Inledning Forsknings- och utbildningsstrategin

Transkript

1 Inledning SLU:s verksamhet styrs av ett stort antal mål uppställda dels av regering och riksdag, dels av SLU:s ledning. Högskolelagen utgör grunden för universitetets verksamhet och mål i denna blir således starkt styrande för universitetets verksamhet. Regeringen beslutar årligen i regleringsbrev delar av de mål den ställer upp för universitetet men en stor mängd dokument i form av lagar, förordningar och andra styrdokument uttrycker också riksdagens och regeringens mål. Ledningen vid SLU har fastställt vision, verksamhetsidé och strategiska mål för verksamheten, vilka till stor del är en anpassning och tolkning av statsmakternas mål men också uttryck för SLU:s egna prioriteringar och visioner. SLU:s verksamhet ställs i årsredovisning och andra resultatredovisningar mot de uppställda målen för att bedöma om verksamheten överensstämmer med målen eller åtminstone kommer närmare måluppfyllelse. Beslut om verksamhetsförändringar till följd av resultatanalysen och eventuellt ändrade mål sker i huvudsak i anslagsfördelningsprocessen. Internrevisionen granskade 2007 SLU:s mål- och resultatstyrning och konstaterade bl.a. att det inte klart framgår hur ledningen arbetar med att styra, följa upp och analysera verksamheten mot dessa uppsatta mål. Universitetets ledning konstaterade att internrevisionens påpekanden var befogade och att väsentligt tydligare måldokument och en tydligare målrelatering av resultaten är nödvändiga för en effektiv mål- och resultatstyrning. Ett arbete för att förbättra dokumentationen och ge de olika ledningsnivåerna bättre underlag för att fastställa uppföljningsbara mål har satts igång. Under 2008 har ett utvecklingsarbete inletts för att i större utsträckning analysera resultat och gjorda iakttagelser från bl.a. årsredovisningarna, för att få underlag för en mer effektiv styrning av verksamheten mot uppsatta mål. Rektor har också tillsatt flera utredningar, bl.a. Internationalisering av utbildningarna och Främjandet av genusperspektivt i SLU:s forskning. Resultatet av utvecklingsarbetet och utredningar kommer att utgöra underlag för förslag till ytterligare styrprinciper i nästa anslagsfördelning inför SLU diskuterar och omprövar årligen delar av verksamheten genom anslagsfördelningsprocessen. I universitetets årliga anslagsfördelning redogörs för hur resurserna ska användas i verksamheten. Där anges finansiella ramar med tillhörande villkor och eventuella restriktioner. Det är främst regleringsbrev och forsknings- och utbildningsstrategin som utgör underlag för styrprinciper och uppdrag i verksamhetsplan och anslagsfördelning för budgetåret De mål och uppdrag från regleringsbrevet som ingår i denna anslagsfördelning är främst kvantitativa mål medan mål om t.ex. breddad rekrytering, samverkansuppgiften och jämställdhetsarbete för närvarande inte förs vidare som ett uppdrag till fakulteterna. Forsknings- och utbildningsstrategin SLU ska genom högkvalitativ forskning, utbildning och fortlöpande miljöanalys bidra till att skapa god livskvalitet och en ökad tillväxt, som baseras på ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturresurserna. Det är huvudbudskapet i SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi för , Kunskap för en hållbar framtid. Strategin pekar ut centrala samhällsfrågor som kräver vetenskaplig kunskap där SLU kan bidra med sin unika kombination av såväl grundläggande som behovsmotiverad forskning. Många komplexa frågor, som den pågående klimatförändringen, utvecklandet av alternativa energikällor, långsiktigt uthålliga produktionssystem, ändrad markanvändning och en effektiv naturresursförvaltning, kräver samverkan över de traditionella vetenskapsområdena. Här 1

2 har SLU, med sin betydande vetenskapliga bredd, stora möjligheter att utveckla slagkraftiga forskarmiljöer och bli en attraktiv partner både nationellt och internationellt. Av strategin framgår att SLU ska verka för att utbildningarna ska vara internationellt gångbara och fortsatt attraktiva ur både student- och arbetsgivarperspektiv. Konkurrenskraften inom forskning och utbildning ska ökas genom uppföljning och premiering av kvalitet, samt genom fördjupning av samarbetet med andra framstående lärosäten. Internationaliseringen inom all verksamhet är en viktig del i SLU:s strategiska kvalitetsoch utvecklingsarbete. Den fortlöpande miljöanalysen ska bättre integreras i SLU:s forskning och utbildning ur ett både nationellt och internationellt perspektiv. SLU satsar långsiktigt på att öka omfattningen av externfinansierad forskning via europeiska forskningsprogram och andra internationella finansiärer. Genomförandet av forsknings- och utbildningsstrategin förutsätter i många fall tillförsel av nya anslag. Anslagstillskott som tillfaller SLU för att genomföra forsknings- och utbildningsstrategin presenteras under hösten i budgetpropositionen och forskningspropositionen. Innan dessa ekonomiska ramar är kända är de svårt att ge uppdrag till fakulteterna knutna till strategin som inte leder till stora omprioriteringar i verksamheten. Den nuvarande, om än tillfälliga, situationen med ett förhållandevis stort kapital och överskott ger universitetet flexibilitet och finansiell stabilitet. SLU kan därför redan under 2008 påbörja genomförandet av forsknings- och utbildningsstrategin. SLU:s ekonomiska situation SLU redovisade ett resultat på 146 mnkr för 2007 och det balanserade kapitalet uppgår till 302 mnkr, cirka 18 procent av SLU:s omsättning. Den goda ekonomin är resultatet av de verksamhetsneddragningar som gjordes under perioden i samband med SLU:s omställningsarbete. Neddragningarna har lett till att SLU har minskat personalvolymen med knappt 300 helårsarbetskrafter under denna period. Sedan början av 2007 ökar antalet anställda och kostnadsökningen till följd av detta gör att resultatet för 2008 beräknas bli något negativt. De ökade kostnaderna för personal och lokaler leder till större negativa resultat under kommande år, varvid SLU:s kapital kommer att återgå till planerade nivåer väl under 10 procent av omsättningen. Universitetets resultat måste därefter återgå till att pendla runt noll, vilket kan ske genom antingen ökade intäkter eller återigen minskade kostnader. Återgången till nollresultat försvåras av att lokalkostnaderna till följd av nybyggnationer förväntas öka. Universitetsledningen bedömer att SLU:s intäkter kommer att öka mer än löne- och prisstegringarna, dels genom att statens satsning på forskning kommer att öka, dels genom att bidrag, uppdrag och avgifter ser ut att öka. I den mån intäkterna inte ökar i tillräcklig grad så kan personalminskningar genomföras relativt smärtfritt genom att en stor del av den pågående personalökningen avser tidsbegränsade anställningar. Principer för finansiering av SLU:s kärnverksamheter Det är styrelsens uppgift att fördela statsanslaget dels mellan SLU:s tre verksamhetsgrenar, dels till de fyra fakulteterna, samt göra avsättningar till strategiska satsningar och andra gemensamma ändamål. 2

