HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2014:2 ISSN

Relevanta dokument
HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2015:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2016:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB ÖVF Rapport 2018:2 ISSN

HYDROGRAFI UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Författare: Per Olsson, Toxicon AB. Toxicon AB ÖVF Rapport 2017:2 ISSN

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Långtidsserier från. Husö biologiska station

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2004

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

och närsalter Mål och syfte Hydrografi och närsalter, lågfrekvent 1 Arbetsmaterial :

Arbetsmaterial :

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

THALASSOS C o m p u t a t i o n s. Översiktlig beräkning av vattenutbytet i Valdemarsviken med hjälp av salthaltsdata.

Långtidsserier på Husö biologiska station

Här kommer rapporterna. Jag har inte koll på om någon annan mottagare har skicka dem för diarieföring, så jag skicka för säkerhets skull.

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Blekingekustens Vattenvårdsförbund Vattenvårdsförbundet för västra Hanöbukten

Tillståndet i kustvattnet

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Vad ska WWF arbeta med för att minska övergödningen i Östersjön?

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Ackrediteringens omfattning

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Vattenundersökningar vid Norra randen i Ålands hav 2006

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

Uppstr Maglehem ARV Julebodaån. Biflöde vid Myrestad Verkaån. Uppströms Brösarps ARV Verkaån. Biflöde från Eljaröds ARV Verkaån

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Hydrografiska mätningar längs Bohuskusten Trender

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Information om Bohuskustens vattenvårdsförbund, hösten 2018 Del 1 om förbundet och kontrollprogrammet.

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Kvalitetsgranskning av data från recipientkontrollen i Stockholms skärgård 2011

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Årsrapport Hydrografi 2018 Nr

Årsrapport Hydrografi 2017 Nr

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT 1995

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

KUSTKONTROLLPROGRAM ÅRSRAPPORT Växtplankton - närsalter

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket

Undersökning av sediment i Malmö hamnområden

Årsrapport Hydrografi 2008

Naturvårdsverkets författningssamling

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

KÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Varför fosfor ökar och kväve minskar i egentliga Östersjöns ytvatten

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Miljötillståndet i Hanöbukten

Hur mår Himmerfjärden och Kaggfjärden? Genomgång av den ekologiska situationen. Ulf Larsson Systemekologi

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND Hydrografi

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2008

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2000

Mycket nederbörd och hög tillrinning

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 2003

Årsrapport Hydrografi 2016 Nr

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med M/V Aura

Luftkvalitet i Göteborgsområdet. Månadsrapport Oktober 2018

FAKTABLAD NR

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

SYDKUSTENS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Kontrollprogram för Arbogaån Arbogaåns Vattenförbund

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

LJUSNAN-VOXNANS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Undersökningar i Skälderviken och södra Laholmsbukten. Årsrapport 2011

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Temperatur ( C) C Österlenåar - temperatur 20,0 17,0 14,0 11,0 8,0 5,0 2,0

Årsrapport 2007 Hydrografi & Växtplankton

Laboratorier CALLUNA AB Linköping Ackrediteringsnummer 1959 A Beräkning Havsvatten/Brackvatten Nej Nej Beräkning Sötvatten Nej Nej

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Transkript:

UNDERSÖKNINGAR I ÖRESUND 13 HYDROGRAFI Författare: Per Olsson, Toxicon AB Toxicon AB 1-3-5 ÖVF Rapport 1: ISSN 15-9 SE-5537-79-1 Rosenhällsvägen 9 S-1 9 Härslöv 1-77 toxicon@toxicon.com www.oresunds-vvf.se 1

Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Inledning... Undersökningarnas genomförande... Resultat och diskussion... Väderåret... Vattentemperatur...9 Salthalt...1 Syrehalt och syremättnad...11 Siktdjup...1 Närsalter...1 Ekologisk statusklassning...13 Sammanfattande diskussion... Referenser... Bilaga hydrografi...1

Sammanfattning Inom ramen för Öresunds Vattenvårdsförbunds kontrollprogram, har undersökningar av hydrografi utförts under 13. Under året har hydrografin undersökts vid 13 tillfällen (1 på Höganäs 1:1) vid Höganäs 1:1, Barsebäck 3:, Lomma : och Klagshamn 5:. Syftet har varit att studera dynamiken i vattentemperatur, salt- och syrehalt, närsalthalter samt att fastställa den ekologiska statusen enligt Vattendirektivet. Väderåret inleddes med mycket variabelt väder med både värme och kyla, vilket även gällde våren som inledningsvis var mycket torr. Maj och var nederbördsrika månader innan högsommaren kom med en torr och varm. Under kom först stormen Simone med rekord i byvind vid Hallands Väderö, m/s, och stormen Sven med översvämningar längs flera delar av Öresund. Vattentemperaturerna var inledningsvis låga och under variationen för de senaste 13 åren men låg resten av året normalt. Salthalten tydde på ett stort utflöde från Östersjön under inledningen av året och ett stort inflöde under början och mitten av och även under sommar och senhöst-vinter. Genom de extra provtagningarna i och har vårblomningenkunnat detekteras, först vid Höganäs i början av och sedan på övriga stationer i början av. I samband med vårblomningen sjönk halterna av fosfat, oorganiskt kväve och kisel kraftigt genom växtplanktonens upptag vilket är helt normalt. De tidvis mycket höga totalfosforhalterna f.f.a. vid Höganäs tyder på, tillsammans med data för södra Öresund, södra Östersjön och Skälderviken-södra Laholmsbukten, att det funnits någon lokal påverkanskälla under 13. Sammanvägt för närsalter sommar och vinter så var statusen måttlig vid Höganäs, Barsebäck och Klagshamn, medan den var otillfredställande vid Lomma och Spillepeng. Generellt var det fosfat och totalfosfor som var orsaken till att statusen inte blev god eller bättre, och vid Lomma och Spillepeng var även nitrat-värdena styrande. 3

