Verksamhetsplan och anslagsfördelning 2011

Styrelsen BESLUT 2010-06-18 Dnr SLU ua Fe.2010.1.4-1748 Exp: 2010-06-23/MF Sändlista Verksamhetsplan och anslagsfördelning 2011 Beslut Styrelsen beslutar att fastställa verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2011 i enlighet med bilaga 1, att ge fakultetsnämnderna, rektor och prorektor uppdrag i enlighet med bilagorna 1:1 1:6. Redogörelse för ärendet Det är styrelsens uppgift att fördela statsanslaget dels mellan SLU:s tre redovisningsområden, dels till de fyra fakulteterna samt avgöra hur stora avsättningar som ska göras till vissa gemensamma ändamål. Det är vidare styrelsens uppgift att besluta om uppdrag till fakulteterna. Arbetet med 2011 års verksamhetsplan och anslagsfördelning har bedrivits i nära samverkan med ledningsråd och fakultetskanslier. Ledningskansliet har utarbetat underlag för diskussion om olika fördelningsprinciper samt tillhörande beräkningar. Dessa underlag har kontinuerligt diskuterats och förankrats i en arbetsgrupp bestående av fakultetsdirektörer, fakultetsekonomer och medarbetare i ledningskansliet. Behov av ställningstagande till olika principiella fördelningsfrågor har förts från arbetsgruppen till ledningsrådet som löpande har fått lägesrapporter från arbetsgruppen. Arbetsgruppen har träffats tre gånger och avrapportering till och diskussion i ledningsrådet har också skett vid tre tillfällen. Förankring har även skett i rådet för utbildning på grund och avancerad nivå (GUR) vid två tillfällen och i rådet för utbildning på forskarnivå (FUR) vid ett tillfälle. Härutöver har olika underlag cirkulerats i arbetsgruppen via e-post. Rektor avser att vid septembermötet återkomma med förslag till uppdrag med anledning av SLU:s mål, strategi och utvärdering samt riskanalysen. Postadress: Box 7070, 750 07 Uppsala Telefon vxl: 018-67 10 00 E-post: marianne.fredriksson@adm.slu.se Besöksadress: Undervisningsplan 7C Fax: 018-67 35 50 www.slu.se

Beslut i detta ärende har fattats av styrelsen för SLU efter föredragning av chefen för ledningskansliet Marianne Fredriksson och enhetschef Daniel Gillberg. Lars-Erik Edqvist Marianne Fredriksson Daniel Gillberg Sändlista Rektor Prorektor Vicerektorer Universitetsdirektörer Fakultetsnämnder Universitetsdjursjukhuset Biblioteket Egendomsförvaltningen För kännedom Avdelningar inom universitetsadministrationen Internrevisionen SLUSS Postadress: Box 7070, 750 07 Uppsala Telefon vxl: 018-67 10 00 E-post: marianne.fredriksson@adm.slu.se Besöksadress: Undervisningsplan 7C Fax: 018-67 35 50 www.slu.se

Inledning Bilaga 1 SLU:s verksamhet styrs av ett stort antal mål fastställda dels av regering och riksdag, dels av SLU:s ledning. Högskolelagen utgör grunden för universitetets verksamhet och mål i denna blir således starkt styrande för universitetets verksamhet. Regeringen beslutar årligen i regleringsbrev delar av de mål den ställer upp för universitetet men en stor mängd dokument i form av lagar, förordningar och andra styrdokument uttrycker också riksdagens och regeringens mål. Ledningen vid SLU har hösten 2009 fastställt verksamhetsidé, vision och strategiska mål för verksamheten, vilka till stor del är en anpassning och tolkning av statsmakternas mål men också uttryck för SLU:s egna prioriteringar och visioner. SLU:s verksamhet ställs i årsredovisning och andra resultatredovisningar mot de uppställda målen för att bedöma verksamhetens måluppfyllelse samt i vilken grad beslutade åtgärder givit avsedda effekter. Beslut om verksamhetsförändringar till följd av resultatanalysen och eventuellt ändrade mål ska i huvudsak ske i anslagsfördelningsprocessen. Universitetet har de senaste åren ägnat mycket kraft åt att utveckla uppföljning, nyckeltal och kvalitetsprogram och i allt högre grad har anslagsfördelning och andra beslut baserats på sådana. SLU:s mål, forsknings- och utbildningsstrategi och utvärdering (KoN) Anslagsfördelningen syftar till att utnyttja befintliga resurser så att de effektivt stödjer universitetets strävan att nå sina mål och genomföra sina uppdrag. SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi för 2009 2012, Kunskap för en hållbar framtid utgör också en grund för anslagsfördelning. Strategin pekar ut centrala samhällsfrågor som kräver vetenskaplig kunskap där SLU kan bidra med sin unika kombination av såväl grundläggande som behovsmotiverad forskning. Många komplexa frågor kräver samverkan över de traditionella vetenskapsområdena, fakulteter och institutioner. SLU har, med sin betydande vetenskapliga bredd, stora möjligheter att utveckla internationellt slagkraftiga forskarmiljöer, vilket kan medföra en tydligare central styrning av anslaget. Strategin har medfört att SLU genomfört en brett upplagd utvärdering, Kvalitet och nytta, KoN, av den egna forskningen. Utvärderingen ger beslutsunderlag för en mängd frågor gällande strategins genomförande, universitetets förutsättningar att svara upp mot samhällets förväntningar och möjligheterna att ytterligare förbättra forskningens kvalitet. Under hösten 2009 fördelade styrelsen sammanlagt 86 mnkr utifrån resultaten i KoN. En sammanfattning av fördelningen visas i tabell 1. Planeringsförutsättningen är att dessa anslag löper till och med 2014 förutom anslagen till Belöning till de åtta bästa grupperna, som löper under åren 2010 och 2011. 1

Tabell 1: Anslag fördelade utifrån resultat i KoN, tkr Ändamål Tilldelning Belöning till de åtta bästa grupperna 8 000 Fakultetsövergripande satsningar Vattenbruk 3 000 Modellering 3 000 Statistik 2 000 Livsmedel 2 000 Ekonomi/landsbygdsföretagande 1 000 Centrum för bildanalys 1 000 Man in the Future Environment 1 000 Future Agriculture 1 000 Future Animal Health and Welfare 1 000 Gemensamma satsningar på bl.a. ledarskap och jämställdhetsfrågor 5 000 Starka miljöer 28 000 Förstärkningsområden 15 000 Klinikverksamhet vid UDS (institut) 4 000 Informations- och samverkansinsatser (institut) 1 500 Samverkanstjänster (institut) 9 500 Totalt 86 000 Uppdrag och uppföljning SLU:s uppdrag och instruktioner regleras huvudsakligen i högskolelag, högskoleförordning, förordning för Sveriges lantbruksuniversitet och regleringsbrev. De väsentligaste uppdragen har inom SLU omsatts i strategier och mål som har sin grund i nämnda regelverk. Det är dessa som utgör underlag för SLU:s verksamhetsplanering. Härutöver ska intentionerna i olika strategier, framförallt forsknings- och utbildningsstrategin samt iakttagelser i utvärderingen av SLU:s forskning och fortlöpande miljöanalys, KoN tillvaratas. Genomförd riskanalys (se nästa avsnitt) kan också generera uppdrag för att minimera riskerna. Uppdragen ska följas upp dels i årsredovisningen, dels i dialog mellan universitetsledning och fakulteter, universitetsadministrationen (Uadm), biblioteket, universitetsdjursjukhuset (UDS) och egendomsförvaltningen (EDF) under mars april varje år, bland annat som underlag för kommande års verksamhetsplan. I den verksamhetsplan för 2011 som styrelsen preliminärt fastställer i juni 2010 ges uppdrag till fakultetsnämnder, rektor och prorektor (bilagorna 1:2 1:6) som har en direkt koppling till anslagstilldelningen och redan beslutade åtgärder med anledning av till exempel KoN. Uppdrag som därutöver ska genomföras men inom given anslagsram med anledning av mål, strategier, KoN och riskanalys presenteras för styrelsen i september 2010. Dessa har av tidsskäl ännu inte hunnit förankras i ledningsrådet. Sammantaget ska uppdragen bidra till SLU:s måluppfyllelse. Intern styrning och kontroll Huvudprincipen är att den interna styrningen och kontrollen integreras i planeringsprocessen och koncentreras till de två tillfällen under året då årsredovisningen respektive verksamhetsplan och anslagsfördelning fastställs. I samband med att årsredovisningen färdigställs i februari varje år följs föregående års riskanalys upp (effekter av vidtagna åtgärder, återstående problem, etc.) och en ny riskanalys, utifrån resultat i bland annat årsredovisningen, genomförs och beslutas. Riskanalysen ska 2

omfatta verksamheter i hela organisationen och genomföras på universitets- och fakultetsnivåerna. Uppföljning och analys ska göras inom såväl kärn- som stödverksamheterna och ska dokumenteras för att utgöra underlag för styrelsens intygande i årsredovisningen. Ännu inte vidtagna åtgärder och eventuella behov av nya sådana med anledning av genomförd riskanalys inarbetas årligen i verksamhetsplan och anslagsfördelning från styrelse till fakultetsnämnderna, från fakultetsnämnderna till institutionerna och från rektor och universitetsdirektör till Uadm, bibliotek, UDS och EDF. Åtgärderna kan bestå i till exempel informationsinsatser, kompetensutveckling, ansvars- och arbetsfördelning, ekonomiska incitament och uppdrag. Sammanfattningsvis innebär integreringen av den interna styrningen och kontrollen i planeringsprocessen att uppföljning och riskanalys sker i samband med årsredovisningen och styrning av verksamheten i samband med verksamhetsplaneringen och anslagsfördelningen. I bilaga 1:7 redovisas redan vidtagna åtgärder för de 28 risker som har identifierats. Eventuella ytterligare uppdrag beslutas av styrelsen i september 2010. Uppdrag i bilagorna 1:2 1:6 till fakultetsnämnderna och rektor rörande genomförande av en riskanalys. SLU:s ekonomiska situation SLU redovisade ett resultat på 15 mnkr för 2009 och det balanserade kapitalet uppgår till 386 mnkr, drygt 14 procent av SLU:s omsättning. Den goda ekonomin är i huvudsak resultatet av de verksamhetsneddragningar som gjordes under perioden 2002-2005 i samband med SLU:s omställningsarbete. Neddragningarna ledde till att SLU minskade personalvolymen med knappt 300 helårsarbetskrafter under denna period. Det ekonomiska utrymmet har nu lett till att personalvolymen ökat sedan 2006 och SLU börjar ta det balanserade kapitalet i anspråk. År 2008 uppgick resultatet till 78 mnkr. Överskottet för 2009 förklaras av att SLU fått ökade statsanslag för fortlöpande miljöanalys och försträkningar i forskningspropositionen. Därutöver ökade bidrags- och uppdragsintäkterna kraftigt. SLU beräknas göra ett resultat på 34 mnkr under 2010. Åren därefter visar prognosen negativa resultat, vilket innebär att det balanserade kapitalet tas i anspråk. Underskotten under perioden 2011 2014 förklaras av ett ökat antal anställda och ökade lokalkostnader. År 2014 beräknas SLU:s kapital vara nere på nivåer väl under 10 procent av omsättningen. Universitetets resultat planeras därefter att ligga stabilt runt noll, vilket kan ske antingen genom ökade intäkter eller minskade kostnader. Återgången till nollresultat försvåras av att lokalkostnaderna till följd av nybyggnationer förväntas öka. Universitetsledningen bedömer att SLU:s intäkter kommer att öka mer än löne- och prisstegringarna, dels genom statens satsning på forskning, dels genom att bidrag, uppdrag och avgifter ser ut att öka. I den mån intäkterna inte ökar i tillräcklig grad så är bedömningen att personalminskningar kan genomföras relativt enkelt genom att undvika förlängning av tidsbegränsade anställningar. En stor del av den pågående personalökningen avser just tidsbegränsade anställningar. Principer för finansiering av SLU:s verksamheter SLU:s verksamhet finansieras av statsanslag, avgifter och externa bidrag/uppdrag. I styrelsens anslagsfördelningsbeslut styrs endast fördelning av statsanslaget. Merparten av anslaget förs ut till fakulteter och institutioner och i möjligaste mån undviks stora centrala avsättningar för till exempel administration och bibliotek, vilka istället finansieras genom det påslag om 15 procent av lönekostnaden som tas ut på institutionsnivå (se sidan 24). Externfinansierad verksamhet får därmed stå för sin andel av övergripande verksamhet. 3