3 SLU:s verksamhet finansieras av statsanslag, avgifter och externa bidrag/uppdrag. I anslagsfördelningsbeslutet styrs endast fördelning av statsanslaget. Merparten av anslaget förs ut till fakulteter och institutioner och i möjligaste mån undviks stora centrala avsättningar för t.ex. administration och bibliotek, vilka istället finansieras genom det påslag om 15 procent av lönekostnaden som tas ut på institutionsnivå. Externfinansierad verksamhet får därmed stå för sin andel av övergripande verksamhet. Statsanslag GU Fo/foutb FoMA Gemensamt Fakultet Institution Kurs Finansiering av gemensamma ändamål Gemensamt Fakultet Institution Grupp/Projekt Minska centrala avsättningar och föra ner större del av anslaget Externa bidrag/ uppdrag Anslag som disponeras av SLU 2009 och förslag till anslagsramar för verksamhetsgrenarna Planeringsförutsättningar I budgetpropositionen för 2008 föreslår regeringen som en planeringsförutsättning att SLU får disponera tkr för Ökningen i förhållande till disponibelt anslag enligt regleringsbrevet 2008 är tkr. Ökningen består i sin helhet av anslag för pris- och lönekompensation motsvarande 2,3 procent. En försiktig uppskattning av kostnadsindex för SLU och andra universitet torde ligga någonstans mellan 3 och 4 procent. Den kontinuerliga besparing som statsmakten ålagt SLU sedan mitten på 1990-talet tycks således fortsätta. De signaler som hittills kommit från regeringen indikerar dock ökningar av särskilt forskningsanslaget men i vilken utsträckning detta kommer SLU till del är ännu osäkert. Eventuella ökade anslag i budgetpropositionen 2009 eller i forskningspolitiska propositionen, som beräknas att presenteras under hösten, ingår således inte i beräknat disponibelt anslag. 3

4 I föreliggande anslagsfördelning förutsätts att ovanstående planeringsförutsättningar kommer att realiseras. Eventuella större avsteg från dessa i budgetpropositionen för 2009 kan leda till att anslagsfördelningen måste revideras. Ett eventuellt reviderat förslag presenteras för styrelsen under hösten Specifika ändamål beslutade av regeringen Av SLU:s disponibla anslag 2009 på tkr är tkr motsvarande 8,6 procent av SLU:s totala anslag, öronmärkta för specifika ändamål i regleringsbrevet. Följande avsättningar är SLU ålagd att anvisa till specifikt ändamål (beloppen är uppskattade, exakt belopp redovisas i 2009 års regleringsbrev till SLU), tkr: Gemensamt Nordiska genbanken, hyreskostnader 600 LTJ-fakulteten MOVIUM NL-fakulteten Centrum för uthålligt lantbruk Fältforskningsverksamhet rörande ekologisk produktion Förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp på ren samt studier av rovdjurspredation Verksamhet vid Artdatabanken S-fakulteten Bidrag till Gammelkroppa skogsskola Anordnande av skogligt basår VH-fakulteten Hippologutbildning Hovslagarutbildning Projekt avseende djurskyddsforskning Totalt Anslag för ovanstående uppdrag ingår i respektive fakultets anslagsram inom respektive verksamhetsgren. Anslag disponibla för fördelning av styrelsen Av tilldelade anslag till SLU återstår efter avsättning till ändamål beslutade av regeringen tkr för styrelsen att fördela till verksamhetsgrenar och fakulteter. Fördelningen av denna ram redovisas i bilaga 2. I nedanstående sammanställning visas fördelningen av disponibelt anslag till verksamhetsgrenarna 2009 jämfört med 2008, tkr. Verksamhetsgren Utbildning på grund- och avancerad nivå varav uppdrag i regleringsbrev Forskning och forskarutbildning varav uppdrag i regleringsbrev Fortlöpande miljöanalys varav uppdrag i regleringsbrev Anslag till verksamhetsgrenarna varav uppdrag i regleringsbrev

5 Anslagsfördelning till Utbildning på grund- och avancerad nivå Fördelningsprinciper SLU:s modell för styrning av utbildningen överensstämmer i stort med den styrfilosofi som tillämpas vid universitet och högskolor som sorterar under Utbildningsdepartementet. Modellen innebär i korthet att fakulteterna ges ett utbildningsuppdrag uttryckt i ett högsta antal helårsstudenter som ska utföras under året, samt ett därtill kopplat högsta ersättningsbelopp, det så kallade "takbeloppet", som kan utgå om uppdraget fullgörs. Modellen baseras på fasta ersättningar per student och utbildningsområde där anslagsramen till verksamhetsgrenen tillåts variera som följd av uppdraget till fakulteterna. Utgångspunkt för SLU:s ersättningsnivåer är de ersättningsnivåer som tillämpas vid övriga lärosäten. Kostnadsnivån för SLU:s utbildningar är drygt 15 procent över övriga lärosäten. Att SLU:s utbildningar har högre kostnader kan förklaras av att universitetet har nationellt ansvar för ett stort antal ämnen och program, har en större andel färdighetsträning i sina yrkesprogram och förhållandevis dyr utrustning. Denna nivå är rimlig samtidigt som den väl motsvarar en nivå som är hållbar även då universitetet ökar sitt utbildningsuppdrag. Även utredningen Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) anser att SLU:s utbildningar är mer kostnadskrävande på grund av ovan angivna skäl. Uppdrag i kurser och självständiga arbeten samt därtill hörande takbelopp Kurser SLU har regeringens uppdrag att utföra helårsstudenter (hst) i kurser för perioden Under 2006 och 2007 utförde SLU sammanlagt hst, vilket betyder att det återstår hst att utföra under perioden. Fakulteterna ges 2009 ett sammanlagt utbildningsuppdrag på hst. Uppdraget till LTJ-, NL- och S-fakulteterna är baserat på bedömningar av tidigare års utfall i kombination med ansökningssiffror för Uppdragen är därför lägre än vad fakulteterna begärt för att undvika en onödig överföring av medel från forskning till grundutbildning. VH-fakulteten ges ett större uppdrag mot bakgrund av ett känt ökat studentantal i veterinäroch övriga djurinriktade program. Självständiga arbeten SLU har i sitt regleringsbrev i uppdrag att examinera 75 procent av antalet antagna studenter vid SLU under perioden Under perioden var examinationsfrekvensen i genomsnitt 67 procent. En av orsakerna till att målet inte nåddes är att studenterna inte slutför sina självständiga arbeten. För att stimulera lärarnas handledaruppgift infördes 1 juni 2005 temporärt ett ekonomisk stimulansbidrag i form av en extra tilldelning för godkända självständiga arbeten omfattande minst 10 poäng/15 högskolepoäng. Ersättningen är en extra tilldelning utöver ordinarie ersättning för hst och hpr och utgår för självständiga arbeten på minst 10 poäng/15 högskolepoäng som är kodade med EX i Ladok. Utvärderingen av stimulansåtgärden efter utgången av 2006 styrkte inte att åtgärden bidragit till att öka examinationsfrekvensen (men vi vet ju inte hur den utvecklats utan stimulansåtgärden ). Många lärare m.fl. upplevde dock att den effekt som uppkommit av bidraget har ett symboliskt viktigt värde. Under processen med 2008 års anslagsfördelning förordade dekaner och fakultetsdirektörer, trots utvärderingsresultatet, att bidraget skulle bibehållas ytterligare ett år. Så skedde också och prorektor gavs i uppdrag att utvärdera effek- 5

