8 december 2016 Stockholm Waterfront Congress Centre
Inger Ek Generaldirektör
Mötesplats Upphandling Nya lösningar & innovationer Tillsammans Hållbar framtid
Simhallar och miljömål hur hänger det ihop? Ulf E Andersson ulf.andersson@naturvardsverket.se
Från detta: Borås gamla simhall Vattentemperatur: rätt kallt
Till detta: Växjö simhall & Aqua Mera Vattentemperatur 27-35 C, 5 bassänger, vegetation, café, gym m.m.
Den historiska trenden Allt fler simhallar, badhus och spa - i Sverige och globalt Högre vattentemperaturer och ventilationskrav Simhallar påverkas allt mer av generella miljö- och hälsokrav Stort renoveringsbehov av äldre simhallar Ökad funktionsbredd över tid: Hygien- simning- äventyr - flera funktioner (gym, relax, café, solarium m.m.)
Simhallen: stadens miljörelaterade infrastruktur i miniatyr För alla: Energieffektivisering (nu 400 kwh m2/år) Ventilation Vattenrening av bassängvatten Belysning VA-hantering från dusch och toalett Fukttåliga material För många: Livsmedelshantering Textilhantering Växtskötsel Bullerreduktion
Vilken roll spelar innovationer för SIMHALLAR?
Simhallens angelägna innovationsområden Energieffektivisering Ventilation och avfuktning Klorfria vattenreningsmetoder Rengöringskemikalier och städmetoder Materialval Belysning kombinera energi- och upplevelseaspekter Beteendepåverkan med ny teknik och design = göra duschningen attraktiv Natur i och på byggnaden = gröna tak och väggar/fasader Simhallen och industriell symbios = badhus + växthus
Energianvändning i simhallar vad är speciellt med det? Tomas Berggren tomas.berggren@energimyndigheten.se
Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020
144 TWh 144 TWh 90 TWh 578 TWh 379 TWh
Nytt förlag på mål för EU klimat- och energipolitik till 2030 Ett klimatmål om 40 procent för EU-interna utsläppsminskningar Ett mål på EU-nivå för förnybar energi om minst 27 procent. Nytt mål för energieffektivisering på 30 procent.
Ny överenskommelse om Sveriges mål för energieffektivisering Regeringen, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna har nu enats om ett förslag till mål för energieffektivisering för Sverige till 2030: Sverige ska år 2030 ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Målet uttrycks i termer av tillförd energi i relation till BNP. Energimyndigheten ska ges i uppdrag att tillsammans med olika branscher formulera sektorsstrategier för energieffektivisering
Energianvändningen per area enhet har minskat med 16 % i bebyggelsen mellan 1995-2013
Inom Belok pågår just nu en förstudie om energi i badhus Förstudien syftar dels till att ge en bild över hur energi används i badhus i Sverige idag. Men den ska även se vilka utvecklingsbehov som finns. Energimyndighetens fokus är att säkerställa att energi inte glöms bort i badhusprojekten och att utvecklingen går mot energieffektiva badhus. Förstudien kommer finnas tillgänglig på www.belok.se i mitten på december.
Energi i badhus idag Mellan 365 kwh/m2 till 800 kwh/m2 Stor energibesparingspotential i styrning av vattenreningen och ventilation Beställarna saknar ofta kunskap och erfarenhet Saknas tillgängliga goda exempel med energifokus
Nästa steg Dokumentera referensprojekt och goda exempel Öka kunskap och stöd för beställare, tex i kravställning Utveckla behovsstyrning och samordnad styrning
Hälsosamma bad vilka är riskerna för miljö och för badare?
Folkhälsomyndighetens uppdrag Att stärka och utveckla folkhälsan
Vision: En folkhälsa som stärker samhällets utveckling Genom att... följa befolkningens hälsoläge och de faktorer som påverkar identifiera vilka områden som behöver effektiva insatser utvärdera folkhälsoinsatser samordna landets smittskyddsarbete labbverksamhet mikrobiologi myndighetsutövning alkohol, tobak, narkotika, miljöhälsa
Enheten för miljöhälsa Kunskapsstöd till myndigheter, regeringen och andra aktörer i frågor som gäller miljörelaterad hälsa och till kommuner, länsstyrelser och andra i frågor som gäller samhällsplanering för god hälsa. Uppföljning av miljöns påverkan på människors hälsa, bl.a. kopplat till miljömålen och folkhälsomålen. Tillsynsvägledning av kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder samt länsstyrelserna när det gäller miljöbalkens regler om hälsoskydd, t.ex. bassängbad.