SLU:s modell för finansiering av gemensamma kostnader passar väl med den modell som överenskommits mellan svenska lärosäten genom SUHF:s försorg. Under 2009 och första halvan av 2010 har ett intensivt arbete pågått för att gå igenom och standardisera hanteringen av gemensamma kostnader på fakultets- och institutionsnivån. Tidigare fanns stora variationer i sätt att hantera gemensamma kostnader på, särskilt på institutionerna. Anslag som disponeras av SLU 2011 och förslag till anslagsramar för redovisningsområdena Planeringsförutsättningar SLU har underhand från Jordbruksdepartementet fått information om att universitetet preliminärt kommer att tilldelas 1 631 000 tkr i anslag under 2011. Det beräknade beloppet inkluderar 0,5 procent i pris- och lönekompensation och en ökning av anslaget till det strategiska forskningsområdet Hållbart nyttjande av naturresurser/forests and other Plants. Härutöver ökar lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå med sammanlagt 200 mnkr 2011 (Ett lyft för forskning och innovation, prop. 2008/09:50). Enligt i propositionen redovisade planeringsförutsättningar ska SLU:s anslag till forskning 2011 öka med 13,8 mnkr. För 2010 halverades planeringsförutsättningarna varför antagits att ökningen även halveras 2011 (ökning 7 mnkr). Eventuellt anslagstillskott utöver 7 mnkr till forskning fördelas till fakulteterna enligt prestationsmodellen till forskning (se sidan 16). I föreliggande anslagsfördelning förutsätts att ovanstående planeringsförutsättningar kommer att realiseras. Eventuella större avsteg från dessa i budgetpropositionen för 2011 kan leda till att anslagsfördelningen måste revideras. Ett eventuellt reviderat förslag presenteras för styrelsen under hösten 2010. Avsättning till specifika ändamål beslutade av regeringen Av SLU:s disponibla anslag 2011 på 1 638 000 tkr är 139 988 tkr, motsvarande 8,5 procent av SLU:s totala anslag, öronmärkta för specifika ändamål i regleringsbrevet. I tabell 2 redovisas de avsättningar SLU är ålagd att anvisa till specifika ändamål (beloppen är uppskattade, exakt belopp redovisas i 2011 års regleringsbrev till SLU). Tabell 2: Anslag till av regeringen beslutade specifika ändamål, tkr Fakultet/motsv. Ändamål Anvisas, tkr Gemensamt Nordiska genbanken, hyreskostnader 600 LTJ-fakulteten MOVIUM 4 000 Växtförädling 1 200 NL-fakulteten Centrum för ekologisk prod. och konsumtion, EPOK 5 000 Fältforskningsverksamhet rörande ekologisk produktion 7 000 Analysgruppen vid institutionen för ekonomi 5 788 Verksamhet vid ArtDatabanken 77 000 Växtförädling 800 Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel 5 000 S-fakulteten Fiskavel i Kälarne 3 000 Bidrag till Gammelkroppa skogsskola 2 296 Skogligt basår 1 990 VH-fakulteten Hippologutbildning 17 837 Hovslagarutbildning 3 477 Projekt avseende djurskyddsforskning 5 000 Totalt 139 988 4

Av preliminärt tilldelat anslag, 1 638 000 tkr, till SLU återstår efter avsättning till ändamål beslutade av regeringen 1 498 012 tkr för styrelsen att fördela till redovisningsområden och fakultetsnämnder. Anslag för uppdrag i tabell 2 ingår i fakulteternas anslagsram inom respektive redovisningsområde. Anslag per redovisningsområde I tabell 3 redovisas fördelningen av disponibelt anslag till redovisningsområdena 2011 jämfört med 2010. Fördelningen per fakultet redovisas i bilaga 1:1. Tabell 3: Fördelning av anslag per redovisningsområde, tkr Redovisningsområde 2011 2010 Utbildning på grund- och avancerad nivå 470 248 456 172 varav uppdrag i regleringsbrev 25 600 24 925 Forskning och utbildning på forskarnivå 986 597 982 195 varav uppdrag i regleringsbrev 32 388 32 359 Fortlöpande miljöanalys 181 155 181 476 varav uppdrag i regleringsbrev 82 000 82 000 Anslag till redovisningsområdena 1 638 000 1 619 841 varav uppdrag i regleringsbrev 139 988 139 284 Som framgår av sammanställningen i tabell 3 ökar anslaget till utbildning på grund och avancerad nivå med cirka 14 mnkr varav cirka 2,3 mnkr utgör pris- och lönekompensation och 11,7 mnkr är en överföring av anslag från redovisningsområdena forskning och utbildning på forskarnivå respektive fortlöpande miljöanalys (exklusive ArtDatabanken) till utbildning på grund- och avancerad nivå. I regleringsbrevet anges hur stort anslag SLU minst ska använda till forskning och utbildning på forskarnivå. För 2010 uppgick det beloppet till 824 253 tkr exklusive anslag för institutsuppgifter (140 000 tkr). SLU har således under 2010 anvisat anslag till forskningen som överstiger regeringens uppdrag med cirka 18 mnkr. Bedömningen är att det är möjligt att även för 2011 överföra anslag från forskning respektive fortlöpande miljöanalys till utbildningen och ändå klara regeringens mål om en minsta storlek på anslaget till forskning. Det är dock viktigt att fortlöpande följa anslagsbehovet till utbildningen. Universitetsledningens ambition är att ersätta alla prestationer i utbildningen men regeringens uppdrag i regleringsbrevet om en minsta avsättning av anslag till forskning och utbildning på forskarnivå kan hindra en sådan ambition om utbildningen fortsätter att öka utan anslagstillskott. Gemensamma mål och risker Styrelsen beslutade hösten 2009 om SLU:s gemensamma mål som redovisas nedan. I samband med beslut om årsredovisning i februari 2010 identifierades 10 risker som, om de inträffar, kan försvåra måluppfyllelsen av de gemensamma målen. I bilaga 7 redovisas dessa risker tillsammans med uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder. SLU:s gemensamma mål är att verksamheten är av högsta internationella klass och kännetecknas av en stark koppling mellan utbildning och forskning, forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys bedrivs i samverkan med utvalda lärosäten, sektorerna och samhället i övrigt, forskningens resultat är kända och nyttjas i samhället, 5

ha en stark internationell dimension, bland annat genom strategisk samverkan med utländska universitet och forskningsinstitut, vi stärker Sveriges ställning som kunskapsnation och bidrar till utveckling av global förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser, studenter och personal har en arbetsmiljö och arbetsförutsättningar som tillhör de mest attraktiva, organisationen är väl fungerande med ett tydligt ledarskap och en effektiv resursanvändning, jämställdhets- och mångfaldsperspektivet har en stark ställning i hela verksamheten, personal och studenter är våra bästa ambassadörer. Uppdrag avseende de gemensamma målen och eventuellt ytterligare åtgärder med anledning av identifierade risker beslutas av styrelsen i september 2010. Anslagsfördelning till Utbildning på grund- och avancerad nivå Styrelsen beslutade hösten 2009 om SLU:s mål för utbildning på grund och avancerad nivå respektive fort-, vidare- och uppdragsutbildning som redovisas nedan. I samband med beslut om årsredovisning i februari 2010 identifierades två risker som, om de inträffar, kan försvåra måluppfyllelsen av målen på grund och avancerad nivå. I bilaga 7 redovisas dessa risker tillsammans med uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder. Målet för utbildning på grund och avancerad nivå är att utbildningen uppfyller såväl högt ställda vetenskapliga och pedagogiska kvalitetskrav som samhällets behov av kompetens inom SLU:s utbildningsområden, den är attraktiv och konkurrenskraftig både i ett nationellt och internationellt perspektiv, utbildningsvolymen är större än år 2009 med en stor andel studenter på avancerad nivå. Målet för fort-, vidare- och uppdragsutbildning är att erbjuda attraktiva utbildningar inom det livslånga lärandet genom högskolemässig utbildning inom SLU:s sektorer. Uppdrag avseende målen för utbildning på grund och avancerad nivå och eventuellt ytterligare åtgärder med anledning av identifierade risker beslutas av styrelsen i september 2010. Fördelningsprinciper Universitetets utbildningar ska vara anpassade efter arbetsmarknaden och SLU:s förutsättningar att bedriva utbildningen. Dessa krav hanteras i styrelsens beslut om att inrätta program samt i anslagsfördelningen där utbildningarna dimensioneras. Den faktiska ersättningen till fakulteterna baseras på fasta ersättningar per student och utbildningsområde, där skillnader i ersättning mellan utbildningsområden motsvarar skillnader i kostnad för att bedriva utbildningar. Modellen överensstämmer i princip med den styrfilosofi som tillämpas vid universitet och högskolor som sorterar under Utbildningsdepartementet där ersättning ges dels per registrerad student, dels per avklarad kurs. Ersättningsmodellen innebär i korthet att fakulteterna ges ett utbildningsuppdrag uttryckt i ett antal helårsstudenter som ska utföras under året samt ett därtill kopplat preliminärt ersättningsbelopp som kan utgå om uppdraget fullgörs. Eftersom modellen baseras på fasta ersättningar per student och utbildningsområde tillåts anslagsramen till redovisningsområdet variera som följd av uppdraget till fakulteterna. Ett beslut om förändrad dimensionering 6

