RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen: Nej Gäller egen regi: Ja intraprenad: Ja privat regi: Ja Processhänv. Gäller from 2011-11-01 Ersätter 2008-11-01 Hemvårdsförvaltningen/Socialförvaltningen
Riktlinjer för Basal vårdhygien Smitta och smittspridning För att smitta och smittspridning skall kunna förebyggas behövs kunskaper om smittvägarna. Att förhindra vårdrelaterade infektioner är ett viktigt arbete och har stor betydelse för både kundens och personalens säkerhet och välbefinnande. Antibiotikaresistenta bakterier i vården Förekomsten av bakterier som utvecklat motståndskraft, resistens, mot antibiotika ökar stadigt. Det är därför nödvändigt att både förhindra spridning av dessa bakterier och att förhindra överanvändning och felanvändning av antibiotika. Situationen i Sverige är fortfarande gynnsam men i många delar av världen är problemet med resistenta stammar så stort att man talar om en krissituation. Resistenta stammar trivs särskilt på enheter som vårdar svårt sjuka kunder/patienter som t ex äldreboende och sjukhus. För kunder som har misstänkt eller konstaterad multiresistent bakterie skall ansvarig sjuksköterska alltid ta kontakt med MAS omgående. Dessa brukare måste alltid ha eget rum, egen toalett och dusch. För screening av personal se Region Hallands hygiendokument. Definitioner: Direkt kontaktsmitta Sker mellan en infekterad patient eller en frisk smittbärare till en mottaglig individ t ex hudinfektioner. Indirekt kontaktsmitta Indirekt kontaktsmitta är den vanligaste orsaken till smittspridning i vården. Smittan sprids indirekt via händer, kläder, utrustning, dörrhandtag. Tex VRE. Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar och diarréer ger en dusch av droppar som kan nå slemhinnorna direkt eller via händerna och kan orsaka tex luftvägsinfektioner. Dropparna kan också hamna på föremål och på så sätt föras vidare som indirekt kontaktsmitta tex vinterkräksjuka. Luftburen smitta Från luftvägarna kan dropparna torkas ihop och spridas med luften som vi andas in och orsaka tex influensa, vattenkoppor. Partiklar från vår hud kan spridas till luften speciellt från vårdtagare med stora sår eller flagande eksem. Tarmsmitta Smittämnen från tarmen når munnen via direkt eller indirekt kontakt eller genom vatten och livsmedel. T ex Hepatit A och Salmonella. 2
Blodburen smitta Med blodburen smitta avses smitta via blod, blodtillblandade kroppsvätskor eller blodprodukter som överförs från en individ till en annan. Exempel på blodsmitta är Hepatit B, C och HIV. Det går aldrig att helt utesluta risk för blodsmitta! Detta innebär att samma grundläggande rutin alltid måste följas, det vill säga att; alltid använda skyddsrock och handskar när det finns risk för kontakt med blod eller kroppsvätskor t ex vid injektionsgivning och såromläggning. Detta gäller alltid och för alla patienter och absolut inte bara för de med känd blodburen smitta. Akupunktur Vid akupunktur skall handskar användas när nålarna tas bort Läs mer om blodsmitta i Vårdhandboken För mer information om specifik smitta hänvisas till Regionens hygiendokument. Länk finns i MAS handboken. Basala hygienrutiner och personlig hygien Rutiner för basal vårdhygien skall tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs! Om nedanstående rutiner alltid följs minimeras risken för all sorts smitta för både kunder och personal! Den smittan vi inte känner till är farligast! Händer, hår, kläder och smycken kan utgöra smittvägar. Var alltid noga med din personliga hygien. I de basala hygienrutinerna ingår: Handhygien dvs alltid handdesinfektion och ibland handtvätt. Handskar Skyddskläder dvs skyddsrock eller plastförkläde Ibland stänkskydd dvs munskydd, skyddsglasögon/visir Punktdesinfektion Handhygien Den vanligaste av alla smittvägar är direkt eller indirekt kontaktsmitta via händerna. Desinfektera händer och underarmar enligt nedan mellan kund/patient, före och efter kontakt med kund/patient samt mellan olika vårdmoment på kunden/patienten. Vigselringar och/eller andra ringar, armband eller klocka får inte användas. Tänk på att många bakterier klistrar sig fast. Naglarna ska vara korta, nagellack eller lösnaglar får inte användas. Använd handbalsam för att förebygga torra och nariga händer. Handdesinfektion Använd Handesinfektionsmedel Dax Alcogel. Desinfektera händerna såhär: Fyll handen med minst 2 ml desinfektionsmedel. Gnid in medlet överallt på händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna, avsluta med underarmarna. Gnid tills huden känns torr. Desinfektera händerna före kontakt med kund/patient och före rent arbete, exempel på rent arbete är läkemedelshantering. Desinfektera händerna efter kontakt med kund/patient, efter smutsigt arbete och efter användning av handskar. 3
