VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2016

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2016 Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf

2 FÖRBUNDET DE UTVECKLINGSSTÖRDAS VÄL rf FÖRBUNDSKANSLIET: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS TELEFON: (09) E-POST: WEBBPLATS: fduv@fduv.fi VASAKANSLIET och LÄRUM: Storalånggatan VASA TELEFON: (06) E-POST: WEBBPLATS: fduv.vasa@fduv.fi larum@larum.fi MEDLEMSFÖRENINGAR DUV i Östra Nyland rf DUV i Mellersta Nyland rf DUV i Västnyland rf DUV i Kimitonejden rf DUV i Västra Åboland rf DUV på Åland rf DUV i Sydösterbotten rf DUV i Vasanejden rf DUV i Nykarleby rf DUV i Jakobstadsnejden rf DUV i Karlebynejden rf Steg för Steg rf

3 I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G 1. Riktlinjer Samarbete förbund förening 2 3. Fritidsaktiviteter och kulturtjänster Lägerverksamhet Fritidsverksamhet 4 4. Familjearbete Kurser, seminarier och intressepolitiskt arbete Skräddarsydd boendeservice Familjestödjare Sakligt bemötande 7 5. Lärum Pedagogisk utveckling, RAY Pedagogisk utveckling, BMR Lärum-förlaget 9 6. LL-Center Lättläst och Läsombud LL-Bladet Läsombud och frivilliga högläsare Textbearbetning, rådgivning och information om lättläst Läsombud Lukutuki Information och publikation Utvecklingssamarbete Nordiskt samarbete Internationellt samarbete 15 Budget 2016 Specifikationer

4 VERKSAMHETSPLAN RIKTLINJER FDUV är en riksomfattande intresseorganisation som arbetar för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning och deras närstående. FDUV arbetar också för personer med inlärnings- och kommunikationssvårigheter. Under 2016 kommer flera av de stora strukturändringarna inom social- och hälsovården att beredas och det gäller för FDUV att kunna bevaka och påtala hur ändringarna kommer att påverka servicen. De förnyelser som har beretts under många år kommer eventuellt att träda i kraft 2017 och 2018, vilket innebär att förbundet måste vara särskilt uppmärksamt på hur de berör våra medlemmar. Funktionshinderlagstiftningen ändras men också annan lagstiftning förnyas, såsom lagen om självbestämmande samt lagen om arbete för personer i svårt utsatt ställning på arbetsmarknaden (TEOS). Under 2016 kommer särskild fokus också att läggas på social- och hälsovårdsreformen (SOTE) samt på ratificeringen av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Socialvårdslagen trädde i kraft under 2015 vilket kräver en fortgående uppföljning. Det är viktigt att få en inblick i hur kommunerna tolkar den nya lagstiftningen, vilka riktlinjer kommunerna utstakar i fråga om tjänster som beviljas. Förbundets ställning som intresseorganisation kräver en målmedveten dokumentation och spridning av information. Sedan mars 2015 har FDUV en anställd sakkunnig som ansvarar för att i samarbete med verksamhetsledaren sköta förbundets intressebevakning. Via lobbyverksamhet såsom utlåtanden och skrivelser arbetar förbundet aktivt med att påverka service och tjänster för personer med utvecklingsstörning. Genom aktivt samarbete med de finska systerorganisationerna, Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK), Det finlandssvenska kompetenscentret FSKC och Handikappforums nätverk samlar FDUV information om reformerna och sprider den vidare till fältet. FDUV samarbetar också aktivt med SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder särskilt kring intressebevakningsfrågor och tjänster på svenska. Det svaga ekonomiska läget i samhället påverkar också understöden för förbundets verksamhet. Nationellt sett har kommunernas, de finlandssvenska fondernas och Penningautomatföreningen RAY:s understöd minskat. För att FDUV:s ekonomi ska vara i balans krävs en god planering och ett aktivt sökande av medel från olika håll. De flesta kurser erbjuds via projekten, den allmänna kursverksamheten minskar på grund av att det inte finns kontinuerlig finansiering för kursplanering. Den multisensoriska verksamheten erbjuds som föreläsningar och på kurser och läger. Förbundet planerar 1

