Promemoria Sid. 1(6) 2016-05-03 Landfakta Kiribati Basdata Officiellt namn: Republiken Kiribati Huvudstad: Tarawa (46,000 est. 2014 CIA) Yta: 810 km² Folkmängd: 110,500 (World Bank, 2014) Befolkning: I-Kiribati 99.2% Tuvaluan 0.1% övriga 0,8 % (est 2010 CIA) Befolkningstillväxt: 1,15 % (2015est. CIA) Officiella språk: I-Kiribati, Engelska Religion: Kristna 96%, Baha i 2.3%, Övriga 1.7% (est 2010 CIA) Nationaldag: 12 juli Statsskick: Republik Statschef: President Taneti Maamau Regeringschef: President Taneti Maamau Politiska partier: Boutokaan Te Koaua Party (BTK), Kamaeuraoan Te I-Kiribati Party (KTP), Maurin Kiribati Pati (MKP) Senast allmänna val: 30 december 2015 och 6 januari 2016 Nästa allmänna val: Ev. 2019 eller 2020 Medlemskap i Bl.a. IMF, PIF, FN, WHO internationella organisationer:
Sveriges Ambassad Promemoria 2(6) Ekonomisk data Valuta: Australia dollar (AUD) Växelkurs: 1 AUD = 8,5 SEK (XE januari 2016) BNP (total) 168 milj US$ (2015 IMF forecast) BNP-tillväxt: 2.9% (2015 IFM forecast) BNP/capita: 1,511 (2015 IFM forecast) Inflation: 1.4% (2015 IFM forecast) Export: 84.75 miljoner US$ (2013 est. CIA) Viktigaste exportvaror: Fisk, kokosprodukter, kopra Viktigaste Marocko, Marshallöarna, Filipinerna, Australien exportmarknader: Import: 182.2 miljoner US$ (2013 est. CIA) Viktigaste importvaror: Livsmedel, maskiner och utrustning, diverse tillverkade varor, bränsle Viktigaste Australien, Singapore, Fiji, Nya Zeeland importmarknader: Sveriges varuexport: 123 000 SEK (2015, Kommerskollegium) Sveriges varuimport: 13 000 SEK (2015, Kommerskollegium) Kort historik Kiribati blev självständigt från Storbritannien den 12 juli 1979. Landet består av 33 korallöar som utgör tre ögrupper; Gilbertöarna, Phoenixöarna och Lineöarna och sträcker sig över ett stort område längs ekvatorn i Stillahavet. Kiribati höjer sig i genomsnitt inte mer än två meter över havet och är därför särskilt utsatt för effekterna av klimatförändringar och stigande havsnivåer. Tarawa är huvudstaden och den korallö där största delen av befolkningen bor. Den största delen av befolkningen bor på Gilbertöarna, då Phoenixöarna är obebodda. Kiribati har varit bebott i minst 3000 år och de första invånarna anlände från Asien. Det var först i slutet av 1700-talet som européer började komma för att utforska området och under 1800-talet ökade européers närvaro. Under denna period tvingades flera tusen bort från sina hem för att arbeta på plantager i andra länder. Gilbertöarna blev brittisk koloni 1892. Tungaru ockuperades av Japan under andra världskriget. På korallön Tarawa utkämpades några av Japan och USAs mest intensiva strider i Stilla havet.
Sveriges Ambassad Promemoria 3(6) Politisk översikt Kiribatis parlament består av 46 ledamöter varav 44 är folkvalda. De 44 folkvalada ledamöterna blir valda för fyra år. De övriga två ledamöterna är en justitiekansler och en är företrädare för banabanernas öråd. Partierna består av löst sammansatta grupper som främst bygger på geografisk samhörighet eller familjeband. När ett nytt parlament har valts träffas det för att nominera presidentkandidater. Enligt konstitutionen måste minst tre men inte mer än fyra nomineras. Presidenten kan inte väljas om fler än tre gånger. Den valda presidenten väljer sedan vice-presidenten, justitiekanslern och tio eller färre ministrar från ledamöterna. Ieremia Tabai blev landets första president efter att Kiribati blev självständigt från Storbritannien 1979. Tabai satt som president fram till 1991, han hade då valts om tre gånger och kunde inte väljas om fler gånger enligt konstitutionen. Teatao Teannaki som tidigare varit vice-president valdes till president. Regeringen fälldes i ett misstroendevotum 1994. Som ny president valdes Teburoro Tito. Maneaban Te Mauri (MTM) vann parlamentsvalen 1998 och 2002 och Tito valdes som president båda gångerna. Den tredje mandatperioden blev kortvarig då regeringen fälldes efter ett misstroendevotum. Nyval hölls i maj 2003 och MTM vann valet, men Anote Tong, som var kandidat för oppositionsgruppen, valdes som president. Tong omvaldes 2007 samt 2012, vilket innebär att han inte kunde väljas på nytt 2016. Det senaste valet bestod av två omgångar, den första i december 2015 och den andra i januari 2016. Valet resulterade i att 21 ledamöter byttes ut. I mars 2016 valdes Taneti Maamau till landets President. Taneti Maamau tillhör partiet Kamaeuraoan Te I-Kiribati Party och var tidigare Secretary for Finance. Presidenten är både landets stats- och regeringschef och utser landets domare. Kiribatis rättsväsende består av högsta domstolen, hovrätten och åklagarmyndigheten. Ekonomi Kiribatis ekonomi är begränsad på grund av dess storlek, avstånd, dålig infrastruktur och geografiska spridning. Landet har även ofruktsamma jordar och begränsade utvinningsbara resurser. Landet strävar efter att skapa arbetstillfällen och främja tillväxten för en snabbt växande befolkning. Befolkningsantalet i de större bosättningarna beräknas öka till det dubbla de
