Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2008 Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Försättsblad 1. Verksamheten 2008 1 2. Samarbete förbund förening 4 2.1 Stöd i närsamhället 4 2.2 Etiska Rådet 5 3. Fritidsaktiviteter och kulturtjänster 5 3.1 Läger och avlastning 5 3.2 Anpassningsträning och fritidsverksamhet 5 3.3 Idrott och Motion 6 4. Kursverksamhet pro.studium 6 5. Multisensorisk verksamhet 7 5.1 Sensoteket Vasa 7 6. Lärum 8 6.1 Pedagogisk utveckling 8 6.2 Lärum-förlaget 9 7. LL-verksamhet Lättläst 9 7.1 LL-Center 9 7.2 LL-Bladet 10 8. Projekt och utvecklingsverksamhet 11 8.1 ABC-projektet 11 8.2 Arbete genom samarbete 12 8.3 Föräldrakraft i vardagen 12 8.4 Läsombudsprojekt 13 9. Information och Publikation 13 9.1. Specialbibliotek 13 10. Samarbete med andra organisationer 14 11. Nordiskt samarbete 15 12. Internationellt samarbete 15 13. Organisationsverksamhet 15 Specifikationer Resultaträkning 1.1 31.12.2008 Balansräkning

FÖRBUNDET DE UTVECKLINGSSTÖRDAS VÄL r.f. FÖRBUNDSKANSLIET: Vilhelmsbergsgatan 11 C 00500 HELSINGFORS TELEFON: (09) 43 42 36 0 TELEFAX: (09) 40 77 48 E-POST: WEBBPLATS: fduv@fduv.fi www.fduv.fi VASAKANSLIET och LÄRUM: Handelsesplanaden 20 A 65100 VASA TELEFON: (06) 319 56 50 (06) 319 56 51 (LÄRUM) TELEFAX: (06) 319 56 58 E-POST: fduv.vasa@fduv.fi larum@fduv.fi FDUV:s förbundsstyrelse 2006 2008: ORDFÖRANDE: VICE ORDFÖRANDE: ORDINARIE MEDLEMMAR: Christel Granholm-Hagen Benita Ivars Inger Karlsson Egon Nordström Kjell Lindroos Birgitta Spåra Ritva Sund Ossian Wassborr Niclas Åkerholm Gun-Britt Östman Pehr Löv Johan Hanstensgränd 5 68600 JAKOBSTAD Rabbe Sjöberg Beatrice Wahlström SUPPLEANTER: Majvor Wärnå Maja Häggblom Curt-Henrik Boucht Monika Karlsson Nanny Sundström Christina Mannfolk Joakim Smeds Jarl Haga Bengt Sydén Margit Westerlund

FDUV:s fullmäktige 2006 2008: Östra Nyland Gunvor Flykt, ordförande Mellersta Nyland Mauri Nyqvist Västra Nyland Christer Ekebom Kimitonejden Leila Sundqvist Västra Åboland Eskil Engström Åland Gunnar Westerholm Sydösterbotten Kent Berglund Vasanejden Lars-Erik Björklund Nykarleby Kim Stenvik Jakobstadsnejden Monica Svenfelt Karlebynejden Christina Omars Steg för Steg Joakim Smeds Från den kommunala sektorn; den kyrkliga verksamheten inom Borgå stift och områden inom undervisning och sociala tjänster samt sakkunniga medlemmar: Christel Brunberg-Lindholm Stig Bäcklund Boris Björklund Kristina Jansson-Saarela Stefan Näse Sixten Snellman Dan Anders Ventus Björn Öhman FDUV:s PERSONAL HELSINGFORS Verksamhetsledare: Lisbeth Hemgård Kanslichef: Tina Romberg (fr. 16.4.2008) Fritidskoordinator: Mailen Murmann, deltid Organisationssekreterare: Rufus Vahanen (till 16.4.2008), projektkoordinator fr. 17.4.2008 Ekonom: Anitta Mehlem, deltid Informatör Anne Wetterhoff Projektledare: Maarit Aalto, tjänsteledig fr.o.m. 1.8.2008 Utbildningsplanerare: Marita Mäenpää (till 31.7.2008), projektledare Ags fr. 1.8.2008 Pedagogisk utvecklare: Heidi Lindqvist (till 15.6.2008) Redaktör LL-Bladet: Maria Österlund Redaktör LL-Center: Johanna von Rutenberg, deltid Kontorsbiträde: Kari Lautjärvi Kursplanerare: Elina Sagne (fr. 1.8.2008) Kanslist: Åsa Öhrman (fr. 15.3.2008) Ergoterapeut: Matilda Friberg, deltid, (permitterad fr. 14.11.2008) VASA Kanslichef: Camilla Sundqvist Regional koordinator: Annika Björne, (moderskapsledig fr. 5.12.2008) Vik. reg.koordinator: Tina Holms (fr. 1.12.2008) Pedagogisk utvecklare: Ulla Stina Åman Projektkoordinator: Sofia Kullberg, deltid Special- och datapedagog: Stina Mellberg, deltid Ergoterapeut: Joana Holmlund Projektledare: Nea Kronberg Projektkoordinator: Anne Uppgård, deltid Kanslist: Ann-Christin Hagstrand (moderskapsledig 31.10.2007 11.9.2008), deltid Vik. kanslist: Jeanette Williamsson (22.10.2007 8.10.2008), deltid

MEDLEMSFÖRENINGAR Antal medlemmar DUV i Östra Nyland rf 139 DUV i Mellersta Nyland rf 323 DUV i Västnyland 215 DUV i Kimitonejden rf 86 DUV i Västra Åboland rf 125 DUV på Åland rf 315 DUV i Sydösterbotten rf 228 DUV i Vasanejden rf 306 DUV i Nykarleby rf 222 DUV i Jakobstadsnejden rf 271 DUV i Karlebynejden rf 150 Steg för Steg rf 139 Inalles 2519 medlemmar FDUV är medlem i följande organisationer: Centralförbundet för barnskydd Finlands Svenska Handikappförbund Finlandssvenskt Specialpedagogiskt Resurscenter (SPERES) Handikapphistoriska Sällskapet Kehitysvammaliitto Penningautomatföreningen (RAY) Servicecentrum för Biståndssamarbete (KePa) Sosiaali- ja terveysturvan keskusliitto Sosiaali- ja terveysjärjestöjen yhteistyöyhdistys (YTY) Studiecentralen Svenska Studieförbundet Vammaisfoorumi ry Vates-stiftelsen Inclusion Europe Inclusion International Nordiska Samarbetsrådet för Utvecklingshämmade (NSR) Förkortningar: DUV De Utvecklingsstördas Väl (lokalföreningar inom FDUV) Pro.studium, FDUV:s kurs-, forsknings- och utvecklingsverksamhet FPA, Folkpensionsanstalten

