Inledning SLU:s mål och strategin

Transkript

1 Inledning Bilaga 1 SLU:s verksamhet styrs av ett stort antal mål uppställda dels av regering och riksdag, dels av SLU:s ledning. Högskolelagen utgör grunden för universitetets verksamhet och mål i denna blir således starkt styrande för universitetets verksamhet. Regeringen beslutar årligen i regleringsbrev delar av de mål den ställer upp för universitetet men en stor mängd dokument i form av lagar, förordningar och andra styrdokument uttrycker också riksdagens och regeringens mål. Ledningen vid SLU har fastställt vision, verksamhetsidé och strategiska mål för verksamheten, vilka till stor del är en anpassning och tolkning av statsmakternas mål men också uttryck för SLU:s egna prioriteringar och visioner. Ett förslag till tydliggörande av de strategiska målen presenteras för styrelsen i juni 2009 och texten i anslagsfördelningen utgår i hög grad från dessa. SLU:s verksamhet ställs i årsredovisning och andra resultatredovisningar mot de uppställda målen för att bedöma verksamhetens måluppfyllelse samt i vilken grad beslutade åtgärder givit avsedda effekter. Beslut om verksamhetsförändringar till följd av resultatanalysen och eventuellt ändrade mål ska i huvudsak ske i anslagsfördelningsprocessen. Universitetet har de senaste åren ägnat mycket kraft åt att utveckla uppföljning, nyckeltal och kvalitetsprogram och i allt högre grad har anslagsfördelning och andra beslut baserats på sådana. En fullödig mål- och resultatstyrning är dock ännu inte på plats och internrevisionens granskning av SLU:s mål- och resultatstyrning år 2007 konstaterade bl.a. att det inte klart framgår hur ledningen arbetar med att styra, följa upp och analysera verksamheten mot dessa uppsatta mål. Universitetets ledning konstaterade att internrevisionens påpekanden var befogade och att väsentligt tydligare måldokument och en tydligare målrelatering av resultaten är nödvändiga för en effektiv mål- och resultatstyrning. Arbetet med att förbättra dokumentationen och ge de olika ledningsnivåerna bättre underlag för att fastställa uppföljningsbara mål har intensifierats. Under 2008 har därutöver ett utvecklingsarbete inletts för att bättre analysera, dokumentera och åtgärda universitetets risker. Rektor har också tillsatt flera utredningar, bl.a. Internationalisering av utbildningarna och Främjandet av genusperspektivt i SLU:s forskning. SLU:s mål och strategin Anslagsfördelningen syftar till att utnyttja befintliga resurser så att de så effektivt som möjligt stödjer universitetets strävan att nå sina mål. Dokumentet syftar till att klargöra sambanden mellan mål och beslut, där sådana är tydliga. SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi för , Kunskap för en hållbar framtid utgör också en grund för anslagsfördelning. Strategin pekar ut centrala samhällsfrågor som kräver vetenskaplig kunskap där SLU kan bidra med sin unika kombination av såväl grundläggande som behovsmotiverad forskning. Många komplexa frågor kräver samverkan över de traditionella vetenskapsområdena, fakulteter och institutioner. SLU har, med sin betydande vetenskapliga bredd, stora möjligheter att utveckla internationellt slagkraftiga forskarmiljöer, vilket kan medföra en tydligare central styrning av anslaget. Strategin har medfört att SLU genomfört en brett upplagd utvärdering, Kvalitet och nytta, av den egna forskningen. Utvärderingen kommer att ge beslutsunderlag för en mängd frågor gällande strategins genomförande, universitetets förutsättningar att svara upp mot samhällets förväntningar och möjligheterna att ytterligare förbättra forskningens kvalitet. Det samlade resultatet av denna kommer dock att vara tillgängligt först i oktober Dessutom är statsmakternas planeringsförutsättningar osäkra eftersom en stor del av anslaget för 1

2 forskning fördelas till starka områden och hur dessa medel fördelas mellan lärosätena kommer inte att klargöras förrän i budgetpropositionen för En relativt stor del av anslaget fördelas av dessa anledningar inte i anslagsfördelningsbeslutet och kommer istället att fördelas vid styrelsens sammanträde den 5 november. SLU:s ekonomiska situation SLU redovisade ett resultat på -78 mnkr för 2008 och det balanserade kapitalet uppgår till 371 mnkr, knappt 15 procent av SLU:s omsättning. Den goda ekonomin är resultatet av de verksamhetsneddragningar som gjordes under perioden i samband med SLU:s omställningsarbete. Neddragningarna ledde till att SLU minskade personalvolymen med knappt 300 helårsarbetskrafter under denna period. SLU beräknas göra ett resultat på 94 mnkr under Även åren därefter är prognosen negativa resultat som beror på att SLU sedan början av 2007 ökar antalet anställda. De ökade kostnaderna för personal och lokaler leder till större negativa resultat under kommande år, varvid SLU:s kapital kommer att återgå till planerade nivåer väl under 10 procent av omsättningen. Universitetets resultat måste därefter återgå till att pendla runt noll, vilket kan ske genom antingen ökade intäkter eller återigen minskade kostnader. Återgången till nollresultat försvåras av att lokalkostnaderna till följd av nybyggnationer förväntas öka. Universitetsledningen bedömer att SLU:s intäkter kommer att öka mer än löne- och prisstegringarna, dels genom statens satsning på forskning, dels genom att bidrag, uppdrag och avgifter ser ut att öka. I den mån intäkterna inte ökar i tillräcklig grad så kan personalminskningar genomföras relativt enkelt genom att undvika förlängning av tidsbegränsade anställningar eftersom en stor del av den pågående personalökningen avser just tidsbegränsade anställningar. Principer för finansiering av SLU:s kärnverksamheter SLU:s verksamhet finansieras av statsanslag, avgifter och externa bidrag/uppdrag. I styrelsens anslagsfördelningsbeslut styrs endast fördelning av statsanslaget. Merparten av anslaget förs ut till fakulteter och institutioner och i möjligaste mån undviks stora centrala avsättningar för till exempel administration och bibliotek, vilka istället finansieras genom det påslag om 15 procent av lönekostnaden som tas ut på institutionsnivå (se vidare sidan 16). Externfinansierad verksamhet får därmed stå för sin andel av övergripande verksamhet. SLU:s modell för finansiering av gemensamma kostnader passar väl med den modell som överenskommits mellan svenska lärosäten genom SUHF:s försorg. SUHF:s modell går dock längre genom att finansieringsprincipen också ska gälla kostnader på fakultets- och institutionsnivån. Institutionsnivån utgör här ett problem eftersom modellen förutsätter en standardisering av ekonomistyrningen för institutioner som idag uppvisar mycket stora variationer i sina sätt att hantera instititutionsgemensamma kostnader. SUHF:s modell förutsätter också en mer detaljerad redovisning av hur medel används. Inom SLU pågår ett projekt för att förändra universitetets redovisning så att den överensstämmer med den för lärosätena gemensamma modellen. 2