5 fortfarande en omfattande lägerverksamhet för 2016, även om understödet för verksamheten är osäkert. Lägerverksamheten är oerhört populär och en av förbundets kärnverksamheter, personalen kommer att göra sitt yttersta för att få fram medel för verksamheten. RAY är fortfarande den största finansieringskällan. Närmare 50 procent av förbundets verksamhet finansieras av RAY. FDUV har ansökt om ett nytt treårigt projekt av RAY för att sprida god, professionell information om hur en funktionsnedsättning hos en familjemedlem påverkar familjens vardag. Anhöriga till barn med funktionsnedsättning har ofta varit i kontakt med både FDUV, Folkhälsan och Autism- och Aspergerförbundet för att de upplever att de blivit bemötta på ett osakligt och okunnigt sätt då de fått information om barnets funktionsnedsättning och om möjligheter till stöd. Informationen på förlossningssjukhuset men också informationen på barn- och skolrådgivningen har varit bristfällig. Dessutom vill förbundet stärka både Lärums och LL-Centers verksamhet. Under flera år har Lärum och LL-Center till stor del finansierat sin verksamhet via olika projekt. Det har inneburit att verksamheten har varit ojämn och kontinuiteten inom verksamheten har lidit. För att kunna skapa en bättre helhet inom både Lärum och LL-Center kommer förbundet därför att anhålla om ett större riktat bidrag från RAY. FDUV fortsätter arbetet inom KEHAS-programmet. Programmet förutsätter en stark utveckling av boendetjänster och också en utveckling av stödet i närsamhället. Planen är att alla permanenta institutionsplatser har avvecklats i Finland före Förbundet kommer att stärka sin bevakning i Österbotten. FDUV får nya lokaler i Vasa under hösten 2015, och kommer därmed att inleda året 2016 i nya lokaler och med en ny regionchef för området. FDUV har återgått till den tidigare organisationsmodellen med regionchef i Österbotten. Regionchefen leder Lärums verksamhet och bevakar föreningarnas och medlemmarnas intressen i Österbotten. 2. SAMARBETE FÖRBUND FÖRENING Förbundets uppgift är att stärka föreningarna, att stödja dem i deras arbete och att arrangera träffar där förbund och förening möts. Målet för 2016 är att försöka ge DUVföreningarna ett lyft och att satsa på mera synlighet gällande deras verksamhet. Föreningarnas behov av stöd kan variera, men stöd i kommunikationen via webbsidor och sociala medier samt stöd i administrationen är långt gemensam för alla föreningar. Utveckling av förbundets egen webbplats sker så att föreningsstödet syns tydligt. Ett gemensamt adress- och medlemsregister för föreningarna sköts av förbundet. Förbundet besöker föreningarna enligt behov och främjar ett erfarenhetsutbyte med och mellan lokalföreningarna. År 2016 ordnas DUV-dagarna i Tammerfors den 6 7 februari. 2

6 För Österbottens del kommer förbundet att tillsammans med föreningarna göra upp ett schema för 2016 där framtida arrangemang och träffar fastställs. Genom träffar i form av workshopar kan delar av föreningshandboken bearbetas enligt föreningarnas behov. För 2016 ordnas två workshopar för norra Österbotten och två för södra Österbotten. I södra Finland planeras besök till föreningarna och en plan för samarbetet görs upp på DUVdagarna. För att upprätthålla kontakten till föreningarna fortsätter förbundet att skicka ut månadsbrev med de viktigaste nyheterna och information om aktuell verksamhet. Under 2016 vidareutvecklas dokumenteringen av intressepolitiska frågor inom förbundet. Tillsammans med föreningskoordinatorerna utvecklas samarbetet mellan förbund och lokalföreningar i frågor som gäller intressepolitiskt arbete och i den utsträckning det är möjligt görs personliga besök hos föreningarna. Den sakkunniga inom intressepolitiskt arbete informerar månatligen om aktuella ärenden i föreningarnas månadsbrev. Den sakkunniga informerar också om vad kommande lagändringar i praktiken kan betyda för förbundets medlemmar. Detta sker främst genom trycksaker, webb och sociala medier. FDUV har en deltidsanställd föreningskoordinator i Vasa som samarbetar med föreningarna i Österbotten. Fritidskoordinatorn i Helsingfors samarbetar med föreningarna i södra Finland. När det gäller webbsidor och annat administrativt arbete hjälper förbundets administrativa planerare och informatör vid behov. Förbundet stöder de flesta föreningarna ekonomiskt ur egna medel, men ger även stöd när det gäller föreningarnas kontakter till kommuner och alternativa finansieringskällor. 3. FRITIDSAKTIVITETER OCH KULTURTJÄNSTER 3.1 Lägerverksamhet Under 2016 arrangerar FDUV 34 läger- och semesterperioder i form av: barn-, ungdoms- och vuxenläger, olika slag av temaläger, läger för personer med grava funktionsnedsättningar, läger för äldre personer, vinterveckoslut. Målet med lägren för personer med utvecklingsstörning är att erbjuda semester med meningsfulla aktiviteter, vila och avkoppling, träning i att vara borta hemifrån, avlastning för föräldrar, gemenskap, nya upplevelser, nya kontakter och kontakt med gamla vänner. I samarbete med projektet Lättläst it ordnas ett läger, där man prövar material som producerats inom projektet. Ett läger om militärliv arrangeras på Nylands brigad i Dragsvik. Lägret genomförs i samarbete med Försvarsutbildningsföreningen. Parallellt med rekreationsdagarna som FDUV ordnar i samarbete med Folkhälsan arrangeras också ett 3