Verksamhetsberättelse år 2008 1. VERKSAMHETEN 2008 FDUV inledde året 2008 genom att flytta till Vilhelmsbergsgatan i Sörnäs, Helsingfors. Förbundets kansli på Tölögatan var fortfarande inte sanerat och dessutom otillräckligt på grund av det stora antalet anställda. Två nya projekt inleddes under verksamhetsåret, Arbete genom samarbete och Föräldrakraft i vardagen. Båda projekten stödjer samarbetet med föreningarna. Inom Arbete genom samarbete arrangerades regionala träffar där föreningarna var en aktiv part. Inom projektet Föräldrakraft kontaktades föreningarna för att utbilda och arrangera utbildning för föräldrar med utvecklingsstörda barn. FDUV har fortsatt sitt samarbete med Finlands Svenska Handikappförbund via projektet Juridiskt ombud, stödpersonsverksamheten och SOS Aktuellt. FDUV:s verksamhetsledare har varit vice ordförande i Handikappförbundet och ordförande i styrgruppen för juridiskt ombud, vilket inneburit ett nära samarbete med Handikappförbundet. FDUV har inlett ett aktivare samarbete med Kårkulla samkommun och Folkhälsan bland annat för att utveckla personlig assistansservice i Svenskfinland. Inom intressebevakningen har förbundet aktivt deltagit i debatten via dagspress och i radio och TV. FDUV har varit med och utarbetat sju utlåtanden bland annat om den förnyade handikappservicelagen, hälsovårdslagen och om boendeservicen för personer med utvecklingsstörning. Det är viktigt för förbundet att ha ett tydligt målprogram för det politiska arbetet och lika viktigt att förankra intressebevakningen också till fältet. Lokalföreningarna bör känna till och dela organisationens målsättning. Det finns alltid regionala skillnader och då är det viktigt att förbunden stödjer de lokala föreningarna i deras speciella svårigheter. Inför kommunalvalet utarbetade förbundet kommunalvalsteser vilka sändes till alla föreningar för att användas i valdebatter. Förbundet ordnade i samarbete med DUVföreningarna välbesökta valdebatter med inriktning på handikappolitik. I Norden och i många europeiska länder utarbetar man nya modeller för boendeservice. Också på finskt håll samlas serviceproducenter för att diskutera och utveckla boendeservicen och planera avvecklandet av institutionerna. I Finland har en delegation bildats kring boendeservice för personer med utvecklingsstörning, Medlemmarna i delegationen representerar både serviceproducenter och intresseorganisationer. Delegationen fortsätter det arbete som utredningsman Markku Niemelä gjorde för social- och hälsovårdsministeriet, en utredning kring boendeservicen för personer med utvecklingsstörning. FDUV:s verksamhetsledare har aktivt deltagit i delegationens arbete under året. Arbetet med revideringen av handikappservicelagen har pågått under hela verksamhetsåret. Den reviderade lagen träder i kraft den 1 september 2009. I lagförslaget framhålls att handikappservicelagen är primär i förhållande till specialomsorgslagen. Stöd och service för personer med utvecklingsstörning förbättras i och med att också utvecklingsstörda personer kan erhålla tjänster via handikappservicelagen, vilket inte varit så vanligt tidigare. 1

Att personer med utvecklingsstörning och autism ska behandlas på samma sätt som övriga handikappgrupper är en utveckling i rätt riktning. Det här kan jämföras med utvecklingen i de övriga nordiska länderna. Den stora förändringen är att stödet inte enbart berör hemmets fyra väggar utan också arbete, fritid och studier. 1. Rätten till personlig assistans förstärks, vilket är ett stort framsteg. Tack vare det minskar skillnaderna mellan invånare i olika kommuner. Lagändringen innebär en subjektiv rätt till personlig assistans för gravt funktionshindrade. 2. Arrangemangen kring personlig assistans utvecklas, både via servicesedlar och som köptjänst. Tidigare har personer med utvecklingsstörning verkat som arbetsgivare för sin personliga assistent. Detta har en stor betydelse för personer med utvecklingsstörning som kan ha svårt att vara i anställningsförhållande till en person, men det är dock viktigt att den funktionshindrades åsikter beaktas när arrangemangen uppgörs. Inom personalen skedde flera nyrekryteringar och omorganiseringar, bland annat en kanslichef och en kanslist anställdes till Helsingforskansliet. I juni hölls planeringsdagar i Solvalla för personalen där arbetsfördelningen, framtidsvisioner och gemensamma frågor diskuterades. I slutet av oktober hölls FDUV:s kongress med studiedagar. Över 200 deltagare möttes i Vasa med intressanta föreläsningar om bland annat FN:s konvention om funktionshindrade personers rättigheter. Samtidigt avtackades den tidigare verksamhetsledaren Mikael Lindholm. Under året pågick ett aktivt sökande efter ett nytt verksamhetscenter i Helsingfors, eftersom FDUV beviljats medel från RAY för att köpa ett nytt center för sin verksamhet. Under hösten förhandlades med Invalidförbundet om ett gemensamt objekt, Neurohuset vid Nordenskiöldsgatan 18 i Helsingfors. Underhandlingar pågick under hela hösten med Epilepsistiftelsens konkursbo, RAY, Social- och hälsovårdsministeriet och Invalidförbundet. Affären var ännu inte uppgjord under år 2008. FDUV:s verksamhet finansieras till stor del med RAY-medel. Vårt verksamhetsbidrag från RAY möjliggör en intressebevakning, administration och information som är nödvändig för att få synlighet. Glädjande för förbundet är att vi under året 2008 kunde inleda flera nya projekt, ett finansierat av RAY och ett finansierat via insamlingen Gemensamt ansvar. Genom förbättrade kontakter till kommunerna har vi också lyckats öka vårt kommunala stöd, som dock inte är tillräckligt. Genom att aktivt anhålla och presentera vår verksamhet för de finlandssvenska fonderna har understödet ökat från fonderna. Trots denna ökning visar vårt ekonomiska resultat en förlust. Orsakerna är många, dels beror det på det minskade stödet för den multissensoriska verksamheten och att både LL-center och kursverksamheten visar på en större förlust än tidigare. Värdet på förbundets aktieportfölj har markant sjunkit i marknadsvärde. Förbundet har också belastats av att Tölögatans kontor sanerades under hela våren och sommaren och i och med den ekonomiska recessionen blev svårsålt. Under hösten beslöt förbundet att hyra ut kontoret. Under hela år 2008 har förbundet betalat dubbel hyra i Helsingfors. 1.1 Fritidsaktiviteter och kulturtjänster En av förbundets viktiga verksamhetsformer är läger- och fritidsverksamhet för utvecklingsstörda personer. Verksamheten gäller barn, ungdomar och vuxna. Verksamheten skapar sociala nätverk och möjligheter för utvecklingsstörda personer att påverka och samtidigt utgör den en flexibel form av avlastning för anhöriga. Under de senaste åren har speciellt deltagarna i lägerverksamheten ökat och det verkliga 2