3 Statsanslag GU Fo/foutb FoMA Gemensamt Fakultet Institution Kurs Finansiering av gemensamma ändamål Gemensamt Fakultet Institution Grupp/Projekt Minska centrala avsättningar och föra ner större del av anslaget Externa bidrag/ uppdrag Anslag som disponeras av SLU 2010 och förslag till anslagsramar för verksamhetsgrenarna Planeringsförutsättningar SLU beräknar att tilldelas tkr i anslag under Det beräknade beloppet inkluderar 1 procent i pris- och lönekompensation, nya anslag till forskning respektive fortlöpande miljöanalys samt ett ytterligare tillskott till verksamheten vid Analysgruppen vid institutionen för ekonomi (före detta Livsmedelsekonomiska institutet). Universitetsledningen har fått signaler från Jordbruksdepartementet att besparingar enligt osthyvelsprincipen kommer att tillämpas även för 2010, varför antagandet gjorts att SLU får en mycket låg kompensation för ökade löner och priser, 1 procent. En försiktig uppskattning av kostnadsindex för SLU och andra universitet torde ligga någonstans mellan 3 och 4 procent. Den kontinuerliga besparing som statsmakten ålagt SLU sedan mitten på 1990-talet tycks således fortsätta. I planeringsförutsättningarna har antagits att SLU erhåller de aviserade anslagstillskotten till forskning och fortlöpande miljöanalys I föreliggande anslagsfördelning förutsätts att ovanstående planeringsförutsättningar kommer att realiseras. Eventuella större avsteg från dessa i budgetpropositionen för 2010 kan leda till att anslagsfördelningen måste revideras. Ett eventuellt reviderat förslag presenteras för styrelsen under hösten

4 Specifika ändamål beslutade av regeringen Av SLU:s disponibla anslag 2010 på tkr är tkr, motsvarande 8,7 procent av SLU:s totala anslag, öronmärkta för specifika ändamål i regleringsbrevet. Följande avsättningar är SLU ålagd att anvisa till specifikt ändamål (beloppen är uppskattade, exakt belopp redovisas i 2010 års regleringsbrev till SLU), tkr: Gemensamt Nordiska genbanken, hyreskostnader 600 Nya platser vid Gammelkroppa skogsskola 618 LTJ-fakulteten MOVIUM Växtförädling NL-fakulteten Centrum för uthålligt lantbruk Fältforskningsverksamhet rörande ekologisk produktion Analysgruppen vid institutionen för ekonomi Verksamhet vid ArtDatabanken Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel S-fakulteten Fiskavel i Kälarne Bidrag till Gammelkroppa skogsskola Skogligt basår VH-fakulteten Hippologutbildning Hovslagarutbildning Projekt avseende djurskyddsforskning Totalt Anslag för ovanstående uppdrag ingår i fakulteternas anslagsram inom respektive verksamhetsgren. Anslaget, 2 mnkr, som ska användas för att utveckla växtförädlingen av grödor avsedda för framtida odling i Svealand och Norrland har tillsvidare anvisats LTJ-fakulteten i avvaktan på att LTJ- och NL-fakulteterna presenterar ett gemensamt program för verksamheten. Anslag disponibla för fördelning av styrelsen Av tilldelade anslag till SLU återstår efter avsättning till ändamål beslutade av regeringen tkr för styrelsen att fördela till verksamhetsgrenar och fakulteter. I nedanstående sammanställning visas fördelningen av disponibelt anslag till verksamhetsgrenarna 2010 jämfört med 2009, tkr. Fördelningen per fakultet redovisas i bilaga 2. Verksamhetsgren Utbildning på grund- och avancerad nivå varav uppdrag i regleringsbrev Forskning och utbildning på forskarnivå varav uppdrag i regleringsbrev Fortlöpande miljöanalys varav uppdrag i regleringsbrev Anslag till verksamhetsgrenarna varav uppdrag i regleringsbrev