Inledning Öresunds Vattenvårdsförbunds kontrollprogram omfattar bland annat hydrografiska mätningar längs hela Öresund. Från och med 1997 har programmet innehållit 5 hydrografistationer, fördelade i olika vattenbassänger från Höganäs i norr till Klagshamn i söder. Syftet har varit att studera näringsstatusen i Öresunds kustvatten, statusklassa enligt Vattendirektivet samt ge underlag för biologiska parametrar i kontrollprogrammet och visa på effekter av åtgärder på land. Föreliggande rapport redovisar resultatet från undersökningar inom hydrografiprogrammet för 13 (se figur 1 för positioner). Undersökningarnas genomförande Undersökningen utfördes i fem stationer längs kusten, ÖVF 1:1 (Höganäs), ÖVF 3: (Landskrona), ÖVF : (Lomma), ÖVF :11 (Spillepeng) och ÖVF 5: (Klagshamn) under - 13 (Fig. 1 och Tab. I). Provtagningsstationerna visas i figur 1 och tabell I. Provtagning utfördes vid 1 tillfällen, en gång månad och med en extra provtagning i och, för att bättre detektera vårblomningen. Vid den ordinarie provtagningen i mitten av var dock isläget så besvärligt att endast station 1:1 kunde provtas. Vattendjupen på stationerna varierade mellan ca och m. Vid varje station togs prover med Ruttnerhämtare (3 liters) på två olika vattendjup,,5 m och ca,5 m ovan bottnen för analys av salthalt, syrehalt och närsalter. Prover överfördes till sköljda polyetenflaskor och kalibrerade Winkler-flaskor. Samtliga prover förvarades efter provtagning mörkt och svalt och levererades till Toxicons analyslaboratorium inom 3 timmar. Prover för kemisk analys levererades till VaSyd inom timmar därefter. Kemisk analys utfördes av Vattenlaboratoriet, VaSyd, Malmö, inom timmar enligt följande metoder: Temperatur, salthalt och djup direkt i fält med kalibrerad CTD (SAIV SD ), längs hela vattenpelaren. Syrehalten uppmättes med Winklermetoden på samtliga djup. Syrehalten anges i ml/l (=mg/l/1,9) och Hydrografiska mätningar omfattar fysikaliska och kemiska parametrar. Till de fysikaliska hör temperatur, salt- och syrehalt, strömmar, och siktdjup. Till de kemiska hör olika närsalter (t.ex. fosfat, nitrat, kisel) och klorofyll. I samband med hydrografin provtas ofta växtplankton och ibland även djurplankton. Hydrografins syfte är bl.a. att förstå och förklara skeenden i vattenpelaren, t.ex. omsättning av närsalter eller uppkomst av syrebrist. Eftersom vattenomsättningen i kustområden är ganska hög krävs det att prover tas med hög frekvens (minst 1 gånger per år) och på flera olika djup (minst var 5:e meter). Data från hydrografin är till mycket stor hjälp, och nödvändiga, för att förklara bl.a. växtplanktonens utveckling och även bottenfaunans. Temperatur och salthalt, och till viss del syre, är s.k. konservativa parametrar, d.v.s. de påverkas inte av några biologiska eller kemiska processer. De styrs helt av väder och vind (solinstrålning, strömmar). Närsalter är icke-konservativa, d.v.s. de styrs till stor del av både biologiska och kemiska processer i vattnet och på bottnen. De oorganiska närsalterna fosfat, nitrat, nitrit, ammonium och kisel tas upp aktivt av växtplankton för sin tillväxt vilket kan förändra halterna av dessa ämnen. Vid planktonens död bryts deras biomassa ned i vattenpelaren och på bottnarna varvid närsalterna på sikt återförs till vattnet för ny tillväxt. En stor del av det totala kvävet består inte av de oorganiska fraktionerna utan av lösta organiska kväveföreningar. De kan till viss del tas upp av plankton men utgör i huvudsak näring åt de mängder av bakterier och virus som finns i vattnet. Den näring som inför varje säsong finns tillgänglig för havets växter kommer till största del från återförd näring från havsbottnarna. Till detta kommer ett nytillskott genom tillförseln från land. Ju närmare land vi befinner oss, desto större del är nytillskott.

TAB. I. Vattendjup och positioner (WGS-) för hydrografi inom ÖVF 13. Station Djup, m Latitud Longitud ÖVF 1:1 Höganäs 5 13,1 1 31, ÖVF 3: Barsebäck 7 55 7,1 1 5, ÖVF : Lomma 55 1, 13, ÖVF :11 Spillepeng 3 55 39,5 13,1 ÖVF 5: Klagshamn 55 3, 1 5,5 syremättnadsgraden i %. Siktdjup mättes med en standardsiktskiva. Strömriktning och strömhastighet mättes vid ytan (1 m) och vid 1 m ovan botten (1 m) med pendelmätare av Haamermodell. Prover för kemisk analys utfördes av Vattenlaboratoriet, VaSyd, Malmö, inom timmar enligt följande metoder: PO -P SS 1 - Total-P SS 1 7- NO -N SS 1 3 NO 3 -N SA 91-NO3 NH -N SS 1 3 Total-N SS 1 31/SA 91-NO3 Kisel-Si UNESCO 193 Prover för POC/PON-analys filtrerades inom timmar efter provtagning på förbrända GF/F-filter. Trippelprover för varje vattennivå filtrerades. Efter torkning i ecksikator skickades proven till SMHI, Oceanografiska enheten, Göteborg för analys enligt följande metod: POC/PON Marine Chemistry 199, 5:17- Värden redovisades av analyslaboratorierna i µg/l. Dessa värden omräknades dock till µm, vilket avser antalet molekyler och möjliggör en direkt jämförelse mellan ämnena i motsats till viktangivelsen µg/l. Värdena har rapporterats månadsvis och båda enheterna redovisas i månadsprotokollen i bilagan. I resultatdelen kommer endast µm att användas eftersom mol är den förhärskande enheten inom marinbiologin. För omräkning av mol till gram multipliceras molvärdet med respektive molvikt för fosfor, kisel, kväve och kol (31,, 1, respektive 1). I resultatdelen redovisas månadsmedelvärden för ytvatten med standardavvikelse för perioden 1997-1 för underlätta jämförelsen med ytvatten 13, för respektive station. Hav- och Vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 13:19 användes för en bedömning av miljöstatusen. Fem klasser används i bedömningen där 1 är bäst och 5 sämst. I nedanstående tabell (Tabell II) redovisas klassningssystemet. TABELL II. Klassningssystem för närsalter, klorofyll, syre och siktdjup enligt Hav- och Vattenmyndigheten HVMFS 13:19. Siffer- och färgkodning Klassningsstatus 1 (blå) Hög (grön) God 3 (gul) Måttlig (orange) Otillfresställande 5 (röd) Dålig 5

ÖVF 1:1 Höganäs Helsingborg Landskrona ÖVF 3: ÖVF : Lomma ÖVF :11 Malmö ÖVF 5: FIGUR. 1. Karta över provtagningsstationer för hydrografi 13. I varje station har prover tagits på två vattendjup,,5 m och,5 m ovan botten.

Tot-N och tot-p klassas för vinter- och sommarperioden ( respektive -). Nitrat och fosfat klassas enbart för vinterperioden, medan klorofyll och siktdjup klassas för perioden - månad. Syre klassas för den undre kvartilen för alla bottenvattenvärden under de tre senaste åren. Klassning för perioden 1-1 har hämtas från föregående årsrapport, medan ny klassning har utförts för medelvärden för 13. Allt datamaterial från fältprovtagning och laboratorieanalyser matades in i en Filemaker Pro-databas där inledande beräkningar utfördes. Utdrag har sedan gjorts ur databasen för vidare beräkningar, statistiska analyser och diagramframställning. Allt digitaliserat material är lagrat på två olika hårddiskar samt på CD-rom. Utdrag ur fälthandböcker och samtliga rådataprotokoll liksom datamedium är lagrat i brandsäkra skåp i låst arkivrum. Personal från Toxicon har utfört alla provtagningar med egna båtar (ansvariga Fredrik Lundgren, Weste Nylander). Samtliga analyser av salthalt, syrehalt och klorofyll har utförts av Toxicon (ansvariga Fredrik Lundgren, Per Olsson och Ingrid Trulsson). Analyser av närsalter har utförts av VaSyd, Vattenlaboratoriet, Malmö (ansvariga Kerstin Nilsson och Karin Eriksson) medan POC/PON har analyserats av SMHI (ansvarig Jenny Lycken). All utvärdering har utförts av Per Olsson, Toxicon. 7