behovet är uppenbart betydligt större än det behov som kan tillgodoses av nuvarande verksamhet. Penningautomatföreningen (RAY) stödjer inte serviceformer som enligt lag och förordning hör till kommunernas uppgift. De regler som tillkommit kring offentlig upphandling har för sin del medverkat till att gränsen mellan köpverksamhet inom det kommunala ansvarsområdet och annan verksamhet inom den s.k. tredje sektorn blivit allt skarpare. Service som kommunerna köper av organisationerna sker med stöd av ett klart lagbestämt organisationsansvar. Detta har även varit FDUV:s utgångspunkt och grunden för de köpavtal som ingåtts med kommunerna. Efter hand har det inom en del kommuner skett en olycklig omtolkning, som går ut på att läger- och fritidsverksamhet i själva verket ligger utanför gällande lagstiftning och inte entydigt hör till kommunens ansvarsområde. Denna utveckling har inneburit att kommunernas stöd för fritids- och lägerverksamhet har minskat under åren. FDUV har trots denna utveckling kunnat erbjuda personer med utvecklingsstörning fritids- och lägerverksamhet, delvis på grund av att FDUV erhållit fondfinansiering till den del kommunerna inte understött verksamheten. Trots det väl tilltagna stödet från fonderna oroar vi oss för det stöd som kommunerna idag inte erbjuder utvecklingsstörda människor. Glädjande nog ökade understödet från kommunerna, men kan på intet sätt svara på de behov som finns. 1.2 FDUV:s roll som kunskapscentrum och utvecklare av nya serviceformer FDUV har under de senaste åren målmedvetet utvecklat organisationen till att kunna fungera som ett kunskaps- och resurscenter inom området. I samband med att olika serviceformer för personer med en utvecklingsstörning eller någon annan form av kommunikationshandikapp integreras med allmän service blir betydelsen av att säkra kunskap och sprida denna allt viktigare. Detta gäller redan inom skolsektorn, där undervisningen sedan länge administrativt är helt integrerad. FDUV:s samarbete med SPERES har minskat under året, en av de tidigare pedagogiska utvecklarna flyttade till Svenska skolan för synskadade och i och med det saknar FDUV en pedagog i södra Finland. FDUV:s roll via Lärum som producent av pedagogisk handledning, spridare av läromedel och pedagogiska material har ökat både i Österbotten och södra Finland under de senaste åren. Samarbetet med bland annat OPIKE har utvecklats. Tack vare ABC-projektet i samarbete med Åbo Akademi har vi ytterligare breddat vårt fält genom det stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter som projektet erbjuder. Den multisensoriska verksamheten har fortsatt i Vasa med betoning på utbildning och spridning av information, i Helsingfors pågick multisensorisk verksamhet på våren i Malmgård och på sommaren på våra läger. På hösten lades verksamheten ner på grund av bristande finansiering. Ergoterapeuten måste permitteras från och med november 2008. Inom pro.studium har man satsat speciellt på familjekurser, mamma- och pappakurser och kurser om grava funktionshinder. 3

2. SAMARBETE FÖRBUND FÖRENING 2.1 Stöd i närsamhället Syftet med verksamheten är att förbättra möjligheterna för personer med utvecklingsstörning och anhöriga att påverka sina egna levnadsförhållanden. Målet är att stödja familjer att aktivt engagera sig i sitt eget närsamhälle och sålunda själva kunna påverka sin situation i samhället. Hjälp till självhjälp och intressebevakning är tyngdpunkterna i arbetet. Den primära målgruppen är familjer med funktionshindrade barn. För att uppnå resultat krävs, förutom förbundets egen arbetsinsats också ett genuint engagemang på lokal nivå. Under året har tre samhällspolitiska frågor särskilt uppmärksammats, nämligen kommunreformen, kommunalvalet och revideringen av handikapplagstiftningen. Särskilt intressanta frågor på organisationsnivå var bl.a. en egen webbplats för alla föreningar och förbundskongressen som föreningarna deltog aktivt i. Förbundet besökte under året de flesta föreningarna för att med styrelse och medlemmar diskutera angelägna ärenden kring samarbetet mellan föreningarna och förbundet. Tillsammans ordnades på flera orter samhällspolitiska debatter kring kommunreformen och familjepolitiska angelägenheter. Under hösten arrangerades flera valdebatter inför kommunalvalet. Förutsättningar för verksamheten är ett nära samarbete med föreningarna och deras medlemmar. Många evenemang samlade gott om deltagare, särskilt glädjande var kommunala beslutsfattares och tjänsteinnehavares intresse att engagera sig i för oss angelägna ärenden. Samtidigt kan konstateras att man som arrangör och innovatör bör vara lyhörd och känslig för lokala omständigheter och målgruppens rådande stämningar. All verksamhet är olika former av intressebevakning. Förutom den konkreta verksamheten består intressebevakningen av kontakter till samhällets beslutsfattare, medier och i hög grad av ett dolt lobbande i form av utlåtanden, samarbetsgrupper och aktivt deltagande i diverse angelägna ärenden. 2.2 Etiska Rådet FDUV har länge arbetat med diskriminering och FDUV:s Etiska Råd är ett forum för att medverka i konkreta situationer där diskriminering pågår. Detta arbete ingår som ett delprojekt i Stöd i närsamhället. Etiska Rådet strävar efter att påverka, informera och förändra aktuella situationer. Etiska Rådet har representanter från Föreningen Steg för Steg, Kårkulla skn, Borgå Stift, Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening och FDUV. Etiska Rådet sammankom regelbundet under verksamhetsåret. Utöver medling och utlåtanden behandlade rådet FN-konventionen och tragiska nyheter i media. Under året diskuterades också rådets fortsatta verksamhet samt hur man bättre kan nå sin målgrupp. 4