av grundutbildningen kommer således att påverka tilldelningen till forskning och utbildning på forskarnivå respektive fortlöpande miljöanalys. Utgångspunkt för SLU:s ersättningsnivåer är de nivåer som tillämpas vid övriga lärosäten. Kostnadsnivån för SLU:s utbildningar är dock cirka 18 procent högre än för övriga lärosäten. Att SLU:s utbildningar har högre kostnader kan förklaras av att universitetet har nationellt ansvar för ett stort antal ämnen och program, varav många med lågt antal studenter, har en större andel färdighetsträning i sina yrkesinriktade program och behov av förhållandevis dyr utrustning. Nivån bedöms ur kostnadssynpunkt vara rimlig men uppdraget i regleringsbrevet att anvisa anslag till forskning och utbildning på forskarnivå av en minsta storleksordning, begränsar möjligheterna att utöka utbildningen på grund och avancerad nivå om SLU inte tillförs ytterligare anslag inom redovisningsområdet. Även utredningen Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) anser att SLU:s utbildningar är mer kostnadskrävande på grund av ovan angivna skäl. Tilldelningen av anslag till utbildningen på grund och avancerad nivå innehåller också andra delar som syftar till att öka möjligheterna att uppnå universitetets mål. En särskild ersättning för självständiga arbeten syftar till att öka examinationen, ersättning för utresande studenter och för deltagande i NOVA och ELLS syftar till att öka internationaliseringen och avsättningar till pedagogisk utveckling och pedagogiska priser syftar till att ytterligare förbättra pedagogiken och därmed utbildningens kvalitet. Ersättningsnivåer samt vissa specifika ersättningsprinciper Det ämnesmässiga innehållet är utgångspunkt för klassning av kurser i ämnen och ämnet i sin tur styr till ett visst utbildningsområde och därmed vilken ersättning kurser får. Denna bestämmelse överensstämmer med de riktlinjer som Högskoleverket och SLU:s styrelse har fastställt och motsvarar hanteringen vid Sveriges övriga universitet och högskolor. Lokaler i ersättningarna Vid SLU finns ett centralt register med bokningsbara undervisningslokaler. Dessa finansieras dels med direktavsättning av statsanslag (20,5 mnkr för 2010), dels via avgifter vid förhyrning (cirka 10 mnkr). Fakulteterna beslutar över och finansierar utrustning, inredning och service i lokalerna, men inte själva lokalbeståndet. Då lokalkostnaden tas av universitetet gemensamt, men beställningen i själva verket görs av respektive fakultet, uppstår otydlighet i beslutsordningen när det gäller vilka undervisningslokaler som ska finnas på respektive ort. Nuvarande modell kan också leda till ineffektivitet, eftersom det finns risk för överdimensionering när kostnaden inte bärs direkt av beställaren. För att åtgärda ovanstående problematik åläggs fakulteterna att från och med 2011 betala lokalkostnaden för undervisningslokaler. Samtidigt tillförs fakulteterna det statsanslag som tidigare lyftes av centralt, 22 000 tkr för 2011. Statsanslaget är uppdelat mellan redovisningsområdena utbildning på grund och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Eftersom den absolut största delen av undervisningslokalerna används inom grundutbildningen och en mindre del inom forskarutbildningen förs 80 procent (17 300 tkr) till fakulteterna inom redovisningsområdet utbildning på grund och avancerad nivå och 20 procent (4 700 tkr) inom forskning och utbildning på forskarnivå. Inom utbildning på grund och avancerad nivå fördelas anslagen proportionellt efter ersättningsnivåerna per utbildningsområde (se tabell 4) eftersom lokalanvändningen antas samvariera med utbildningsområdenas resursanvändning i övrigt. Den kliniska ersättningen inom veterinärmedicin är undantagen vid den proportionella fördelningen eftersom den är att betrakta som en form av kompensation för att finansiera just lokaler. 7

En konsekvensanalys visar att respektive fakultet tilldelas ökat anslag i stort sett i samma storleksordning som den lokalkostnad fakulteterna åläggs att betala. Det finns således inte behov av några särskilda övergångsbestämmelser. Konsekvensanalysen är emellertid något osäker för NL-fakulteten och VH-fakulteten, eftersom uppdelningen av kostnaden i Uppsala måste ske efter diskussion fakulteterna emellan. Överhuvudtaget är denna förändring förhållandevis lätt att hantera för S- och LTJ-fakulteterna, men svårare för de Uppsalabaserade fakulteterna. Av det skälet ges rektor i uppdrag att ta fram en lösning som gör det enkelt att hantera frågan Uppsalafakulteterna emellan. Denna lösning ska vara införd senast 2011-01-01. I annat fall genomförs förändringen först 2012 för NL- och VH-fakulteterna. Det sker ingen förändring av systemet att boka och betala avgifter vid förhyrning av undervisningslokaler. Priset är detsamma över hela universitetet och prisjusteringar beslutas av universitetsdirektören. Det sker inte heller någon förändring av organisationen, utan avdelningen för infrastruktur sköter även fortsättningsvis hela hanteringen av lokalerna. Fakulteterna får inte föra lokalkostnaden för undervisningslokaler vidare till institutionerna. Institutionerna betalar redan idag avgift vid förhyrning. Denna täcker visserligen bara ungefär en tredjedel av den totala kostnaden för undervisningslokaler, men anses vara ett tillräckligt incitament för effektiv lokalanvändning på institutionsnivå. Uppdrag i bilagorna 1:2-1:5 till fakultetsnämnderna rörande undervisningslokaler samt uppdrag i bilaga 1:6 rörande hantering av lokalkostnader för Uppsalafakulteterna. Relationen mellan hst 1 och hpr 2 I samband med anslagsfördelningen inför 2006 ändrades relationen mellan hst och hpr från 50/50 procent till 70/30 procent. Skälet till att införa en högre andel hst-ersättningen var att skapa incitament för att stimulera verksamheten att attrahera och behålla studenter medan den något lägre andelen för hpr infördes för att förhindra att kraven för godkänt resultat sänks och därmed kunna bibehålla en god kvalitet. Ett annat skäl var också att ge institutioner bättre planeringsförutsättningar för framförallt distanskurser, som vid den tidpunkten hade en låg prestationsgrad. Inför 2011 återinförs en relation mellan hst och hpr på 50/50 procent. Skälet är att genomförd förändring 2006 inte visar på någon effekt vad avser avhopp mellan årskurserna 1 och 2 eller genomströmning (prestationsgrad), se diagram 1 och 2. Prestationsgraden i distanskurser har också ökat och ligger numera på samma nivå som för övriga kurser. Det finns således ingen anledning att bibehålla relationen 70/30 procent. Återgången till tidigare relation mellan hst/hpr innebär även en anpassning till Utbildningsdepartementets fördelningsmodell, som SLU strävar efter att anpassa sig till. Den ändrade relationen innebär en minskning av anslaget till kurser med cirka 8 mnkr. 1 Helårsstudent=antal registrerade studenter på en kurs multiplicerat med kursens poängtal dividerat med 60. 2 Helårsprestation =antal godkända studenter på en kurs multiplicerat med kursens poängtal dividerat med 60. 8

Diagram 1 Diagram 2 Ersättningsnivåer 2011 Tilldelade preliminära ersättningsbelopp till fakulteterna bygger på ersättningsnivåer för hst och hpr och utbildningsområde redovisade i tabell 4. Ersättningsnivåerna 2011 har räknats upp med planerad pris- och lönekompensation på 0,5 procent och anslag för undervisningslokaler (se sidan 7). 9

Tabell 4: Ersättningsnivåer per utbildningsområde 2011, kr Utbildningsområde Hst 2011 Varav lokaler Hpr 2011 Human./samhällsvet. 18 216 922 18 216 Naturvetenskap/teknik 43 097 2 181 43 097 Design 116 816 5 912 116 816 Vård 47 991 2 429 47 991 Veterinärmedicin kursersättning 82 578 4 180 82 578 klinisk ersättning 31 909 0 31 909 Övrigt 32 964 1 668 32 964 Varav lokaler 922 2 181 5 912 2 429 4 180 0 1 668 Varav S:a 2011 3 lokaler 36 432 1 844 86 195 4 362 233 633 11 824 95 982 4 858 165 155 63 818 65 929 8 360 0 3 336 LTJ- och NL-fakulteterna får avräkna 30 procent av utförda prestationer i landskapsarkitektprogrammet i ersättningsnivån design. Extra ersättning för godkända självständiga arbeten (se sidan 11) utgår under 2011 med 30 tkr per hpr. Ersättningen till veterinärmedicinska kurser har inför 2010 delats upp i en kursersättning och en klinisk ersättning. Den kliniska ersättningen överensstämmer med den ersättning landstingen erhåller för läkarutbildningen med flera utbildningar. Styrelsen beslutade i december 2009, efter förslag från UDS-nämnden, att den kliniska ersättningen ska delas mellan UDS och de kliniska institutionerna vid VH-fakulteterna i proportionen 55/45 procent. Från och med 2011 anvisas UDS:s andel av anslaget för klinisk färdighetsträning direkt från rektor. Under 2010 har dessa anslag anvisats UDS via VH-fakulteten. Uppdrag i bilaga 1:6 till rektor rörande anvisning av anslag till UDS. Ersättning för utresande utbytesstudenter SLU:s mål är att öka internationaliseringen i utbildningarna så att de innehåller en internationell dimension och är internationellt attraktiva. Målet är vidare att studenterna genomför en del av sin utbildning vid ett universitet utanför Sverige. För att lärarna ska stimulera studenterna att delta i internationella studentutbyten erhåller fakulteterna ersättning för studenter, antagna till utbildningsprogram vid SLU, som deltar i ett utbytesprogram. Ersättningen utgår med hst-delen i den sammanlagda ersättningen. Studenter på veterinärprogrammet ersätts i utbildningsområde veterinärmedicin och studenter i övriga program i utbildningsområde naturvetenskap/teknik. En kalendermånads utlandsvistelse motsvarar 0,1 hst. Uppdrag i bilagorna 1:2 1:5 till fakultetsnämnderna rörande internationalisering av utbildningen. Ersättning för individuella kurser SLU:s mål är att bedriva ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete med syftet att utveckla kvaliteten i utbildningen. Vid SLU finns ett stort antal så kallade individuella kurser. Kurserna är inte fastställda av någon programnämnd och därför heller inte kvalitetssäkrade enligt fastställt regelverk. Genomförandet av en individuell kurs beslutas av såväl institution som fakultet. 3 För att summan av hst och hpr ska utgå krävs 100 procent prestationsgrad. 10