5 Anslagsfördelning till Utbildning på grund- och avancerad nivå Fördelningsprinciper Universitetets utbildningar ska vara anpassade efter arbetsmarknaden och SLU:s förutsättningar att bedriva utbildningen. Dessa krav hanteras i styrelsens beslut om att inrätta program samt i anslagsfördelningen där utbildningarna dimensioneras. Den faktiska ersättningen till fakulteterna baseras på fasta ersättningar per student och utbildningsområde, där skillnader i ersättning mellan utbildningsområden motsvarar skillnader i kostnad för att bedriva utbildningar. Modellen överensstämmer i princip med den styrfilosofi som tillämpas vid universitet och högskolor som sorterar under Utbildningsdepartementet där ersättning ges dels per registrerad student, dels per avklarad kurs. Ersättningen per avklarad kurs (prestationsersättningen) ger incitament för god pedagogik och ett bra omhändertagande av studenterna men kan också styra mot sänkta kunskapskrav. Den senare risken har lett till att SLU tillämpar en modell där prestationsersättningen väger mindre än i Utbildningsdepartementets modell. Ersättningsmodellen innebär i korthet att fakulteterna ges ett utbildningsuppdrag uttryckt i ett högsta antal helårsstudenter som ska utföras under året, samt ett därtill kopplat högsta ersättningsbelopp, det så kallade "takbeloppet", som kan utgå om uppdraget fullgörs. Eftersom modellen baseras på fasta ersättningar per student och utbildningsområde tillåts anslagsramen till verksamhetsgrenen variera som följd av uppdraget till fakulteterna. Ett beslut om förändrad dimensionering av grundutbildningen kommer således att påverka tilldelningen till forskning och/eller fortlöpande miljöanalys. Utgångspunkt för SLU:s ersättningsnivåer är de ersättningsnivåer som tillämpas vid övriga lärosäten. Kostnadsnivån för SLU:s utbildningar är dock cirka 20 procent högre än för övriga lärosäten. Att SLU:s utbildningar har högre kostnader kan förklaras av att universitetet har nationellt ansvar för ett stort antal ämnen och program, varav många med lågt antal studenter, har en större andel färdighetsträning i sina yrkesinriktade program och behov av förhållandevis dyr utrustning. Nivån är rimlig samtidigt som den väl motsvarar en nivå som är hållbar även då universitetet ökar sitt utbildningsuppdrag. Även utredningen Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) anser att SLU:s utbildningar är mer kostnadskrävande på grund av ovan angivna skäl. Tilldelningen av medel till grundutbildningen innehåller också andra mindre delar som syftar till att öka möjligheterna att uppnå universitetets mål. En särskild ersättning för examensarbeten syftar till att öka examinationskvoten, ersättning för utresande studenter syftar till att öka internationellt utbyte, medel för deltagande i NOVA och ELLS syftar till att öka internationaliseringen och avsättningar till pedagogisk utveckling och pedagogiska priser syftar till att ytterligare förbättra pedagogiken. Uppdrag i kurser och självständiga arbeten samt därtill hörande takbelopp Kurser SLU har regeringens mål att utföra helårsstudenter (hst) i kurser under perioden Under perioden , då SLU hade ett lika stort uppdrag, utfördes hst, SLU nådde således inte helt regeringens uppdrag. Inför kommande treårsperiod gör SLU dock bedömningen att målet nås, bland annat har antalet sökande till flertalet utbildningsprogram ökat hösten Fakulteterna ges 2010 ett sammanlagt utbildningsuppdrag på hst. NL- och S- fakulteterna önskar ett lika stort uppdrag som 2009 medan LTJ- och VH-fakulteterna öns- 5

6 kar ett något lägre uppdrag. Skälet till oförändrade eller lägre uppdrag i förhållande till 2009 är att fakulteterna var lite för optimistiska när uppdragen för 2009 beräknades. Självständiga arbeten SLU:s mål är att de studenter som antas till utbildningsprogrammen ska avlägga examen. Examinationsfrekvensen de senaste åren är procent. En av orsakerna till den relativt låga examinationsfrekvensen är dels att cirka 20 procent av de antagna studenterna avslutar sina studier mellan årskurs 1 och 2, dels att studenterna inte slutför sina självständiga arbeten. För att stimulera lärarnas handledaruppgift infördes 1 juni 2005 temporärt ett ekonomiskt stimulansbidrag i form av en extra tilldelning för godkända självständiga arbeten omfattande minst 10 poäng/15 högskolepoäng. Ersättningen är en extra tilldelning utöver ordinarie ersättning för hst och hpr och utgår för självständiga arbeten som är kodade med EX i Ladok. Utvärdering av stimulansåtgärden har skett vid flera tillfällen sedan den infördes och visar att åtgärden haft effekt, i årsredovisningen för 2008 redovisades en examinationsfrekvens på 74 procent. Dekanerna ansåg inför anslagsfördelningen 2009 att åtgärden har en kvalitetshöjande effekt och stimulansåtgärden permanentades därför fr.o.m För 2010 ges fakulteterna i uppdrag att tillsammans utföra 290 hpr i självständiga arbeten och tkr avsätts för stimulansåtgärden. En uppföljning av utvecklingen ska göras årligen. Ersättningsnivåer samt vissa specifika ersättningsprinciper Ersättningsnivåer Det ämnesmässiga innehållet är utgångspunkt för klassning av kurser i ämnen och ämnet i sin tur styr till ett visst utbildningsområde och därmed vilken ersättning kurser får. Denna bestämmelse överensstämmer med de riktlinjer som Högskoleverket och SLU:s styrelse har fastställt och motsvarar hanteringen vid Sveriges övriga universitet och högskolor. Tilldelade takbelopp till fakulteterna bygger på nedanstående ersättningsnivåer (kr) för hst 1) och hpr 2) och utbildningsområde. Ersättningsnivåerna 2010 har räknats upp med planerad pris- och lönekompensation på 1,0 procent. I syfte att bibehålla en hög kvalitet i utbildningen är fördelningen mellan hst och hpr 70 respektive 30 procent av den totala ersättningen per utbildningsområde (vid övriga lärosäten är fördelningen cirka 50/50 procent). Den höga andelen av ersättningen som utgår för hst ska stimulera verksamheten till att attrahera och behålla studenter medan den något lägre andelen för hpr ska förhindra att kraven för godkänt resultat sänks och därmed bibehålla en god kvalitet. Utbildningsområde Hst 10 Hst 09 Hpr 10 Hpr 09 S:a 10 3) S:a 09 3) Human./samhällsvet. Naturvetenskap/teknik Design Vård Veterinärmedicin varav kursersättning varav klinisk ersättn. Övrigt ) Helårsstudent=antal registrerade studenter på en kurs multiplicerat med kursens poängtal dividerat med 60. 2) Helårsprestation=antal godkända studenter på en kurs multiplicerat med kursens poängtal dividerat med 60. 3) För att summan av hst och hpr ska utgå krävs 100 procent prestationsgrad. 6