3. FRITIDSAKTIVITETER OCH KULTURTJÄNSTER 3.1. Läger och avlastning Målet för FDUV:s sommarverksamhet har varit att erbjuda personer med utvecklingsstörning möjlighet till meningsfull sommarvistelse och semester. Sommarlägren fungerar också som en form av avlastning för föräldrar samt som träning för personer med utvecklingsstörning att vara borta hemifrån. FDUV arrangerade under året 27 lägerperioder för personer med utvecklingsstörning (barn-, ungdoms- och vuxenläger, temaläger, semesterveckor, avlastningsläger). Intresset för lägren har varit stort och lägren har varit mycket välbesökta. Under de senaste två åren har antalet nya deltagare ökat. Framför allt gäller det en ökning av barn och personer med grav utvecklingsstörning samt äldre personer. Kommunernas sparåtgärder har bidragit till att en del av de österbottniska deltagarna inte kunnat delta i lägren även om de önskat. Som ett alternativ till lägren ordnade DUV-föreningarna tre smågruppsresor. Sammanlagda antalet deltagare i läger, resor och veckoslutsaktiviteter under 2008 var ca 450. Sammanlagda antalet ledaranställningar var ca 300. Verksamheten finansierades huvudsakligen med kommunala medel och fondmedel. Sammanfattning av läger och resor samt veckoslutsaktiviteter 2008, se specifikation. 3.2. Anpassningsträning och fritidsverksamhet En meningsfull fritid utgör en mycket viktig stödfunktion i en lyckad samhällsintegrering. För individen bidrar fritiden till ett rikare socialt liv, förhindrar isolering och marginalisering. Samtliga DUV-föreningar har under året upprätthållit ett varierande och omfattande utbud av fritids-, kultur- och idrottsaktiviteter för personer med utvecklingsstörning. Strävan har varit att planera fritiden med normalisering och medbestämmande som vägledande principer. Samarbetet med samhällets olika instanser är viktigt då man bereder personer med utvecklingsstörning tillgång till olika slag av fritids- och kulturutbud i samhället. De kommunala besparingsåtgärderna har dock under det gångna året negativt påverkat möjligheterna till en meningsfull kvalitativ utveckling av fritidsverksamheten i DUV-föreningarna. Under året har man även strävat efter att i den mån det är möjligt utveckla den individuella fritiden med hjälp av stödpersoner. De gravt utvecklingsstörda personernas fritidsbehov har även i högre grad uppmärksammats. Under året har även idrott och motion för personer med utvecklingsstörning inom DUV-föreningarna fått större uppmärksamhet. Under året har folkdansverksamheten VI KAN fortsatt. Vid utgången av år 2008 fanns sex fungerande folkdanslag med utvecklingsstörda folkdansare. Den 15 19 maj 2008 deltog ett 30-tal VI KAN dansare i ett dansveckoslut i Falkenberg i Sverige. Den 8 9 november 2008 ordnades en tvådagars kurs för folkdanslag med utvecklingsstörda dansare. Verksamheten har genomförts med stöd av Svenska kulturfonden. 5

Sammanlagda antalet utvecklingsstörda personer som fick något slag av fritidsservice under år 2008 var ca 580. Sammanlagt ca 175 ledare, stödpersoner och frivilliga har varit engagerade i verksamheten. Verksamheten i föreningarna finansieras med kommunala medel via FDUV, fondmedel och föreningarnas egna medel. Sammanfattning av DUV-föreningarnas fritidsverksamhet, se specifikation. 3.3. Idrott och Motion FDUV arrangerade ett vinterveckoslut på Peurunka bad- och rehabiliteringsanläggning den 22 24 februari 2008 för familjer och personer med utvecklingsstörning. I veckoslutet deltog 55 personer. Den 18 22 februari 2008 ordnade FDUV ett sportlovsläger för skolbarn på Högsand i Lappvik. DUV-föreningarna arrangerade motions- och idrottsverksamhet för personer med utvecklingsstörning inom ramen för sin fritidsverksamhet. De vanligaste aktiviteterna har varit simning, gymnastik, bowling, boccia, innebandy, friidrott, idrottsdagar, friluftsdagar och folkdans. DUV-föreningarna arrangerar en del av sin motionsverksamhet i samarbete med kommunernas idrottsnämnder eller idrottsföreningar. Åtta DUV-föreningar är medlemmar i IMU, Idrott och motion för utvecklingsstörda i Finland, som är en tvåspråkig riksomfattande organisation. 4. KURSVERKSAMHET pro.studium FDUV:s kursverksamhet pro.studium vill stödja familjernas förmåga att klara av vardagen då en familjemedlem har utvecklingsstörning/funktionshinder. Verksamhetens mål är att stödja föräldrar och syskon till barn/ungdomar/vuxna med utvecklingsstörning genom att man ger information och utbildning om utvecklingsstörning och om samhällets stödformer. Olika gemensamma sammankomster samlar familjerna och dessa kan utbyta erfarenheter och fungera som stöd för varandra. Via seminarier och kvällsträffar kring aktuella teman medverkar pro.studium i kunskapsspridning ute i samhället gällande gruppens rättigheter och behov. Målgruppen för verksamheten är personer med utvecklingsstörning och deras familjer men även personal inom omsorgen, lärare och daghemspersonal, andra grupper som ger service, vård eller terapi, ungdomsledare, studerande och övriga intresserade. Ett nytt RAY-projekt inleddes, Föräldrakraft i vardagen, som speciellt fokuserar på nya stödformer för familjer med utvecklingsstörda barn. Med stöd av RAY ordnades två familjehelger. På Suvituuli i Åbo ordnades en familjehelg för ungdomar i åldern 13 21 år och på Päiväkumpu badhotell i Karislojo ordnades en familjehelg för barn (0 8 år) med Downs syndrom. I Österbotten ordnades en mammahelg och i Nyland en pappahelg. Mammahelgen ordnades på Norrvalla Rehab Center i Vörå och finansierades med fondmedel. Pappahelgen ordnades på Kaisankoti i Esbo, där programmet innehöll gemensamma fysiska aktiviteter och diskussioner om mansrollen. 6

Under år 2008 arrangerades en tvådelad FPA-kurs på Norrvalla Rehab Center för familjer som har barn (7 13 år) med utvecklingsstörning. En fem dagars FPA-kurs ordnades för familjer med barn (0 8 år) med Downs syndrom på Härmän kuntokeskus. Två seminarier ordnades under 2008. Christina Renlund, författare till boken Doktorn kunde inte riktigt laga mig föreläste om barn och funktionshinder i Vasa och Helsingfors. En föreläsning ordnades kring visuell perception med speciallärare och synpedagog Anne Ström som föreläsare. Båda seminarier ordnades av pro.studium och FDUV i samarbete med Lärum. Finlands Svenska Autism- och Aspergerförening köpte år 2008 tjänster av pro.studium. I samarbete med föreningen ordnades en ungdomskryssning till Stockholm för ungdomar med Aspergers syndrom. Under hösten 2008 har blivande fysioterapeuter vid Yrkeshögskolan Arcada fått handledning av pro.studiums kursplanerare. Fysioterapistuderandena leder motion för ungdomar med funktionshinder som går på den yrkesförberedande linjen på Prakticum. 5. MULTISENSORISK VERKSAMHET FDUV har upprätthållit två sensotek/multisensoriska center: SESAM i Helsingfors och Sensoteket i Vasa. Sensoteket är främst avsett för multihandikappade personer, personer med begåvningshandikapp och personer med autism eller autismliknande tillstånd. Sensoteket i Helsingfors monterades ner under sommaren 2008 och turnerade som ett mobilt sensotek på sommarlägren. På hösten lades verksamheten ner och ergoterapeuten permitterades. 5.1 Sensoteket Vasa Sensoteket i Vasa är främst avsett för personer med multihandikapp, begåvningshandikapp, personer med autistiska drag och deras anhöriga. Förutom Sensotekets direkta målgrupp finns det också ett flertal indirekta målgrupper, dvs. de som i sitt arbete, på sin fritid eller annars kommer i beröring med vår målgrupp. De indirekta målgrupperna visar sitt intresse genom studiebesök från olika arbetsplatser och utbildningsenheter samt genom förfrågningar om föreläsningar och kurser. Sensoteket i Vasa har haft sitt sjunde verksamhetsår. Besökarantalet under 2008 var ca 800 (2007 ca 640). En ökning har skett i antalet klienter med betalningsförbindelse för terapi samt besökare som kommer via olika utbildningsenheter och via de kurser som Sensotekspersonal håller vid Åbo Akademi, Novia och Yrkesakademin i Vasa. Antalet studiebesök från arbetsplatser har minskat medan antalet besökare från den egna målgruppen har hållits stabil. Utöver detta har Sensotekspersonalen varit engagerad i föreläsningar, seminarier och kurser både som arrangör och som föreläsare i Finland och utomlands. Sensoteket fick under verksamhetsåret ny webbplats (www.sensoteket.fi). Personalen har minskat från två heltidsanställda till en 1,5 på grund av att special- och datapedagogen har gått i halvtidspension. Sensoteket har under hösten hållit kvällsöppet en kväll per månad. Några besökare har utnyttjat detta men inte lika omfattande som förväntat. De internationella kontakterna har bibehållits och det nära samarbetet med Datero, Kårkulla, Åbo Akademi, Svenska yrkesinstitutet och Mussor skola har fortsatt och framför allt har samarbetet med Novia ökat på grund av större efterfrågan på kurser. 7