För att minimera antalet institutionsbeslutade individuella kurser erhåller dessa kurser från och med 2011 ingen ersättning. Individuella kurser beslutade av fakulteter används ofta för att underlätta övergången mellan olika studiegångar/motsvarande och ersätts på sedvanligt sätt utifrån kursens ämne. Ersättning för dubbelklassade kurser Möjligheten att klassa en kurs i två ämnen används för att synliggöra kursernas innehåll, särskilt när både en traditionell ämnesdisciplinär klassning och en mer tillämpningsorienterad, specifik kategorisering är befogad. För att en kurs ska klassas i två ämnen, ska båda ämnena vara motiverade med hänsyn till kursens innehåll. Ersättningen till dubbelklassade kurser beräknas som ett medelvärde av ersättningen till berörda utbildningsområden. Det innebär en tydlig princip som medför en rättvis och administrativt rimlig hantering. Uppdrag i kurser och självständiga arbeten samt därtill hörande preliminära ersättning Kurser SLU har regeringens mål att utföra 10 700 hst i kurser under perioden 2009-2011. Under perioden 2006-2008, då SLU hade ett lika stort uppdrag, utfördes 10 616 hst. SLU nådde således inte helt regeringens uppdrag under perioden. SLU gör bedömningen att SLU når utbildningsmålet under pågående treårsperiod. Under 2009 utfördes 3 793 hst vilket är 226 hst mer än det årliga genomsnittliga uppdraget på 3 567 hst. Orsaken till den ökade produktionen är bland annat ökad dimensionering i eftersökta program samt att antalet sökande till flertalet utbildningsprogram ökade 2009. Fakulteterna har 2010 ett sammanlagt uppdrag på 3 667 hst vilket av fakulteterna anges vara ett för lågt uppdrag. Fakulteternas bedömning är att produktionen kommer att uppgå till cirka 3 850 hst vilket innebär en överproduktion på knappt 200 hst i förhållande till uppdraget och en ytterligare överföring av anslag från forskning till utbildning i storleksordningen 15 18 mnkr behöver troligen göras. Fakulteterna önskar 2011 ett sammanlagt utbildningsuppdrag på 3 921 hst. Det är en ökning med 254 hst i förhållande till uppdraget 2010 men endast en ökning med 128 hst i förhållande till produktionen 2009. Om fakulteternas prognoser för 2010 och 2011 realiseras kommer SLU att producera cirka 11 550 hst under treårsperioden. Det är cirka 850 hst utöver regeringens uppdrag och i överensstämmelse med SLU:s mål att utbildningsvolymen ska vara större än 2009. Uppdrag och preliminär ersättning till fakultetsnämnderna i bilagorna 1:2-1:5 rörande kurser. Självständiga arbeten SLU:s mål är att de studenter som antas till utbildningsprogrammen ska avlägga examen. Examinationsfrekvensen de senaste åren är 65-70 procent. En av orsakerna till den relativt låga examinationsfrekvensen är dels att cirka 20 procent av de antagna studenterna avbryter sina studier mellan årskurs 1 och 2, dels att studenterna inte slutför sina självständiga arbeten. För att stimulera lärarnas handledaruppgift infördes 1 juni 2005 temporärt ett ekonomiskt stimulansbidrag i form av en extra tilldelning för godkända självständiga arbeten omfattande minst 10 poäng/15 högskolepoäng. Ersättningen är en extra tilldelning utöver ordinarie ersättning för hst och hpr och utgår för självständiga arbeten som är kodade med EX i Ladok. 11

Dekanerna ansåg inför anslagsfördelningen 2009 att åtgärden både har en kvalitetshöjande effekt och att den bidrar till en ökad examination, varför stimulansåtgärden permanentades från och med 2009. För 2011 ges fakulteterna i uppdrag att tillsammans utföra 361 hpr i självständiga arbeten och 10 830 tkr avsätts för stimulansåtgärden. I förhållande till 2010 ökar uppdraget med 71 hpr och avsättningen med 2 130 tkr. Den främsta orsaken till ökningen är att antalet kandidatprogram vid SLU har ökat och att det i kandidatprogrammen finns krav på ett självständigt arbete på minst 15 högskolepoäng. Uppdrag och preliminär ersättning till fakultetsnämnderna i bilagorna 1:2 1:5 rörande självständiga arbeten. Principer för avräkning mot den preliminära ersättningen Fakulteternas slutliga ersättning beräknas utifrån de resultat (antal studenter och avklarade poäng) som uppnås i kurser. Följande regler för slutreglering av utbildningsuppdrag och takbelopp ska tillämpas 2011: Fakultet som inte når sitt utbildningsuppdrag ska återbetala skillnaden mellan i anslagsfördelningen tilldelat preliminärt ersättningsbelopp och det ersättningsbelopp som faktiskt utförda prestationer genererar. Fakultet som gör fler prestationer är sitt utbildningsuppdrag ska ersättas för denna överproduktion under förutsättning att det finns utrymme med hänsyn till SLU:s uppdrag i regleringsbrevet att anvisa anslag till forskning och utbildning på forskarnivå av en minsta storleksordning. Detta uppdrag kan komma att begränsa möjligheterna att överföra anslag från forskning och utbildning på forskarnivå respektive fortlöpande miljöanalys till utbildning på grund- och avancerad nivå. Eventuellt återbetalda anslag för ej utförda utbildningsuppdrag som inte tas i anspråk för att kompensera eventuell överproduktion, ska återföras till fakulteterna inom redovisningsområdena forskning och utbildning på forskarnivå respektive fortlöpande miljöanalys (exklusive ArtDatabanken) proportionellt till respektive fakultets andel av anslag inom respektive redovisningsområde. Finansiering av eventuell överproduktion sker genom en överföring från forskning och utbildning på forskarnivå respektive fortlöpande miljöanalys (exklusive ArtDatabanken) till utbildning på grund och avancerad nivå proportionellt till respektive fakultets andel av anslag inom respektive redovisningsområde. Anslag för gemensamma ändamål/senare fördelning För 2011 avsätts sammanlagt 74,9 mnkr för gemensamma ändamål eller till ändamål som fördelas senare under budgetåret inom redovisningsområdet. I tabell 5 redovisas sådana avsättningar för 2011. 12

Tabell 5: Gemensamma ändamål/senare fördelning, tkr Ändamål 2011 2010 Rektors strategiska medel 2 800 2 500 Universitetsgemensamma råd (GUR) 3 000 3 000 Utbildningsadministration och stöd till studenter 37 846 38 014 Internationella nätverk (NOVA och ELLS) 914 888 Ortspengar (se sidan 23) 780 775 Universitetsgemensamma lokaler 4 13 027 29 331 UDS, klinisk färdighetsträning (prel. ersättning) 16 532 0 5 Medlemsavgifter (EUA) 36 36 Gammelkroppa skogsskola 0 618 Totalt 74 935 75 162 Strategiska medel Inom varje redovisningsområde avsätts anslag för rektors strategiska satsningar. För sådana ändamål avsätts 2 800 tkr för 2011 inom redovisningsområdet. Enligt fastställda fördelningsprinciper ska en del av anslagsramen till utbildning på grundoch avancerad nivå avsättas för tidsbegränsade särskilda satsningar. För sådana satsningar avsätts 3 000 tkr 2011. Medlen fördelas av prorektor efter beredning i GUR. Utbildningsadministration och stöd till studenter För viss studerandeadministration (avdelningen för student- och utbildningsservice, studentrekrytering, studiedokumentationssystemet Ladok, studenthälsovård, SLU Karriär och bidrag till studentkårerna) avsätts sammanlagt 35 671 tkr. För projekt inom uppdragsutbildningen avsätts 925 tkr. Medlen fördelas av rektor efter budgetdialog med berörda verksamheter (se principer för finansiering av SLU:s gemensamma ändamål, avsnitt Direkta statsanslag, sidan 24). Varje universitet och högskola ska beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder och ska för ändamålet avsätta anslag. För 2011 avsätts 1 200 tkr för detta ändamål. I samband med promotionen utdelas varje år två pedagogiska pris, ett individuellt och ett lagpris, om vardera 25 tkr. 50 tkr avsätts för ändamålet. Universitetsgemensamma lokaler SLU har kostnader för udda lokaler, inklusive parken i Alnarp, och outhyrda lokaler. Den sammanlagda kostnaden för denna typ av lokaler beräknas 2011 uppgå till 41 900 tkr varav 13 027 tkr belastar redovisningsområdet utbildning på grund och avancerad nivå. I denna avsättning ingår 1 500 tkr för bland annat bokningssystemet för undervisningslokaler. Den del av undervisningslokalerna som inte finansieras med bokningsavgifter av institutionerna ingår från och med 2011 i ersättningsnivåerna per utbildningsområde (se tabell 4). UDS, klinisk färdighetsträning Se sidan 10. Uppdrag i bilaga 1:6 till rektor rörande fördelning av anslag till Uadm, studentkårerna och UDS samt uppdrag till prorektor rörande fördelning av tidsbegränsade särskilda satsningar till utbildning på grund och avancerad nivå. 4 Anslag för undervisningslokaler anvisas från och med 2011 till fakultetsnämnderna. 5 Anslag för klinisk färdighetsträning anvisades UDS via VH-fakulteten under 2010. 13

Sammanfattning Fördelningen till fakultetsnämnderna och vissa gemensamma ändamål av anslagsramen på 470 246 tkr till redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå visas i bilaga 1:1. I tabell 6 redovisas sammanfattningsvis fördelningen av anslagsramen 2011 jämfört med tilldelningen 2010. Tabell 6: Fördelning av anslagsramen till utbildning på grund och avancerad nivå 2011 och 2010, tkr. Mottagare Ändamål 2011 2010 LTJ-fakulteten Prel. ersättn. och självständiga arbeten 70 374 64 093 NL-fakulteten Prel. ersättn. och självständiga arbeten 102 301 85 386 S-fakulteten Prel. ersättn. och självständiga arbeten 56 707 54 619 regleringsbrev Skogligt basår 6 1 990 1 980 regleringsbrev Gammelkroppa skogsskola 5 2 296 1 667 VH-fakulteten Prel. ersättn. och självständiga arbeten samt anslag för tilläggsutbildning för utländska veterinärer 140 328 152 053 regleringsbrev Hippologprogram 5 17 837 17 750 regleringsbrev Hovslagarutbildning 5, 7 3 477 3 460 SLU gemensamt/uds Se tabell 5 74 935 75 162 Summa SLU 470 248 456 172 Uppdrag i bilagorna 1:4 1:5 till S- och VH-fakultetsnämnderna rörande uppdrag i SLU:s regleringsbrev. Anslagsfördelning till Forskning och utbildning på forskarnivå Styrelsen beslutade hösten 2009 om SLU:s mål för forskning och utbildning på forskarnivå som redovisas nedan. I samband med beslut om årsredovisning i februari 2010 identifierades fem risker som, om de inträffar, kan försvåra måluppfyllelsen av målen för forskning och utbildning på forskarnivå. I bilaga 7 redovisas dessa risker tillsammans med uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder. Målet för forskning är att fokusera på områden av strategisk betydelse för SLU:s verksamhetsidé och utbildningsuppdrag, den är av högsta kvalitet och internationellt ledande inom sådana strategiska områden, erbjuda miljöer som främjar och stimulerar nydanande excellent forskning. Målet för utbildning på forskarnivå är att Doktorer utbildade vid SLU är eftertraktade för sin höga kompetens, nationellt såväl som internationellt, Omfattningen av utbildningen är dimensionerad så att såväl forskning som övrig arbetsmarkand kan förses med forskarutbildad arbetskraft, Rekrytera de bästa forskarstudenterna och att en ökad andel har anställning under studietiden, Utbildningen i hög grad bedrivs inom ramen för forskarskolor i samverkan med näringsliv, offentlig sektor och internationella partners. 6 Uppskattade belopp. Anvisas utöver det preliminära ersättningsbeloppet till respektive fakultet. 7 SLU uppdrar till annan utbildningsanordnare att utföra hovslagarutbildningen. 14