7 veckoslutsläger för barn med funktionsnedsättning och för deras syskon. Under 2016 ordnar förbundet ett vinterveckoslut på Peurunka med deltagare från hela Svenskfinland. I samarbete med Svenska Semesterförbundet arrangerar förbundet ett vuxenläger med temat hälsa och välmående. Under senare år har behovet av läger- och semesterservice för äldre personer med utvecklingsstörning ökat och trenden är fortgående. Detta betyder större behov av personliga stödpersoner, ökat antal ledare och ökat transportbehov. Längden på lägren varierar mellan 4 och 7 dagar beroende på tema och målgrupp. Det är också möjligt att delta enbart dagtid i lägren. Deltagarantalet på lägren varierar mellan 5 och 19 deltagare. Antalet lägerdeltagare planeras uppgå till cirka 400 deltagare. Antalet ledare som anställs för lägren beräknas uppgå till cirka 280. Lägerverksamheten finansieras med deltagaravgifter, kommunala bidrag som deltagarna anhåller om själva från sin egen kommun samt med bidrag från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne. Understödet minskar varje år och finansieringen för lägren för år 2016 är osäker. Lägerverksamheten är oerhört populär och personalen kommer att göra sitt yttersta för att få fram medel för verksamheten. 3.2 Fritidsverksamhet Fritidsverksamheten för personer med utvecklingsstörning arrangeras av de lokala DUVföreningarna. Fritidsverksamheten har en central betydelse för många personer med utvecklingsstörning och kan inte ersättas med integrerad verksamhet. Föreningarna samarbetar flitigt med kommunerna (arbetarinstitut, ungdoms- och idrottsnämnder m.fl.), församlingar och föreningar. Målet ska vara att anpassa den normala servicen så att den är lämplig också för personer med utvecklingsstörning. Men det är fortfarande också många som önskar egna klubbar och fritidsverksamhet som är riktad enbart till personer med utvecklingsstörning. Antalet personer med utvecklingsstörning som under 2016 kommer att erbjudas någon form av organiserad fritidsverksamhet uppskattas till cirka 550. Förbundet stöder DUV-föreningarna ekonomiskt och gärna också praktiskt i planeringen av fritidsverksamheten. Under 2016 erbjuds föreningarna utbildning för sina fritidsledare och praktiska råd kring administration och föreningsarbete. Dansverksamheten VI KAN fortsätter med en kurs för folkdansare. Denna verksamhet finansieras med understöd av Svenska kulturfonden. 4

8 4. FAMILJEARBETE 4.1 Kurser, seminarier och intressepolitiskt arbete Förbundet ordnar familjekurser för familjer med barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. Dessutom ordnas föreläsningar, seminarier och träffar kring aktuella frågor som berör omsorgsverksamhet och intressepolitiska frågor. Seminarier och kurser ordnas delvis inom förbundets projekt. Till målgruppen hör personer som har utvecklingsstörning eller andra funktionsnedsättningar och deras anhöriga. Dessutom riktar vi våra kurser till skol- och daghemspersonal och andra grupper som ger stöd åt eller kommer i kontakt med personer med utvecklingsstörning. I Österbotten ordnas en kurs för familjer som har barn med utvecklingsstörning och i södra Finland två motsvarande familjekurser. Två av de planerade familjekurserna ordnas i samarbete med Folkhälsans verksamhet för närståendevårdare. En aktivitetsdag ordnas under året i södra Finland och en i Österbotten där fokus ligger på att hela familjen tillsammans ska få prova på olika fysiska aktiviteter såsom lekar, spel och motionsaktiviteter. En semestervecka som riktar sig till familjer planeras i samarbete med Semesterförbundet. Samarbetet med föreningen Bamsegruppen rf fortgår. Den multisensoriska verksamheten fortsätter i form av föreläsningar för personal, studerande och övriga intresserade inom omsorgen. Inom ramen för kursverksamheten ordnas även en kurs med olika mulitisensoriska teman för personer på en tidig utvecklingsnivå. Inom ramen för det intressepolitiska arbetet ordnas två regionala temakvällar kring aktuella frågor som intressebevakning (magistratens begrepp: förmyndarskap), tystnadsplikt och kommande förändringar inom den sociala sektorn. Därtill erbjuds allmän rådgivning om stöd och tjänster för personer med utvecklingsstörning. Vid behov, och om personen så önskar, förs frågorna vidare för behandling i den intressepolitiska arbetsgruppen, som består av representanter för olika lokalföreningar samt personal från kanslierna i både Vasa och Helsingfors. Arbetsgruppen informerar aktivt styrelsen om sitt arbete och kan också bereda utlåtanden för styrelsens godkännande. Under året ordnas också ett större, nationellt seminarium kring etik inom specialomsorgen. Kurserna finansieras med deltagaravgifter och med stöd från RAY eller finlandssvenska fonder. 5

9 4.2 Skräddarsydd boendeservice Projektet Skräddarsydd boendeservice erbjuder personer med utvecklingsstörning och deras familjer i huvudstadsregionen flyttningsförberedelse och stöd efter flyttningen. Projektet har en stark koppling till Statsrådets principbeslut för individuellt boende för personer med utvecklingsstörning (KEHAS). Syftet med flyttningsförberedelsekurserna är att stödja individerna och familjerna att hitta rätt boende för rätt person och att fungera som ett stöd efter själva flyttningen. Inom ramen för projektet ordnas sju ordinarie kurser i flyttningsförberedelse och stöd efter flyttningen. Träffarna ordnas 1 2 gånger per månad. På kurserna får flyttare, anhöriga och personal i separata diskussionsgrupper fundera över förväntningar, tankar och känslor som var och en har inför flytten och den nya livssituationen. Flyttningsförberedelsen inleds med en kartläggning av livssituationen. Som verktyg för kartläggningen används materialet Så här klarar jag mig. Materialet har tidigare getts ut på finska av Kehitysvammaisten Palvelusäätiö (KVPS), Kehitysvammaliitto och Eteva kuntayhtymä. Materialet fungerar som ett verktyg för att ge personen som stöder flyttaren i det nya hemmet information. Under 2016 erbjuds studerande, stödpersoner, personal i skolor, kommuner och arbets- och boendeenheter en utbildning i att använda materialet Så här klarar jag mig. Projektet ordnar i början av 2016 i samarbete med Kårkulla samkommun ett stort samarbetsseminarium med fokus på stödet i närsamhället. I dagens läge betonas gruppboende trots att många personer skulle kunna klara sig i egen lägenhet med rätt stöd. Seminariet belyser de olika behoven av boendetjänster. I samarbete med Kårkulla samkommuns boendeplanerare stöder vi nylänningar som bor på Kårkulla vårdhem då de förbereder sig på att flytta till sin hemkommun. Stödet riktar sig till anhöriga, personal och de som flyttar. För att bättre kunna analysera erfarenheterna av flyttningsförberedelsen görs 2016 en djupare granskning av flyttningsförberedelsearbetet. Tanken är att granskningen ska resultera i en handbok om flyttningsförberedelse för flyttare, föräldrar och personal. År 2016 är det sista projektåret, projektet har väckt ett stort intresse runtom i Svenskfinland. Därför är det viktigt att under sista projektåret göra en utredning av hur flyttningsförberedelsen kan utvecklas i hela Svenskfinland och i vilken form man kan fortsätta arbetet. En utveckling av arbetet kring flyttningsprocessen förutsätter fortgående fortbildning och fortbildningen görs till stor del i samarbete med Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK). Projektpersonalen deltar i KVPS:s utvecklingsdagar kring flyttningsförberedelse och i ett inlärningsnätverk med Autismsstiftelsen, Aspa-stiftelsen och KVPS. Projektet finansieras av RAY. Projektpersonalen består av en projektledare (100 %) och en projektkoordinator (70 %). Projektet anlitar timanställda för en del av flyttningsförberedelsekurserna. 6