Resultat och diskussion Väderåret 13 Vintern var både mycket kall och varm, med både snö och is. Våren kom i olika steg, med både rekordvärme och bakslag i form av blåsiga och kalla perioder under -. Mars och var mycket nederbördsfattiga månader (Fig. ). Perioden - var nederbördsrik men var solig och torr, och hade typiskt svenskt varannandagsväder. Hösten var varm, framförallt, men också dramatisk när stormen Simone drog in över södra Sverige med upp till m/s vid Hallands Väderö. Året avslutades med ytterligare en storm, Sven, som orsakade mycket översvämningsskador genom en kombination av kraftiga västvindar och mycket högt vattenstånd. December månad var annars en mild och något regnigare månad än normalt. 1 1 Normal Hbg 13 1 Nederbörd, mm 1 1 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec FIGUR. Nederbörden i Helsingborg under 13 jämfört med normalvärden 191-199 (data från SMHI).

Temperatur, C 1 1 1 1 1 1997-1 +SA -SA 13 1:1 1 1 1 1 1 3: : :11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 5: 1 1 1 1 1 Temperatur, C Temperatur, C FIGUR 3. Vattentemperatur (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till 1997-1. Vattentemperatur Vattentemperaturerna var i början av året låga och låg under både medelvärdet 1997-1 och variationen (1 standardavvikelse) på i princip alla stationer (Fig. 3). Vid Barsebäck, Lomma och Spillepeng var temperaturen under variationen ända in i. Under resten av året var temperaturerna normala med något enstaka undantag. Årets lägsta temepratur uppmättes i vid Klagshamn,,39 C, och den högsta vid Barsebäck i med 1,93 C. 9

Salthalt Salthalten i ytvattnet kan indikera om vattenströmmen går från Kattegatt eller från Östersjön, d.v.s. om det är inflöde eller utflöde. I början av året var salthalterna låga till mycket låga vilket indikerade ett kraftigt utflöde av vatten från Östersjön (Fig. ). Under resten av året låg salthalterna i huvudsak inom variationen med ett par undantag. Under sommar och senhöst/vinter var salthalten över variationen vid Höganäs, vilket indikerade ett inflöde som delvis syntes även vid Barsebäck, Lomma och Spillepeng. Vid några tillfällen har bottenvattnet varit mycket salt, d.v.s. det har funnits ett kraftigt språngskikt trots de ringa vattendjupen. Detta inträfade vid båda provtagningarna i med bottensalthalter vid Höganäs på 5-31 PSU, 31-33 PSU vid Barsebäck, 3-9 PSU vid Lomma, 3 PSU vid Spillepeng och slutligen 1-3 PSU vid Klagshamn, vilket även detta tydde på inflöde. 1:1 3: 1 1 1 1 Salthalt, PSU 1 1 1 1 1 1 1997-1 -SA +SA 13 : :11 1 1 1 1 Salthalt, PSU 1 1 1 1 1 1 5: 1 1 1 1 1 Salthalt, PSU FIGUR. Salthalten i PSU (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till 1997-1. 1

Syrehalt och syremättnad Samtliga hydrografistationer inom ÖVF:s kontrollprogram ligger kustnära med låga vattendjup, som mest ca m och som minst ca 3 m. Detta innebär att omsättningen och den vertikala blandningen är god med hög syresättning av bottenvattnet. De få och korta perioder då tydliga språngskikt bildas i vattenpelaren räcker inte för att syrgasbrist ska utvecklas i det då avgränsade bottenvattnet. I figur 5 redovisas mättnadgraden på de fem stationerna under året. Som synes förekom ingen period med låga mättnadsgrader. Den lägsta mättnaden uppmättes vid Barsebäck i med ca 7% mättnad vilket ändå är högt. Vid några tillfällen har mättnaden varit över 1%, d.v.s. övermättnad, vilket kan uppträda vid kraftiga temperaturförändringar eller kraftig tillväxt av växtplankton eller bottenvegetation. I dessa fall är det sannolikt en effekt av sedimenterande växtplankton efter vårblomnigen och hög syreproduktion av bottenflora (bentiska mikroalger eller makroalger/ålgräs) under sensommar/höst. 1 1 13 1 1 Syremättnad, % 1:1 3: 1 1 1 1 Syremättnad, % : :11 1 1 FIGUR 5. Syremättnaden, %, (botten) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5:.. Syremättnad, % 5: 11

Siktdjup Siktdjupen har mätts vid varje provtagningstillfälle och resultatet visas i tabell III. Då vattendjupen är låga har siktdjupet ofta lästs av då siktskivan legat på botten. Vid Höganäs, Barsebäck och Klagshamn var siktdjupen under 13 i regel så pass bara att siktskivan kunde ses på botten. Vid Klagshamn var månaderna - ett undantag från detta med låga siktdjup. Vid Lomma och Spillepeng var siktdjupen låga under hela sommarperioden, vilket till del kan förklaras av närheten till Höjeå och Segeå, med stor avrinning i samband med högre mederbörd i och. Siktdjupen var nedsatta på samtliga stationer i, vilket kan förklaras med stormen Sven som svepte in den, 5 dagar innan provtagningen. TABELL III. Siktdjupet, m,under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5:. Ett + efter värdet anger att siktdjupet översteg det verkliga vattendjupet vid aktuellt provtagningstillfälle. 1:1 Höganäs 3: Barsebäck : Lomma :11 Spillepeng 5: Klagshamn 7,+ 7,9+ 5,+ 3,+ 5,9+,+ 7,7+,+ 3,+ 5,+,+ 7,+,1+,9+ 5,+ 5,7 - - - -,+ 7,+ 5,+,+ 5,1,1+ 7,+ 5,7+ 3, + 5,+ 7, 7,+ 5,9+,+ 5,7+ 7,5+ 7,5+,,+,9,+,3,,+,+ 5,5 7,+, 3,1+ 3,3,+ 7,1,5 3,+ 3,7,1+,5 5,+ 3,+ 5,7+ 7,5 7,+,+,+,+,5, 3,1 3,+ 5, Närsalter Närsalter mäts som oorganiska (fosfat, nitrit, nitrat, ammonium, kisel) och som totalvärden (oorganiska fraktioner samt de organiska fraktionerna) i form av totalfosfor och totalkväve. De oorganiska kvävefraktionerna slås ofta samman i gruppen DIN (dissolved inorganic nitrogen) vilket även gjorts i denna rapport. Halterna av de oorganiska fraktionerna varierar under året, med de högsta värdena under vintern och de lägsta efter växtplanktonens vårblomning samt under sommaren. I samband med stor avrinning från åar kan dock halterna vid stationer i närheten av åar tillfälligt variera betydligt, oavsett årstid. Nedan redovisas varje parameter för sej, med utveckling under året för ytvattnet i relation till medelvärden 1997-1. 1

