Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen?

Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2011 Författare: Christine Pålerud, Kerstin Sundblad Handledare: Maria Hansby 1

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i kurs Instrument- och steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2011. Författare: Christine Pålerud och Kerstin Sundblad Antal sidor: 15 Titel: Fungerar hygienrutinerna inom äldreomsorgen? Handledare: Maria Hansby Datum: 2011-12-15 ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Bakgrund Den basala vårdhygienen inom hemtjänst och äldreomsorg kan lätt glömmas bort och många är kanske inte medvetna om dess viktiga betydelse för både vårdpersonal och för vårdtagare. Hygientänket måste lyftas fram och personal ska ha förståelse för vilka risker som kan uppstå om riktlinjer inte följs. Syfte Lyfta fram hygientänket och förståelsen för det. Ta reda på hur informationen angående hygienrutiner når ut till van och ovan personal inom detta yrke och därmed förhoppningsvis kunna minska smittspridning och även kunna förebygga vårdrelaterade infektioner. Mål Få kunskap om hur informationsflödet mellan personal, chefer, ombud och sjuksköterskor ser ut för att få en bättre förståelse för hur kommunikationen ser ut. Metod Undersökningar och intervjuer med personal om deras arbetssätt och rutiner. Kontroller av vilka riktlinjer som finns och vilka riktlinjer personalen tilldelas och följer. Samt intervjua ansvarig hygien sjuksköterska om kontroller och granskningar som görs i dagens läge. Resultat Brister i informationsflödet gör att personalen inte kan följa de basala hygienrutinerna i den utsträckning som de borde, vilket medför risk för både personal och brukare. 2

Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4 Syfte och Mål 6 Metod 6 Resultat 8 Diskussion 11 Källförteckning 13 Bilaga 1: Intervju frågor till anställda inom hemtjänst och 14 äldreboenden i Lindesbergs Kommun. Bilaga 2: Intervju frågor till hygien sjuksköterskan 15 Ann-Sofie Bergqvist. 3

Bakgrund I dagens media samhälle blir man konstant påmind om alla smittsamma sjukdomar och dess spridning. Sjukvården har under årtionden utvecklats otroligt snabbt, nya upptäckter, nya läkemedel och även nya sjukdomar. Smittspridningen har även den utvecklats då det finns många nya smittor nu som inte fanns förr i tiden. Smittspridning är idag ett väldigt aktuellt ämne då det nu på senare år finns multiresistenta bakterier som till viss del har uppkommit av för hög antibiotika användning, MRSA (Methicillinresistenta Staphylococcus aureus), ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) och VRE (Vancomycin-resistant Enterococcus) sprids allt oftare ut i samhället enligt Smittskyddsinstitutet (Tidningen Metro nyheter). Sjukhusvistelser och operationer som sker utomlands är en smittspridningsväg över till Sverige. Socialstyrelsen har olika författningar och riktlinjer angående hygienen inom sjuk-, hälso- och tandvården. Hemtjänsten fungerar så att man som personal åker ut till brukaren i deras eget hem och ger den vård och omsorg efter den individuella brukarens behov. Personalen åker sedan vidare till nästa brukare. Äldreboendena är oftast ett boende med antingen rum eller mindre lägenheter där brukarna bor. Personalen finns då hela tiden på plats och nära till hands för brukarna. Alla brukare får vård och omsorg där på boendet. Boendet är deras hem. Både brukaren och personalen utsetts dagligen för hög risk att smittas då brukarna inom äldreomsorgen/hemtjänsten oftast har flera olika sjukdomar och har vårdats då och då på sjukhus. Risken att personal bär med sig smitta till och från olika brukare är sannolikt hög så då måste basala hygienrutiner följas för att minska risken för en effektiv smittspridnings väg. Tidigare använde personalen sina egna privata kläder då det inte fanns arbetskläder, vilket i sin tur troligtvis ledde till ännu en smittspridnings risk för den anställde. Informationen till personalen har en lång väg att vandra vad det gäller hygienrekommendationer och riktlinjer. 4