10 4.3 Familjestödjare Syftet med projektet Familjestödjare är att familjestödjare ska fungera som en resurs för familjer som har barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning/funktionsnedsättning. Projektet erbjuder familjestödjare utbildning kostnadsfritt under åren Tanken är att två familjestödjare per DUV-förening ska få utbildning, tio i Österbotten, fyra i Åboland, åtta i Nyland och två på Åland. För att bli familjestödjare behöver man ha en personlig erfarenhet av barn med funktionsnedsättning, man kan vara förälder, syskon, mor- eller farförälder eller ha en annan långvarig relation till ett barn med funktionsnedsättning. Att ha kontakt med familjestödjare kan vara särskilt värdefullt för nyblivna föräldrar. Det kan vara svårt att föreställa sig vad den nya situationen med ett barn med utvecklingsstörning innebär praktiskt och känslomässigt. Familjestödjarna finns till för att lyssna och diskutera. De kan vara ett personligt stöd som hjälper med information för att komma fram till olika lösningar. En familjestödjare kan träda in till exempel vid olika livsförändringar som när barnet ska börja i skola, när familjen kanske får behov av korttidsvård eller när det blir aktuellt med en flyttning till ett eget hem. Familjestödjarna kan också förmedla kontakt till andra som befinner sig i en liknande situation. Hösten 2015 arrangeras en gemensam grundutbildning för alla nya familjestödjare. Som en fortsättning på grundutbildningen erbjuds separata utbildningar våren 2016, en för dem som är från Österbotten och en för dem som är från södra Finland och Åland. Under hösten 2016 erbjuds olika utbildningar inom vissa specialområden. Ämnena väljs utgående från de önskemål som familjestödjarna framfört i en enkät våren 2015 och i diskussioner under grundutbildningen. Tanken är att den projektanställda under våren 2016 besöker DUV-föreningarna och tillsammans med dem planerar hur man i regionen kan sprida information om familjestödjarna. Till exempel ett reportage i den lokala pressen kan vara ett bra sätt att väcka människors intresse. I projektet skapas en sluten Facebookgrupp, där familjestödjarna kan kommunicera på ett lätt sätt. Våren 2016 utarbetas en plansch och ett vykort som sprids till sjukhus, rådgivningar och skolor samt till organisationer som kommer i kontakt med familjer som har barn med utvecklingsstörning/funktionsnedsättning. I projektet arbetar en heltidsanställd projektkoordinator. Projektet pågår under åren och finansieras av RAY. 4.4 Sakligt bemötande FDUV har ansökt om ett nytt treårigt projekt av RAY för att sprida god, professionell information om hur en funktionsnedsättning påverkar familjens vardag. Anhöriga till barn med funktionsnedsättning har ofta varit i kontakt med både FDUV, Folkhälsan och Autism- och Aspergerförbundet för att de upplever att de blivit bemötta på ett osakligt och okunnigt sätt då de fått information om barnets funktionsnedsättning och 7