Kommunerna har tillsyn och prövar nya anläggningar Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 38 Det är förbjudet att utan anmälan driva eller arrangera bassängbad som är upplåtna åt allmänheten eller som annars används av många människor, 45 Kommunen ska ägna särskild uppmärksamhet åt följande byggnader, lokaler och anläggningar: badanläggningar, strandbad och andra liknande anläggningar som är upplåtna för allmänheten eller som annars utnyttjas av många människor
Tillsynsvägledningsplan 2016-2018 Bassängbad Allmänna råd om bassängbad: FoHMFS 2014:12 Handbok: Bassängbad: hälsorisker, regler och skötsel Ta fram kunskapsunderlag Se över allmänna råd Revidera kompletterande vägledning (göra om handboken till webbvägledning)
Varför revidera vägledning? Förändrad bassängbadsverksamhet med nya vattenaktiviteter och badformer som spaverksamheter och äventyrsbad Nya renings- och desinfektionsmetoder Ökade hälsorisker för de badande?
Övrigt som behöver ses över Hygien Städning Ventilation
Arbetsmiljöverkets uppdrag Att se till att lagar om arbetsmiljö- och arbetstider följs av företag och organisationer
Arbetsmiljö Alla anställda i Sverige har rätt till en bra arbetsmiljö enligt arbetsmiljölagen. Ingen ska behöva skada sig eller bli sjuk på grund av sitt arbete. Vårt mål är att minska riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att förbättra arbetsmiljön ur ett helhetsperspektiv.
Informera och sprida kunskap Kunskapssammanställningar aktuell forskning inom arbetsmiljöområdet När klor reagerar med kväveinnehållande föroreningar i vattnet bildas kloraminer i luften vad betyder detta för arbetsmiljön?
Forskarnas förslag Ventilationen i badhus Personlig hygien badande Utspädning och cirkulering av vatten Rengöring och städning Belastning anpassad till kapacitet
Tillsyn simhallar hur kan tillsyn bidra till ökad hållbarhet? Marithe Eriksson www.miljosamverkanstockholm.se/web/page.aspx?refid=346 Bassängnätverket (BNV)
Bassängnätverket (BNV) Bildades våren 2011 2 nätverksträffar/år 5 studiebesök 4 seminarium, ventilation & städ Några handledningar Nästa träff BNV mars 2017 Storkonferens 23 maj 2017, städ- & hygienprojektet
Bassängnätverket (BNV) Syftet är att genom tillsynen uppnå förbättrad egenkontroll vid bassänganläggningar och därmed också minskade hälso- och miljörisker Två projekt drivs: 1. Handledningsdokument för tillsyn och egenkontroll www.miljosamverkanstockholm.se/web/page.aspx?refid=208 2. Vägledningar för följande frågor: hygien, egenkontroll legionella, uddaanläggningar, hantering av spillvatten från bassänger, totalrenovering/nybyggnation av bassäng-anläggningar samt ventilation i simhallar
Framtagna handledningar Checklista för tillsynen av bassängbad C Svarsblankett vid avvikelser D Bedömningsgrunder provtagning THM E Förslag på journalblad F Städråd för badanläggningar H Kemikalieförteckning I J K L M N Egenkontroll för bassängbad Rutin för fekala incidenter, Smittskydd Stockholm Mätnogrannhet Hygienråd Högtempererade bassänger, bubbelpooler Legionella och Guide för handläggning av anmälan av nya bassängbad
Syftet med projekt Städning och hygien Fräscha anläggningar! Få ner förbrukningen av klor! Få ner antalet bakterieöverskridanden!