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning inom vården och även för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Basala hygienrutiner är kort sagt rutiner gällande för handhygien, användning av handskar och skyddsförkläde i allt vårdarbete (Att förebygga vårdrelaterade infektioner 2006). Handhygien Händerna och underarmarna ska vara helt fria från ringar och andra smycken när du arbetar inom vården (vårdhandboken online, 2011). Alkoholbaserat handdesinfektions medel eller annat medel med motsvarande effekt ska användas på händerna före och efter varje direktkontakt med en patient samt före och efter handske användning. När händerna är synligt smutsiga så bör de tvättas med flytande tvål och vatten och sedan torkas ordentligt innan handdesinfektions medlet används så att desinfektions medlet inte späds ut. Naglar och nagelband ska vara välvårdade. Naglarna ska vara kortklippta, fria från nagellack och användning av konstgjorda naglar är ej heller tillåtet. Kontaktsmitta via händer är den vanligaste smittvägen inom vården (Att förebygga vårdrelaterade infektioner 2006). Handskar Engångs skyddshandskar ska användas för att skydda händerna vid kontakt med kroppsvätskor, så som blod, avföring, urin och sekret m.m. Handskarna ska bytas mellan varje vårdmoment hos patienten och även mellan vård av olika patienter. Händerna ska hand desinfekteras före och efter användning av skyddshandskar (Att förebygga vårdrelaterade infektioner 2006). Arbetsklädsel & skyddsförkläde Arbetskläderna ska vara kortärmade för att kunna möjliggöra en korrekt handdesinfektion. Arbetskläderna ska bytas dagligen och även när dem blivit synligt smutsiga eller våta. För att kunna avlägsna och avdöda mikroorganismer ska kläderna tvättas i minst 60 C. Skyddsförkläden i plast minskar nedsmutsning och mängden bakterier på arbetskläderna, vilket medför att risken för klädburen smitta minskar. Plastförklädena är engångs och ska slängas efter en användning. Skyddsförklädena ska alltså användas vid patientnära arbete (Att förebygga vårdrelaterade infektioner 2006). Definitioner Brukare patient, vårdnadstagare, nyttjare av vård och omsorg. MAS medicinskt ansvarig sjuksköterska i kommunen. Vård hygienrond rond som utförs för att kontrollera och upptäcka fel och brister i hygienarbetet. Handdesinfektions medel alkoholbaserat medel som avdödar mikroorganismer. Vårdrelaterad infektion infektion som uppstår efter behandling eller vistelse inom vård. 5

Syfte och mål Syftet med undersökningen var att se vilken kunskap vårdpersonalen har om basala hygienrutiner och vilka eventuella faktorer som påverkar följsamheten. Målet är att få förståelse för hur kommunikationen mellan alla inblandade parter fungerar och vart informationen stannar om den ej når fram till den anställde. Metod Vi intervjuade vårdpersonal och ansvarig hygiensjuksköterska i Lindesbergs kommun för att undersöka hur informationsflödet fungerar angående basala hygienrekommendationer. Vi valde ut två olika äldreboenden och två olika hemtjänstgupper i det norra området av kommunen. I den södra delen av kommunen valde vi ut ett äldreboende och en hemtjänstgrupp. I den centrala delen av kommunen intervjuade vi personalen på ett äldreboende. Intervjuerna gick ut på att vi ställde tolv stycken frågor till personalen som bestod av både, undersköterskor, hygienombud och vårdbiträden. Vi intervjuade den ansvariga hygiensjuksköterskan och hade en lång intervju om basala hygienrutiner och en allmän diskussion om smittspridning och dess konsekvens, hennes arbetsroll och ansvar samt hur informationsflödet ser ut och hur det är tänkt att det ska fungera. Frågorna utarbetades genom tidigare erfarenheter och obesvarade frågor hos oss båda. Val av metod bestod av att kunna få en sådan representativ bild av Lindesbergs kommun som möjligt, då olika delar av kommunen besöktes. Personliga intervjuer utfördes för att få direkta svar och personlig kontakt. Genomförande Först kontaktades den ansvariga hygiensjuksköterskan för Lindesbergs kommun via telefon, där en kort introduktion av vårt arbete och intresse för hennes arbetsroll och ansvars områden togs upp. En tid för intervju bestämdes. Frågorna som ställdes till hygiensjuksköterskan hör på ett eller annat sett ihop med de frågor som ställdes till de anställda, för att kunna få en någorlunda bild av hur det är och hur det ska vara dels med informationsvägen samt hygienrutinerna. Genom telefonkontakt med enhetschefer runt om i kommunen bestämdes tid och dag då vi kunde komma och göra en personlig intervju med anställda på de olika arbetsplatserna. Enhetscheferna fick information via telefon om vilka vi var och vad vi ville undersöka så de informerade och förberedde personalen om vår ankomst. Cheferna valde ut lämplig ledig personal efter våra önskemål. Intervjuerna såg olika ut beroende på vart vi kom, antingen var det en personal åt gången eller två från olika arbetsgrupper. Frågorna som ställdes under intervjuerna finns i bilaga 1. 6