Fosfat Fosfathalterna var höga i början på året (Fig. ), vilket är normalt innan växtplanktonen i vårblomningen har konsumerat närsalter. Halterna var dock strax över variationen 1997-1 på flera av stationerna, f.f.a. vid Höganäs, under -. De låga salthalterna vid denna period tydde på ett kraftigt utflöde ur Östersjön, där fosfathalterna var höga. I samband med vårblomningen sjönk halterna betydligt, och halterna låg under resten av året inom variationen med något undantag. Vid Lomma var halten i klart över variationen, vilket sannolikt kan kopplas till den relativt höga nederbörden under - vilket har orsakat hög avrinning i bl.a. Höjeå. Fosfat, µm,9,,7,,5, 1997-1 +SA -SA 13 1:1,9,,7,,5, 3:,3,3,,,1,1,9, :,9, :11,7,7,, Fosfat, µm,5,,3,,1,5,,3,,1,9, 5:,7,,5,,3,,1 Fosfat, µm FIGUR. Fosfatfosfor, µm (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till 1997-1. 13

3,,5 1997-1 +SA -SA 13 1, 1:1 3: 1, 1,, 1, Tot-P, µm 1,5 1,,5 1,,,,,,, 1, 1, : 1, 1, :11 1, 1, 1, 1, Tot-P, µm 1,,,,, 1,,,,,,, 1, 1, 1, 5: 1, Tot-P, µm 1,,,,,, FIGUR 7. Totalfosfor, µm, (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till 1997-1. Totalfosfor Halterna av totalfosfor var vid flera tillfällen mycket höga (Fig. 7). I huvudsak inträffade detta vid Höganäs där halterna vid 7 provtagningstillfällen låg över eller mycket över variationen. Halterna i södra Öresund, f.f.a. vid Klagshamn, var dock sällan förhöjda utan låg oftare lågt och nära den undre variationsgränsen. Detta stämmer väl överens med data från Sydkusten Vattenvårdsförbund (SVF) och Nordvästskånes kustvattenkommitté (NVSKK) med provtagningsstationer vid Falsterbo resp. mellersta Skälderviken och södra Laholmsbukten. Vid Falsterbo låg halterna under 13 i princip inom variationen, d.v.s. i likhet med Klagshamn, medan halterna i Skälderviken och södra Laholmsbukten ofta var kratigt förhöjda, d.v.s. i likhet med Höganäs. De ibland mycket höga halterna tyder på en lokal påverkanskälla i Öresund, som även via utflöde ur Öresund påverkat stationer inom NVSKK. 1

DIN - oorganiskt kväve Liksom för fosfat, var halterna som högst under vinterperioden (Fig. ), innan vårblomningens plankton konsumerat det förråd som byggts upp under vintern. Efter vårblomningen i -, sjönk alltså halterna kraftigt och låg i nivå med detektionsgränserna för nitrit, nitrat och ammonium. Undantaget var vid Höganäs, där DIN-halten var relativt hög beroende på höga ammonium-värden. I slutet av året sker alltid en höjning av halterna i takt med att vegetationen (växtplankton, ålgräs, makroalger) är på väg in i en vilofas på grund av minskande ljustillgång. Så skedde även i Öresund under 13 med ökande halter under -. Vid Barsebäck var DIN-halten nästan extrem, och orsaken till detta är inte klar. Det kan bero på ett stort flöde från Kävlingeån som rört sej nära kusten norrut, runt Barsebäck. 1 9 1997-1 +SA 1:1 3 5 3: 7 -SA 13 DIN, µm 5 3 15 1 1 5 5 5 : 5 5 :11 35 35 3 3 DIN, µm 5 15 1 5 5 15 1 5 1 9 5: 7 5 3 1 DIN, µm FIGUR. Oorganiskt kväve DIN, µm (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till 1997-1. 15

Totalkväve Totalkväve varierar ofta mindre än de oorganiska fraktionerna och totalfosfor. Undantaget är i närheten av olika viktiga källor till totalkväve-tillskott, som t.ex. åar. Detta ses i figur 9, där halterna vid Höganäs varierar relativt lite under året och halterna i huvudsak inom variationen för 1997-1. På andra stationer, som vid Barsebäck, Lomma och Spillepeng, varierar halterna ofta mer på grund landtillskott, men halterna har ändå med några tyfliga undantag legat inom variationen. 3 1:1 3: 5 5 Tot-N, µm 15 1 1997-1 +SA 3 5 -SA 1 13 : :11 5 5 Tot-N, µm 3 3 1 1 3 5 5: 15 1 5 Tot-N, µm FIGUR 9. Totalkväve, µm (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till 1997-1. 1

Kisel Halterna av kisel (Fig. 1) följde i princip de för fosfat och DIN. De höga eller mycket höga halterna i början på året på flertalet stationer var en följd av naturlig uppbyggnad av nivån under period med låg växtproduktion oh även en följd av höga halter i södra Östersjön som genom ett stort utflöde påverkat Öresund. Eftersom vårblomningens växtplanktonsamhälle domineras av kiselalger, minskade därför halterna kraftigt i samband med blomningen. Halterna var sedan relativt låga men inom variationen under sommaren för att därefter sakta öka i takt med att upptaget från kiselalger minskade. 1 1 1 1 1997-1 +SA -SA 13 1:1 1 1 1 1 3: Kisel, µm 1 35 3 : 35 3 :11 5 5 Kisel, µm 15 15 1 1 5 5 1 1 5: 1 1 Kisel, µm FIGUR 1. Löst kisel, µm (ytan) under 13 på 1:1, 3:, :, :11 och 5: i relation till 1997-1. 17

POC/PON-kvoten Kvoten mellan partikulärt organiskt kol och kväve (POC/PON) ger en indikation på om i vilket stadium planktonsamhället är, växande och i balans eller döende. En kvot omkring 7 visar på ett samhälle i balanserad tillväxt, med rätt tillgång på kol och kväve för tillväxt. Om samhället är döende ökar kvoten då kväve under nedbryningen av organismerna omsätts snabbare än kolet. Är kvoten klart under 7 kan det indikera kolbrist och om den ligger klart över 7 kan det indikera kvävebrist. Kvoten låg i Öresund på mellan ca 5,5 och 7,5 vilket tyder på en i huvudsak aktiv tillväxt. 9 1-1 3- - -11 5- POC/PON-kvot 7 5 FIGUR 11. Kvoten mellan partikulärt organiskt kol (POC) och partikulärt organiskt kväve (PON). på de fem stationerna under 13. Ekologisk statusklassning Den ekologiska klassningen baseras på Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 13:19) och utförs på biologiska parametrar (växtplankton, makrovegetation, bottenfauna) samt närsalter (kväve, fosfor), siktdjup, syrehalt och klorofyll. I detta är de sistnämnda parametrarna så kallade stödparametrar till de biologiska. I den nedanstående tabell IV redovisas klassningen för 13 för närsalter, siktdjup, syrehalt och klorofyll samt den klassning som gjordes i förra årsrapporten för år 1 och sammanvägningen 1-1. 1