Med endast okulär kontroll går det inte att avgöra renheten på ytor. Men - smuts ska aldrig synas. Om den syns är rengöringen kraftigt eftersatt.
Syftet med projektet Städning och hygien Visa på metodik för kvalitetskontroll av rengöring och öka kunskapen och förståelsen av strikta hygienrutiner och kvalitetssäkrad städning samt lyfta vikten av att tillräckliga resurser finns Med renare badanläggningar - och badgäster kan förväntas ett renare vatten och bättre inomhusluft, d.v.s minskad risk för hälsorisker. Självklart också ökad trevnad på baden.
I tillsynsprojektet ska städ- och hygienrutiner granskas det allmänna intrycket av städningen och kontrolleras provtryckning göras av golv-/sittytor på badet (10-30 stycken per anläggning beroende på storlek) odling och klassificering av odlingsplattor genomföras i egen regi
Underlag framtaget i Städning & Hygien 2016 Projektbeskrivning Checklista Informationsbrev (ska bifogas råd för hygien och städning) Bokningsbekräftelse (mail) Sammanfattning tysk standard Anvisning för provtagning Mallbilaga redovisning odlingsresultat Excelfil för sammanställning av resultat Bedömningsgrund Standardmail som bifogas inspektionsrapporten Standard för rengöring av simhallar: DGfdB R 94.04 Reinigung, Desinfektion und Hygiene i Bäden, Giltig fr o m december 2013. Första versionen är från 1993. Övrigt: -Värmeskåp varför vi analyserar själva
Bedömningsgrunder
Bedömningsgrunder odling: Kolonier på plattan räknas manuellt efter inkubering. En koloni = 1 CFU. Varje koloni motsvarar en mikroorganism (bakterie/svamp) vid provtagningen. Olika arter av mikroorganismer växer på olika sätt, de kan vara stora eller små, ha olika form och vara genomskinliga eller färgade.
Avläsning
Resultat per tryckplatta Avläs och bedöm båda sidorna av plattan. Om du bedömer att sidorna har olika betygsnivå, så redovisa ett medelvärde, t ex 3 och 4 blir 3,5. Godkänd enligt tyska standarden Av 10 tryckplattor ska minst 5 visa på toleransvärdet högst 200 CFU/100 cm 2. Sammantaget resultat av odlingsplattor Räkna ihop plattornas betygsnivå och dividera med antalet plattor som odlats.
Exempel avläsning
Resultat 25 anläggningar september 2016
Erfarenheter från projektet Saknas standardiserade städmetoder Saknas metod för att kontrollera rengöringen Saknas tillräckligt med tid och personal för kvalitetssäkrad rengöring Saknas kunskap/rekommendation om städkemikalier anpassade för badanläggningar Saknas gemensamma bra informationsbaser för hygieninfo Många tekniska problem med städningen, svåra utformningar, felaktiga utformningar, galen logistik, slitna miljöer etc. Detta leder till; Bristfällig rengöring, ökade smittrisker, undermålig hygien, förstörda ytskikt och naturligtvis mindre attraktiva anläggningar
Att stärka Sveriges innovationskraft hur kan simhallar bidra? Nina Widmark
Tre roller Investeringar i forskning och innovation Nationell EU-nod Expertmyndighet
Vinnovas utlysningar vinnova.se
Driva på utvecklingen genom upphandling hur går det till? Niklas Tideklev
Varför behöver vi lösa problemet? Övergripande syfte Effekter & mål
Verksamhetsutveckling utifrån behov
Funktionen i fokus Funktion, effekt, prestanda som behöver uppnås för att möta behoven
Innovation i upphandling Upphandling som främjar utveckling och införande av nyskapande och bärkraftiga lösningar, innovationer
Möjliga upphandlingsförfaranden Förkommersiell upphandling Selektivt förfarande
Framtagande av kriterier - simhallar Genom att ställa hållbarhetskrav i upphandlingen kan offentlig sektor bidra till att miljökvalitetsmålen nås. Kriterierna är frivilliga att använda och finns i olika nivåer. Spjutspetsnivå Avancerad nivå Basnivå (här fokuserar vi nu)
Vägen vidare?