För att kunna tolka svaren på frågorna som ställdes till personalen användes hygien sjuksköterskans information och boken Att förebygga vårdrelaterade infektioner- ett kunskaps underlag, 2006. Bortfall I kontakt fasen med enhetschefer angående intervju möjligheter med personal fanns det ett område utan något intresse för deltagande. Resultat Intervjufrågor till personalen Majoriteten (90 %) av de tillfrågade hade god kunskap om vad basala hygienrutiner innebär, men mer än hälften av de tillfrågade var ej medvetna om begreppet basala hygienrutiner. 100 % av tillfrågad personal var mer noggranna med rutinerna vid känd smitta och följde riktlinjerna angående den specifika smittan. 100 % av personalen skulle vända sig till den ansvariga sjuksköterskan vid frågor om hygienrutiner. 30 % svarade även att de skulle vända sig till hygiensjuksköterskan, 20 % svarade Medicinsk ansvarig sjuksköterska och 20 % svarade även hygienombudet. När det gäller handdesinfektions användning så svarade 30 % att de använder handdesinfektion både före och efter patientkontakt, medan 70 % använder det efter patientkontakt. All personal påpekar att det används väldigt ofta och att det används mellan besök hos vårdtagare. Användningen av handskar var 100 %, de används vid omvårdnads arbete. Skyddsförklädena påpekades som besvärliga och varma, svårare att få in i rutinerna. Används av 40 % av tillfrågade personal grupper. 100 % anser att handhygienen och all skyddsutrustning bör användas för att förhindra smittspridning inom arbetet. De anställda som är hygienombud anser att de har fått bra utbildning och de tilldelar resten av personalgruppen information som de tilldelats. Personalen inom hemtjänsten tycker inte att de får tillräcklig information eller utbildning. 60 % av de intervjuade önskar en mer direkt kontakt med information från hygiensjuksköterskan för att kunna förbättra hygienrutinerna på arbetsplatsen. Personalen anser själva att de basala hygienrutinerna inte följs till 100 %. 80 % av tillfrågad personal upplever att ordinarie personal och vana vikarier följer rutinerna 7