Uppdrag avseende målen för forskning och utbildning på forskarnivå och eventuellt ytterligare åtgärder med anledning av identifierade risker beslutas av styrelsen i september 2010. Fördelningsprinciper 2006 införde SLU en ny modell för fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen baseras på de tre komponenterna Struktur och samhällssamverkan, Prestation och Särskilda satsningar. Målet med att styra på Struktur och samhällssamverkan är bland annat att skapa starka miljöer. I denna komponent tydliggörs också institutsuppgiften. SLU har under de senare åren gjort en medveten satsning på att premiera kvalitet, oavsett forskningsinriktning. Prestationsbaserad anslagsfördelning är ett viktigt instrument för att stärka den vetenskapliga profilen och används för att öka aktiviteter inom önskade områden, till exempel publicering. Särskilda satsningar innehåller tidsbegränsade strategiska satsningar till såväl projekt som enskilda framstående forskare. Struktur och samhällssamverkan Fördelningsprinciper och storlek av komponenterna struktur och samhällssamverkan har diskuterats i ledningsrådet inför anslagsfördelningarna sedan 2007. Ledningsrådet har dock inte kunnat enas om några principer för fördelningen av dessa delar. Under senare år har därför anslaget fördelats mellan fakulteterna med bibehållen proportionalitet. 140 mnkr av anslaget till redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå ska enligt forskningspropositionen användas för institutsuppgifter. För att tydliggöra fakulteternas ansvar för institutsuppgifterna fördelas en del av anslagsramen till sådana uppgifter inom komponenten struktur och samhällssamverkan. I anslagsfördelningen för 2010 fördelades 125 mnkr för institutsuppgifter inom följande områden: 8 Långliggande försök, FoU i samverkan med näringen, Planerad informationsverksamhet till näring och samhälle, Stöd till andra myndigheter, Klinisk verksamhet. Härutöver fördelade styrelsen i december 2009 resterande 15 mnkr till institutsuppgifter utifrån resultaten av KoN (se tabell 1). Det statsanslag som frigörs med anledning av att det inte längre görs några gemensamma avsättningar för undervisningslokaler, har fördelats till fakulteterna proportionellt efter anslaget för struktur och samhällssamverkan, exklusive institutsmedel. Sammanlagt fördelas 4 700 tkr till fakulteterna inom redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå för att betala undervisningslokaler (se sidan 7). Anslag som tilldelas komponenten struktur och samhällssamverkan 2011 uppgår till 583 mnkr (2010: 582 mnkr) varav anslag till institutsuppgifter uppgår till 140,7 mnkr (2010: 140,0 mnkr). 8 Se rapport från kartläggning av institutsuppgifter vid SLU, Per Jennische, april 2009. 15

Uppdrag i bilagorna 1:2 1:5 till fakultetsnämnderna rörande institutsuppgifter. Prestation SLU:s mål är att den forskning som bedrivs är internationellt konkurrenskraftig och av relevans för universitets sektorsroll. SLU har härutöver regeringens mål att examinera 415 doktorer under perioden 2009-2012. För att styra verksamheten så att bland annat dessa mål uppfylls, prestationsfördelas delar av anslaget utifrån olika prestationsmått med avsikten att ge verksamheten tydliga incitament för att öka sina prestationer inom områden som universitetet prioriterar. Avsikten är inte att försöka skapa total rättvisa utan att använda anslaget för att driva verksamheten åt önskat håll. Samtidigt är det viktigt att de komponenter som används för att bedöma prestation av verksamheten upplevs någorlunda spegla kvalitet och effektivitet. I anslagsfördelningen för 2009 ökade andelen anslag som prestationsfördelas från 10 till 15 procent, bland annat för att uppfylla intentionerna i forsknings- och utbildningsstrategin. Sedan 2006 har mängden examination i utbildningen på forskarnivå, antalet internationella refereegranskade artiklar och mängden externa bidrag använts som prestationsmått med vardera vikten 33 procent. Under 2011 fördelas 148 mnkr (2009: 145 mnkr) prestationsrelaterat varav 98,7 mnkr till forskning och 49,3 till utbildning på forskarnivå motsvarande 10 respektive 5 procent av anslagsramen till redovisningsområdet. Varje publiceringspoäng som ingår i modellen genererar 493 tkr (OBS! publiceringsuppgiften baseras på prestationer som användes vid prestationsfördelningen inför 2010. Uppdaterade publiceringsuppgifter är ännu inte klara), varje inbetald miljon i externa bidrag genererar 76 tkr och varje utförd examen ersätts med 437 tkr. Uppdrag i bilagorna 1:2 1:5 till fakultetsnämnderna rörande en minsta omfattning av anslag som ska prestationsfördelas till institutionerna. Prestationsfördelning av anslag till forskning I forskningspropositionen, som presenterades hösten 2008, infördes ett prestationsbaserat tilldelningssystem till universitet och högskolor baserat på externa medel och vetenskapligt publicering. Systemet liknar på många sätt det system som hittills använts vid SLU för att fördela en del av anslaget för forskning men tar bättre hänsyn till publiceringens genomslag i det internationella vetenskapssamhället. Från och med 2010 införde SLU en modell där hänsyn togs till författarnas insatser och tidskriftens medelciteringsgrad. För 2011 införs en modell som nära nog är en exakt kopia av riksdagens modell för fördelning mellan lärosäten, dels därför att det är en fördel att använda en standardiserad modell, dels eftersom det är viktigt att i hög grad efterlikna riksdagens incitamentsstruktur (uppdaterade underlag avseende publicering presenteras för styrelsen i september 2010). Den vetenskapliga publiceringen mäts endast från publikationer registrerade i Thomson/ISI databaser. Citeringar av varje artikel jämförs med världsgenomsnittet för ämnet (som det definieras av ISI) och dessutom vägs artiklar utifrån 28 ämnesgruppers produktivitet (normalantal artiklar per forskare). Artikelpoängen fördelas på artikelns författare och utifrån författarnas institutionstillhörighet till fakultet. SLU har tidigare använt inbetalningar av bidrag och uppdragsmedel som mått på externa medel men anpassningen till det statliga fördelningssystemet innebär att universitetet för fördelningen 2011 använder intäkter. Detta mått är teoretiskt något sämre men robustare. 16

I likhet med regeringen viktas såväl bidrag och publicering med en fakultetsfaktor för att kompensera framför allt skillnader i möjlighet att erhålla extern finansiering. För SLU:s modell innebär det att varje institution definieras som tillhörig en fakultetsgruppering (humaniora-samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik eller medicin) där de flesta klassificeras som naturvetenskap och ges faktorn 1,5 medan några institutioner klassificeras som samhällsvetenskap och ges faktorn 2. Veterinärmedicin kan inte likställas med humanmedicin och ges därför samma faktor som naturvetenskap. Det är endast publikationer som från och med 2010 är försedd med en SLU-adress som räknas med i fördelningsunderlaget. Bibliometriska analyser blir allt viktigare i olika sammanhang. De används i växande utsträckning av forskningsfinansiärer, myndigheter och andra som är intresserade av kvalitetsbedömning. Även i SLU:s interna kvalitets- och uppföljningsarbete är de ett viktigt instrument. För att SLU:s vetenskapliga produktion ska bedömas korrekt och inte underskattas är det viktigt att alla vid SLU anger sin hemhörighet och gör detta på ett korrekt och enhetligt sätt. Den ska skrivas enligt följande, där texten med fetstil är obligatorisk: Sveriges lantbruksuniversitet, institution, ev. ytterligare bestämning, postadress med boxoch postnummer. Swedish University of Agricultural Sciences, Department, possible further attributes, postal address with box- and postal number. I de fall det är angeläget att ange dubbel universitetsanknytning ska två separata adresser anges. I tabell 7 visas fakulteterna andel av den samlade mängden publicering och externa bidrag. Andelarna är beräknade som fyra-åriga medelvärden för perioden 2006-2009. Tabell 7: Fakulteternas andel av samlade mängden publicering och bidrag. Fakultet Publicering 9 Externa bidrag LTJ 7,5 14,3 NL 44,8 46,1 S 24,7 26,1 VH 23,0 13,5 SLU 100,0 100,0 Prestationsfördelning av anslag till utbildning på forskarnivå I SLU:s tidigare prestationsmodell ingick examinationen i utbildningen på forskarnivå som en parameter med vikten 33 procent. I och med att en ny modell införs för fördelning av delar av anslaget till forskningen försvinner styrningen av omfattningen av examina i utbildning på forskarnivå. En ny styrmodell som i delar liknar den som SLU använder för utbildning på grund och avancerad nivå införs därför från och med 2011. Syftet är att uppnå regeringens mål. Vidare är det önskvärt att synliggöra att utbildningsdelen i forskarutbildningen finansieras med anslag. SLU har regeringens uppdrag att producera 415 examina i utbildning på forskarnivå under perioden 2009-2012. Under 2009 utförde SLU 101 examina, alltså tre examina mindre än regeringens genomsnittliga årliga uppdrag på 104 examina. 9 OBS! Publiceringsuppgiften baseras på prestationer som användes vid prestationsfördelningen inför 2010. Uppdaterade publiceringsuppgifter är ännu inte klara. Fakultetsnämndernas planeringsförutsättningar påverkas dock endast marginellt av detta. 17