6 terna av stimulansåtgärden för perioden 1 juni 2005 till 30 april 2008 som underlag inför anslagsfördelningen Resultatet av den utvärdering som nu gjorts visar att antalet slutförda självständiga arbeten ökar fr.o.m. slutet av Med tanke på att effekten av en stimulansåtgärd uppträder med en viss tidsförskjutning tyder utvecklingen på att den särskilda ersättningen ökar prestationerna i självständiga arbeten. I diagrammet nedan visar kurvan ett flytande medelvärde (12 månader) för antalet godkända självständiga arbeten per månad. Den röda linjen visar tidpunkten för bidragets införande. Trots att antalet självständiga arbeten ökar tycks inte examinationsfrekvensen ha påverkats i positiv riktning, även om det är möjligt att en tidsförskjutning även här kan resultera i bättre resultat under innevarande år (nedanstående diagram). Dekanerna anser dock att åtgärden har en kvalitetshöjande effekt och att den bör permanentas. För 2009 avsätts tkr för stimulansåtgärden. En uppföljning av utvecklingen bör göras årligen. 6

7 Ersättningsnivåer samt vissa specifika ersättningsprinciper Ersättningsnivåer Det ämnesmässiga innehållet är utgångspunkt för klassning av kurser i ämnen och ämnet i sin tur styr till ett visst utbildningsområde och därmed vilken ersättning kurser får. Denna bestämmelse överensstämmer med de riktlinjer som Högskoleverket och SLU:s styrelse har fastställt och motsvarar hanteringen vid Sveriges övriga universitet och högskolor. Tilldelade takbelopp till fakulteterna bygger på nedanstående ersättningsnivåer (kr) för helårsstudent (hst) 1) och helårsprestation (hpr) 2) och utbildningsområde. Ersättningsnivåerna 2008 har räknats upp med erhållen pris- och lönekompensation på 2,3 procent. I syfte att bibehålla en hög kvalitet i utbildningen är fördelningen mellan hst och hpr 70 respektive 30 procent av den totala ersättningen per utbildningsområde. Utbildningsområde Hst 09 Hst 08 Hpr 09 Hpr 08 S:a 09 3) S:a 08 3) Human./samhällsvet. Naturvetenskap/teknik Design Vård Veterinärmedicin Övrigt ) Helårsstudent=antal registrerade studenter på en kurs multiplicerat med kursens poängtal dividerat med 60. 2) Helårsprestation=antal godkända studenter på en kurs multiplicerat med kursens poängtal dividerat med 60. 3) För att summan av hst och hpr ska utgå krävs 100 procent prestationsgrad. Ersättning per hpr för godkända självständiga arbeten utgår under 2009 med 30 tkr. Under perioden har 15 procent av landskapsarkitektprogrammet och 10 procent av landskapsingenjörsprogrammet ersatts med ersättningsnivån design. Chalmers, KTH och Lunds universitet medgavs fr.o.m rätt att avräkna 30 procent av prestationerna i ersättningsnivå design för arkitektutbildningarna. Företrädare för landskapsarkitektutbildningarna framförde i samband med arbetet med 2008 års anslagsfördelning krav på att utbildningar med konstnärliga moment vid SLU också bör ges samma möjlighet att avräkna prestationer i ersättningsnivån design som utbildningarna vid Chalmers, KTH och Lunds universitet. Prorektor gavs i uppdrag att ta fram erforderligt underlag för en eventuell justering av nivå för avräkning av prestationer i ersättningsnivå design fr.o.m Underlag har inhämtas från de två fakulteter som har konstnärliga inslag i sina utbildningar, LTJ- och NL-fakulteterna. Enligt underlaget gör fakulteterna bedömningen att cirka 30 procent av landskapsarkitektutbildningarna utgörs av designmoment. Efter diskussion i såväl ledningsrådet som rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå (GUR) enades man om att 30 procent av prestationerna i landskapsarkitektutbildningarna ersätts med designersättning men att inga andra program medges rätt av avräkna prestationer i denna ersättningsnivå. Ställningstagandet grundade sig främst på att det är rimligt att tillämpas samma regelverk som gäller för öviga lärosäten, i synnerhet om SLU på sikt ska inordnas i det systemet. Ersättning för utresande utbytesstudenter SLU har målet i regleringsbrevet att SLU:s utbildningar har en internationell dimension och är internationellt attraktiva. SLU ska bl.a. redovisa internationella kontakter och studentutbyte med andra länder studenter har årligen under den senaste treårsperioden deltagit i ett av SLU:s studentutbyten och SLU önskar öka antalet utresande studenter. 7

8 För att fakulteterna ska stimulera studenterna att delta i internationella studentutbyten erhåller fakulteterna ersättning för studenter antagna till utbildningsprogram vid SLU som deltar i ett utbytesprogram. Ersättningen utgår för helårsstudentdelen i den sammanlagda ersättningen för hst och hpr. Studenter på veterinärprogrammet ersätts i utbildningsområde veterinärmedicin och studenter i övriga program i utbildningsområde naturvetenskap/teknik. En kalendermånadsutlandsvistelse motsvarar 0,1 hst. Ersättning för individuella kurser SLU har regeringens uppdrag att bedriva ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete med syftet att utveckla kvaliteten i utbildningen. Vid SLU finns ett stort antal så kallade individuella kurser. Dessa kurser initieras av såväl institution som av fakultet. Individuella kurser initierade av fakultet används för att underlätta övergången mellan olika studiegångar/motsvarande. Kurserna är inte fastställda av någon programnämnd och därför heller inte kvalitetssäkrade enligt fastställt regelverk. För att minimera antalet institutionsinitierade individuella kurser ersätts dessa fr.o.m alltid med den lägsta ersättningsnivån (humaniora/samhällsvetenskap). Individuella kurser initierade av fakulteter ersätts på sedvanligt sätt utifrån kursens ämne. Ersättning för dubbelklassade kurser Möjligheten att klassa en kurs i två ämnen används för att synliggöra kursernas innehåll, särskilt när både en traditionell ämnesdisciplinär klassning och en mer tillämpningsorienterad, specifik kategorisering är befogad. För att en kurs ska klassas i två ämnen, ska båda ämnena vara motiverade med hänsyn till kursens innehåll. Ersättningen till dubbelklassade kurser beräknas som ett medelvärde av ersättningen till berörda utbildningsområden. Det innebär en tydlig princip som medför en rättvis och administrativt rimlig hantering. Principer för avräkning mot takbeloppet Fakulteternas ersättning beräknas utifrån de resultat (antal studenter och avklarade poäng) som uppnås i kurser. SLU har tidigare slagit fast att i den utsträckning en fakultet endast klarar t.ex. 90 procent av utbildningsuppdraget så utgår också endast 90 procent av det möjliga takbeloppet som ersättning (fakulteten får i detta exempel ett återbetalningskrav). Det är möjligt för styrelsen/rektor att, i den mån någon fakultet inte når sitt takbelopp, omfördela frigjorda resurser till en annan fakultet som överskridit sitt utbildningsuppdrag. På grund av att vissa fakulteter inte fick det utbildningsuppdrag de önskade gjordes avsteg 2007 och 2008 från gällande regler för reglering av utbildningsuppdrag och takbelopp enligt följande: Fakultet som inte når sitt utbildningsuppdrag ska återbetala skillnaden mellan i anslagsfördelningen erhållet takbelopp och det takbelopp som faktiskt utförda prestationer genererar. Fakultet som gör fler prestationer är sitt utbildningsuppdrag ska ersättas för denna överproduktion. Eventuellt återbetalda anslag för ej utförda utbildningsuppdrag som inte tas i anspråk för att kompensera eventuell överproduktion, ska återföras proportionellt till fakulteterna inom verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning. Hösten 2007 och 2008 startar ett stort antal nya mastersprogram. Eftersom det för närvarande råder stor osäkerhet om studenttillströmningen till dessa program tillämpas ovanstående avsteg från reglering av takbelopp även för Ett sådant avsteg leder bl.a. till att 8