6. LÄRUM Lärum erbjuder lättläst litteratur, läromedel för elever med särskilda behov, facklitteratur om olika handikapp, sinnesstimulerande material samt pedagogisk utveckling. 6.1 Pedagogisk utveckling Pedagogisk utvecklings huvuduppgift är att skapa positiva attityder och visa på möjligheter till goda undervisningsarrangemang för elever i behov av särskilt stöd. Det innefattar också skapandet av nätverk mellan skolan och anhöriga liksom konsultativt arbete inom skolan, företrädesvis gällande olika teman i anslutning till integrerad undervisning. Arbetet sker huvudsakligen inom den grundläggande utbildningen, men även inom såväl förskola som andra stadiets utbildning. Nya tekniska framsteg inom utbildningsteknologi och tanken på livslångt lärande har gjort att målgruppen delvis utvidgats till även vuxna med främst läs- och skrivsvårigheter. Verksamhetsområdet är hela Svenskfinland. Under tidsperioden januari till juli 2008 fanns två heltidsanställda inom pedagogisk utveckling, en tjänsteinnehavare i Helsingfors och en i Vasa. Sedan augusti är tjänsten i Helsingfors obesatt. Verksamheten kring nätverksfortbildning för personer inom skolan fortsatte. Särskild tyngd lades detta år på barns psykiska välbefinnande. Under vårterminen 2008 ordnades fem fortbildningar på olika platser i Svenskfinland kring detta tema med totalt 156 deltagare. I november ordnades i samarbete med SPERES, Utbildningsstyrelsen och Länsstyrelsen två elevvårdsdagar i Helsingfors (95 deltagare). Andra större teman som behandlades är inklusion i skolan (Borgå och Karis, 85 deltagare), språkstörningar (Karleby och Helsingfors, 101 deltagare) och sinnesöverkänslighet hos barn (Vörå, Jakobstad, Borgå och Åbo, 176 deltagare). Särskild vikt lades också vid den tekniska utvecklingen inom skolsektorn. Projektet kompensatoriska datorprogram för barn och unga med läs- och skrivsvårigheter, som startade under höstterminen, väckte stort intresse. Med stöd av Svenska kulturfonden införskaffades två bärbara datorer samt programvara. Dessa program förevisades sedan vid större allmänna nätverksträffar och vid personlig handledning för personer som undervisar barn och unga med behov av kompensatoriskt stöd (115 deltagare). I samband med detta gjordes även en satsning på Daisyteknik och inlästa böcker. Samarbetet med Lärum-förlaget fortsatte i form av medverkan vid utställningar, information om material, handledning av lärare och föräldrar, utvecklings- och informationsarbete kring Solklart-serien, samarbete med Opike och information och föreläsningar kring LL. Dessutom har Liz Åkessons material Vuxenliv anpassats till finlandssvenska förhållanden. På grund av att den ena tjänsten blev vakant under höstterminen försenades detta arbete i viss mån så den planerade fortbildningen med Liz Åkesson (i samarbete med pro.studium) har flyttats fram till 2009. Antalet deltagare på nätverksfortbildningar har legat på ungefär samma nivå som tidigare medan de direkta kontakterna via studiebesök, mindre samlingar och handledning har ökat. Ett avtal med Ålands skolbyrå om köptjänst från Lärum har också bidragit till denna ökning. 8

6.2 Lärum-förlaget Den andra lättlästa barnboken i serien om Filip utkom i mars på FDUV:s förlag Lärumförlaget. På Kårkullas initiativ har Lärum tagit över utgivningen av den färgkodade väggkalendern som inför 2009 tryckts upp på Lärum. Studiematerialet Vuxenliv har omarbetats från rikssvenska förhållanden till att passa i vår finlandssvenska miljö. Materialet är tänkt för vuxna personer med utvecklingsstörning och behandlar områden som varje vuxen behöver känna till: egna personuppgifter, post- och bankärenden mm. Utgivningen sker i början av 2009. Översättningen till lättläst svenska av Maailman historia. Aikojen alusta nykyaikaan utgiven av Opike påbörjades under hösten. Samarbetet med Opike har intensifierats under året. En gemensam studieresa för Lärums och Opikes personal till Stockholm och Göteborg med omnejd genomfördes i maj. Lärum-förlagets lättlästa läromedel Solklart: Fysik och Kemi har bearbetats och översatts till finska av Opike. Liksom tidigare år distribuerades Lärum-förlagets produktkatalog till alla svenskspråkiga skolor i Finland. Efterfrågan på det rogivande och sinnesstimulerande bolltäcket höll i sig. I samarbete med Sensoteket gjordes en ny tvåspråkig broschyr om bolltäcket och dess användningsmöjligheter. Litteratur och övrigt material har förevisats både på läromedelsutställningar och på olika kurser och föreläsningar runtom i Svenskfinland. 7. LL-VERKSAMHET LÄTTLÄST 7.1 LL-Center LL-Center producerar och främjar lättläst material på svenska i Finland. Målgruppen är personer som har svårt att läsa och/eller förstå vanliga texter. Det gäller bland annat personer med utvecklingsstörning, demens, afasi eller dyslexi, invandrare, skolelever (både i svensk- och finskspråkiga skolor) och språkstuderande. Målet för vår verksamhet är att öka målgruppernas delaktighet i samhället genom ökad tillgänglighet till information och kultur. Centret ger ut den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet (se nedan), gör lättläst samhällsinformation i samarbete med myndigheter och organisationer, upprätthåller lättlästa internetsidor, erbjuder bearbetningar av texter till lättläst och handledning i att skriva lättläst samt sprider information om lättläst. LL-Center bedriver och deltar i projekt kring lättläst och läsning. Vid LL-Center arbetade under år 2008 en heltidsanställd redaktör och en planerare på deltid (80 %). Under året har LL-Center fortsatt att ha ett tätt samarbete med Selkokeskus vid Kehitysvammaliitto. Centret har fått understöd av RAY och Svenska kulturfonden. Under 2008 gav LL-Center i samarbete med finska Selkokeskus och Konsumentverket ut en lättläst ekonomibroschyr, Goda råd om pengar. Broschyren fick ett gott mottagande och den tryckta upplagan tog slut inom några månader. Inför höstens kommunalval gjorde LL-Center i samarbete med Selkokeskus och justitieministeriet en broschyr om hur man röstar i valet. Broschyren användes bland annat på DUVföreningarnas valdebatter, i läsgrupper för personer med utvecklingsstörning och i många skolor. 9