5 procent av anslagsramen till forskning och utbildning på forskarnivå används för att finansiera uppdrag till fakulteterna inom utbildning på forskarnivå. Fakulteterna ges ett fyraårigt uppdrag med ett tillhörande högsta ersättningsbelopp som utgår om uppdraget utförs. Eventuell justering av uppdraget kan göras efter två år i samband med att SLU eventuellt får ett nytt uppdrag av regeringen. Den årliga ersättningen per examen är 5 procent av anslagsramen till forskning och utbildning på forskarnivå dividerat med det sammanlagda examensuppdraget till fakulteterna (ersättningen per examen kan således variera mellan åren i uppdragsperioden). Efter utgången av år 4 görs en uppföljning av utförda examina. Ej utfört uppdrag medför återbetalning av anslag. Eventuell överproduktion ersätts om utrymme finns på grund av andra fakulteters underproduktion. Uppdrag i bilagorna 1:2 1:5 till fakultetsnämnderna rörande utbildning på forskarnivå. Särskilda satsningar Särskilda satsningar är tidsbegränsade strategiska satsningar, excellensbidrag och medfinansiering av vissa forskningsprojekt samt strategiska forskningsområden. Strategiska satsningar En fördelningsmodell måste ge utrymme för mer tillfälliga insatser för att förstärka viss verksamhet. Styrelsen förväntas självfallet att när som helst besluta om särskilda satsningar för ändamål som kräver snabb behandling och i nuvarande ekonomiska läge kan sådana avsättningar göras från det balanserade kapitalet. Forskning är emellertid en långsiktig verksamhet och det är viktigt att finansieringen är förhållandevis stabil. Särskilda satsningar i anslagsfördelningen bör därför inte överstiga cirka fem procent av anslaget. Styrelse beslutade inför 2005 om fyraåriga strategiska satsningar utgörande ungefär fem procent av dåvarande anslagsram till forskning och utbildning på forskarnivå, motsvarande 33 mnkr. Satsningarna var framför allt inriktade på att stödja fakulteternas strategiska omställningsarbeten. I och med utgången av 2008 frigjordes dessa anslag. Styrelsen beslutade i december 2008 om strategiska satsningar för perioden 2009-2012 vid fakulteterna till ett sammanlagt belopp på 38,2 mnkr. Under hösten 2009 beslutade styrelsen om flera strategiska satsningar med anledning av resultatet av KoN. Planeringsförutsättningen är att dessa anslag löper till och med 2014 och sammanfattas i tabell 8. Tabell 8: Strategiska satsningar utifrån resultaten av KoN, tkr. Fakultet/motsv Ändamål Tilldelning 2011 LTJ Belöning till en forskargrupp 10 Starka miljöer Förstärkningsmiljöer Man in the Future Environment 1 005 2 513 3 015 1 005 NL Belöning till två forskargrupper 9 Starka miljöer Förstärkningsmiljöer Vattenbruk Future Agriculture 2 010 12 060 4 523 603 1 005 10 Satsningen löper till och med 2011. 18

S Belöning till fyra forskargrupper 9 Starka miljöer Förstärkningsmiljöer Vattenbruk Bildanalys VH Belöning till en forskargrupp 9 Starka miljöer Förstärkningsmiljöer Vattenbruk Bildanalys Future Animal Health and Welfare 4 020 9 548 3 015 1 357 603 1 005 4 020 4 523 603 402 1 005 Gemensamt 11 Modellering Statistik Livsmedel Ekonomi/landsbygdsföretagande Gemensamma satsningar på bl.a. ledarskap och jämställdhet Vattenbruk 3 015 2 010 2 010 1 005 5 025 452 Totalt 71 357 Uppdrag i bilagorna 1:2 1:6 till fakultetsnämnderna och rektor rörande redovisning av tilldelade anslag utifrån resultatet av KoN. Excellensbidrag Hög kvalitet i SLU:s forskning kräver framstående forskare. För att dels underlätta för dessa framstående forskare att bedriva sin forskning, dels minimera flyktrisk till andra lärosäten beslutade universitetsledningen 2005 att införa särskilda centrala anslag till excellenta forskare. Bidragen utgår med 2 mnkr per år under sex år. Avsättningarna är centrala och anvisas inte till fakulteterna utan förs direkt till berörd institution. Hittills har 13 forskare tilldelats ett excellensbidrag, tabell 9. Inga ytterligare excellensbidrag planeras att beviljas under 2010 eller 2011. Tabell 9: Beviljade excellensbidrag Fakultet Mottagare Belopp, tkr Löptid, t.o.m. NL Inger Andersson 2 000 2012-10-31 NL Jan Stenlid 2 000 2013-06-30 NL Sara von Arnold 2 000 2014-12-31 NL Roger Finlay 2 000 2014-12-31 NL Jan Bengtsson 2 000 2014-12-31 S Björn Sundberg 2 000 2013-06-30 S Rishikesh Bhalerao 2 000 2011-12-31 S David Wardle 500 2011-03-31 S Peter Högberg 2 000 2013-06-30 S Torgny Näsholm 2 000 2014-12-31 VH Sandor Belak 2 000 2013-06-30 VH Linda Keeling 2 000 2013-06-30 VH Örjan Carlborg, rekr. satsning 2 000 2014-06-30 Totalt 24 500 11 Rektor beslutar successivt om uppdrag rörande dessa avsättningar. 19

Medfinansiering Styrelsen har tidigare beviljat medfinansiering av ett Linné - och ett Berzeliprojekt vid LTJrespektive S-fakulteterna samt av UppsalaBio. Under 2011 medfinansierar SLU centralt Linnéprojektet med 2 000 tkr, Berzeliprojektet med 8 500 tkr och UppsalaBio med 1 328 tkr. SLU har i juni 2008 beviljats ett Mistraprojekt med krav på medfinansiering i storleksordningen 8 000 tkr per år under åtta år. Berörda fakulteter är NL- och S-fakulteterna. Vardera fakulteten samt universitet gemensamt bidrar med en tredjedel vardera av medfinansieringskravet, 2 667 tkr. Sida beviljade i november 2008 SLU medel för etablering av ett forskningsnätverk för u- landsbaserad landsbygdsutveckling kallat RENSAD. Medel beviljades med 1 150 tkr för 2009 och 1 600 tkr vardera åren 2010 och 2011 under förutsättning av en medfinansiering från SLU på 25 procent av beloppen. Medfinansiering täcks dels av personalinsats vid ledningskansliet (185 tkr), dels av anslag (215 tkr) under 2011. Totalt avsätts 14 710 tkr för central medfinansiering. Avsättningarna anvisas inte till fakulteterna utan förs direkt till berörd institution. Strategiska forskningsområden SLU tilldelades anslag för en ansökning inom strategiska forskningsområden. Inom området Hållbart nyttjande av naturresurser tilldelades SLU 13 000 tkr 2010 som huvudsökande för ansökan Forests and other plants. Umeå universitet var medsökande och ska tilldelas 20 procent av beviljat anslag. De båda universiteten har kommit överens om att tillsammans proportionellt anvisa Skogforsk 1 100 tkr. För 2011 anvisas projektet ytterligare 2 300 tkr, totalt 15 300 tkr SLU ska anvisa Umeå universitet 2 800 tkr och Skogforsk 1 100 tkr. SLU tilldelas 11 400 tkr. Uppdrag i bilaga 1:4 till S-fakulteten rörande strategiskt forskningsområde. Anslag för gemensamma ändamål/senare fördelning För 2011 avsätts sammanlagt 113 388 tkr för gemensamma ändamål eller till ändamål som fördelas senare under budgetåret inom redovisningsområdet. I tabell 10 redovisas sådana avsättningar för 2011. Tabell 10: Gemensamma ändamål/senare fördelning, tkr Ändamål 2011 2010 Rektors strategiska medel 6 100 7 500 Medlemsavgifter m.m. Internationalisering Medfinansiering (se sidan 20) Strategiska satsningar Universitetsgemensamma råd (FUR) 1 586 5 761 14 710 50 843 3 000 1 386 4 712 13 865 47 253 3 000 UDS, institutsuppgifter 4 020 4 000 Särskilda ortskostnader (se sidan 23) 1 507 1 500 Doktorandombudsman 800 800 Universitetsgemensamma lokaler 12 24 461 29 178 Regleringsbrev (Nordiska genbanken) 600 600 Totalt 113 388 113 794 12 Differensen mellan åren avser undervisningslokaler som 2011 anvisas fakultetsnämnderna i posten Struktur och samhällssamverkan. 20

Rektors strategiska medel Inom varje redovisningsområde avsätts anslag för rektors strategiska satsningar. För sådana ändamål avsätts 6 100 tkr för 2011. Medlemsavgifter SLU är medlem i olika organisationer såsom OECD, NUAS, SUHF, STUNS och bidrar till vissa mindre centrumbildningar såsom Biologiskt resurscentrum. Internationalisering För olika internationella åtaganden såsom NOVA och ELLS, FAO-utbyte, Program för global utveckling, PGU, och EU-satsning. Medfinansiering Se sidan 20. Strategiska satsningar Här ingår bland annat avsättning för excellensbidrag (sidan 19), sekretariat för energi- och klimatforskning, fakultetsövergripande satsningar utifrån KoN som ännu inte är fördelade (se 18-19) och stärkt stöd till forskningsfinansiering. UDS, institutsuppgifter Se tabell 1. Universitetsgemensamma lokaler SLU har kostnader för udda lokaler inklusive parken i Alnarp och outhyrda lokaler. Den sammanlagda kostnaden för denna typ av lokaler beräknas 2011 uppgå till 41 899 tkr (2010: 41 400 tkr) exklusive undervisningslokaler, varav 24 461 tkr (2009: 29 178 tkr) belastar redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå. Sammanfattning Fördelningen till fakultetsnämnderna och vissa gemensamma ändamål av anslagsramen på 986 597 tkr till redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå visas i bilaga 1:1. I tabell 11 redovisas sammanfattningsvis fördelningen av anslagsramen 2011 och 2010 till forskning och utbildning på forskarnivå. Tabell 11. Fördelning av anslagsramen till forskning och utbildning på forskarnivå 2011 och 2010, tkr. Mottagare Ändamål 2011 2010 LTJ-fakulten Anslagsram 111 250 108 561 regleringsbrev MOVIUM 13 4 000 4 000 NL-fakulten Anslagsram 361 709 361 045 regleringsbrev Enheten för uthålligt lantbruk 12 5 000 5 000 regleringsbrev Fältforskningsverksamhet 12 7 000 7 000 regleringsbrev Växtförädling 12 800 800 S-fakulteten Anslagsram 184 111 180 605 regleringsbrev Fiskavel i Kälarne 12 2 000 2 000 VH-fakulteten Anslagsram 192 339 194 391 regleringsbrev Djurskyddsforskning 12 5 000 5 000 SLU gemensamt/uds Se tabell 10 113 388 113 794 Summa SLU 986 597 982 196 13 Uppskattat belopp. Anvisas utöver anslagsramen till respektive fakultet. 21