Sveriges Ambassad Promemoria 4(6) kommande femton åren, vilket medför en utmaning för landet gällande vatten, hygien och sjukvård. Kiribati är ytterst beroende av inkomster från fiskelicenser, bistånd och penningförsändelser från utlandet, då främst från sjömän anställda utomlands. Illegalt fiske gör att landet går miste om miljonbelopp varje år. Det finns även risk för utfiskning. Största delen av invånarna i Kiribati lever främst på att bedriva jordbruk och fiske. Landets turism utgör mer än en femtedel av landets BNP. Fosfatutvinning var länge en viktig inkomst källa i Kiribati, men fosfatsdepåerna tog slut 1979, samma år som Kiribati blev självständigt från Storbritannien. Den brittiska administrationen hade 1956 skapat The Revenue Equlization Reserve Fund (RERF) där inkomster från fosfatutvinningen i Kiribati investerades i utländska valutor. RERF är en viktig del av Kiribatis budget. Sedan självständigheten 1979 har landet överlag haft en stabil ekonomi, trots begränsade ekonomiska tillgångar. Regeringarna har varit försiktiga med de inhemska utgifterna. Kiribatis import är betydligt större än dess export, vilket resulterat i att det råder stort underskott i handelsbalansen. Den största delen av exporten kommer från kokosolja och kopra men även fisk och tång är viktiga exportprodukter. FN klassar Kiribati som ett av världens minst utvecklade länder. Landet har varit på LDC (Least Developed Countries) listan sedan 1986. Utrikespolitik Utrikespolitiskt har Kiribati nära band till Australien, Nya Zeeland, Fiji och Japan. Landet får utvecklingsbistånd från bland annat EU, Japan, Australien, Nya Zeeland, Kanada och FN-organ. Kiribati blev medlem i FN 1999. Kiribati hade diplomatiska relationer med Kina fram till 2003 då Kiribati erkände Taiwan. Den viktigaste internationella frågan för landet är klimatförändringar som leder till förhöjda havsnivåer. Kiribati verkar för att väcka opinion i klimatfrågan i FN och i PIF. Regeringen försöker även erhålla löften från
Sveriges Ambassad Promemoria 5(6) andra länder om att ta emot klimatflyktingar från Kiribati. Tidigare President Tong är en viktig person i klimatpolitiken på den internationella arenan. Även den ökande befolkningstillväxten är en viktig fråga i Kiribatis utrikespolitik. Landet har inget eget försvar utan förlitar sig på Australien och Nya Zeeland. Polis finns på alla öar som vid behov utför halvmilitära uppdrag. Relationen med EU Kiribatis relation med EU grundas på den Europeiska utvecklingsfonden samt EU-Kiribatis partnerskapsavtal om fiske (FPA). EU s och Kiribatis tidigare fiskeavtal löpte ut i september 2015. En ny överenskommelse har ännu inte nåtts trots flera förhandlingar, vilket har resulterat i att inga europeiskflaggade fartyg fiskar i Kiribati. Relationen är någon begränsad då EU saknar kontor i Kiribati. Relationer med Sverige Sveriges ambassad i och ambassadör Pär Ahlberger har ansvar för relationerna med Kiribati. 2015 besökte Kiribatis dåvarande President Anote Tong Sverige. Han diskuterade klimatförändringar och stigande havsnivåer med Sveriges statsminister Stefan Löfven. Som första svenska minister besökte biståndsministern Isabella Lövin Stillahavsregionen ock Kiribati 2016. Lövin med delegation deltog vid möten med Kiribatis regeringsföreträdare samt en mängd lokala aktörer och institutioner samt lokalbefolkningen. Sveriges handel med Kiribati har varierat kraftigt. Sveriges export har sedan 2010 varierat mellan 123 000 SEK som lägst(2015) och 3 045 000 SEK som mest (2011). Ur och klockor samt papper och papp har utgjort de viktigaste exportvarorna. Sveriges import från Kiribati har oftast varit låg, med undantag från 2011 (766 000 SEK) och 2012 (3 336 000 SEK). ***
Sveriges Ambassad Promemoria 6(6) Kontaktuppgifter Sveriges ambassad i Embassy of Sweden 5 Turrana St, Yarralumla, ACT 2600 Australien Telefon: +61-2 6270 2700 Fax: +61-2 6270 2755 E-post: ambassaden.canberra@gov.se Hemsida: www.swedenabroad.com/canberra Tidsskillnad Tidsskillnad i Kiribati mot Sverige: + 11 timmar vid svensk sommartid + 13 timmar vid svensk vintertid