7 Ersättningen till veterinärmedicinska kurser har inför 2010 delats upp i en kursersättning och en klinisk ersättning. Den kliniska ersättningen överensstämmer med den ersättning landstingen erhåller för läkarutbildningen m.fl. utbildningar. VH-fakulteten ges i uppdrag att senast 30 september 2009 lämna förslag till fördelning av den kliniska ersättningen mellan Universitetsdjursjukhuset och de kliniska institutionerna samt användningsområde för medlen. Extra ersättning för godkända självständiga arbeten utgår under 2010 med 30 tkr per hpr. Ersättning för utresande utbytesstudenter SLU:s mål är att öka internationaliseringen i utbildningarna så att de innehåller en internationell dimension och är internationellt attraktiva. Målet är vidare att studenterna genomför en del av sin utbildning vid ett universitet utanför Sverige. För att lärarna ska stimulera studenterna att delta i internationella studentutbyten erhåller fakulteterna ersättning för studenter, antagna till utbildningsprogram vid SLU, som deltar i ett utbytesprogram. Ersättningen utgår med hst-delen i den sammanlagda ersättningen. Studenter på veterinärprogrammet ersätts i utbildningsområde veterinärmedicin och studenter i övriga program i utbildningsområde naturvetenskap/teknik. En kalendermånads utlandsvistelse motsvarar 0,1 hst. Fakulteterna uppmanas att om möjligt tilldela berörda verksamheter ersättningen för att stimulansåtgärden ska få avsedd effekt. Ersättning för individuella kurser SLU:s mål är att bedriva ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete med syftet att utveckla kvaliteten i utbildningen. Vid SLU finns ett stort antal så kallade individuella kurser. Dessa kurser initieras av såväl institution som fakultet. Kurserna är inte fastställda av någon programnämnd och därför heller inte kvalitetssäkrade enligt fastställt regelverk. För att minimera antalet institutionsinitierade individuella kurser ersätts dessa fr.o.m alltid med den lägsta ersättningsnivån (humaniora/samhällsvetenskap). Individuella kurser initierade av fakulteter används för att underlätta övergången mellan olika studiegångar/motsvarande och ersätts på sedvanligt sätt utifrån kursens ämne. Ersättning för dubbelklassade kurser Möjligheten att klassa en kurs i två ämnen används för att synliggöra kursernas innehåll, särskilt när både en traditionell ämnesdisciplinär klassning och en mer tillämpningsorienterad, specifik kategorisering är befogad. För att en kurs ska klassas i två ämnen, ska båda ämnena vara motiverade med hänsyn till kursens innehåll. Ersättningen till dubbelklassade kurser beräknas som ett medelvärde av ersättningen till berörda utbildningsområden. Det innebär en tydlig princip som medför en rättvis och administrativt rimlig hantering. Principer för avräkning mot takbeloppet Fakulteternas slutliga ersättning beräknas utifrån de resultat (antal studenter och avklarade poäng) som uppnås i kurser. Följande regler för slutreglering av utbildningsuppdrag och takbelopp ska tillämpas 2010: Fakultet som inte når sitt utbildningsuppdrag ska återbetala skillnaden mellan i anslagsfördelningen erhållet takbelopp och det takbelopp som faktiskt utförda prestationer genererar. 7