11 om möjligheter till stöd. Informationen på förlossningssjukhuset men också informationen på barn- och skolrådgivningen har varit bristfällig. Målet är att producera olika typer av material (broschyrer, webbmaterial, video) utifrån den information man samlat in från familjer med barn som har en funktionsnedsättning och som har tidigare erfarenheter av hurudan informationen varit. Materialet delas till familjer som nyss fått veta att deras barn har en funktionsnedsättning och sprids på sjukhus, på rådgivningar, i daghem och i skolor. Personal inom sjukhusen, rådgivningarna, daghemmen och skolan erbjuds utbildning om gott bemötande. Samarbetspartner inom projektet är Folkhälsan Syd, Förbundet Hem och Skola, Autismoch Aspergerförbundet och Kårkulla samkommun. Under 2016 samlar man in erfarenheter och information av anhöriga dels via enkäter, dels via träffar med fem olika referensgrupper i fem olika regioner (två i Nyland, två i Österbotten och en i Åboland). Olika material undersöks och presenteras för projektets arbetsgrupp och materialet evalueras med flera försöksgrupper. Sjukhus, daghem, rådgivningar och skolor kontaktas och projektet presenteras. För projektet anställs två projektplanerare, den ena är anställd av FDUV och har ansvar för att administrera projektet och samla in och bearbeta information. Den andra som är anställd av Folkhälsan Syd har ansvar för att sprida informationen till sjukhus, rådgivningar, skolor och daghem. 5. LÄRUM 5.1 Pedagogisk utveckling RAY Det övergripande målet med Lärums pedagogiska utveckling är att den enskilda individen ska få det stöd som gagnar hans eller hennes utveckling, inlärning och vardagliga liv. Genom produktion, utveckling och förmedling av anpassade läromedel och material för den grundläggande utbildningen stöds den enskilda eleven i sin inlärning. Verksamheten stöds av RAY. För att minska den digitala exkluderingen och för att ge personer i behov av stöd i inlärningen möjlighet att använda IKT (informations- och kommunikationsteknik) har Lättläst it material utvecklats inom projektet Lättläst it enligt Tikas som pågått åren För att trygga kontinuiteten uppgår projektet i Lärums allmänna verksamhet Under 2016 utarbetas en Lättläst it-bok som publiceras år 2017 och boken Lättläst om e- post uppdateras. Tillsammans med Opike planeras en uppdatering av publikationen 10 goda råd om internet. Den digitala vardagen har förändrats sedan 2014 när den senaste kartläggningen om materialbehov gjordes. En ny kartläggning görs under 2016 och tas i beaktande gällande boken som utarbetas. Planeringen att utveckla och publicera e-böcker fortsätter och Rör dig tryggt på internet ges ut som e-bok. För att sprida kunskapen om 8

12 materialet ordnas 2 4 workshopar för lärare och pedagogiska handledare. För anhöriga ordnas två föreläsningar om Lättläst it-material och IKT-handledning. För att få direktkontakt med målgruppen och testa materialets användbarhet medverkar Lärum vid FDUV:s it-läger. I samarbete med Kårkulla samkommun ordnas under 2016 en kurs för IKT-stödpersoner. Stödpersonerna har själva en utvecklingsstörning och arbetar efter avslutad kurs som assistenter inom IKT-kursverksamhet vid Kårkulla samkommun. Uppbyggnaden av en materialbank fortsätter. Materialbanken ska fungera som ett stöd men också ge möjlighet för lärare och övriga som använder den att dela material och ta del av övningar. Lärum undersöker möjlighet att koppla den interaktiva e-postlistan till materialbanken, listan har i dagens läge cirka 250 deltagare, de flesta är lärare och speciallärare runtom i Svenskfinland. E-postlistan har en stor betydelse för Lärums verksamhet, via ständig kontakt till lärarna får vi en bra uppfattning om vilka behoven är när det gäller läromedel för elever i behov av stöd. Under våren undersöks hur den nya läroplanen som tas i bruk hösten 2016 kan implementeras i vårt material särskilt med tanke på specialundervisningen. Lärum ordnar workshopar och informationsmöten, deltar i utställningar och mässor, bland annat utbildningsmässan Educa för att sprida information om goda undervisningsarrangemang. Som aktör i det Nordiska läsförståelseprojektet kommer Lärum att informera om projektet på olika konferenser och utbildningar samt medverka som sakkunnig i ett projekt kring läsförståelse i Åbo Akademi. Viktiga samarbetspartner är Utbildningsstyrelsen, regionförvaltningsverket, Åbo Akademi, Optima, Valteri och Speciallärarföreningen. Till södra Finland utökas personalresurserna inom Lärums verksamhet med en pedagogisk utvecklare för att få bättre spridning och handledningsmöjligheter i den regionen. 5.2 Pedagogisk utveckling BMR Lärum får understöd från Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne för att producera anpassade läromedel för grundskolan med tyngdpunkt på högstadiet. Inom ramen för detta vidareutvecklas 2016 det lättlästa läromedlet i samhällslära för årskurserna 7 9 utgående från vårt tidigare material Jag i samhället. Det nya materialet blir två mer avskalade versioner, en mycket lättläst version för gratis nerladdning och en mellanversion med symbolstöd. För detta arbete har Lärum även fått bidrag från Utbildningsstyrelsen. Eftersom samhällslära även ingår i den nya läroplanen för de lägre årskurserna inom den grundläggande utbildningen, som en del av ämnet omgivningslära, anpassas valda delar av vårt material Solklart till en helhet i ämnet omgivningslära. För undervisning i finska utarbetas ett heltäckande material för hela den grundläggande undervisningens specialundervisning. Materialet bygger delvis på det befintliga digitala 9

