan i sin ansökan inkludera kostnaderna för att frivilliga deltar. För mer information, se instruktionerna för ansökan, avsnitt 3.