8 Fakultet som gör fler prestationer är sitt utbildningsuppdrag ska ersättas för denna överproduktion. Eventuellt återbetalda anslag för ej utförda utbildningsuppdrag som inte tas i anspråk för att kompensera eventuell överproduktion, ska återföras proportionellt till fakulteterna inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Anslag för speciella ändamål Enligt fastställda fördelningsprinciper ska en del av anslagsramen till utbildning på grundoch avancerad nivå avsättas för tidsbegränsade särskilda satsningar. För sådana satsningar avsätts tkr Medlen fördelas av prorektor efter beredning i GUR. Inom varje verksamhetsgren avsätts anslag för rektors strategiska satsningar. För sådana ändamål avsätts tkr för 2010 inom verksamhetsgrenen. Varje universitet och högskola ska beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder och ska för ändamålet avsätta anslag. För 2010 avsätts tkr för detta ändamål. För viss studerandeadministration (avdelningen för student- och utbildningsservice, studiedokumentationssystemet Ladok, studenthälsovård, SLU Karriär och bidrag till studentkårerna) avsätts sammanlagt tkr. För projekt inom uppdragsutbildningen avsätts 925 tkr. Medlen fördelas av universitetsdirektören efter budgetdialog med berörda verksamheter (se principer för finansiering av SLU:s gemensamma ändamål, avsnitt Direkta statsanslag, sidan 16). SLU har kostnader för NOVA och ELLS på sammanlagt tkr varav 888 belastar verksamhetsgrenen utbildning på grund- och avancerad nivå. SLU ska enligt regleringsbrevet finansiera en utökning av antalet platser från 18 till 25 på skogsteknikerutbildningen vid Gammelkroppa skogsskola med 88, 3 tkr per student. Ersättningen utgår endast om ett ökat antal studenter antas. För finansieringen av detta ändamål reserveras 618 tkr. I samband med promotionen utdelas varje år två pedagogiska pris, ett individuellt och ett lagpris, om vardera 25 tkr. 50 tkr avsätts för ändamålet. För ett medlemskap i en europeisk utbildningsorganisation (European University Association) avsätts 36 tkr. SLU har kostnader för udda lokaler inklusive parken i Alnarp, undervisningslokaler som inte förhyrs av institutionerna och outhyrda lokaler. Den sammanlagda kostnaden för denna typ av lokaler beräknas 2010 uppgå till tkr (2009: tkr) varav tkr (2009: tkr) belastar verksamhetsgrenen utbildning på grund- och avancerad nivå. Ambitionen är att finansieringsansvaret för outhyrda lokaler på sikt ska föras ut till fakulteterna. Särskilda ortskostnader (se sidan 15) på sammanlagt tkr belastar verksamhetsgrenen med 775 tkr. Sammanfattning Fördelningen till fakulteterna och vissa gemensamma ändamål av anslagsramen på tkr till verksamhetsgrenen utbildning på grund- och avancerad nivå visas i bilaga 2. I bilaga 4 redovisas de uppdrag som ska finansieras inom respektive fakultets anslagsram till verksamhetsgrenen. Nedan redovisas sammanfattningsvis fördelningen av anslagsramen 2010 jämfört med tilldelningen 2009, tkr. 8

9 Mottagare Ändamål LTJ-fakulteten Takbelopp och självständiga arbeten NL-fakulteten Takbelopp och självständiga arbeten S-fakulteten Takbelopp och självständiga arbeten regleringsbrev Tilldelning för skogligt basår 1) regleringsbrev Gammelkroppa skogsskola 1) VH-fakulteten Takbelopp och självständiga arbeten samt anslag för tilläggsutbildning för utländska veterinärer regleringsbrev Hippologprogram 1) regleringsbrev Hovslagarutbildning 1) 2) SLU gemensamt Strategiska satsningar Rektors strategiska medel Studerandeadministration, SLU Karriär, Studentkårer, funktionshindrade studenter, m.m Projekt inom uppdragsutbildning Nya platser i Gammelkroppa NOVA och ELLS Pedagogiskt pris, vissa medlemskap 86 0 Lokaler och ortskostnader Summa SLU ) Uppskattade belopp. Anvisas utöver takbeloppet till respektive fakultet. 2) SLU uppdrar till annan utbildningsanordnare att utföra hovslagarutbildningen. Anslagsfördelning till Forskning och utbildning på forskarnivå Fördelningsprinciper 2006 införde SLU en ny modell för fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen baseras på de tre komponenterna Struktur och samhällssamverkan, Prestation och Särskilda satsningar Målet med att styra på Struktur och samhällssamverkan är bland annat att skapa starka miljöer. I denna komponent tydliggörs också institutsuppgiften. SLU har under de senare åren gjort en medveten satsning på att premiera kvalitet, oavsett forskningsinriktning. Prestationsbaserad anslagsfördelning är ett viktigt instrument för att stärka den vetenskapliga profilen och används för att öka aktiviteter inom önskade områden, till exempel publicering. Särskilda satsningar innehåller tidsbegränsade strategiska satsningar till såväl projekt som enskilda framstående forskare. Struktur och samhällssamverkan Fördelningsprinciper och storlek av komponenterna struktur och samhällssamverkan har diskuterats i ledningsrådet inför anslagsfördelningarna sedan Ledningsrådet har dock inte kunnat enas om några principer för fördelningen av dessa delar. Under senare år har därför anslaget fördelats proportionellt mellan fakulteterna. 9