13 materialet Koskelan perhe. Materialet utarbetas med tanke på att det ska passa elever med olikheter inom både kunskaps- och mognadsnivå. Inom denna helhet ska även ingå material för att stödja elevens läsförståelse i såväl modersmålet som i finska. Diskussionerna och samarbetet med utbildningsstyrelsen kring undervisningsmaterialet inom naturvetenskap för årskurserna 7 9 fortsätter. Under 2016 arbetar vi gemensamt med planen för vår utgivning inom ämnet så att det konkreta arbetet kan starta. 5.3 Lärum-förlaget Lärum-förlaget erbjuder produkter på svenska inom specialundervisningen i Finland. Förlaget ger ut specialpedagogiska läromedel och undervisningsmaterial, lärarhandledningar, kartläggningsmaterial samt lättläst fack- och skönlitteratur. Utvalda produkter från Sverige förmedlas via Lärum-förlaget till de finlandssvenska skolorna. Bolaget ägs till 100 procent av FDUV. Marknadsföringen sker via den årliga produktkatalogen, som distribueras till alla finlandssvenska skolor och förskolor i pappersform. Kommunikationen sker även genom nyhetsbrev till nuvarande och potentiella kunder. Lärum-förlaget presenterar årligen sitt material på Educamässan i Helsingfors i januari. Förlaget deltar i Bokkatalogen, som har stor spridning i Svenskfinland och bokmässor runtom i landet. Annonsering av produkter sker kontinuerligt i valda publikationer som når målgruppen. Marknadsföring sker även genom sociala medier såsom Facebook och Twitter. Webbshoppen som finns på Lärums webbplats uppdateras under 2016 och utvecklas i takt med utvecklingen i samhället. Eftersom Lärum-förlaget inte kan konkurrera i pris ligger fokus på snabb och personlig kundservice. Samarbetet med läromedelscentralen Opike vid Kehitysvammaliitto fortsätter. I samarbete med förlaget Schildts & Söderström ordnas ambulerande materialutställningar både i södra Finland och i Österbotten. Utvecklingen mot mera digitalt material fortsätter i samarbete med Lärum. Ny teknik ställer krav på ny pedagogik och nytt kunnande hos användarna och därför är handledningen till lärare, i samarbete med Lärums pedagogiska utveckling, av största vikt. Lärum förmedlar också bolltäcken och andra bollprodukter som hjälpmedel för avslappning och sinnesstimulering. Produkterna kan hyras så att kunderna kan pröva produkterna för att undersöka om de passar för just dem. 6. LL-CENTER Lättläst och Läsombud FDUV:s LL-Center producerar och främjar lättläst material på svenska i Finland och främjar läsning inom omsorgen genom läsombud och frivilliga högläsare. Målet för centrets verksamhet är att göra nyheter, information och litteratur tillgängliga också för personer som har svårt att läsa vanliga texter eller svårt att klara av att läsa själva. Till målgrupperna hör bland annat personer med utvecklingsstörning, autism, minnessjukdomar, olika 10

14 inlärningssvårigheter, dyslexi eller personer som inte ännu kan språket och därför behöver lättläst under en övergångsperiod. Till målgrupperna hör också yrkesfolk, frivilliga och anhöriga som arbetar med eller stöder dessa personer, liksom myndigheter och andra instanser som vill producera lättläst material och behöver stöd och information för att kunna göra det. LL-Center samarbetar aktivt med finska Selkokeskus. LL-Centers verksamhet består av tre helheter: 1) den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet, 2) läsombud och frivilliga högläsare, 3) textbearbetning, rådgivning och information om lättläst. 6.1 LL-Bladet FDUV:s LL-Center ger ut den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet i samarbete med Selkokeskus vid Kehitysvammaliitto. Tidningen kommer ut på finska med namnet Selkosanomat. LL-Bladets mål är att öka läsarnas förmåga att påverka sitt eget liv och vara delaktiga i samhället genom att informera om det som händer i samhället på ett lättfattligt sätt. LL-Bladet kommer ut med 20 tryckta nummer per år. Upplagan uppgår till nästan exemplar. LL-Bladet fortsätter 2016 sitt fruktbara samarbete med Hanaholmens projekt Svenska nu som främjar det svenska språket i Finland. Genom projektet erbjuds svensklärare i finska skolor gratis prenumerationer på LL-Bladet. Samarbetet höjer tidningens upplaga märkbart. LL-Bladet har också en webbversion på adressen På webben publiceras nu också färska nyheter mellan tidningens utgivningsdagar. Tidningen marknadsförs förutom till personer med utvecklingsstörning och andra personer med läshandikapp även till invandrare, utlandsfinländare, äldre personer, språkstuderande och skolelever. 6.2 Läsombud och frivilliga högläsare LL-Center har sedan 2010 haft två projekt där man provat, utvecklat och spridit läsning inom omsorgen med hjälp av läsombud och frivilliga högläsare. Projektet Läsombud Lukutuki avslutas i mars 2016 (se nedan). Därefter blir den här verksamheten en del av LL- Centers löpande verksamhet. Målgruppen är personer som har svårt att ta till sig information och litteratur på egen hand även om texterna är lättlästa till exempel på grund av en utvecklingsstörning, en minnessjukdom eller mycket hög ålder. Läsombud och frivilliga högläsare gör böcker, nyheter och information tillgängliga för dessa personer genom att de läser högt, diskuterar och förklarar innehållet i texterna. Läsombuden är personal (oftast vårdare) i vars arbetsuppgifter ingår att regelbundet ordna läsestunder, läsa högt, känna till lättläst material och hjälpa sina klienter med läsningen. Frivilliga högläsare som kommer och läser till exempel en gång i veckan utgör ett komplement till läsombuden. Högläsningen ökar delaktigheten, leder till diskussioner och samspel, skapar 11