Uppdrag i bilagorna 1:2 1:5 till fakultetsnämnderna rörande uppdrag i SLU:s regleringsbrev. Anslagsfördelning till Fortlöpande miljöanalys Styrelsen beslutade hösten 2009 om SLU:s mål för fortlöpande miljöanalys som redovisas nedan. I samband med beslut om årsredovisning i februari 2010 identifierades inga risker som bedöms försvåra måluppfyllelsen av målen för fortlöpande miljöanalys. Målet för fortlöpande miljöanalys är att Det finns en stark koppling mellan fortlöpande miljöanalys och övrig verksamhet inom SLU, Verksamheten är ledande i Europa och bidrar aktivt till internationell utveckling av vetenskapligt grundad miljöanalys, Leverera beslutsunderlag som medger att resursutnyttjande och miljökonsekvenser kan vägas samman. Uppdrag avseende de målen för fortlöpande miljöanalys beslutas av styrelsen i september 2010. Fördelningsprinciper I spåren av KoN-utvärderingen har den fortlöpande miljöanalysens organisation och rutiner för medelsfördelning diskuterats och reviderats. Ny programindelningen med nio miljöanalysprogram gäller enligt rektors beslut (dnr SLU ua 60-915/10) från den 15 maj innevarande år. Rutinerna för medelsfördelningsprocessen har beretts av vice rektor i samråd med rådet för fortlöpande miljöanalys, FOMAR. Nya rutiner för anslagsfördelningen kommer att tillämpas från och med 2011, vilket innebär att nya rutiner för planeringen av anslagsfördelningen måste tillämpas från och med 2010. Eftersom beskrivna förändringar hanterats under senvinter/vår har inte utrymme funnits att i tid till styrelsens junimöte bereda förslag från FOMAR till rektor om fördelning av anslag mellan miljöanalysprogrammen. Beslut kommer att kunna tas av styrelsen först vid septembermötet 2010. Den nya proceduren innebär att det från och med 2011 inte görs någon åtskillnad mellan nya (genom energi- och klimatpropositionen) och gamla foma-anslag, utan hela fomaverksamheten planeras samlat. Fakulteterna beslutar om vilka institutioner (motsvarande) som ska ges längre tids uppdrag att bedriva viss verksamhet. Vissa medel utlyses öppet ( riktade utlysningar ) till sådana områden inom miljöanalysprogrammen (eller programgemensamt) som fakulteten (eller FOMAR) i dialog med avnämarrepresentanter identifierat som angeläget för miljöanalysprogrammets strategiska utveckling. Dessa riktade utlysningar görs vid ett och samma tillfälle för samtliga miljöanalysprogram. Som komplement till långtidsuppdrag och riktade utlysningar utlyses vissa medel helt fritt, för att fånga upp nydanande idéer. Detta hanteras programgemensamt av FOMAR. Alla långsiktiga projekt ska regelbundet utvärderas innan beslut om fortsatt finansiering ges. Rutinerna för detta kommer att utarbetas i särskild ordning. Lämpliga tidsintervall mellan utvärderingar av foma-uppdrag är 3-6 år; utvärderingstidpunkt för enskilda uppdrag beslutas av fakulteterna. Uppdrag till fakultetsnämnderna ges i samband med styrelsens fördelningsbeslut i september 2010. 22

Särskilda ortskostnader I och med omorganisationen av fakultetsstrukturen 2004 ersattes på det hela taget den tidigare ortsindelade organisationen med en fakultetscentrerad. Detta har medfört tydligare beslutsvägar men vissa svårigheter med att inordna vissa servicefunktioner i den nya organisationen. Anslag anvisas för reception, vissa resor samt representation. Kostnaden för verksamheten torde variera avsevärt beroende på vilken vikt de olika fakulteterna lägger på kontakten med regionen och huvuddelen bör därför finansieras över fakulteternas normala anslag samt eventuellt fakultetspåslag. Ansvaret för den ortscentrerade verksamheten ges till LTJ-fakulteten i Alnarp, S-fakulteten i Umeå och NL- och VH-fakulteterna gemensamt för Ultuna och Skara. Alnarp tilldelas 732 tkr, Ultuna 229 tkr varav 125 tkr anvisas avdelningen för infrastruktur för ansvaret för receptionen i Ultuna, Umeå 900 tkr och Skara 426 tkr. Principer för finansiering av SLU:s gemensamma ändamål samt lokaler Styrelsen beslutade hösten 2009 om SLU:s mål för stöd till kärnverksamheterna som redovisas nedan. I samband med beslut om årsredovisning i februari 2010 identifierades 11 risker som, om de inträffar, kan försvåra måluppfyllelsen av målen för stöd till kärnverksamheterna. I bilaga 7 redovisas dessa risker tillsammans med uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder. Målet för stöd till kärnverksamheterna är att kärnverksamheterna erbjuds goda servicenivåer, minimera kostnaderna för stödverksamheten inom överenskommen servicenivå, ha en kvalitetssäkrad och effektiv myndighetsutövning. Uppdrag avseende målen för stöd till kärnverksamheterna och eventuellt ytterligare åtgärder med anledning av identifierade risker beslutas av styrelsen i september 2010. Med gemensamma ändamål avses universitetsledning, universitetsadministration inklusive fakultetskanslier, bibliotek och LärandeRersurCentrum samt diverse övriga ändamål. Med lokaler avses förutom själva lokalkostnaderna även samtliga lokalrelaterade kostnader. Finansiering av SLU:s gemensamma ändamål Gemensamma ändamål finansieras i huvudsak på tre sätt: Universitetspåslag Direkta statsanslag Avgifter SLU följer i hög grad SUHF:s rekommendationer för hantering av gemensamma kostnader. Modellen syftar till att på ett enkelt, rättvisande och kostnadseffektivt sätt bidra till god intern styrning och kontroll. Att olika finansieringssätt används beror på att SLU eftersträvar så rättvisa, men ändå tydliga och enkla, fördelningar som möjligt av kostnaden för olika gemensamma ändamål. Tidigare finansierades en stor del av de gemensamma ändamålen direkt via statsanslaget. Nu fördelas den största delen av statsanslaget ut till fakultetsnämnderna, varefter de gemensamma ändamålen finansieras med påslag, hyror och avgifter från fakulteter och institutioner. Detta leder till att de externa bidragsgivarna är med och finansierar de gemensamma 23

ändamålen, vilket är eftersträvansvärt. Det leder också till att institutionernas möjligheter att prioritera mellan olika resurser förbättras, eftersom en större del av statsanslaget fördelas till institutionerna som sedan i högre grad kan styra nyttjandet av vissa gemensamma ändamål. Principerna för vilka ändamål som finansieras på vilket sätt reformerades inför 2006 och har sedan dess endast förändrats marginellt. Universitetspåslag Universitetspåslaget finansierar universitetsledningen, stora delar av universitetsadministrationen där även fakultetskanslierna ingår, de gemensamma delarna av biblioteket samt vissa övriga ändamål såsom SUNET, företagshälsovård och de administrativa datasystemen. Styrningen av universitetsadministrationen regleras årligen i en verksamhetsplan. Där framgår mer i detalj vilka tjänster som respektive avdelning och kansli ska tillhandahålla inom ramen för universitetspåslaget. Universitetspåslaget tas ut som en procentsats på lönekostnaden och är den största intäktskällan för universitetsadministrationen. Det är en enkel metod som fungerar förhållandevis bra när det gäller att fördela administrativa kostnader mellan institutionerna. Verksamheter som finansieras med universitetspåslag är i huvudsak av följande slag: Regelbundet återkommande tjänster där nyttjandet fördelar sig någorlunda jämnt mellan institutionerna i förhållande till deras storlek. Det gäller exempelvis stora delar av ekonomi- och löneadministrationen samt vissa servicetjänster såsom posthantering. Tjänster som, oavsett nyttjande, ska erbjudas alla på samma villkor. Det gäller exempelvis delar av personaladministrationen, vissa IT-tjänster och pedagogisk utveckling. Uppgifter som har att göra med myndighetsutövning eller andra uppgifter som åligger universitetet för att olika regelverk ska efterföljas. Dessutom finansieras universitetsledningen och beslutsstöd till såväl universitets- som fakultetsledning med universitetspåslag. Universitetspåslagets storlek för 2011 föreslås vara oförändrad jämfört med 2010 och uppgå till 15 procents påslag på lönekostnaden. Det beräknas ge en intäkt på cirka 260 mnkr för 2011 (2010: 253 mnkr). Intäktsökningen mellan 2010 och 2011 uppgår till 2,7 procent. Universitetspåslaget innebär att resurser tas från kärnverksamheten för att skapa stöd för denna. Tanken är att optimera tillgängliga resurser så att SLU kan utföra sina uppdrag på bästa möjliga sätt. Användningen av påslaget måste därför präglas av hög effektivitet och stark verksamhetsinriktning. Administrationen arbetar sedan 2007 med processorienterat arbetssätt för att uppnå just dessa mål. Universitetspåslaget har hållits oförändrat på 15 procent sedan 2004. En viss effektivisering har emellertid skett i och med att fler gemensamma ändamål successivt finansieras med universitetspåslag istället för anslag eller avgifter. Det har tidigare gällt bland annat internationalisering, externa relationer, de gemensamma delarna av biblioteket, vissa IT-tjänster och postutdelning. För 2010 överfördes lokaladministration från lokaltjänstpåslaget, stöd till fortlöpande miljöanalys från statsanslag samt finansiering av e-postsystem från avgifter. Samtidigt fördes ytterligare studerandeadministration från universitetspåslaget till statsanslag. Alla dessa förändringar ledde sammantaget till att verksamhet för 3,5 mnkr netto överfördes från annan finansiering till universitetspåslag. 24