LL-Center har under året fortsatt att ansvara för innehållet på de svenska lättlästa sidorna på portalen för alternativ kommunikation, Papunet (www.papunet.net/ll). Under 2008 förnyade LL-Center också sin egen webbplats med information om lättläst och centrets verksamhet. Sidorna flyttades från Papunet till en egen plats under FDUV:s webbplats och finns nu på adressen www.ll-center.fi. Genom den förnyade webbplatsen hoppas vi kunna förbättra informationen och kontakten till våra målgrupper. LL-Center bistod under våren KCSA (Kyrkans central för det svenska arbetet) när de skapade svenska lättlästa sidor på kyrkans webbplats www.evl.fi/svenska. LL-Center har under året fortsatt att delta i det RAY-finansierade projektet Kommunicera lätt (Selkokieli ja vuorovaikutus). Projektet bedrivs av Selkokeskus vid Kehitysvammaliitto och pågår 2007 2009. Projektets mål är att skapa modeller för hur LL-språk kan användas för att främja kommunikation och samverkan. FDUV deltar med en läsgrupp i Borgå inom DUV i Östra Nyland. LL-Center koordinerar läsgruppens verksamhet, deltar i utbildningen av läsgruppsledarna och står för projektets svenska material. År 2008 samlades läsgruppen 30 gånger. Varje träff videofilmades och ledarna förde också dagbok över träffarna. LL-Centers planerare gick igenom videobanden och gav tillsammans med projektledaren feedback åt läsgruppsledarna. I läsgruppen deltog under våren sex personer och under hösten sju personer från boenden i Sibbo och Borgå. Gruppen leds av två personer. Gruppen har läst LL-Bladet, LL-böcker, tidningsurklipp, samtalat kring olika teman och besökt biblioteket. År 2008 ordnades fyra fortbildningsdagar för läsgruppsledarna. 7.2 LL-Bladet Den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet utkommer regelbundet varannan vecka sedan år 1990 med 26 nummer per år. Utgivare är FDUV och Kehitysvammaliitto. LL-Bladet utkommer på finska under namnet Selkouutiset. Utgivningen av tidningen stöds ekonomiskt av Penningautomatföreningen (RAY). När det gäller marknadsföring har tidningen fått stöd av social- och hälsovårdsorganisationernas LL-arbetsgrupp. Tidningen har fortsättningsvis marknadsförts till skolor med mängdrabatter. Dock har postens (Itella) ändrade prissättning gjort att tidningen var tvungen att lägga om grupprenuemrationssystemet. Den sammanlagda upplagan uppgår till 5 000 exemplar, varav LL-Bladets upplaga är ungefär 2 000 exemplar. Tidningen är en lättläst nyhets- och aktualitetstidning med utrikes- och inrikesnyheter, samt artiklar om sport, underhållning och kultur. Även andra vardagsnära ämnen tas upp genom artiklar och personintervjuer. LL-Bladet läses i grupp på många arbetscentraler. Tidningen prenumereras till flera av Kårkullas boenden i Svenskfinland. Dessutom är det många enskilda vuxna utvecklingsstörda som prenumererar på tidningen. En stor del av prenumeranterna är skolelever och unga vuxna i finskspråkiga skolor och läroinrättningar, som använder tidningen i undervisningen i svenska. I många svenskspråkiga skolor används LL-Bladet som en inkörsport till tidningsläsning och en källa till aktuell information. En del av LL-Bladets prenumeranter är invandrare och flyktingar med olika bakgrund. Till tidningens läsare hör även finländare som bor utomlands, dyslektiker, afatiker, åldringar (alzheimer- och demenspatienter), syn- och hörselskadade samt andra funktionshindrade. Under året fortsatte samarbetet mellan LL-Bladet och svenska.nu-projektet. Svenska.nu är ett nätverk för svenska språket och kulturen i Finland. Projektet 10

koordineras av Hanaholmen. LL-Bladet deltog bland annat genom att distribuera tidningar till ett stort antal svensklärare i finska skolor. 8. PROJEKT OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET 8.1 ABC läs- och skrivutvecklingsprojektet ABC-projektet är ett RAY-finansierat samarbetsprojekt mellan FDUV och Vasa specialpedagogiska center vid Åbo Akademi Vasa. Under projektets andra, och nästsista verksamhetsår har verksamheten varit livlig. Förutom projektpersonalen på två man har man under året fortsatt köpa tjänster från Vasa specialpedagogiska center. I samarbete med centret hade man också möjligheten att ha en speciallärare anställd under sommaren för uppdateringar av dataspelet Spel-Ett. Under hösten har projektet haft en praktikant anställd i samband med normeringen av läs- och skrivtester för årskurs sju. Dataspelet Spel-Ett, vars syfte är att stödja nybörjarläsare med svårigheter i läsutvecklingen, har krävt större arbetsinsatser än projektplanen ursprungligen förutsatte. Den snabba spelutvecklingen vid Jyväskylä universitet ledde till att man varit tvungen att vidare uppdatera och utveckla spelet under det gångna året. Målet är nu att under det sista projektåret nå fram till en spelversion som kan göras tillgänglig för lärare och föräldrar i Svenskfinland. Inom årskurserna sju, åtta och nio har insatserna för att utveckla intensiva träningsprogram och framför allt arbetssätt för att stödja läsförståelsen fortsatt. Projektet har fortsättningsvis engagerat åtta speciallärare för utvecklingen av träningsprogrammen. Samtidigt har normeringen av rikssvenska läs- och skrivtest för finlandssvenska sjunde- och niondeklassister startats. En ytterligare insats för läsförståelsen har gjorts genom att man har inlett utformningen av ett nytt, finlandssvenskt prov i läsförståelse för årskurs fem. I samarbete med Niilo Mäki Institutet har ett matematiktest (KTLT Ett test i räknefärdighet) normerats med finlandssvenska elever i årskurs nio. Inom andra stadiets yrkesutbildning har man utprövat arbetsformer för att hjälpa studerande att utveckla struktur i sin studievardag. Dessutom har man inlett en insats för att kartlägga läs- och skrivkraven inom yrkeslivet i bil- och vårdbranschen, med avsikten att tillföra utbildningen inom dessa branscher samt studiehandledare information om yrkets krav. Med avsikten att underlätta för utbildningarna att finna studerande i behov av stöd har man fokuserat på informationsöverföringen av testresultat i läsning och skrivning från årskurs nio till andra stadiet. Inom yrkeshögskolesektorn har fortbildning för kollegierna vid Yrkeshögskolan Arcada och Svenska yrkeshögskolan ordnats. Därutöver har nio lärare från dessa högskolor engagerats i en fortbildning kring att stödja studerande med bristfälliga läsoch skrivstrategier inom detta stadium. Inom universitetssektorn har fortbildning för ÅA Vasapersonal initierats och en kartläggning av studerandes läs- och skrivsvårigheter planerats. 11