bäst, semestervikarier har svårare och kanske inte förstår innebörden av de basala hygienrutinerna. All fast anställd personal i Lindesbergs kommun har arbetskläder. På äldreboendena har även vikarier arbetskläder men ej inom hemtjänsten. Användningen av arbetskläder varierar, på äldreboendena används det till 100 % inom hemtjänsten används det av 60% (dels beroende av fel storlek, bara ordinarie som har och annan missnöjdhet). Arbetskläderna tvättas till 90 % på arbetsplatsen i 60 C, 10% tvättar sina arbetskläder hemma på grund av att de ej vill tvätta kläderna i samma maskiner som brukarna. 90 % av de tillfrågade har ett hygienombud på sin arbetsplats och vet vem det är så att de kan vändas sig till de angående hygienfrågor. 95 % ansåg att det fanns regler på hur händer och naglar får se ut under vårdarbete. 100 % av tillfrågad personal svarade att det var personalens händer som var den största smittvägen för en vårdrelaterad infektion. Det var dock bara 20 % som visste vad en vårdrelaterad infektion var utan förklaring av frågan. Intervju med Ann-Sofie Bergqvist, hygien sjuksköterska Hygien sjuksköterskans roll är att vara ett slags rådgivande organ. Ann-Sofie ansvarar för 13 kommuner i Örebro län gällande hemtjänst och äldreboenden. Hygienombuden på arbetsplatserna är utvalda att hålla i vissa saker så som att rutiner kan följas och att vara en slags informationskälla till resten av personalgruppen. Ombuden ska känna att de är en kunskaps bank. Hygienombuden ska påtala brister till enhetschefen då en kommunikation om hur det fungerar på arbetsplatsen är viktig mellan ombud och enhetschef. Hygienombudet ska även närvara vid hygienronder. Hygienombuds utbildning finns men det är svårt att kunna hålla en bra nivå när ombuden ofta byts ut. Andra utbildnings möjligheter är också svåra att genomföra då det kommer olika personal varje gång eller att det bara kommer undersköterskor men inte chefer eller sjuksköterskor. Vård hygienronder ska utföras en gång per år på alla arbetsplatser. Hygien sjuksköterskan är med första gången och sedan kanske vart annat eller vart tredje år. När hygien sjuksköterskan inte är med är det enhetschefens ansvar att medverka och ett protokoll skrivs. En uppföljning av ev. brister sker efter två månader. Om hygien sjuksköterskan vill nå ut med någon särskild information så skickas den till MAS (medicinsk ansvarig sjuksköterska) och enhetschefer som sedan ska vidarebefordra informationen till hygienombuden och övrig personal. Ann-Sofie är medveten om att det inte fungerar till 100 % men det är så informations flödet ser ut. Särskilda rutiner och handlingsplaner angående smittor skickas ut till de olika arbetsplatserna när en brukare med känd smitta har uppkommit. Ann-Sofie ställer då gärna upp med att åka ut och informerar om 8

den specifika smittan. Enhetschefen är utbildnings- och utvecklingsansvarig. När du blir anställd inom äldrevården ska du få information om basala hygienrutiner och underteckna ett dokument där hygienrutiner och information kring det står. Det gäller då att du är införstådd med rutinerna och inte bara undertecknar dokumentet. I Lindesbergs kommun finns det ingen statistik eller mätningar av vårdrelaterade infektioner hos brukare eller personal. Alla som arbetar inom vården ska ha arbetskläder, det är arbetsgivaren som ska tillhandahålla med arbetskläder. Det ska inte vara privat kläder i ett vård arbete, Alla vikarier ska självfallet också ha arbetskläder finns inget som säger att de inte ska ha det. Ann-Sofie rekommenderar en personal tvättmaskin men vet att det inte är möjligt på alla arbetsplatser och det går även lika bra att tvätta i samma maskiner som brukarna bara man tvättar på 60 C. Händer, kläder och föremål är den största boven som smittspridningsväg, det är därför viktigt att hygienrutinerna följs. Om du som personal går in till en brukare så ska du vara ren, du utför ditt arbete där inne, lämnar och ska då inte ha något av brukarens bakterieflora med dig och brukaren ska heller inte ha någon annan en sin egen. Jag kan stå och prata hygien hur mycket som helst, men jag kan aldrig ändra på din rutin, det måste du göra själv Ann-Sofie Bergqvist, hygien sjuksköterska, Örebro län Slutsats Bristerna i personalens kunskap beror på att information och utbildning inte funnits tillräckligt tillgängligt och att den ej heller nått fram till all personal. Intresse och förståelse saknas hos både personal och enhetschefer. Detta medför större risker för smittor för både brukare och personal. Informationen färdas en lång väg och når oftast inte fram till den som det är tänkt. Framtida utbildning om basala hygienrutiner Personalen vill kunna utveckla sina kunskaper om basala hygienrutiner och olika smittspridningsvägar genom föreläsningar. Det finns intresse för att alla ska ha samma kunskapsnivå om hygien för att kunna erbjuda bättre vård och säkrare rutiner på arbetsplatserna. Personalen vill få information om var man kan söka information på egen hand via internet och PM. Under intervjuerna med anställda så uppkom några kommentarer som vi kommer att diskutera i resultatdiskussionen. Brukarna är faktiskt människor och inga pestsmittade varelser Vi jobbar inte inom en sjukhus miljö, vi är i deras eget hem 9