9 fakulteterna avstår från att begära ett högre uppdrag eftersom de vet att de får ersättning för utförda prestationer. Anslag för speciella ändamål Enligt fastställda fördelningsprinciper ska en del av anslagsramen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå avsättas för tidsbegränsade särskilda satsningar. För sådana satsningar avsätts tkr Medlen fördelas av prorektor efter beredning i GUR. Inom varje verksamhetsgren avsätts anslag för rektors strategiska satsningar. För sådana ändamål avsätts tkr för 2009 inom verksamhetsgrenen. Varje universitet och högskola ska beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder och ska för ändamålet avsätta 0,03 procent av anslagsramen till utbildning på grundoch avancerad nivå. För 2009 avsätts tkr för detta ändamål. För viss studerandeadministration (avdelningen för student- och utbildningsservice, studiedokumentationssystemet Ladok, studenthälsovård och bidrag till studentkårerna) avsätts sammanlagt tkr. Medlen fördelas av universitetsdirektören efter budgetdialog med berörda verksamheter (se principer för finansiering av SLU:s gemensamma ändamål, avsnitt Direkta statsanslag, sidan 16). SLU har kostnader för NOVA och Euro League på sammanlagt tkr varav 885 belastar verksamhetsgrenen utbildning på grund- och avancerad nivå. SLU har kostnader för udda lokaler inklusive parken i Alnarp på tkr varav belastar verksamhetsgrenen utbildning på grund- och avancerad nivå. Kostnaden för undervisningslokaler som inte förhyrs av institutionerna uppgår till tkr som i sin helhet belastar denna verksamhetsgren. Kostnaden för friställda lokaler uppgår totalt till tkr varav belastar verksamhetsgrenen. Sammanlagt avsätts tkr för lokaler inom verksamhetsgrenen. Särskilda ortskostnader (se sidan 21) på sammanlagt tkr belastar verksamhetsgrenen med 770 tkr. Sammanfattning Fördelningen till fakulteterna och vissa gemensamma ändamål av anslagsramen på tkr till verksamhetsgrenen utbildning på grund- och avancerad nivå visas i bilaga 2. I bilaga 4 redovisas de uppdrag som ska finansieras inom respektive fakultets anslagsram till verksamhetsgrenen. Nedan redovisas sammanfattningsvis fördelningen av anslagsramen 2009 till utbildning på grund- och avancerad nivå, tkr, jämfört med tilldelning Mottagare Ändamål LTJ-fakulten Takbelopp och självständiga arbeten NL-fakulten Takbelopp och självständiga arbeten S-fakulteten Takbelopp och självständiga arbeten regleringsbrev Tilldelning för skogligt basår 1) regleringsbrev Gammelkroppa skogsskola 1) VH-fakulteten Takbelopp och självständiga arbeten samt anslag för tilläggsutbildning för utländska veterinärer regleringsbrev Hippologprogram 1) regleringsbrev Hovslagarutbildning 1) 2)

10 SLU gemensamt Strategiska satsningar Rektors strategiska medel Studerandeadministration och funktionshindrade studenter NOVA och Euro League Särskilda ortskostnader Lokaler Summa SLU ) Uppskattade belopp. Anvisas utöver takbeloppet till respektive fakultet. 2) SLU uppdrar till ATG Hästklinikerna AB att utföra hovslagarutbildningen. Anslagsfördelning till Forskning och forskarutbildning Fördelningsprinciper 2006 införde SLU en ny modell för fördelning av anslaget till forskning och forskarutbildning. Modellen baseras på de fyra komponenterna struktur, samhällssamverkan, prestation och särskilda satsningar. Härutöver fördelas särskilda excellensbidrag/motsvarande. I beslutet för 2006 fastslogs att maximalt fem procent av anslaget bör fördelas som särskilda satsningar och att tio procent ska fördelas efter prestation. SLU har under de senare åren gjort en medveten satsning på att premiera kvalitet, oavsett forskningsinriktning. Prestationsbaserad anslagsfördelning och excellensbidrag till framstående forskare är enligt SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi även fortsättningsvis viktiga instrument för att stärka den vetenskapliga profilen. Struktur och samhällssamverkan Fördelningsprinciper och storlek av komponenterna struktur och samhällsmedverkan har diskuterats i ledningsrådet inför anslagsfördelningarna sedan Ledningsrådet har dock inte kunnat enas om några principer för fördelningen av dessa delar, varför de även för 2009 fördelas proportionellt i förhållande till tidigare år. För 2009 fördelas 588 mnkr, motsvarande 67 procent av anslagsramen, enligt denna princip. Prestation SLU har regeringens mål att den forskning som bedrivs är internationellt konkurrenskraftig och av relevans för universitets sektorsroll och ska bl.a. redovisa hur omfattningen av refereegranskade artiklar utvecklas. Vidare har SLU regeringens uppdrag att examinera 415 doktorer under perioden För att styra verksamheten så att bl.a. dessa mål uppfylls, prestationsfördelas delar av anslaget. 10 procent av anslaget har t.o.m fördelats utifrån olika prestationsmått med avsikten att ge verksamheten tydliga incitament för att öka sina prestationer inom områden som universitetet prioriterar. Avsikten är inte att försöka skapa total rättvisa utan att använda anslaget för att driva verksamheten åt önskat håll. Samtidigt är det viktigt att de komponenter som används för att bedöma prestation av verksamheten upplevs någorlunda spegla kvalitet och effektivitet. Fr.o.m ökar andelen anslag som prestationsfördelas anslag till 15 procent, bl.a. för att uppfylla intentionerna i forsknings- och utbildningsstrategin. Sedan 2006 har mängden examination i forskarutbildningen, antalet internationella refereegranskade artiklar och mängden externa bidrag använts som prestationsmått med vardera vikten 33 procent. 10