Direkta statsanslag Endast en mindre andel av den gemensamma administrationen finansieras med direkt avsättning av statsanslag. Avdelningen för student- och utbildningsservice, studentrekrytering, studenthälsovård, bidrag till kårerna, stöd till funktionshindrade studenter och SLU Karriär finansieras med statsanslag inom redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå. Skälet till att finansiera dessa ändamål med statsanslag istället för universitetspåslag, är att en större del av universitetsadministrationen arbetar med studieadministrativa uppgifter än vad utbildningens andel av universitetspåslaget bidrar med. Den direkta avsättningen leder till en rättvisare fördelning av gemensamma kostnader mellan forskning och utbildning. Avsättningen uppgår till 37 671 tkr för 2011 (2010: 37 505 tkr). Delar av basresurserna till fortlöpande miljöanalys finansieras med statsanslag. Däri ingår bland annat vissa informationstjänster, vissa IT-tjänster och universitetsgemensam samordning av geografiskt informationssystem (GIS). För 2011 avsätts 7 296 tkr (2009: 7 260 tkr). Den del av avsättningen som avser administration bör överföras till universitetspåslaget då utrymme för detta skapats. Avgiftsfinansierad verksamhet Universitetsadministrationen erbjuder vissa tjänster mot avgift. Dessa tjänster ingår alltså inte i universitetspåslaget, det direkta statsanslaget eller internhyran (se nedan). Nyttjandet av tjänsterna är frivillig och betalas i sin helhet av den som beställer tjänsten. De avgiftsfinansierade tjänsterna består i huvudsak av service-, IT- och teletjänster och tillhandahålls vid samtliga campusområden av avdelningen för infrastruktur. Avgiftsbelagda tjänster delas upp i två grupper: Tjänster där institutionerna även kan vända sig till andra leverantörer i fri konkurrens alternativt utföra verksamheten i egen regi. Köp av annan leverantör förutsätter att leverantören är korrekt upphandlad. Vid köp internt av administrationen behöver ingen upphandling ske. Praxis säger också att verksamhet som bedrivs internt inom en organisation i första hand ska tillfrågas eller nyttjas. Tjänster där administrationen är enda leverantör. Här är alltså konsumtionen frivillig, men inte valet av leverantör. En majoritet av tjänsterna tillhör gruppen som köps av universitetsadministrationen i fri konkurrens. Några av de mer omfattande tjänsterna i denna grupp är IT-kundstöd, drift och utveckling av IT-system, repro, försäljning av kontorsmaterial och konferenstjänster. I den andra gruppen tjänster är televäxeltjänster den största verksamheten. Televäxeln finansieras genom abonnemangsavgifter och det är av naturliga skäl inte tillåtet för institutioner att välja en annan televäxel än SLU:s. Andra tjänster inom denna grupp är posthantering och lokalvård över basnivå. Dessa tjänster finansieras via universitetspåslag respektive över lokalhyran upp till en viss nivå. De som föredrar en högre servicenivå åläggs att betala avgift för det. Institutionernas efterfrågan på avgiftsbelagda tjänster i fri konkurrens har ökat ganska kraftigt under de senaste åren, vilket framgår av nedanstående diagram. Det beror framför allt på att allt fler institutioner väljer att köpa tjänster från universitetsadministrationen istället för att bedriva verksamheten i egen regi. Ökningen är störst för IT-tjänster (IT-stöd, drift, förvaltning och utveckling), närstödstjänster (vaktmästeri) och konferenstjänster. 25

Utvecklingen går således mot att dessa arbetsuppgifter i allt högre grad utförs av centrala expertfunktioner, vilket är önskvärt då det innebär en effektivare användning av resurserna. Centraliseringen har i hög grad skett på frivillig basis och inte genom tvingande beslut. Diagram 3: Avgiftsbelagd verksamhet i fri konkurrens inom universitetsadministrationen 2004 2009, prognos 2010-2011 Finansiering av SLU:s lokaler Lokaler finansieras i huvudsak på två sätt: Internhyror Direkta statsanslag Internhyror SLU:s institutioner kan ha två olika slag av interna lokalkostnader: Hyra av tjänsterum, labblokaler m.m. inklusive lokalvård och lokaltjänster Hyra av undervisningslokaler inklusive undervisningsservice Tjänsterum, labblokaler m.m. Varje institution betalar en hyra för de lokaler som nyttjas. Hyran sätts utifrån ett avtal som upprättas mellan SLU och hyresvärd för varje byggnad. Beroende på avtalets utformning kan media (el, kyla, värme och vatten) ingå eller tillkomma som en rörlig kostnad. I de byggnader där SLU har egna investeringar tillkommer även kostnader för avskrivningar och räntor. Dessa kostnader utgör tillsammans en grundhyra som är unik för varje byggnad. För att fördela grundhyran inom en byggnad mellan olika institutioner används verksamhetsyta som grund. Vid förhyrning av lokal betalar hyresgästen även för lokalvård, inre skalskydd vid nyinstallation och lokaltjänster. Lokalvård debiteras utifrån kostnaden att vårda den lokalyta som faktiskt nyttjas. Kostnad för inre skalskydd utgörs av avskrivningar för inre passersystem och larm som institutioner själva fattat beslut om. Lokaltjänsterna finansieras genom ett lokaltjänstpåslag. Lokaltjänsterna består av: Del av friställda lokaler den del av friställda lokaler som en intern hyresvärd rimligen behöver för att till exempel kunna genomföra nödvändiga omflyttningar. Uttaget via lokaltjänstpåslaget uppgår till 4 procent av den totala grundhyran, cirka 13 14 mnkr för 2011. 26

Yttre passersystem är under uppbyggnad och kommer successivt att installeras i de flesta byggnader vid SLU:s campusområden. Avsättningen beräknas uppgå till drygt 2 mnkr för 2011. Mot bakgrund av de förändringar som sker på SLU:s campusområden har ett projekt startat i syfte att se över nuvarande internhyresmodell. De stora osäkerheterna inför 2011 gör också att det är för tidigt att föreslå procentsats för lokaltjänstpåslaget. Utgångspunkten är dock att påslaget inte ska överstiga 2010 års nivå på 4,7 procent. Undervisningslokaler Undervisningslokaler delfinansieras genom att institutionerna betalar hyra för den tid som bokas, enligt en fastställd prislista. Det ger en intäkt på cirka 10 11 mnkr per år. Den totala kostnaden för universitetets undervisningslokaler är dock väsentligt högre än så och beräknas uppgå till ungefär 32,5 mnkr för 2011. Resterande del finansieras av respektive fakultet (se sidan 7). Ett skäl till att delfinansiera undervisningslokalerna genom att ta ut avgift är att skapa ett underlag som indikerar hur mycket undervisningslokaler som efterfrågas av verksamheten, detta i syfte att kunna optimera resursen undervisningslokaler vid universitetet. Prissättningen har inte beräknats med målet att täcka hela kostnaden, utan har satts så den ligger i paritet med priserna vid närliggande universitet. Timpriset ska dock vara tillräckligt högt för att skapa incitament för institutionerna att boka efter verkligt behov. Servicen i undervisningslokalerna och investeringar i desamma administreras av avdelningen för infrastruktur, men betalas av respektive fakultet (se nedan under övrigt ). Statsanslag till vissa lokaler Som ett led i minskningen av SLU:s lokalytor har sedan 2005 en särskild anslagspost för finansiering av friställda lokaler beräknats så att dessa kostnader hanterats centralt. I och med att nya byggnader blir färdiga kan friställda lokaler i högre grad återlämnas till fastighetsägaren, varför kostnaderna kommer att minska. Samtidigt medför de nya lokalerna kostnadsökningar som måste hanteras så att inte delar av verksamheten påverkas alltför mycket. Särskilt gäller det VH-fakulteten från och med 2014. Från 2011 ersätts därför den nuvarande modellen med en fast avsättning om 28 mnkr till en hyresfond där avsättningen årligen räknas upp med pris- och lönekompensation. Fonden balanseras mellan åren. Fonden tillfördes medel från resultatdispositionen för 2009, vilket tillsammans med avsättningen medför att fondens tillgångar för 2011 är 38 mnkr, vilket tillsammans med lokaltjänstpåslaget täcker kostnaderna för friställda lokaler 2011. Dessa uppgår till cirka 48 mnkr, vilket jämfört med 2010 är en ökning med 5 mnkr på grund av att NL-fakulteten säger upp lokaler i samband med inflyttningen till Biocentrum och Mark- Vatten- Miljöhuset. Udda lokaler består huvudsakligen av aulor, museer och motionshallar. Dessa lokaler ägs och finansieras gemensamt av universitetet genom direktavsättning av statsanslag. Udda lokaler delfinansierar också Alnarpsparken. Avsättning av statsanslag 2011 redovisas ovan under respektive redovisningsområde. Uppsägning av lokaler SLU har fokuserat på att minska verksamhetsytorna för att underlätta en övergång till modernare lokaler och tillämpar därför för institutionerna mycket flexibla uppsägningsregler. Lokaler kan sägas upp vid vilken tidpunkt som helst, med vissa uppsägningstider. Avflytt- 27

ningsdagen träder i kraft 6 månader efter sista dagen i den månad som kontraktet sägs upp. Uppsägningstiden om 6 månader gäller för alla typer av lokaler. Bedömningen är emellertid att de största effekterna av intern uppsägning redan har inträffat. SLU har därför för avsikt att inom kort övergå till längre uppsägningstid och något mindre flexibla perioder för uppsägning. Övrig ändamål Vissa gemensamma ändamål finansieras av respektive fakultet efter dialog med universitetsledning och utförande organisation. Det gäller campusbiblioteken (se närmare under bibliotek nedan), undervisningslokaler (den del som inte finansieras genom avgifter vid uthyrning), servicen i undervisningslokaler samt studentdatorservice. Sammanställning finansiering av gemensamma ändamål samt lokaler Tabell 12 visar en sammanställning av finansiering av samtliga gemensamma ändamål. Tabellen är uppdelad efter finansieringsform. Huvudkategorierna universitetspåslag och statsanslag är underindelade i områden i tabellen för att närmare visa vad intäkterna används till. Övriga tre huvudrubriker gäller främst infrastrukturellt stöd och är indelade något annorlunda. Indelningen för avgiftsbelagd verksamhet är gjord efter tjänster och för statsanslag för lokaler och internhyror efter lokaltyper. Därutöver finns en rubrik för fakulteternas finansieringsansvar. Tabell 12 att kostnaden för universitetsgemensamma ändamål uppgick till 733 210 tkr för 2009. Kostnaden för de ändamål som finansieras med påslag, direktavsättning av statsanslag samt avgifter utan fri konkurrens uppgick till 269 067 tkr. Det är intressant att analysera dessa ändamål särskilt, eftersom resurser lyfts från kärnverksamheten för att skapa administrativt stöd för denna. Nivåerna sätts genom beslut av antingen styrelse, rektor eller universitetsdirektör, vilket innebär att institutionerna endast i liten utsträckning direkt kan påverka omfattningen. Det är således extra viktigt att användningen av dessa resurser är effektiv. Av diagram 4 framgår att kostnaden för dessa ändamål stod för 10,8 procent av universitetets totala kostnad år 2009. Av detta är 9,9 procent administration och 0,9 procent gemensamt bibliotek. Det är en minskning med sammanlagt 0,3 procentenheter jämfört med 2008 och det lägsta värdet under perioden 2004 2009. Enligt prognosen för 2010 och 2011 kommer andelen att fortsätta att minska något i och med att kärnverksamheten under denna period förväntas växa mer än universitetets stödfunktioner. 28

Diagram 4: Kostnadsandel av universitetets kostnader avseende ändamål finansierade med påslag, direktavsättning av statsanslag och avgifter utan fri konkurrens 2002 2009, prognos 2010 2011 29