Diskussion Efter denna undersökning så har vi fått se att vårdpersonalen har en relativt hög kunskapsnivå men att följsamheten till basala hygienrutiner inte är fullständig. All personal verkar skärpa sig om en patient har en känd smitta. Förbättringspotential finns absolut, flera av vårdpersonalen vill förbättras men vet ej hur de ska gå till väga. Mer om detta kan ni läsa i resultatdiskussionen. Metoddiskussion Valet av vår metod att åka runt i kommunen och intervjua personal personligen var väldigt intressant. Vi fick se hur arbetsplatserna såg ut och möta personalen på deras hemma plan. När vi valde ut vilka arbetsplatser/arbetsgrupper så valde vi de platser vi själva inte tidigare har arbetat på för att kunna få en så objektiv bild som möjligt. Metoden med personliga intervjuer lockade även fram ett intresse hos personalen då en del kände att de själva fick bekräftelse på sin egen kunskap eller kunskapsbrist. Frågorna som vi ställde till personalen var på en bra nivå, då de förstod vad vi menade. Samtlig personal gav oss ett vänligt bemötande och var nyfikna på vad vi ville veta. Intervjun med hygien sjuksköterskan var väldigt intressant och vi kände även här att vi ville ha en personlig kontakt, så att en allmän diskussion om ämnet kunde uppstå. Ann-Sofie var väldigt trevlig och hade enormt mycket kunskap, hon besvarade våra frågor och funderingar och tyckte att vår undersökning verkade intressant. Resultatdiskussion Vårdpersonalen hade relativt hög kunskap om basala hygienrutiner, dock var de inte så medvetna om själva begreppet. Eftersom att resultatet visade att personalen hade relativt hög kunskap om basala hygienrutiner så förstår vi inte riktigt varför man inte använder sig av den skyddsutrustning som finns tillgänglig. Personalen på äldreboendena hade generellt sett högre kunskap och bättre förutsättningar än personalen i hemtjänst grupperna. Följsamheten till rutinerna fungerade bättre på äldreboendena enligt dem själva. Det som en hemtjänst grupp påpekade var att man inte kunde följa de basala hygienrutinerna lika väl inom hemtjänst då brukarna befinner sig i sitt eget hem och inte på ett sjukhus eller boende. Personalen var väl medveten om hygienrutinerna men tyckte inte det var lämpligt då dem är besökare i någons hem. Personalen tyckte att man skulle behandla brukarna som människor och inte som pestsmittade varelser så därför användes inte all skyddsutrustning korrekt. Vi har upptäckt att personalen i hemtjänst grupperna får mindre information än personalen på äldreboendena. Vi vet inte riktigt vad det beror på men enligt personalen så kan det bero på att de som arbetar på ett äldreboende har en sjuksköterska i nära anslutning som de lätt kan kontakta vid funderingar, medan hemtjänst grupperna inte har det på samma sätt. Många av de tillfrågade anser att kunskapen om basala hygienrutiner skulle kunna förbättras, och det anser vi är väldigt positivt. Personalen vill utvecklas och få djupare kunskap. Sedan 10