10 140 mnkr av anslaget till verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå ska enligt forskningspropositionen användas för institutsuppgifter. Rektor har under våren genomfört en kartläggning av de institutsuppgifter som SLU bedöms bedriva. Enligt kartläggningen har SLU institutsuppgifter inom följande områden: Långliggande försök, 30,3 mnkr. Forskning i samverkan med näringen, 41,9 mnkr. Planerad informationsverksamhet till näring och samhälle, 24,0 mnkr. Stöd till andra myndigheter, 3,6 mnkr. Direkta uppdrag från regeringen, 26,5 mnkr. Klinisk verksamhet, 5,0 mnkr. Infrastruktur, 36,8 mnkr. Sammantaget visar kartläggningen på att SLU har kostnader för cirka 168 mnkr. För att tydliggöra fakulteternas ansvar för institutsuppgifterna fördelas en del av anslagsramen till sådana uppgifter inom komponenten struktur och samhällssamverkan. Direkta uppdrag från regeringen har i denna fördelning exkluderats eftersom de finansieras genom direktavsättning i anslagsfördelningen (-21,5 mnkr). Uppgifter om Infrastruktur är mycket ojämnt fördelat mellan fakulteterna, varför uppgifterna måste analyseras ytterligare innan de kan utgöra underlag för anslagsfördelning (-36,8 mnkr). Anslag för institutsuppgifter till respektive fakultet ingår i posten struktur och samhällssamverkan med sammanlagt 110 mkr. I avvaktan på resultatet av utvärderingen Kvalitet och Nytta reserveras 15 mnkr centralt. Fördelningen av dessa anslag görs av styrelsen i november Resterande del av anslaget, 140 mnkr, för institutsuppgifter, 15 mnkr, fördelas proportionellt mellan fakulteterna. Innehållet i kartläggningen av institutsuppgifter behöver förankras ytterligare i fakulteterna innan den kan utgöra underlag för uppdrag rörande institutsuppgifterna till fakulteterna. Förslag till sådana uppdrag lämnas till styrelsen i september Anslag som tilldelas komponenten struktur och samhällssamverkan 2010 uppgår till 568 mnkr (2009: 588 mnkr) inklusive anslag till institutsuppgifter på sammanlagt 110 mnkr. Prestation SLU:s mål är att den forskning som bedrivs är internationellt konkurrenskraftig och av relevans för universitets sektorsroll. SLU har härutöver regeringens mål att examinera 415 doktorer under perioden För att styra verksamheten så att bland annat dessa mål uppfylls, prestationsfördelas delar av anslaget utifrån olika prestationsmått med avsikten att ge verksamheten tydliga incitament för att öka sina prestationer inom områden som universitetet prioriterar. Avsikten är inte att försöka skapa total rättvisa utan att använda anslaget för att driva verksamheten åt önskat håll. Samtidigt är det viktigt att de komponenter som används för att bedöma prestation av verksamheten upplevs någorlunda spegla kvalitet och effektivitet. I anslagsfördelningen för 2009 ökade andelen anslag som prestationsfördelas från 10 till 15 procent, bland annat för att uppfylla intentionerna i forsknings- och utbildningsstrategin. Sedan 2006 har mängden examination i utbildningen på forskarnivå, antalet internationella refereegranskade artiklar och mängden externa bidrag använts som prestationsmått med vardera vikten 33 procent. I forskningspropositionen, som presenterades hösten 2008, infördes ett prestationsbaserat tilldelningssystem till universitet och högskolor baserat på externa medel och vetenskapligt 10

11 publicering. Det system som hittills använts vid SLU att fördela anslag efter antal artiklar utan att ta hänsyn till författarnas insatser i publikationen eller tidskriftens impact-faktor är olämpligt. Fr.o.m införs ett system vid SLU där hänsyn tas till dessa två parametrar. Det är viktigt att internt inom SLU styra på likartat sätt som regeringen, för att komma väl ut i dennes fördelning till lärosätena. Det som skiljer SLU:s modell från regeringens är att SLU använder impact-faktorer istället för citeringar för att få med publiceringar det senaste året. Systemet bedöms vara stabilt och ger incitament för kvalitet. Nedan visas fakulteterna andel av den samlade mängden examina, publicering och externa bidrag. Andelarna är beräknade som fyra-åriga medelvärden. Fakultet Examina Publicering Externa bidrag LTJ 9,2 7,5 13,4 NL 47,3 44,8 44,5 S 18,3 24,7 28,0 VH 25,2 23,0 14,1 SLU 100,0 100,0 100,0 Under 2010 fördelas 145 mnkr (2009: 132 mnkr) prestationsrelaterat motsvarande 15 procent av anslagsramen till verksamhetsgrenen. Varje examen som ingår i modellen genererar 399 tkr i anslag, varje publiceringspoäng 479 tkr och varje inbetald miljon i externa bidrag 74 tkr. Särskilda satsningar Särskilda satsningar är tidsbegränsade strategiska satsningar, excellensbidrag och medfinansiering av vissa forskningsprojekt. Strategiska satsningar En fördelningsmodell måste ge utrymme för mer tillfälliga insatser för att förstärka viss verksamhet. Styrelsen förväntas självfallet att när som helst besluta om särskilda satsningar för ändamål som kräver snabb behandling och i nuvarande ekonomiska läge kan sådana avsättningar göras från det balanserade kapitalet. Forskning är emellertid en långsiktig verksamhet och det är viktigt att finansieringen är förhållandevis stabil. Särskilda satsningar i anslagsfördelningen bör därför inte överstiga cirka fem procent av anslaget. Styrelse beslutade inför 2005 om fyraåriga strategiska satsningar utgörande ungefär fem procent av dåvarande anslagsram till forskning och utbildning på forskarnivå, motsvarande 33 mnkr. Satsningarna var framför allt inriktade på att stödja fakulteternas strategiska omställningsarbeten. I och med utgången av 2008 frigjordes dessa anslag. Styrelsen beslutade i december 2008 om strategiska satsningar för perioden vid fakulteterna till ett sammanlagt belopp på 38,2 mnkr. Excellensbidrag Hög kvalitet i SLU:s forskning kräver framstående forskare. För att dels underlätta för dessa framstående forskare att bedriva sin forskning, dels minimera flyktrisk till andra lärosäten beslutade universitetsledningen 2005 att införa särskilda centrala anslag till excellenta forskare. Bidragen utgår med 2 mnkr per år under sex år. Avsättningarna är centrala och anvisas inte till fakulteterna utan förs direkt till berörd institution (ingår i summan under Speciella ändamål i bilaga 2). Hittills har 13 forskare tilldelats ett excellensbidrag som redovisas i nedanstående tabell. Under 2009 planeras inga ytterligare excellensbidrag att beviljas. 11