TABELL IV. Klassning enligt Vattendirektivet (HVMFS 13:19) för närsalter med sammanvägning av åren 1-1 samt de separata åren 1 och 13. Blått=hög status, grönt=god, gult=måttlig, orange=otillfredställande, rött=dålig status. Siffrorna 13 anger N-klassen enligt beräkningarna för statusen. 1-1 1 13 1-1 3- - -11 5-1-1 3- - -11 5-1-1 3- - -11 5- Närsalter Vinter Fosfat,9,95,9 1,5 1,5 Tot-P 1,1 1,3,9 1,55,1 Nitrat,1,1,3,,75 Tot-N 3,31 3,9,, 3,5 Sommar Tot-P 1,31 1, 1,9 1,1 1,3 Tot-N 3,51,1,57,7 3,1 Sammanvägning ämnen-år-vinter 1,9 1,9 1,7 1,3,51 Sammanvägning ämnen-år-sommar,1,7,3,,1 Sammanvägning ämnen-år-totalt,1,3 1,5 1,7,31 Klorofyll,9,71,73 3,31,95 Siktdjup,9,71,3,9,7 Syre Klassningen för 13 visar på både betydande försämringar och förbättringar relativt 1. Klassningen för fosfat och totalfosfor under vintern var överlag sämre 13 med dålig till otillfredställande status. Nitratstatusen visade på vissa förbättringar medan totalkväve-statusen visade på tydliga förbättringar under vintern. Även under sommaren var det förbättringar för både totalfosfor och totalkväve, men det ska påpekas att statusen trots allt var otillfredställande för totalfosfor i hela Öresund. Sammanvägt för närsalter sommar och vinter så var statusen måttlig vid Höganäs, Barsebäck och Klagshamn, medan den var otillfredställande vid Lomma och Spillepeng. Generellt var det fosfat och totalfosfor som var orsaken till att statusen inte blev god eller bättre, och vid Lomma och Spillepeng var även nitrat-värdena styrande. Klorofyll-statusen behandlas mer utförligt i växtplanktonrapporten då klorofyllstatusen sammanvägs med växtplanktonens biovolym. Siktdjup var sämre 13 relativt tidigare år vid Lomma och Spillepeng, där statusen nu var otillfredställande. Slutligen var statusen för syrehalterna hög vilket knappast är förvånande med tanke på de ringa vattendjupen på stationerna. Detta kan inte tas som intäkt för att syrestatusen är lika god i Öresunds djupare delar, speciellt inte i områden med tydliga och mer eller mindre permanenta språngskikt. 19

Sammanfattande diskussion Under året har hydrografin undersökts vid 13 tillfällen (1 på Höganäs 1:1) vid Höganäs 1:1, Barsebäck 3:, Lomma : och Klagshamn 5:. Syftet har varit att studera dynamiken i vattentemperatur, salt- och syrehalt, närsalthalter samt att fastställa den ekologiska statusen enligt Vattendirektivet. Väderåret inleddes med mycket variabelt väder med både värme och kyla, vilket även gällde våren som inledningsvis var mycket torr. Maj och var nederbördsrika månader innan högsommaren kom med en torr och varm. Under kom först stormen Simone med rekord i byvind vid Hallands Väderö, m/s, och stormen Sven med översvämningar längs flera delar av Öresund. Vattentemperaturerna var inledningsvis låga och under variationen för de senaste 13 åren men låg resten av året normalt. Salthalten tydde på ett stort utflöde från Östersjön under inledningen av året och ett stort inflöde under början och mitten av och även under sommar och senhöst-vinter. Genom de extra provtagningarna i och har vårblomningenkunnat detekteras, först vid Höganäs i början av och sedan på övriga stationer i början av. I samband med vårblomningen sjönk halterna av fosfat, oorganiskt kväve och kisel kraftigt genom växtplanktonens upptag vilket är helt normalt. De tidvis mycket höga totalfosforhalterna f.f.a. vid Höganäs tyder på, tillsammans med data för södra Öresund, södra Östersjön och Skälderviken-södra Laholmsbukten, att det funnits någon lokal påverkanskälla under 13. Sammanvägt för närsalter sommar och vinter så var statusen måttlig vid Höganäs, Barsebäck och Klagshamn, medan den var otillfredställande vid Lomma och Spillepeng. Generellt var det fosfat och totalfosfor som var orsaken till att statusen inte blev god eller bättre, och vid Lomma och Spillepeng var även nitrat-värdena styrande. Referenser Havs- och Vattenmyndigheten. 13. HVMFS 13:19. Nordvästskånes kustvattenkommitté NVSKK. 1. Årsrapport 13. Toxicon rapport. Sydkusten Vattenvårdsförbund SVF. 1. Årsrapport 13. Toxicon rapport. ÖVF. 199-13. Undersökningar i Öresund 1997-1 - Nätversioner - ÖVF:s hemsida, www.oresunds-vvf.se.