8.2 Arbete genom samarbete Projektet Arbete genom samarbete startade i januari 2008 och finansieras med medel från kyrkans insamling Gemensamt Ansvar 2008. Projektets mål är att förbättra möjligheterna för personer med utvecklingsstörning att få och behålla ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. En viktig målsättning för projektet är också att sammanföra olika aktörer. I praktiken betyder det att det i Svenskfinland har bildats åtta forumgrupper med representanter för arbetsgivare, arbetsgivarföreningar, arbets- och näringsbyråer, FPA, personer med utvecklingsstörning, Kårkulla samkommun, kommuner, församlingar samt Optima och Axxell. I Österbotten finns tre forumgrupper, i Åboland en, i Nyland tre och på Åland en grupp. Projektet leds av en styrgrupp vars medlemmar representerar personer med utvecklingsstörning, Folkpensionsanstalten, Vasa stad, Domkapitlet i Borgå, Kårkulla samkommun och Manpower. Under året sammanträdde projektets styrgrupp fyra gånger och de regionala forumgrupperna i medeltal fyra gånger. Forumgrupperna arbetade i huvudsak utifrån de lokala behoven som finns i regionen. Arbetet har varit konkret vilket uppfattats som mycket positivt i de olika grupperna. Rundabordsdiskussioner ordnades runtom i Svenskfinland. Temadagar ordnades för arbetstagare med utvecklingsstörning. Informationsmöten om praktiska frågor kring arbete och utbildning ordnades för föräldrar och skolpersonal. Inom projektet har man aktivt informerat den finlandssvenska pressen om arbetssituationen för personer med utvecklingsstörning. Alla organisationer som erhöll bidrag av Gemensamt Ansvar 2008: FDUV, Kehitysvammaisten Tukiliitto, Kehitysvammaliitto och Nuorten Ystävät, hade en gemensamt träff i augusti där man kom överens om att samarbeta kring de olika projekten. 8.3 Föräldrakraft i vardagen Projektets syfte är att stödja föräldrar till barn med funktionshinder. Verksamheten baserar sig dels på FDUV:s aktiva föräldrarådgivare och dels på familjestöd. Verksamheten bestod av bl.a. telefonrådgivning, diskussionsträffar, hembesök och allmän informationspridning. I april träffades föräldrarådgivarna första gången på flera år för att utbyta erfarenheter och höra senaste nytt från handikapporganisationerna och projektet juridiskt ombud. För att bemöta behovet av stöd och rådgivning till nya föräldrar och barnfamiljer, ordnades i november den första delen av en grundkurs särskilt riktad till barnföräldrar. Åtta aktiva föräldrar fördelade över Svenskfinland deltog för att efter den avslutande delen i januari 2009 kunna förstärka FDUV:s föräldrarådgivarutbud. Både de erfarna och de nya/blivande föräldrarådgivarna upplever titeln FDUV:s föräldrarådgivare som missvisande. FDUV:s föräldrastöd har föreslagits som alternativ. Familjestöd för familjer som har barn med funktionshinder har för avsikt att hjälpa familjer att möta andra i liknande situation. Genom temakvällar och självhjälpsgrupper skapades tillfälle för medlemmar i lokalföreningar att träffas för informella diskussioner. I samarbete med bl.a. Kårkulla och Folkhälsan planerades hur man kunde arrangera informella träffar mellan t.ex. invånare, anhöriga och personal på boende. I samarbete med kursavdelningen ordnades kurser som ger hela familjen verktyg att fungera i vardagen. 12

8.4 Läsombudsprojektet År 2008 avslutades LL-Centers tvååriga Läsombudsprojekt som finansierades av Svenska kulturfonden. Projektets mål var att sprida kunskap om läsverksamhet och lättläst material bland anställda på Kårkullas enheter runt om i Svenskfinland. Inom projektet utbildades tre Kårkulla anställda en i Nyland, en i Åboland och en i Österbotten till läsombud. Läsombuden ordnade sedan informations- och inspirationsträffar för andra Kårkulla-anställda. I februari hölls projektets slutseminarium i Helsingfors, med föreläsare både från Sverige och från Finland. Under våren spreds information om projektet via medier. Projektet uppmärksammades också i tidningen Läsombudet i Sverige och på den internationella webbplatsen Easy-to-read-network. Läsombudsprojektet resulterade i att man på många av Kårkullas enheter nu har infört mera läsning och fått bättre kunskap om lättläst material. Flera nya läsgrupper har startat och på vårdhemmet i Pargas och dagcentret i Helsingfors har man inrättat små bibliotek med LL-böcker som bekostades av projektet. Läsombuden knöt också kontakter till flera kommunala bibliotek. Utmaningen är nu att göra verksamheten bestående och att sprida den ytterligare inom omsorgen. LL-Center kontaktade under 2008 några samarbetsparter om ett gemensamt, RAY-finansierat läsombudsprojekt. Kårkulla samkommun, Folkhälsans demenskunskapscenter, Äldrecentrum Österbotten, Nykarleby stadsbibliotek och Svenska studiecentralen visade intresse för projektet. FDUV ansökte av RAY om medel för ett treårigt läsombudsprojekt men fick avslag på ansökan. 9. INFORMATION OCH PUBLIKATION FDUV:s informationsverksamhet syftar till att öka medvetenheten samt förändra människors inställning och attityd till utvecklingsstörning. Med information och kommunikation vill förbundet rikta uppmärksamheten på det som är vårt mål ett samhälle för alla och full delaktighet. Förbundets verksamhet har presenterats i Gula pressen, som utkom med fyra nummer, i februari, juni, september och december. Upplagan var ca 2 300. Samtidigt har förbundet aktivt presenterat sin verksamhet även i tidningen SOS-aktuellt. FDUV stödjer SOS-aktuellt ekonomiskt genom att prenumerera den till alla sina medlemmar till ett reducerat pris. Under verksamhetsåret uppdaterades förbundets webbplats www.fduv.fi kontinuerligt. I juni öppnades LL-Centers nya webbplats www.ll-center.fi och i september Sensotekets nya webbplats www.sensoteket.fi. I september upprättades en egen webbportal för DUV-föreningarna www.duv.fi. Föreningarna erbjöds att flytta sina egna webbsidor under portalen. Under året flyttade två DUV-föreningar in. 9.1 Specialbiblioteket FDUV upprätthåller vid sitt kansli i Helsingfors ett specialbibliotek med facklitteratur, omsorgsvetenskap och videofilmer som berör olika funktionshinder. I biblioteket finns också lättläst skönlitteratur. Tack vare ett årligt understöd från Stiftelsen Emilie och Rudolf Gesellius Fond har det varit möjligt att upprätthålla verksamheten och hålla biblioteket up-to-date. Under år 2008 tillsattes en biblioteksgrupp inom FDUV vars uppgift är att ta ställning till olika nyanskaffningar. Under år 2008 gjordes en grundlig inventering av böckerna i biblioteket. En förnyad version av biblioteksprogrammet 13