15 lugn och ro, ger innehåll och stimulans i vardagen och skapar bättre kontakt mellan personal och klienter. Under 2016 utbildar LL-Center nya läsombud och frivilliga högläsare och stöder dem som redan har utbildats. Stöd ges också till boenden och dagliga verksamheter i startandet och upprätthållandet av regelbunden läsverksamhet. LL-Center fortsätter också att utveckla verksamheten, sprida information om den, följa upp vilka effekter den har och koordinera samarbetet mellan olika aktörer. År 2016 ordnas två grundkurser för nya läsombud och en kurs för nya frivilliga högläsare. Utöver kurserna ordnas 1 2 inspirationsträffar för redan utbildade läsombud och cirka fyra träffar för tidigare utbildade frivilliga högläsare. LL-Center erbjuder också utbildning, stöd och material för personer utanför FDUV som kan hålla kurser för läsombud och högläsare. En träff för utbildarna ordnas i slutet av året. Under 2016 sprids information till läsombud, frivilliga, chefer och bibliotek via LL-Centers webbsidor, sociala medier och nyhetsbrev. LL-Center stöder lokala läsombudsnätverk som redan finns på några orter, och stöder bildandet av nya nätverk. I nätverken samarbetar omsorgen, biblioteken och organisationer kring information och träffar för ortens läsombud och högläsare. 6.3 Textbearbetning, rådgivning och information om lättläst LL-Center gör textbearbetning och översättning av lättlästa texter åt andra och granskar svenskspråkigt lättläst informationsmaterial i samarbete med Selkokeskus, så att LL-Center tar hand om de svenska versionerna av granskningar som ska göras på de båda inhemska språken. Den som önskar få svenskspråkigt informationsmaterial märkt med symbolen för lättläst skickar det till LL-Center för granskning. Antalet textbearbetningar och granskningar under 2016 beräknas bli 20 stycken. LL-Center producerar också eget lättläst material för tryck och webb. Lättläst material publiceras på och de svenska sidorna på För att fler ska kunna producera lättläst material ordnar LL-Center kurser i att skriva lättläst för till exempel personal inom omsorg, myndigheter och skolor. År 2016 ordnar LL-Center 2 3 kurser i att skriva lättläst. LL-Center erbjuder personer som vill producera lättläst material och skriva lättläst också kontinuerlig rådgivning. Förutom genom kurserna sprider LL-Center också information och kunskap om lättläst genom föreläsningar, mässor, materialutställningar, webbsidor och sociala medier. Under 2016 gör LL-Center en satsning på att nå de utbildare som arbetar med invandrare som valt svenska som integrationsspråk. Under verksamhetsåret sköter LL-Center det redaktionella arbetet med Maria Turtschaninoffs ungdomsroman Maresi i lättläst bearbetning. Boken ges ut av Lärumförlaget. LL-Center satsar under året också på informationsarbete riktat mot barn och unga. Strävan är att göra lättläst känt som en möjlig metod i läsfrämjande arbete. LL-Center följer aktivt hur lättläst utvecklas i Finland och övriga länder. Centret deltar i samarbetsorganet Delegationen för Lättläst (Selkokeskuksen neuvottelukunta). LL-Center 12

16 samarbetar också med kolleger som jobbar med lättläst i Sverige och Norge och inom det internationella nätverket Easy-to-read. 6.4 Läsombud Lukutuki Projektet Läsombud Lukutuki sprider och befäster läsombudsmodellen inom special- och äldreomsorgen i Svenskfinland och inom den finskspråkiga omsorgen i delar av landet (Österbotten, Satakunta och huvudstadsregionen). Projektets mål är att göra högläsning och annan hjälp med läsning till en bestående och regelbunden del av vardagen för personer som har svårt att läsa själv. I projektet utbildas både personal inom omsorgen (läsombud) och frivilliga högläsare. Inom projektet arbetar två personer, en projektledare anställd vid FDUV:s LL-Center och en projektplanerare anställd vid Kehitysvammaliittos Selkokeskus som genomför den finskspråkiga andelen av projektet. Projektet finansieras av RAY och startade 2013 som en fortsättning på projektet Läsombud i Svenskfinland. Projektet avslutas i mars 2016, varefter verksamheten kommer att ingå i LL-Centers löpande verksamhet (se ovan). Under 2016 hålls sista delen av en kurs för läsombud och en träff för läsombudsutbildare. Som avslutning på projektet ordnas i slutet av februari, på internationella högläsningsdagen, öppet hus med högläsning på olika håll i landet, både på svenska och på finska. Inom projektet framställs också informationsmaterial om läsombud och högläsare. 7. INFORMATION OCH PUBLIKATION Förbundets ställning som intresseorganisation kräver en målmedveten informationsspridning och profilering via olika kommunikationskanaler, såsom direkt kommunikation med målgrupperna, webbplatser, trycksaker, sociala medier och nyhetsmedier. Under 2016 satsar förbundet på att bättre strukturera kommunikationen av de olika verksamheterna. På årsbasis görs en kommunikationsplan som innehåller de viktigaste åtgärderna under året. Planen för kriskommunikation implementeras inom organisationen så att alla berörda parter känner till den. Satsningen på lättläst information i förbundets kommunikation fortsätter. Bland annat innehåller förbundets medlemstidning Gula Pressen och årsberättelsen fortsättningsvis lättlästa texter och innehåll. Generellt utvecklas all kommunikation i en mera lättläst och lättförståelig riktning. Under 2016 inleds även en satsning på kommunikation som är riktad till familjer med barn under skolåldern och i skolåldern. Gula Pressen är fortsättningsvis förbundets interna språkrör och det informationsverktyg som förmedlar viktig information till alla DUV-medlemmar. Gula Pressen utkommer fyra gånger under 2016 med en upplaga på exemplar. På basis av respons från läsarna 13