12 Fakultet Mottagare Belopp, tkr Löptid, t.o.m. NL Inger Andersson NL Jan Stenlid NL Sara von Arnold NL Roger Finley NL Jan Bengtsson S Björn Sundberg S Rishikesh Bhalerao S David Wardle S Peter Högberg S Torgny Näsholm VH Sandor Belak VH Linda Keeling VH Örjan Carlborg, rekryteringssatsning Totalt Avsättningen till excellensbidrag utgör 2,7 procent av anslagsramen till verksamhetsgrenen. Medfinansiering Styrelsen har tidigare beviljat medfinansiering av ett Linné - och ett Berzeliprojekt vid LTJ- respektive S-fakulteterna samt av UppsalaBio. Under 2010 medfinansierar SLU centralt Linnéprojektet med tkr, Berzeliprojektet med tkr och UppsalaBio med 500 tkr. SLU har i juni 2008 beviljats ett Mistraprojekt med krav på medfinansiering i storleksordningen tkr per år under åtta år. Berörda fakulteter är NL- och S-fakulteterna. Vardera fakulteten samt universitet gemensamt bidrar med en tredjedel av medfinansieringskravet, tkr. Totalt avsätts tkr för central medfinansiering motsvarande 1,4 procent av anslagsramen till verksamhetsgrenen. Avsättningarna är centrala och anvisas inte till fakulteterna utan förs direkt till berörd institution (ingår i summan under Speciella ändamål i bilaga 2). Nya forskningsanslag I forskningspropositionen hösten 2008 tilldelades SLU tkr nivå för 2009 ( tkr inklusive pris- och lönekompensation) och ytterligare tkr (preliminärt) för Sammanlagt blir det en nivåhöjning till forskningen 2010 med tkr. I avvaktan på resultatet av utvärderingen av SLU:s forskning, Kvalitet och Nytta, reserveras dessa anslag centralt. Anslagen fördelas av styrelsen i november och december Anslag för speciella ändamål Inom varje verksamhetsgren avsätts anslag för rektors strategiska satsningar. För sådana ändamål avsätts tkr för För att genomföra delar av forsknings- och utbildningsstrategin avsätts tkr för samordning inom klimat- och energiområdena. Centralt avsätts tkr för samverkan med det internationella forskningsinstitutet CGIAR. Finansieringen sker i samverkan med fakulteterna som vardera avsätter tkr. SLU har kostnader för udda lokaler inklusive parken i Alnarp, undervisningslokaler som inte förhyrs av institutionerna och outhyrda lokaler. Den sammanlagda kostnaden för denna 12

13 typ av lokaler beräknas 2010 uppgå till tkr (2009: tkr) varav tkr (2009: tkr) belastar verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå. Ambitionen är att finansieringsansvaret för outhyrda lokaler på sikt ska föras ut till fakulteterna. Särskilda ortskostnader (se sidan 15) på sammanlagt tkr belastar verksamhetsgrenen med tkr. Härutöver avsätts tkr till rådet för utbildning på forskarnivå, FUR (bland annat för att finansiera baskurser i utbildningen på forskarnivå och docent- och handledarutbildning) tkr (medlemsavgifter 486 tkr, STUNS 500 tkr, Biologiskt resurscentrum 200 tkr, central avsättning inom bioetikområdet 200 tkr). För olika internationella åtaganden avsätts tkr (NOVA och ELLS tkr, EUsatsning tkr, FAO-satsning tkr samt till medfinansiering av forskningsnätverk tillsammans med sida 198 tkr). 278 tkr för delfinansiering av en professors lön under den tid befattningshavaren upprätthåller externt uppdrag (kvarts lönekostnad t.o.m ) och 300 tkr som kompensation för lönekostnader inom trädgårdsområdet vid NL-fakulteten i strategiska medel för landskapsarkitektur. 800 tkr till studentkårerna, bland annat för doktorandombudsman. 600 tkr för lokalkostnader för Nordiska genbanken enligt uppdrag i regleringsbrevet. Sammanfattning Fördelningen till fakulteterna och vissa gemensamma ändamål av anslagsramen på tkr till verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå visas i bilaga 2. I bilagorna 3 och 4 redovisas de uppdrag som ska finansieras inom respektive fakultets anslagsram till verksamhetsgrenen. Nedan redovisas sammanfattningsvis fördelningen av anslagsramen 2010 och 2009 till forskning och utbildning på forskarnivå, tkr. Mottagare Ändamål LTJ-fakulten Anslagsram regleringsbrev MOVIUM 1) NL-fakulten Anslagsram regleringsbrev Enheten för uthålligt lantbruk 1) regleringsbrev Fältforskningsverksamhet 1) regleringsbrev Rovdjursangrepp på ren 1) S-fakulteten Anslagsram regleringsbrev Fiskavel i Kälarne VH-fakulteten Anslagsram regleringsbrev Djurskyddsforskning 1) SLU gemensamt Till regeringens disposition Medfinansiering Excellens-bidrag och yngre forskare Rektors strategiska med Rådet för utbildning på forskarnivå, studentkårerna Diverse avtal, avgifter, m.m Internationella åtaganden Lokaler och särskilda ortskostnader Del av löner Implementering av forskningsstrate Forskningsproposition, senare för