11 I nedanstående sammanställning visas fakulteternas andel (%) av den totala mängden examina, artiklar och externa bidrag under perioden som använts för prestationsfördelningen respektive år. Andelarna för åren är beräknade som ett medeltal av prestationer under de tre närmast föregående budgetåren medan uppgifterna för 2009 baseras på fyraåriga medelvärden (ledningsrådet förordade fyraåriga medeltal bl.a. för att undvika effekten av kraftiga svängningar i framförallt utbildningen på forskarnivå). Fakultet Examina Artiklar Bidrag LTJ 9,7 10,7 10,4 9,7 8,0 7,7 8,3 7,3 11,4 10,7 11,3 11,4 NL 47,7 48,3 49,3 50,7 41,9 41,5 43,3 41,3 47,6 47,4 46,7 47,6 S 18,5 18,0 16,4 14,2 20,6 20,3 20,4 19,4 27,1 27,9 28,5 27,6 VH 24,1 23,0 23,9 25,4 29,5 30,5 28,0 32,0 13,9 14,0 13,5 13,4 Under 2009 fördelas 132 mnkr prestationsrelaterat. Varje examen som ingår i modellen genererar 350 tkr i anslag, varje artikel 43 tkr och varje inbetald miljon i externa bidrag 68 tkr. Särskilda satsningar Särskilda satsningar är tidsbegränsade strategiska satsningar, excellensbidrag och medfinansiering av vissa forskningsprojekt. Strategiska satsningar En fördelningsmodell måste ge utrymme för mer tillfälliga insatser för att förstärka viss verksamhet. Styrelsen förväntas självfallet att när som helst besluta om särskilda satsningar för ändamål som kräver snabb behandling och i nuvarande ekonomiska läge kan sådana avsättningar göras från det balanserade kapitalet. Forskning är emellertid en långsiktig verksamhet och det är viktigt att finansieringen är förhållandevis stabil. Särskilda satsningar i anslagsfördelningen bör därför inte överstiga cirka fem procent av anslaget. Styrelse beslutade inför 2005 om fyraåriga strategiska satsningar utgörande ungefär fem procent av dåvarande anslagsram till forskning och forskarutbildning, motsvarande 33 mnkr (3,7 procent av anslagsramen till verksamhetsgrenen 2009). Satsningarna var framför allt inriktade på att stödja fakulteternas strategiska omställningsarbeten. I och med utgången av 2008 frigörs ovanstående anslag som då kan användas för nya prioriteringar, huvudsakligen implementering av delar av SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi. Under våren 2008 har diskussioner förts i ledningsrådet om vilka områden i strategin som inledningsvis ska prioriteras av fakulteterna. Fakulteterna har identifierat sådana områden och en diskussion om vilka av dessa områden som ska prioriteras har inletts i ledningsrådet. I avvaktan på resultatet av dessa diskussioner reserveras 33 mnkr centralt på universitetet (ingår i summan under Speciella ändamål i bilaga 2). Styrelsen kommer att få ett beslutsunderlag till sammanträdet den 2 oktober Excellensbidrag Under hösten 2005 beslutade universitetet att införa särskilda centrala anslag till excellenta forskare. Bidragen utgår med 2 mnkr per år under sex år. Under 2006 beviljades excellensbidrag till fyra forskare, varav en är deltidsanställd och en sedermera har lämnat universitetet. Under 2007 har fem excellensbidrag beviljats och för 2008 bedöms ytterligare tre forskare beviljas ett excellensbidrag. Härutöver utgår en särskild rekryteringssatsning för en framstående yngre forskare vid VH-fakulteten med 2 mnkr per år i sex år. Avsättningarna 11

12 är centrala och anvisas inte till fakulteterna utan förs direkt till berörd institution (ingår i summan under Speciella ändamål i bilaga 2). Beslutade och planerade excellensbidrag samt rekryteringsbidrag redovisas nedan: Fakultet Mottagare Belopp, tkr Löptid, t.o.m. NL Inger Andersson NL Jan Stenlid S Björn Sundberg S Rishikesh Bhalerao S David Wardle S Peter Högberg VH Sandor Belak VH Linda Keeling VH Örjan Carlborg, rekryteringssatsning Bidrag som beslutas under xx-xx Totalt Avsättningen till excellensbidrag utgör 2,7 procent av anslagsramen till verksamhetsgrenen. Medfinansiering Styrelsen har tidigare beviljat medfinansiering av ett Linné - och ett Berzeliprojekt vid LTJ- respektive S-fakulteterna samt av UppsalaBio. Under 2009 medfinansierar SLU centralt Linnéprojektet med tkr, Berzeliprojektet med tkr och UppsalaBio med 500 tkr. SLU har i juni 2008 beviljats ett Mistraprojekt med krav på medfinansiering i storleksordningen 8 mnkr/år under åtta år. Berörda fakulteter är NL- och S-fakulteterna. Vardera fakulteten samt universitet gemensamt bidrar med en tredjedel vardera av medfinansieringskravet, tkr. Totalt avsätts mnkr för central medfinansiering motsvarande 1,6 procent av anslagsramen till verksamhetsgrenen. Avsättningarna är centrala och anvisas inte till fakulteterna utan förs direkt till berörd institution (ingår i summan under Speciella ändamål i bilaga 2). Anslag för speciella ändamål Enligt regleringsbrevet ska tkr stå till regeringens disposition och får först disponeras av SLU efter särskilt beslut av regeringen. Härutöver ska SLU utbetala 600 tkr till nordiska Genbanken för hyreskostnader. Inom varje verksamhetsgren avsätts anslag för rektors strategiska satsningar. För sådana ändamål avsätts tkr för Följande avsättning görs för att genomföra delar av forsknings- och utbildningsstrategin: tkr för utvärdering av SLU:s forskning (engångsavsättning 2009), tkr för samordning inom klimat- och energiområdena, tkr för samverkan med internationella forskningsinstitut, bl.a. CGIAR, SLU har kostnader för NOVA och Euro League på sammanlagt tkr varav belastar verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning. 12

13 SLU har kostnader för udda lokaler inklusive parken i Alnarp på tkr varav belastar verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning. Kostnaden för friställda lokaler uppgår totalt till tkr varav belastar verksamhetsgrenen. Sammanlagt avsätts tkr för lokaler inom verksamhetsgrenen. Särskilda ortskostnader (se sidan 21) på sammanlagt tkr belastar verksamhetsgrenen med tkr. Härutöver avsätts tkr till rådet för utbildning på forskarnivå, FUR (bl.a. för att finansiera baskurser i forskarutbildningen och docent- och handledarutbildning), tkr (medlemsavgifter 475 tkr, STUNS 500 tkr, Biologiskt resurscentrum 200 tkr, central avsättning inom bioetikområdet 200 tkr), tkr till EU-satsning, 275 tkr för delfinansiering av en professors lön under den tid befattningshavaren upprätthåller externt uppdrag (kvarts lönekostnad t.o.m ). Sammanfattning Fördelningen till fakulteterna och vissa gemensamma ändamål av anslagsramen på tkr till verksamhetsgrenen forskning och forskarutbildning visas i bilaga 2. I bilagorna 3 och 4 redovisas de uppdrag som ska finansieras inom respektive fakultets anslagsram till verksamhetsgrenen. Nedan redovisas sammanfattningsvis fördelningen av anslagsramen 2009 och 2008 till forskning och forskarutbildning, tkr. Mottagare Ändamål LTJ-fakulten Anslagsram regleringsbrev MOVIUM 1) NL-fakulten Anslagsram regleringsbrev Enheten för uthålligt lantbruk 1) regleringsbrev Fältforskningsverksamhet 1) regleringsbrev Rovdjursangrepp på ren 1) S-fakulteten Anslagsram VH-fakulteten Anslagsram regleringsbrev Djurskyddsforskning 1) SLU gemensamt Till regeringens disposition Medfinansiering Excellens-bidrag och yngre forskare Rektors strategiska med Rådet för utbildning på forskarnivå Diverse avtal, avgifter, m.m NOVA och Euro League Särskilda ortskostnader Lokaler EU-satsning Del av professorslön Implementering av forskningsstrategin Forskningsstrategin, för senare fördeln Ofördelat regleringsbrev Nordiska genbanken 1) 600 1) 600 1) Summa SLU ) Uppskattat belopp. Anvisas utöver anslagsramen till respektive fakultet. 13