Bilaga - Hydrografi Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU PO-P µm Tot-P µm SiO3-Si µm NO-N µm NO3-N µm NH-N µm DIN µm Tot-N µm POC µm PON µm Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF 1:1 13-1-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 133-1 1 O, 5,5 1,5,71 9 7,+ 9,1,1 1,3 15,,3,57,9 5,9,71,,, 1,9 ÖVF 1:1 13-1-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 133-1,5,93 7,91 9 11,9, 1, 1,,3,71,5 5,, 5,9,9,5 1 17 ÖVF 1:1 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 15-1535 1 NO, 7,5 1, 9,13 9,+ 9,,77 1,1 1,,9 3,93,3,5 1,3,71 1,, 3, ÖVF 1:1 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 15-1535,1 1,31,9 1 1,7,5,77 13,57,9 3,79,17, 17, 7,1 1,17,59 11 3 ÖVF 1:1 13-3- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 135-15 5 vxl, -,5 1,9 9,5 13,+ 1,31,, 1,9,3 3,7, 3,9 17, 5,3 1,,9 7 7, ÖVF 1:1 13-3- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 135-15,1 1,7 9, 1 17,91,5, 13,93,9,,9 3,1 17,1,3 1, 1, 7 ÖVF 1:1 13-3-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 955-1 7 NO,,5,3 9,5 9 5,7 13,, 1,7 3,57,,9,5, 17,1 5,53 3,7 3,3 3 9, ÖVF 1:1 13-3-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 955-1,1,1 9, 11 5,51,1 1,5 7,1,1 3,71,3,1 17,1,99 3, 5,7 7 1 ÖVF 1:1 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 955-1 1 N,,5, 9, 11,+ 19,1,35 1,,9,,11,,1 17,1,77 1,1, 15 17, ÖVF 1:1 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 955-1 7, 3,5, 11 5,,3,5,5,,11,,57 15,, 3,9 1, ÖVF 1:1 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-135 1 S, 5,5 5,, 1,1+ 1,,3,55 1,9,,11,1,3 17, 1,9,3 1, 15 7, ÖVF 1:1 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-135 7,7 5,5 7, 97 3,,5,1,5, 1,7,39 1,5 1,1 9,33 1,91,35 3 5 ÖVF 1:1 13-5-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 13-15 1 SO, 11,5 11,5 7,59 1 7, 11, <,1 1,3,93,,3,79 1,1 1,57,9 1,9,7 1 5,5 ÖVF 1:1 13-5-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 13-15 7,3 1, 7,53 1 15,1 <,1 1,55,9,,3, 1,3 1,57,9 1, 1,9 19 ÖVF 1:1 13--17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1355-11 1 VNV 9,5 1,1,31 1 7,5+ 1,1 <,1,1,,,11,7, 15,71 13,3,,7 13 3 3, ÖVF 1:1 13--17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1355-11 7,3 1,1,75 1 17,17 <,1,71 1,75,,11,,59 9,9, 1,7,7 3 5 ÖVF 1:1 13-7-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 175-11 1 NNW,,5 17,3,37 1,+ 1,3 <,1,13,,,11,19,3 13,57 9,5 1,71,7 13 1 3, ÖVF 1:1 13-7-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 175-11, 17,5,51 17 1,15 <,1,9 1,71,,11,,3 1,9,7 1,33,7 9 ÖVF 1:1 13--13 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 15-1 W, 1,5 1, 5,7 97, 5,5 1, <1 1,5 3,57,,, 1,9 17, 1,5,,1 1 1 1, ÖVF 1:1 13--13 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 15-1 7, 19,1 5,95 1 17,55 <1,39,57,,5,5 1, 15, 9,35 1,15, 7 3 ÖVF 1:1 13-9-17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 155-151 7 SW, 9,5 15,9,31 9,+ 1, <1,9,79,,11,3, 17,1 1,,5 1,7 19 35 11, ÖVF 1:1 13-9-17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 155-151 7, 15,91,3 99 1,1 <1,7,79,,11,35,5 17,1 9, 1,9 1,7 - - ÖVF 1:1 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-155 3 E, 5,5 1,3, 97,1+ 11,1, 1,35,1,7,1,9,5,71 13,,9 3,11 5 1,3 ÖVF 1:1 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-155 7, 1,7, 93 1,17,3 1,71 7,1,1,3,1,71 17, 7,11 1, 1,59 1 ÖVF 1:1 13-11-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-131 S,,5,37,9 97 7,5,,35 1, 7,1,7 1,,19,1 17,1 33,7,3 5,1 1 3, ÖVF 1:1 13-11-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-131 7, 9,,5 9,3,3 -,7,1 1,3,1 1,7 13,57 1, 1,9 3,11 5 1 ÖVF 1:1 13-1-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-11 W, 7,5 5, 7,3 95,5,,5,9 7,1,1 3,7 1,7,3 1,57 1,9 1, 1,35 35,3 ÖVF 1:1 13-1-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-11, 5,7 7,19 9 3,,1 1, 5,71,1,5,51 3,3 17,1 7, 3,,7 1 33 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU PO-P µm Tot-P µm SiO3-Si µm NO-N µm NO3-N µm NH-N µm DIN µm Tot-N µm POC µm PON µm Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF 3: 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1155-1 SV,,5,,7 9 7,9+,7,1,7 15,,3 5,,,9,1 1,31 1,59,59 5 3,9 ÖVF 3: 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1155-1 7,,1,7 9,,1 1,35 15,,3,5,59 7,5, 11,9 1,5,17 5 ÖVF 3: 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1135-13 3 NO, 7,5,1 9,37 99 7,7+,1,71, 1,,1,1,19,5 1,3 7,1 1,3, 9 15 3,1 ÖVF 3: 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1135-13 7,7 1,9 9,7 99,35,5,97 15,,9,79,3 5,39,1 13, 1,9 1,1 1 ÖVF 3: 13-3- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 15-15 vxl, -,5 1,57 9,1 1 7,+ 1,73,71 1, 1,9,9 5,1,,9,71,,,7 1 19, ÖVF 3: 13-3- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 15-15 7,,13, 1 1,9,,9 13,1,9,3,57 5,1 1,57 5,,9,5 17 ÖVF 3: 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-1 NO,,5 3,3, 1 7,+,5,1 1,5,9,,11,1,31 1,,1,53 1, 1 11,3 ÖVF 3: 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-1, 5,,5 9 3,91,,71 <,1,,11,,1 13,57 3,9,3,3 1 1 ÖVF 3: 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1135-1 vxl, -,5,53 9,1 17 7,+ 9,13,3,5,1,,11 1,1 1,9,1 1,1,3 1,3 3,9 ÖVF 3: 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1135-1 7,, 5, 71 3,,97 1,1,9, 5,3,79,1 17,1 5,9,5,5 7 3 ÖVF 3: 13-5-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-15 1 SO, 9,5 11,3 7, 15 7,+,3 <,1,3,,,9,71 1,3 15,71 9,7 1,7,59 1 35 3,3 ÖVF 3: 13-5-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-15 7, 1, 7, 15 9,95,1,3,,,9,79 1,11 1,3 1,,9,9 11 ÖVF 3: 13--17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-113 1 V 3,5 1,3,37 99 7,5+ 1,7,3,77 5,3,,11,, 1, 13,,1,7 15 3 5, ÖVF 3: 13--17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-113 7, 15,9,3 1 13,31,3,3,,,11,,1 15,71 1,3,,9 9 3 ÖVF 3: 13-7-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 157-157 NNW, 1,5 17,9,3 13,3 13,7,3 1,3 5,71,,11,3,7 17,1 1,5 1,3 1,,3 ÖVF 3: 13-7-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 157-157 7,5 17,3,1 1 1,37,,1 5,71,,11,1,7 15,71 9,9 1,1 1,9 11 3 ÖVF 3: 13--13 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-15 7 W, 5,5 1,93 5,9 9 7,+ 1,,19,,79,1,1,1, 1,57,3 1,3 1,1 1 1,5 ÖVF 3: 13--13 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-15 7, 1,7 5,5 95 17,,3,77 5,71,,3,5 1,1 15,71 7, 1,1,9 ÖVF 3: 13-9-17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 115-1 SSW, 11,5 15,3,37 97 7,1,,1,5 9,9,,11,1,5 19,9 15,17,,1 1 17,3 ÖVF 3: 13-9-17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 115-1 7,3 1,,3 9 9,19,19 1,39 9,9,,11,5,71 1,57 11,5,1, 9 ÖVF 3: 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 113-1153 E,,5 1, 7,3 99,5 9,9,3,9 7,,,9,39,71 5,71 13,7,7,3 15 1 7, ÖVF 3: 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 113-1153 7,1 1,33,9 9 9,9,1 1,3 7,,,9,33,5, 11,33,35 3, 7 ÖVF 3: 13-11-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1135-1 S, 5,5,1 7,3 97 7,+ 13,79,5-1,,3 15,71 1,1 17,3 37,1 1,71 1,9,7 37 19 1, ÖVF 3: 13-11-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1135-1 7,1,7,7 93 1,,5 -,1,1 1,3, 1,97 1,3 3,53,71, 7 19 ÖVF 3: 13-1-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1155-113 WSW, 3,5 5,5 7,7 9, 1,97, 1,1,57,3 1, 1,9 3,5,71 9, 1, 1,59 1, ÖVF 3: 13-1-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1155-113 7, 5,5 7,77 95 13,,5,97 7,,3 1,93 1,9 3,,71,5 1,17,5 15 1

Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU PO-P µm Tot-P µm SiO3-Si µm NO-N µm NO3-N µm NH-N µm DIN µm Tot-N µm POC µm PON µm Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF :11 13-1-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-13 vxl, -,5 1,9 9,35 99 3,+,3,71,77 15,71,3,57 1,1,1 3,57,59 1,3,59 5 35 ÖVF :11 13-1-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-13,5 1,1, 9,1,,7 15,71,3,9 1,3 7,7,3 7,7 1,35,5 5 ÖVF :11 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 115-13 NO,,5,5 9, 9 3,+ 7,53,5,97 1,57,3 13,57,9 1, 33,57 1,3 1,9 1,1 3 ÖVF :11 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 115-13,,5 9, 9 7,55, 1,39 1,57,3 13,57,79 1,7 3, 13, 1,7 1,9 3 5 ÖVF :11 13-3- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 95-9 vxl, -,5 1, 9, 1,9+ 9,,71,9 7,,9,7,5,91,71, 1,,7 3 ÖVF :11 13-3- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 95-9, 1,5 9,3 11 9,17,55 1,3 13,93,9,7,,,3,1,93,7 1 1 ÖVF :11 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-1 NO,,5 3,5,7 1,+,37,35,55,5,,11,3,3 1,9 1,9 3,13, 1 ÖVF :11 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-1, 3,9 9,1 11 3,,35,1 1,,1,11,5,9 1,9 3, 5,35 3,5 1 3 ÖVF :11 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-1 S,,5 3,7 9,7 17 3, +,3,3,39,,,11,1,3 1,3 7,9 1,5 1,1 1 ÖVF :11 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-1, 5,1 9,11 17,7,35,55,,,11,,37 1,57 9,1 1,5 1,51 5 ÖVF :11 13-5-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 95-11 1 SO, 7,5 11, 7, 1,+ 9,7 <1,3,9,,3,93 1,39, 1,,3 1,1 ÖVF :11 13-5-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 95-11, 11,1,7 11 9,15,19,77,57,,3, 1,5 17, 19,97,9 1,5 <1 1 ÖVF :11 13--17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 9-935 3 V,5 15,79,3 97,+ 9,9,,77 7,5,71,11,7 1,,,15 3,73 1,7 5 13 ÖVF :11 13--17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 9-935, 15,57,5 99 9,,3,3 7,5,,11,5,5 19,9,15,9 1,3 9 3 ÖVF :11 13-7-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 137-137 NNW, 11,5 1,, 13,+ 9,7,9,77 7,1,,11,3,5 1,3 9,1, 1,7 33 ÖVF :11 13-7-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 137-137,3 17,95 7,9 11 11,1,5,77,57,,11,3,9, 5,,5,9 3 ÖVF :11 13--13 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 935-13 WSW,,5 1,1 5, 95 3,1+ 1,,3, 7,,1,3,1 1,11 1,3 13,77,1 1,1 13 ÖVF :11 13--13 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 935-13,7 1,1 5, 9 1,1,,97 7,,1,3,51 1,1 1,3 11,1 1,75 1,1 3 9 ÖVF :11 13-9-17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 93-95 5 S,,5 15,,1 9 3,+,5, 1, 9,9,,11,71,5 15,71 15,1,37,1 7 ÖVF :11 13-9-17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 93-95,7 15,,13 9,5,3,7 9,9,,11,,75 1,3 15,9,71 3, 1 ÖVF :11 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 97-13 E, 3,5 1,17,93 97 3,+,,19,1 7,,7,1,93 1,1, 13,39,1,9 7 5 ÖVF :11 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 97-13, 1,,9 97,5,3 1,5 7,5,7,1,79 1,7,57 13,,1,77 <1 17 ÖVF :11 13-11-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 955-11 S, 3,5,3 7,11 9,+ 13,9,5 1, 1,3,9, 1,1,1 3,57,97 1,7 1,1 3 ÖVF :11 13-11-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 955-11,,51 7, 93 1,9,5 1,3 1,3,9 3,79 1, 5,7,1 7,51 1,33 1,9 ÖVF :11 13-1-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 117-1 SW, 7,5,3 7, 9 3,+ 11,3, 1,9 9,,71,9,57 5,57 5,71 13,3, 1,51 7 3 ÖVF :11 13-1-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 117-1,7,3 7, 9 11,3,5 1,9 1,,79,1 3,1,1,3 3,91,1, 5 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU PO-P µm Tot-P µm SiO3-Si µm NO-N µm NO3-N µm NH-N µm DIN µm Tot-N µm POC µm PON µm Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF : 13-1-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 9-953 NO, 1,5 1,1,57 91 5,+ 7,9,71 1,3 1,7,3,1 1,5 9,,9,9 1,1,59 3 9 3,7 ÖVF : 13-1-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 9-953 5,3 1,93,79 95,3,77,1 15,3,3 7,3,97,3 3,57 5,57,9,3 31 ÖVF : 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-111 NO, 7,5,7 9,3 9,+ 7,,71,9 17,5,3 1,, 1,99 7,, 1,1,59 3,5 ÖVF : 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-111 5,3 1,1 9,31 9 7,9, 1,1 15,3,3 5,71,5,1,9 11,3 1,1, 5 75 ÖVF : 13-3- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 935-955 vxl, -,5 1,1 9,5 99,1+ 9,, 1,77 1,5,9 1,71,9 11,9 7, 5,,99,59 3 1,9 ÖVF : 13-3- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 935-955 5,7,1 9, 1 17,3, 1,9 1,1,9 3,93,5,75, 9, 1,5,7 9 ÖVF : 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 115-113 NO,,5 3,7,7 1 5,+ 3,,35 1,5,5,7,11,19,37 17,1 19,55,9 1,7 1 3,1 ÖVF : 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 115-113 5, 5,3 9,5 19,91,3,71,5,,11,19,3 1,1 11, 9,1 7,3 1 ÖVF : 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 93-955 SO, 1,5 3,77 9,3 17 5,7+ 7,,3,39,3,,3,,99 17,1 1,3, 1,51 9 3,3 ÖVF : 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 93-955 5,5 5,3,,15,1,1 1,3,,9,51,3 15, 11,77 1,99, 3 ÖVF : 13-5-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-1 1 SO,,5 11, 7,59 1 5,9+,5,1,3,9,,3,71 1,11 15,71 9, 1,7,7 3,1 ÖVF : 13-5-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1-1 5,5 1, 7,9 17 9,3,1,,9,,3,79 1,1 19,9 11,5,9 1,51 <1 3 ÖVF : 13--17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 95-1 V,5 1,17, 