finns det även den personalen som inte har förståelsen för det, vilket gör det mycket svårare för dem att inse hur viktigt det faktiskt är. Vi trodde att hygien sjuksköterskan hade mer ansvar gällande informationen, medan det visade sig att det låg mer på enhetscheferna och MAS ansvars område. När hon klargjorde för oss att hon var ett rådgivande organ för 13 kommuner i länet så förstod vi genast att cheferna borde ta mer ansvar då information är deras skyldighet. Av personalen att döma så verkar inte informationen nå fram, vilket är väldigt synd och det drabbar både personal och brukare. Vi tror att om kommunikationen mellan cheferna, ombud och all annan personal skulle förbättras så skulle det bli en säkrare arbetsmiljö för alla. Vi tycker även att all personal gammal som ny ska få en ordentlig hygieninformation när de börjar på en ny arbetsplats, dels för att uppdatera och dels för att få tillräcklig information angående hygienrutiner och smittspridnings vägar. Om det nu vore bra att alla har samma grundläggande kunskaper om basala hygienrutiner så har kanske hygienombuden fått för mycket ansvar eller så vet de inte vad och hur mycket ansvar de egentligen har. 11

Källhänvisning: 1. Socialstyrelsen; Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag, Stockholm 2006. 2. Tidningen Metro Nyheter; Resistenta bakterier drabbar oss allt mer, Malmö 2011, 12. 3. http://vardhandboken.se/texter/basala-hygienrutiner-och-personalhygien/oversikt/ (110901) 4. Bergqvist, Ann-Sofie, Ansvarig hygiensjuksköterska i Örebro län, personlig intervju 6 september 2011. 5. Anonyma intervjuer med vårdpersonal i Lindesbergs kommun. Bilderna på försättsbladet kommer från följande sidor: http://flen.vansterpartiet.se/2009/nej-till-nedskarningar-inom-aldreomsorg/ http://www.hobeco.com/handdes.htm http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4250236 12

Bilaga 1 Intervju frågor till anställda inom hemtjänst och äldreboenden i Lindesbergs Kommun. 1. Vet du vad basala hygienrutiner innebär? 2. Hur hanterar du en brukare med känd smitta? Gör du någonting annorlunda? 3. Om du har frågor om hygienrutiner, vet du då vart du ska vända dig? 4. När använder du handdesinfektions medel? Och hur ofta? 5. När använder du dig av handskar och skyddsförkläden? 6. Vet du hur du kan förhindra smittspridning inom ditt arbete? 7. Känner du att du har fått eller får tillräcklig information angående hygienfrågor? Och hur skulle det kunna förbättras? 8. Hur tycker du att de basala hygienrutinerna efterlevs på din arbetsplats? 9. Har all personal arbetskläder? Hur tvättas dem? Och används dem dagligen? 10. Har ni ett hygienombud och vet du i så fall vem som är det på din arbetsplats? 11. Finns det några regler för hur dina naglar får se ut under vårdarbete? 12. Vet du vilken smittväg som har störst betydelse för en vårdrelaterad infektion? 13

Bilaga 2 Intervju frågor till hygien sjuksköterskan Ann-Sofie Bergqvist 1. Vad är ditt ansvar och arbetsområde? 2. Vad får hygienombuden för utbildning och vad är deras ansvar? 3. Hur kontrolleras det att basala hygienrutiner följs på arbetsplatserna? 4. Om du tilldelar riktlinjer sker det då till hygienombuden, enhetschefen, sjuksköterska eller all personal? 5. Tror du att personal inom hemtjänst och äldreomsorg är välinformerade och införstådda om vad basala hygienrutiner innebär? 6. Vad tror du kan förbättras? 7. Finns det några rutiner eller handlingsplaner om en brukare har en känd smitta? 8. Finns det någon statistik för Lindesbergs kommun angående vårdrelaterade infektioner hos brukare eller personal? 9. Vet du varför vikarier inte har några arbetskläder, då det skulle kunna förhindra smittspridning? Vad tycker du om det? 10. Hur ofta besöker du olika arbetsplatser? 14