14 Anslagsfördelning till Fortlöpande miljöanalys Fördelningsprinciper Enligt regleringsbrevet ska SLU ha god kännedom om miljötillståndet i Sverige och omvärlden och ha goda kunskaper i samhället om arters och populationers status och hotsituation. Verksamheten är organiserad i program relaterade till miljömålen. Rådet för fortlöpande miljöanalys (FOMAR) har utarbetat programplaner och engagerat programkoordinatorer. Fakulteterna har sedan 2006 tilldelats stöd till varje programkoordinator med 200 tkr. Rektor tillsatte hösten 2006 en utredning med uppdrag att föreslå hur verksamheten inom verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys ska styras, ledas och integreras i SLU:s övriga verksamheter. Rektor har också nyligen tillsatt en vicerektor för verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys. I avvaktan på att vicerektor utvecklar verksamheten och föreslår fördelningsprinciper för verksamhetsgrenen fördelas anslag till verksamheter inom verksamhetsgrenen i samma storleksordning som 2008 uppräknad med 2,3 procent. I utredningen föreslås att verksamheten vid SLU Miljödata avvecklas och att personal och verksamhet överförs till andra enheter inom universitetet. Beslut i den riktningen har tagits under våren 2008 och personal och verksamhet har omstrukturerats. Anslag för speciella ändamål SLU har kostnader för udda lokaler inklusive parken i Alnarp på tkr varav belastar verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys. Kostnaden för friställda lokaler uppgår totalt till tkr varav belastar verksamhetsgrenen. Sammanlagt avsätts tkr för lokaler inom verksamhetsgrenen. Härutöver avsätts tkr för att finansiera verksamheter inom f.d. SLU Miljödata. Medlen fördelas av universitetsdirektören efter budgetdialog med berörda verksamheter, 100 tkr till FOMAR för sammanträdeskostnader och arvoden. Sammanfattning Fördelningen till fakulteterna och vissa gemensamma ändamål av anslagsramen på tkr till verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys visas i bilaga 2. I bilaga 4 redovisas de uppdrag som ska finansieras inom respektive fakultets anslagsram till verksamhetsgrenen. Nedan redovisas sammanfattningsvis fördelningen av anslagsramen 2009 och 2008 till fortlöpande miljöanalys, tkr. Mottagare Ändamål LTJ-fakulten Anslagsram NL-fakulten Anslagsram regleringsbrev ArtDatabanken 1) S-fakulteten Anslagsram VH-fakulteten Anslagsram SLU gemensamt Rådgivande organ SLU Miljödata/motsvarande Lokaler Summa SLU ) Uppskattat belopp. Anvisas utöver anslagsramen till fakulteten. 14

15 Under budgetåren 2006 och 2007 tilldelades SLU via Statens Jordbruksverks regleringsbrev 20 mnkr vardera året till verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys. För 2008 tilldelades SLU 15 mnkr för denna verksamhet. Dessa medel har fördelats av rektor. Huruvida SLU anvisas medel även för 2009 är för närvarande oklart. Principer för finansiering av SLU:s gemensamma ändamål Med gemensamma ändamål avses universitetsledning, universitetsadministration inklusive fakultetskanslier, bibliotek, lokaler och samtliga lokalrelaterade resurser samt diverse övriga ändamål. Gemensamma ändamål finansieras i huvudsak på fyra sätt: Universitetspåslag Direkta statsanslag Internhyror Avgifter Att olika finansieringssätt används beror på att SLU eftersträvar så rättvisa, men ändå tydliga och enkla, fördelningar som möjligt av kostnaden för olika gemensamma ändamål. Tidigare finansierades en stor del av de gemensamma ändamålen direkt via statsanslaget. Nu fördelas den största delen av statsanslaget ut till fakultetsnämnderna, varefter de gemensamma ändamålen finansieras med påslag, hyror och avgifter från fakulteter och institutioner. Detta leder till att de externa bidragsgivarna är med och finansierar de gemensamma ändamålen, vilket är eftersträvansvärt. Det leder också till att institutionernas möjligheter att prioritera mellan olika resurser förbättras, eftersom en större del av statsanslaget fördelas till institutionerna som sedan i högre grad kan styra nyttjandet av vissa gemensamma ändamål. Principerna för vilka ändamål som finansieras på vilket sätt reformerades inför 2006 och har sedan dess endast förändrats marginellt. Universitetspåslag Universitetspåslaget finansierar universitetsledningen, stora delar av universitetsadministrationen där även fakultetskanslierna ingår, de gemensamma delarna av biblioteket samt vissa övriga ändamål såsom SUNET, företagshälsovård och de administrativa datasystemen. Styrningen av universitetsadministrationen regleras årligen i en verksamhetsplan. Där framgår mer i detalj vilka tjänster som respektive avdelning och kansli ska tillhandahålla inom ramen för universitetspåslaget. Universitetspåslaget tas ut som en procentsats på lönekostnaden och är den största intäktskällan för universitetsadministrationen. Det är en enkel metod som fungerar förhållandevis bra när det gäller att fördela administrativa kostnader mellan institutionerna. Verksamheter som finansieras med universitetspåslag är i huvudsak av följande slag: Regelbundet återkommande tjänster där nyttjandet fördelar sig någorlunda jämnt mellan institutionerna i förhållande till deras storlek. Det gäller exempelvis stora delar av ekonomi- och löneadministrationen samt vissa servicetjänster såsom posthantering. Tjänster som, oavsett nyttjande, ska erbjudas alla på samma villkor. Det gäller exempelvis delar av personaladministrationen, vissa IT-tjänster och pedagogisk utveckling. Uppgifter som har att göra med myndighetsutövning eller andra uppgifter som åligger universitetet för att olika regelverk ska efterföljas. 15