17 ges mera utrymme för bilder och lättläst innehåll, utan att ge avkall på behandling av även tunga ämnen som lagstiftning eller tjänster. Viktig information förmedlas via månadsbrevet till föreningarna och till övriga via ett nyhetsbrev. Nyhetsbrevet som startats hösten 2015 erbjuder medlemmar, samarbetspartner och alla som beställer nyhetsbrevet aktuell information om förbundets verksamhet. Förbundets webbplats med sin nyhetsproduktion, Facebooksidan med bilder, texter och länkar samt Twitter-kanalen med korta nyheter och kommentarer är huvudsakliga kanaler för webbkommunikationen. En mobil anpassning av webbplatserna utreds. FDUV:s specialbibliotek innehåller förutom mångsidig facklitteratur och LL-litteratur även ett varierande urval av bland annat filmer på DVD och VHS, rapporter, avhandlingar och nordiska facktidskrifter. Nyanskaffningen av facklitteratur under de senaste åren har medfört ett ökat antal nya låntagare och tack vare detta en ökad utlåning. Under 2016 fortsätter marknadsföringen av specialbiblioteket och dess tjänster till de viktigaste målgrupperna. Fokus ligger fortsättningsvis på facklitteratur, men andelen lättläst litteratur ökar. 8. UTVECKLINGSSAMARBETE FDUV ansöker om understöd för ett nytt treårigt biståndsprojekt under perioden Projektet är en fortsättning på tidigare utvecklingssamarbete och riktar sig till anhöriga och personer med utvecklingsstörning i föräldraföreningen KAIH, Kenya Association of the Intellectually Handicapped i Kenya. Statsrådets beslut att göra nedskärningar i utvecklingssamarbetet kommer att innebära att arbetet i Kenya görs i mindre skala än under tidigare år. Nedskärningen beräknas vara 30 procent. KAIH:s medlemmar består av cirka personer, delade på över 150 föräldragrupper och fem brukargrupper i åtta distrikt i Kenya. Målet med projektet är att personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga ska öka sina möjligheter att påverka sin närmiljö och bli delaktiga i närsamhället. Ett delmål är att stärka KAIH genom att öka demokratin och transparensen inom organisationen. År 2016 fortsätter KAIH arbetet med att utbilda de lokala grupperna i mänskliga rättigheter och inkluderande undervisning. Målet är att grupperna själva ska kunna påverka i sina närsamhällen och att öka möjligheterna för personer med utvecklingsstörning att gå i skola och förtjäna sitt levebröd. KAIH fortsätter även med yrkesträning för personer med utvecklingsstörning i två distrikt. Projektet finansieras med medel från Utrikesministeriet som koordineras av Samverkan inom funktionshinder, samarbetsföreningen för handikapporganisationer med utvecklingssamarbete. FDUV är representerat i både föreningens styrelse och styrgrupp. En 14

18 projektkoordinator arbetar deltid med projektet. FDUV ger KAIH handledning, hjälper till att skapa nya kontakter till andra möjliga samarbetspartner och följer hur projektet framskrider. Under 2016 kommer FDUV att delta i en rapportresa till Kenya och Zanzibar tillsammans med Kehitysvammaliitto och Kehitysvammaisten Tukiliitto. Till Zanzibar planeras ett nytt projekt tillsammans med Kehitysvammaliitto och Kehitysvammaisten Tukiliitto där FDUV:s andel i detta skede främst är att dela med sig av sina tidigare erfarenheter i Kenya. 9. NORDISKT SAMARBETE Genom sitt medlemskap i Nordiska Samarbetsrådet (NSR) vill FDUV medverka till en bättre bevakning av medborgarverksamhet och övriga samhällsfrågor gällande personer med utvecklingsstörning tillsammans med sina systerorganisationer i Norden. Värdefullt är också att få information om hurdant stöd personer med utvecklingsstörning får i de andra nordiska länderna och att kunna jämföra verksamheten mellan de olika länderna. Under 2016 deltar FDUV i två möten, i vår- och höstmötet. FDUV representeras av den sakkunniga inom intressepolitiska frågor och av en styrelserepresentant. 10. INTERNATIONELLT SAMARBETE FDUV är medlem i både Inclusion International och Inclusion Europe båda är organisationer för personer med utvecklingsstörning och deras anhöriga. FDUV har delat medlemskap med Kehitysvammaisten Tukiliitto. Under 2016 arrangerar Inclusion Europe ett möte i Bryssel. 15

19 FDUV är medlem i följande organisationer: Aspa-stiftelsen Centralförbundet för barnskydd Delegationen för boende för personer med utvecklingsstörning (KVANK) Disabled Peoples International (DPI) FSKC Ab Det finlandssvenska kompetenscentret inom det sociala området Handikappforum Vammaisfoorumi Inclusion Europe Inclusion International Kehitysvammaliitto Förbundet Utvecklingshämning Nordiska Samarbetsrådet för Utvecklingshämmade (NSR) Penningautomatföreningen (RAY) SAMS Samarbetsförbundet kring funktionshinder Samverkan inom funktionshinder (tidigare Fidida) Servicecentrum för Biståndssamarbete (KePa) SOSTE Finlands social och hälsa rf Studiecentralen Svenska Studieförbundet VATES-stiftelsen 16