PrettyLib inköptes och kanslisten kommer att föra in alla böcker på nytt i biblioteksprogrammet. 10. SAMARBETE MED ANDRA ORGANISATIONER FDUV samarbetar aktivt med Finlands Svenska Handikappförbund (FSH) genom flera gemensamma projekt såsom projekt juridiskt ombud, stödpersonsverksamhet och tidningen SOS Aktuellt. Förbundets verksamhetsledare är viceordförande i handikappförbundet och ordförande för styrgruppen inom juridiskt ombud. Förbundets kursplanerare och fritidskoordinator deltar i arbetsgrupper inom stödpersonsprojektet. Verksamhetsledaren ingår i en arbetsgrupp inom FSH som utarbetar ett finlandssvenskt handikappolitiskt program. Samarbetsgruppen för Kårkulla samkommun och FDUV sammankom två gånger under året. Under hösten bildades en ny samarbetsgrupp mellan Folkhälsan, Kårkulla samkommun och FDUV. Tanken är att utveckla personlig assistansservice i Svenskfinland. FDUV deltar i samarbete med Autism- och Aspergerförbundet, Finlands CPförbund, Kehitysvammaisten Tukiliitto, Kehitysvammaisten liitto (Tikoteekki) och Stroke- och Dysfasiförbundet i ett projekt kring tolktjänster som startade under verksamhetsåret. Projektet gagnar personer med talsvårigheter. Syftet med projektet är att underlätta bevakningen av tolktjänster och samtidigt underlätta samarbetet kring dessa frågor genom samarbete med andra organisationer. Under våren bildades en ny samarbetsdelegation kring boendeservice för utvecklingsstörda i Finland. FDUV:s verksamhetsledare ingår i ledningsgruppen, som representeras av alla större aktörer inom boendeservice i Finland. FDUV:s verksamhetsledare är medlem i styrelsen för ASPA, (Asumispalvelusäätiö) samt i redaktionsrådet för LL-bladet Selko-uutiset. Dessutom är verksamhetsledaren medlem i Papunets samarbetsgrupp inom Kehitysvammaliitto. FDUV:s informatör ingår i styrgruppen i projektet för personlig hjälpare (Kehitysvammaisten Palvelusäätiö). Verksamhetsledaren är medlem i Assistentti.infos arbetsutskott och är också medlem i Kehitysvammaliittos fullmäktige. Fritidskoordinatorn representerar förbundet i fullmäktige för Idrott och Motion för Utvecklingsstörda i Finland (IMU), i planeringsgruppen för Stödpersonsverksamheten (FSH), i arbetsgruppen för kultur, fritid och semester (Kehitysvammaisten palvelusäätiö) samt i samarbetsgruppen för FDUV och Kårkulla samkommun. FDUV:s pedagogiska utvecklare samt verksamhetsledaren är medlem i Speres arbetsutskott, och verksamhetsledaren är också medlem i ledningsgruppen för Speres. I ledningsgruppen för Vasa specialpedagogiska center representeras ABC-projektet av dess projektledare. LL-Centers planerare och verksamhetsledaren är medlem i Selkokeskuksen neuvottelukunta (delegationen för frågor kring lättläst). Den regionala koordinatorn har varit med i PuTu-arbetsgruppen (Puhevammaisten Tulkkipalvelu -työryhmä) och Rehabiliterings-kommissionen i Vasa sjukvårdsdistrikt. Juridiskt ombud Ulrika Krook har representerat förbundet i VIKE människorättscenter för personer med funktionshinder. Samarbetet med Malike (verksamhet inom Kehitysvammaisten Tukiliitto gällande hjälpmedel för fritidsverksamhet) har fortsatt under året. FDUV erbjuder lokal till Malike och hyr ut fritidshjälpmedel. I augusti ordnades en Malikedag på Vasklot i Vasa där man kunde pröva på att segla, paddla, cykla m.m. Den regionala koordinatorn deltog i en träff som ordnades för hela Malike-personalen samt alla som jobbar på uthyrningsplatserna runt om i Finland. 14

11. NORDISKT SAMARBETE FDUV är medlem i de nordiska intresseorganisationernas samarbetsråd (Nordiska samarbetsrådet) NSR. Under år 2008 har NSR hållit två möten, ett under våren, den 3 4 maj på Åland i Mariehamn, där verksamhetsledaren Lisbeth Hemgård och Joakim Smeds med Helena Björses som stödperson från Steg för Steg deltog. På hösten hölls det andra mötet i Norge, Oslo, den 31 oktober 2 november där verksamhetsledare Lisbeth Hemgård, kanslichef Tina Romberg och Joakim Smeds med Helena Björses som stödperson deltog. Under mötena diskuterades bland annat arbete för personer med utvecklingsstörning och pensionssystem samt gemensamma biståndsprojekt. 12. INTERNATIONELLT SAMARBETE FDUV är medlem i den europeiska intresseorganisationen för personer med utvecklingsstörning, Inclusion Europé, liksom i dess internationella motsvarighet Inclusion International. Den 10 12 april arrangerade Inclusion Europe sin årliga konferens i Wien. Temat var en skola för alla. FDUV:s pedagogiska utvecklare Heidi Lindqvist och verksamhetsledaren deltog i konferensen. På FDUV:s initiativ presenterade Ann-Marie Knuuttila, från Grankulla, den finlandssvenska skolmodellen på konferensen. 13. ORGANISATIONSVERKSAMHET DUV-dagarna hölls i Tammerfors på hotell Victoria den 9.2.2008. Programmet bestod av föreläsningar gällande aktuella områden så som FDUV:s organisation och roll som serviceproducent och intressebevakare. Grupparbeten och diskussioner anknöt till detta tema. I juni arrangerades planeringsdagar för personalen i Solvalla, där all personal både från Helsingfors och från Vasa deltog. Temat var uppgiftsfördelningen inom förbundet, FDUV:s målsättning och personalutveckling. FDUV: s organisationsutvecklingen fortgår, under våren anställdes en kanslichef och en deltidskanslist till Helsingforskansliet. I FDUV:s ledningsgruppen ingår kanslicheferna, ekonomen, och verksamhetsledaren. En ny informatör anställdes från och med årsskiftet vars största uppgift varit utgivningen av Gula Pressen och uppdatering och utveckling av webbplatserna. Den 25 26 oktober arrangerades FDUV:s förbundskongress och studiedagar i Vasa. Kongressen samlade över 200 deltagare från hela Svenskfinland, temat var bland annat FN- konventionen, självständigt boende självständigt liv och personlig assistans. Styrelsen sammankom för fem styrelsemöten under 2008 och fullmäktige hade ett vårmöte och ett höstmöte. Styrelsens arbetsutskott hade ett möte. 15