16 Dessutom finansieras universitetsledningen och beslutsstöd till såväl universitets- som fakultetsledning med universitetspåslag. Universitetspåslagets storlek för 2009 föreslås vara oförändrad jämfört med 2008 och uppgå till 15 procents påslag på lönekostnaden. Det beräknas ge en intäkt på cirka 240 mnkr för 2009 (2008: 225 mnkr). Intäktsökningen mellan 2008 och 2009 beror, förutom på lönerevisionen, på att antalet anställda vid institutionerna nu ökar ganska kraftigt. Prognosen för 2009 är dock något osäker när det gäller omfattning och takt för nyanställningar. Universitetspåslaget innebär att resurser tas från kärnverksamheten för att skapa stöd för denna. Tanken är att optimera tillgängliga resurser så att SLU kan utföra sina uppdrag på bästa möjliga sätt. Användningen av påslaget måste därför präglas av hög effektivitet och stark verksamhetsinriktning. Administrationen arbetar sedan 2007 med att införa processorienterade arbetssätt för att uppnå just dessa mål. Universitetspåslaget har hållits oförändrat på 15 procent sedan En viss effektivisering har emellertid skett i och med att fler gemensamma ändamål successivt finansieras med universitetspåslag istället för anslag eller avgifter. Det gäller bl a internationalisering, externa relationer, de gemensamma delarna av biblioteket och postutdelningen. Direkta statsanslag Endast en mindre andel av de gemensamma ändamålen finansieras med direkt avsättning av statsanslag. Studerandeadministrationen Avdelningen för student- och utbildningsservice, studenthälsovård, bidrag till kårerna och stöd till funktionshindrade studenter finansieras med statsanslag inom verksamhetsgrenen grundläggande högskoleutbildning. Skälet till att finansiera detta med statsanslag istället för universitetspåslag, är att en större del av universitetsadministrationen arbetar med studieadministrativa uppgifter än vad grundutbildningens andel av universitetspåslaget bidrar med. Den direkta fördelningen förhindrar att medel med automatik överförs från forskning till grundutbildning. Avsättningen uppgår till tkr för 2009 (2008: tkr). Administrativt stöd till fortlöpande miljöanalys Det centrala stödet till fortlöpande miljöanalys finansieras med statsanslag. Detta stöd utfördes tidigare inom enheten SLU Miljödata. Enheten är nedlagd och uppgifterna har förts till olika delar av SLU, främst inom universitetsadministrationen. För 2009 avsätts tkr (2008: tkr). Den del av avsättningen som avser administration bör överföras till universitetspåslaget då utrymme för detta skapats. Vissa lokalkostnader Udda lokaler och outhyrda lokaler finansieras med statsanslag. Outhyrda lokaler innefattar hela eller delar av byggnader som är uppsagda internt och som antingen ska sägas upp mot extern hyresvärd eller användas för annan verksamhet (så kallade friställda lokaler) och den del av undervisningslokaler som institutionerna inte förhyr. Även lokalbokningssystem och videokonferenssystem finansieras med statsanslag. Närmare beskrivningar finns ovan, under respektive verksamhetsgren. 16

17 Internhyror SLU:s institutioner kan ha tre olika slag av interna lokalkostnader: Hyra av tjänsterum, labblokaler m.m. inklusive lokalvård och lokaltjänster Hyra av undervisningslokaler inklusive undervisningsservice Hyra av SLU:s egna fastigheter Tjänsterum, labblokaler m.m. Varje institution betalar en hyra för de lokaler som nyttjas. Hyran sätts utifrån ett avtal som upprättas mellan SLU och hyresvärd för varje byggnad. Beroende på avtalets utformning kan media (el, kyla, värme och vatten) ingå eller tillkomma som en rörlig kostnad. I de byggnader där SLU har egna investeringar tillkommer även kostnader för avskrivningar och räntor. Dessa kostnader utgör tillsammans en grundhyra som är unik för varje byggnad. För att fördela grundhyran inom en byggnad mellan olika institutioner används verksamhetsyta som grund. Vid förhyrning av lokal betalar hyresgästen även för lokalvård, inre skalskydd vid nyinstallation och lokaltjänster. Lokalvård debiteras utifrån kostnaden att vårda den lokalyta som faktiskt nyttjas. Kostnad för inre skalskydd utgörs av avskrivningar för inre passersystem och larm som institutioner själva fattat beslut om. Lokaltjänsterna finansieras genom ett lokaltjänstpåslag. Lokaltjänsterna består av: Del av friställda lokaler Den del av friställda lokaler som en intern hyresvärd rimligen behöver för att till exempel kunna genomföra nödvändiga omflyttningar. Uttaget via lokaltjänstpåslaget uppgår till 4 procent av den totala grundhyran, cirka mnkr årligen. Lokaladministration Delfinansieras genom lokaltjänstpåslaget (2008: tkr) Data- och teleinfrastruktur Delfinansieras genom lokaltjänstpåslaget (2008: tkr) Yttre passersystem Är under uppbyggnad och kommer successivt att installeras i de flesta byggnader vid SLU:s campusområden. Kostnaden för 2008 uppgår till ungefär tkr, men kommer att öka i takt med utbyggnaden. För 2009 beräknas kostnaden till tkr. Administration av SLU:s konst Delfinansieras genom lokaltjänstpåslag (2008: 370 tkr). Skälet till att dessa tjänster finansieras genom ett påslag på grundhyran är att nyttjandet förväntas samvariera med hur stor lokalyta som förhyrs. Lokaltjänstpåslaget för 2009 föreslås vara oförändrat i förhållande till 2008 och uppgå till 7,8 procents påslag på grundhyran. Det beräknas ge en intäkt på cirka tkr (2008: tkr). Undervisningslokaler Undervisningslokaler delfinansieras genom att institutionerna betalar för de timmar som bokas, enligt en fastställd prislista. Det ger en intäkt på drygt tkr per år. Den totala kostnaden för universitetets undervisningslokaler är dock väsentligt högre än så och beräknas uppgå till tkr för Resterande delen finansieras med Direkta statsanslag (se ovan). 17