Handtvätt Tvätta händerna före desinfektion endast när händerna är smutsiga så att det syns eller känns. Torka på pappershanduk. Vid vård av patient med diarré skall händerna tvättas före desinfektion. Handskar Handskar skall alltid användas vid kontakt med och vid risk för kontakt med blod, urin, avföring och andra kroppsvätskor. Kastas direkt efter användning. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och sprider smitta på samma sätt som en obehandskad hand. Byt handskar mellan kunder/patienter. Byt handskar mellan kunder/patienter samt mellan olika vårdmoment på samma kund/patient. Händerna desinfekteras före och efter handskanvändning. Handskar behöver inte användas vid övre toalett, munvård och sängbäddning. Handskar skall användas vid nedre toalett, blöjbyte, blodprov och såromläggning. Använd vinylhandskar tex Undersökningshandske, Evercare soft, opudrad. Skyddskläder Engångs plastförkläde rekommenderas. Inga nya skyddsrockar i tyg bör köpas in. Engångs plastförkläde eller skyddsrock skall användas vid direktkontakt med vårdtagaren som t ex hjälp med personlig hygien. Skyddskläder används alltid vid bäddning av sängen. Plastförklädet är bundet till kund/patient och engångs. Skyddsrocken är vårdtagarbunden. Byts två gånger per vecka eller om den är synligt smutsig. Skyddsrocken skall hänga på ett sådant sätt att insidan skyddas och hålls så ren som möjligt. Skall tvättas i 70 grader. Punktdesinfektion Vid spill eller stänk av kroppsvätskor eller annat biologiskt material skall omedelbart punktdesinfektion med alkoholbaserat desinfektionsmedel utföras. Vanligen används Ytdesinfektion plus. Arbetskläder Arbetskläderna skall ha korta ärmar och bytas dagligen eller oftare vid behov tex om de blivit våta. Tvättas i 60 grader på arbetsplatsen. Hår Axellångt hår och längre hår sätts upp. Liksom skägg. Om huvudduk används ska den fästas upp och tvättas dagligen. Smycken Ringar, armband och armbandsur får inte användas! De samlar bakterier och förhindrar en god handhygien. Örhänge, halsband och smycken i piercade hål kan användas om de inte hänger ner i arbetsfältet. Pågående infektioner i piercade hål är en smittrisk, kontakta arbetsledaren för bedömning. Infekterade sår hos personal Arbeta inte med infektionskänsliga patienter eller patienter som har sår om du själv har ett infekterat sår eller en nagelbandsinfekton. Rapportera om du har eksem eller infekterade sår till arbetsledaren. 4
Munskydd Används inte förutom i undantagsfall som exempelvis pandemisituation. Kommunsköterska ordinerar. Skoskydd Används aldrig på särskilt boende. I hemtjänsten används skoskydd för att inte smutsa ner golvet då personal kommer utifrån. På golvet finns alltid riktligt med bakterier. Tänk på att desinfektera händerna före och efter skoskydd sätts på respektive tas av. Beställning av Dax Alcogel, skyddsrock, skyddsförkläde och handskar: Material beställs från fmab-förbandsmaterial AB Kundservice tfn: 031-33 666 10 Ansvarsfördelning MAS Att riktlinjer finns Ansvarig för handläggningen av smitta inom hemvårds och socialförvaltning Tar emot anmälan om smitta från verksamheten Kontaktperson för Hygienavdelning och Smittskyddsverksamhet vid länssjukhuset i Halmstad Egenkontroll Kommunsjuksköterska Att alltid arbeta enligt de basala hygienrutinerna. Påminna och undervisa kollegor och övrig vårdpersonal om de inte gör korrekt. Undervisa övrig vårdpersonal om de basala hygienrutinerna tillsammans med ansvarig chef en gång per år. Skapa en rutin för detta. Anmäla smitta till MAS. Att tillsammans med ansvarig chef vidta smittförebyggande arbete vid specifika smittor enligt MAS riktlinjer ur kund/patientsynpunkt. Enhets/områdeschef Tillsammans med kommunsjuksköterska uppdatera personalen om de basala hygienrutinerna en gång per år. Skapa en rutin för detta. Basala hygienrutiner skall ingå i all nyanställd personals introduktion. Ingen får arbeta utan att ha fått denna information. Att tillsammans med kommunsjuksköterska vidta smittförebyggande arbete vid specifika smittor enligt MAS riktlinjer ur personalsynpunkt. Att det finns skyddsutrustning Anmäla smitta till MAS Följsamhetsmätning till de basala hygienrutinerna systematiskt patientsäkerhetsarbete. Vård och omsorgspersonal Att i alltid arbeta enligt de basala hygienrutinerna. Påminna och undervisa kollegor och övrig vårdpersonal om de inte gör korrekt. 5
Avvikelserapport Den som upptäcker risker och brister i vårdhygien anmäler detta på Avvikelserapport. Spridning av smitta räknas som en avvikelse. Kontakta MAS vid sådan misstanke! Styrdokument SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Hygiendokument dvs kliniska riktlinjer och rutiner från Region Halland. För mer information hänvisas till nationella Vårdhandboken vardhandboken.se 6