9, 7,5,5,5 1,71,,11,,7,1 3,97,11,35 5 3,5 ÖVF : 13--17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 95-1 5,5 1,1, 9 9,7,3,55,7,,11,57,7 13,57,5 3,17 1, <1 7 ÖVF : 13-7-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 15-1515 NNW, 7,5 17,99, 1, 1,5,9 1,,3,,11,9, 17, 11,11 1,9 1,9 9 7, ÖVF : 13-7-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 15-1515 5,7 17,, 11 13,, 1,,7,,11,, 1,3 1,31 1,79 1, 3 3 ÖVF : 13--13 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 115-13 WSW, 9,5 1,5 5,5 9, 9,5,9,55 1,,7,3,93 1,3 5, 5,7 5,,3 1 35,5 ÖVF : 13--13 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 115-13 5, 1,3 5,5 9 9,5,39 1,1 1,79,7,3 1,7 1,5,71 1, 1, 5,5 7 ÖVF : 13-9-17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 957-11 SSW,,5 15,5,37 9,5,,3 1,55,93,,11, 1, 51,3 3,,77 3,5 5 3, ÖVF : 13-9-17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 957-11 5, 15,7,11 9,, 1,1 9,,7,11,93 1,11,71 5,3 5,73 3,7 ÖVF : 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 113-13 E,,5 1,15,9 97 5,+,3,3 1,1 9,9,1,1 1,7 3,3,57 1,3, 3, 3, ÖVF : 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 113-13 5,5 1,3,95 97,55,1,5,57,7 1,7 1,,1 1,3,7 1,,35 3 11 ÖVF : 13-11-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-13 S, 3,5,71 7,1 9,+ 1,5,,77 9,,9 1,71 1,7 3,7 1,57 11,73, 1, 5,5 ÖVF : 13-11-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 11-13 5,5,9,9 93 1,1,, 1,,9,57 1, 3, 1,3,39 1,1 1,1 13 3 ÖVF : 13-1-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 135-153 SW, 7,5 5,9 7,1 9 3,1 11,5,55 1,19 9,9,3 3,71 1,3 5,57 5,71 31,1 3,75 1,59 1 1 3,7 ÖVF : 13-1-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 135-153 5, 5,9 7,1 9 11,,5 1,19 9,9,5,5 1,, 7,1 9,59 5, 1,59 7 Station Datum Provtagare Tidpunkt Moln Vind Djup m Temperatur C Syre ml/l Syremättn. % Siktdjup m Salthalt PSU PO-P µm Tot-P µm SiO3-Si µm NO-N µm NO3-N µm NH-N µm DIN µm Tot-N µm POC µm PON µm Kl. a µg/l Strömhast. cm/s Strömrikt. grader Prim. Prod., mg C/h l ÖVF 5: 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 935-115 SV, 7,5 1,7, 95 5,9+,3,,9 13,57,3 3,5,,, 5,77 1,3,5 1, ÖVF 5: 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 935-115 5, 1,59, 95,1,77 1,19 13,57,3 3,1,51,15 19,9,5 1,1,7 11 7 ÖVF 5: 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander -7 7 NO, 7,5,39 9,5 99 5,+ 7,7, 1,1 13,57,9 3,1,1 3,91,71 13,5 1,9,7 9 35 3, ÖVF 5: 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander -7 5,, 9,9 99 7,7,71 1,1 13,57,9 3,1,5,,71 13,9 1,7, 5 5 ÖVF 5: 13-3- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 73-75 SO, 1,5 1, 9, 11 5,+ 7,73,5 1,3 1,,9 3,3,51,1 17, 9,5 1,,9 17,9 ÖVF 5: 13-3- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 73-75 5, 1,1 9, 1,,5,7,79,9 3,5,1,,71 11,97 1, 1,1 7 11 ÖVF 5: 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 5-35 NO,,5 1,7 9,9 1 5,1 7,7,35 1,,79,,11,,3 1,1 3, 5,11 7, 13 3, ÖVF 5: 13-- Fredrik Lundgren & Weste Nylander 5-35 5, 3, 9,9 1 3,37,3,9,7,,11,5, 15, 9,3 3,9 3,9 3 1 ÖVF 5: 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 75-15 vxl, -,5 5, 9, 11 5,+ 7,,3,3,57,,11,,35 1,3 1,1,3,7 7 3 5, ÖVF 5: 13--1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 75-15 5,5 3,9,9 1 1,7,39,55 1,11,,11,,59 17, 5, 1,1, ÖVF 5: 13-5-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 5-5 1 SO, 1,5 1,5 7, 1 5,7+ 7,5,3,3 5,,,3,9 1,9 13,57 1,,,59 9 15,7 ÖVF 5: 13-5-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 5-5 5,5 1,5 7,9 13 7,5,9,55,,,3,79 1,1 15,71 7,5 3,5,9 3 ÖVF 5: 13--17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 7-5 VNV,5 15,, 91,9,9,3,5,7,,11,73,7 1, 5,9,,1 1, ÖVF 5: 13--17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 7-5 5,5 15,,1 9 1,3,3,55,79,,9,1,9 9,9 13,,75 1,1 1 ÖVF 5: 13-7-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1119-11 1 N, 1,5 1,5,7 11,+ 9,3,,9 7,5,,11,,,71 15,93,3 1,3 11 1, ÖVF 5: 13-7-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 1119-11 5,7 1,3,9 11 9,,,5,57,,11,3,37 19,9 1,77,7 1, <1 11 ÖVF 5: 13--13 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 735-1 3 W, 9,5 1,3 5,95 95 3,3 9,5,3 1,1,57,,57,79 1,39, 1, 3,1 1,3 9 17 11,5 ÖVF 5: 13--13 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 735-1 5,3 19,5 5, 7 1,7, 1, 9,9,,5, 1,1, 57,7,79 1,59 1 ÖVF 5: 13-9-17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 73-7 3 SW, 9,5 15,3,1 9 3,7 7,9,,5 7,1,,11,,79 5, 7,5 3,3,1 9 3 9, ÖVF 5: 13-9-17 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 73-7 5,3 1,3,1 9,7,19 1,1,79,,11,9,3,1 5,7,3,1 7 ÖVF 5: 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 15-3 SE,,5 1,7 7,1 9 5,7+,,19,5 7,,,11,19,3 3,57,9 1,7,1 1 1,7 ÖVF 5: 13-1-15 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 15-3 5,5 1,,5 9,,19, 7,5,,11,1,35 1,1 15,7,73 1,7 5 15 ÖVF 5: 13-11-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 17- S, 3,5,5 7,3 9,+ 1,,35,,57,9 1,7 1,7,3,1 13,3,5 1,3 5 1, ÖVF 5: 13-11-1 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 17-5,5, 7,3 95 1,,5 -,57,9 1,7 1,,3 17, 11,1, 1,3 11 5 ÖVF 5: 13-1-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 3-5 SW,,5, 7,9 97 5, 11,3,39,9,1,3 1,5 1,1 3,7,1 17,, 1,3 17 1 3,7 ÖVF 5: 13-1-11 Fredrik Lundgren & Weste Nylander 3-5 5,5, 7,9 13 11,37,5 1,3,1,93 1, 1,7 3,,1 3,,7 1,3 9 3