18 Ett skäl till att delfinansiera undervisningslokalerna genom att ta ut avgift är att skapa ett underlag som indikerar hur mycket undervisningslokaler som efterfrågas av verksamheten, detta i syfte att kunna optimera resursen undervisningslokaler vid universitetet. Prissättningen har inte beräknats med målet att täcka hela kostnaden, utan har satts så den ligger i paritet med hyreskostnaden vid omgivande universitet. Timpriset ska dock vara tillräckligt högt för att skapa incitament för institutionerna att boka efter verkligt behov. Servicen i undervisningslokalerna och investeringar i desamma administreras av avdelningen för infrastruktur, men betalas av respektive fakultet (se nedan under övrigt ). SLU:s egna fastigheter Egendomsförvaltningen förvaltar SLU:s egna fastigheter. Hyressättningen bygger på andra förutsättningar än hyressättning av lokaler med extern hyresvärd. Grundprincipen är att hyran baseras på faktiska kostnader, så kallad kostnadsbaserad hyressättning. Uppsägning av lokaler SLU har fokuserat på att minska verksamhetsytorna för att underlätta en övergång till modernare lokaler och har därför tillämpat för institutionerna mycket flexibla uppsägningsregler. Lokaler kan således sägas upp vid vilken tidpunkt som helst, med vissa uppsägningstider. Avflyttningsdagen träder i kraft 6 månader efter den sista dagen i den månad som kontraktet sagts upp. Uppsägningstiden om 6 månader gäller för alla typer av lokaler. Avgiftsfinansierad verksamhet Universitetsadministrationen erbjuder vissa tjänster mot avgift. Dessa tjänster ingår alltså inte i universitetspåslaget, det direkta statsanslaget eller internhyran. Nyttjandet av tjänsterna är frivillig och betalas i sin helhet av den som beställer tjänsten. De avgiftsfinansierade tjänsterna består till stor del av service-, IT- och teletjänster som tillhandahålls vid samtliga campusområden av avdelningen för infrastruktur. Totalt sett beräknas försäljningen uppgå till drygt 40 mnkr för Avgiftsbelagda tjänster delas upp i två grupper: Tjänster inom områden där institutionerna kan vända sig till andra leverantörer i fri konkurrens eller utföra verksamheten i egen regi. Köp av annan leverantör förutsätter att leverantören är korrekt upphandlad. Vid köp internt av administrationen behöver ingen upphandling ske. Praxis säger också att verksamhet som bedrivs internt inom en organisation i första hand ska tillfrågas eller nyttjas. Tjänster inom områden där administrationen är enda leverantör. Här är alltså konsumtionen frivillig, men inte valet av leverantör. En majoritet av tjänsterna tillhör gruppen som köps av universitetsadministrationen i fri konkurrens. Några av de mer omfattande tjänsterna i denna grupp är IT-kundstöd, drift och utveckling av IT-system, repro, försäljning av kontorsmaterial och konferenstjänster. I den andra gruppen tjänster är televäxeltjänster den största verksamheten. Televäxeln finansieras genom avgift på respektive abonnemang och det är av naturliga skäl inte tillåtet för institutioner att välja en annan televäxel än SLU:s. Andra tjänster inom denna grupp är posthantering och lokalvård över basnivå. Dessa tjänster finansieras via universitetspåslag respektive över lokalhyran upp till en viss nivå. De som föredrar en högre servicenivå åläggs att betala avgift för det. 18

19 Institutionernas efterfrågan på avgiftsbelagda tjänster har ökat under de senaste åren. Det beror framför allt på att allt fler institutioner väljer att köpa IT-tjänster från universitetsadministrationen istället för att bedriva verksamheten i egen regi. Även för vissa närservicetjänster har efterfrågan ökat. Övrigt Vissa gemensamma ändamål finansieras av respektive fakultet efter dialog med universitetsledning och utförande organisation. Det gäller campusbiblioteken (se närmare under bibliotek nedan), servicen i undervisningslokaler och studentdatorservice. Sammanlagt uppgår finansieringen till ungefär 40 mnkr för Dialog inför 2009 sker under hösten. Biblioteket består av en universitetsgemensam del och av campusbibliotek i Uppsala, Umeå, Alnarp och Skara. Det gemensamma biblioteket är finansierat med universitetspåslag ( tkr för 2008) och består i huvudsak av ledning och stab, det elektroniska biblioteket, ett urval av tryckta vetenskapliga tidskrifter, publikationsdatabasen och vissa andra övergripande tjänster. Campusbiblioteken finansieras av respektive fakultet (totalt tkr för 2008). Tyngdpunkten i campusbiblioteken ligger på lärandecentra (LRC), samarbete med fakulteterna om informationskompetens, hantering av tryckt material, lokala informationstjänster, ämnesbibliotekarier, informationssökning, referensfrågor, kundtjänst, lokal lånehantering och fjärrlån. Sammanställning finansiering av gemensamma ändamål Tabellen nedan visar en sammanställning av finansiering av samtliga gemensamma ändamål. Tabellen är uppdelad efter finansieringsform. Huvudkategorierna universitetspåslag och statsanslag är underindelade i områden i tabellen för att närmare visa vad intäkterna används till. Övriga tre huvudrubriker gäller främst infrastrukturellt stöd och är indelade något annorlunda. Indelningen för avgiftsbelagd verksamhet är gjord efter tjänster och för statsanslag för lokaler och internhyror efter lokaltyper. Tabellen visar att kostnaden för universitetsgemensamma ändamål uppgick till tkr för Kostnaden för de ändamål som finansieras med påslag, direktavsättning av statsanslag samt avgifter utan fri konkurrens uppgick till tkr. Det är intressant att analysera dessa ändamål särskilt, eftersom resurser lyfts från kärnverksamheten för att skapa administrativt stöd för denna. Nivåerna sätts genom beslut av antingen styrelse, rektor eller universitetsdirektör, vilket innebär att institutionerna endast i liten utsträckning direkt kan påverka omfattningen. Det är således extra viktigt att användningen av dessa resurser är effektiv. Kostnaden för dessa ändamål 2007 stod för 11,5 procent av universitetets totala kostnad. Av detta är 10,5 procent administration och 1,0 procent gemensamt bibliotek. 19

20 SAMMANSTÄLLNING FINANSIERING AV GEMENSAMMA ÄNDAMÅL Utfall Budget Budget Kostnad per finansieringsslag Universitetspåslag 1) varav universitetsledning varav ledningskansli varav fakultetskanslier varav ekonomi- och personaladmistration inkl juridik varav information varav infrastruktur (IT-, lokal- och servicetjänster) varav gemensamt bibliotek varav forsknings- och studerandeadministration varav övrigt varav oförutsedda kostnader varav ofördelat/reserv Avdrag, den del av univ.påslaget som universitetsadm finansierar 2) Direktavsättning statsanslag till administrativt stöd varav forsknings- och studerandeadministration varav stöd till fortlöpande miljöanalys Avgiftsfinansierad verksamhet varav servicetjänster (repro, butik, närservice, transport m.m.) varav IT-tjänster (kundstöd, drift och förvaltning, utveckling) varav teletjänster varav övriga tjänster, främst konferensverksamhet varav internhandel inom universitetsadministrationen 3) Statsanslag till lokaler varav del av friställda lokaler och campusutveckling varav del av outhyrda undervisningslokaler och univ.gemensam undervisningsservice varav udda lokaler Internhyror varav tjänsterum och labblokaler varav infrastuktur, lokalvård varav infrastruktur, lokalanknutna tjänster varav uthyrd del av undervisningslokaler varav universitetsadministrationens del 4) Fakulteternas finansieringsansvar varav studentdatorservice varav undervisningsservice varav campusbiblioteket Totalt universitetsgemensamma ändamål Totalt, ändamål finansierade med påslag, anslag och avgifter utan fri konkurrens (Punkterna 1, 2, 3.3, 5.2, 5.3) 1) Universitetspåslaget har för 2007 beräknats utifrån verkliga kostnader, för 2008 utifrån befintlig budget och för 2009 utifrån 15 procent på lönekostnaderna. Ökningen är förhållandevis stor och förklaras av att antalet anställda vid universitetet beräknas öka kraftigt 2008 och ) Även universitetsadministrationen betalar universitetspåslag. Denna del bör exkluderas vid beräkning av kostnaden för gemensamma ändamål 3) Universitetsadministrationens interna handel redovisas under universitetspåslag/statsanslag och måste följaktligen justeras för under avgiftsfinansierad verksamhet för att undvika dubbelräkning 4) Universitetsadministrationens lokalkostnader redovisas under universitetspåslag/statsanslag/avgiftsfinansierad verksamhet och måste följaktligen justeras för under rubriken internhyror för att undvika dubbelräkning 20