14 Institutsuppgifter, senare fördelning Strategiska medel för landskapsark Växtförädling för senare fördelning Utjämningspost SLI 0 17 regleringsbrev Nordiska genbanken 1) 600 1) 600 1) Summa SLU ) Uppskattat belopp. Anvisas utöver anslagsramen till respektive fakultet. Anslagsfördelning till Fortlöpande miljöanalys Fördelningsprinciper Enligt regleringsbrevet är målet att SLU har god kännedom om miljötillståndet i Sverige och omvärlden och har goda kunskaper i samhället om arters och populationers status och hotsituation. Verksamheten är organiserad i program relaterade till miljömålen. Rådet för fortlöpande miljöanalys (fomar) har utarbetat programplaner och engagerat programkoordinatorer. Fakulteterna har sedan 2006 tilldelats stöd till programkoordinatorerna. I budgetpropositionen för 2009 tilldelades SLU 40 mnkr för 2009 ( tkr inklusive pris- och lönekompensation) och ytterligare 5 mnkr för 2010 till verksamhet inom verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys. Anslagen för 2009 har, enligt styrelsens beslut i december 2008, fördelats av rektor för användning under Förslag till långsiktig fördelning av anslaget fr.o.m presenteras av fomar för styrelsen i september I avvaktan på detta förslag reserveras anslaget centralt. Nya anslag 2010, 5 mnkr, tilldelas kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel vid NL-fakulteeten. Under perioden har denna verksamhet finansierats av bidrag från Statens Jordbruksverk. Befintliga verksamheter vid fakulteterna tilldelas ett anslag motsvarande 2009 års tilldelning uppräknat med 1 procent i pris- och lönekompensation. Även ArtDatabanken, exklusive anslag till biologiska samlingar vid svenska museer och institutioner (20 mnkr), tilldelas motsvarande uppräkning (under flera år har ingen uppräkning av anslaget gjorts i regleringsbrevet). Anslag för speciella ändamål SLU har kostnader för udda lokaler inklusive parken i Alnarp, undervisningslokaler som inte förhyrs av institutionerna och outhyrda lokaler. Den sammanlagda kostnaden för denna typ av lokaler beräknas 2010 uppgå till tkr (2009: tkr) varav tkr (2009: tkr) belastar verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys. Ambitionen är att finansieringsansvaret för outhyrda lokaler på sikt ska föras ut till fakulteterna. Härutöver avsätts tkr för att finansiera administration av verksamhetsgrenen. Medlen fördelas av universitetsdirektören efter budgetdialog med berörda verksamheter. Till rådets för fortlöpande miljöanaly sammanträdeskostnader och arvoden avsätts 100 tkr. Sammanfattning Fördelningen till fakulteterna och vissa gemensamma ändamål av anslagsramen på tkr till verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys visas i bilaga 2. I bilaga 4 redovisas de uppdrag som ska finansieras inom respektive fakultets anslagsram till verksamhetsgrenen. 14

15 Nedan redovisas sammanfattningsvis fördelningen av anslagsramen 2010 och 2009 till fortlöpande miljöanalys, tkr. Mottagare Ändamål LTJ-fakulten Anslagsram NL-fakulten Anslagsram inkl. kompetenscentrum regleringsbrev ArtDatabanken 1) S-fakulteten Anslagsram VH-fakulteten Anslagsram SLU gemensamt Fomar Adm. inom verksamhetsgrenen Lokaler För senare fördelning Summa SLU ) Uppskattat belopp. Anvisas utöver anslagsramen till fakulteten. Särskilda ortskostnader I och med omorganisationen av fakultetsstrukturen 2004 ersattes på det hela taget den tidigare ortsindelade organisationen med en fakultetscentrerad. Detta har medfört tydligare beslutsvägar men vissa svårigheter med att inordna vissa servicefunktioner i den nya organisationen. Anslag anvisas för reception, vissa resor samt representation. Kostnaden för verksamheten torde variera avsevärt beroende på vilken vikt de olika fakulteterna lägger på kontakten med regionen och huvuddelen bör därför finansieras över fakulteternas normala anslag samt eventuellt fakultetspåslag. Ansvaret för den ortscentrerade verksamheten ges till LTJ-fakulteten i Alnarp, S-fakulteten i Umeå och NL- och VH-fakulteterna gemensamt för Ultuna och Skara. Alnarp tilldelas 728 tkr, Ultuna 228 tkr varav 126 tkr anvisas avdelningen för infrastruktur för ansvaret för receptionen i Ultuna, Umeå 895 tkr och Skara 424 tkr. Principer för finansiering av SLU:s gemensamma ändamål samt lokaler Med gemensamma ändamål avses universitetsledning, universitetsadministration inklusive fakultetskanslier, bibliotek och LärandeRersurCentrum samt diverse övriga ändamål. Med lokaler avses förutom själva lokalkostnaderna även samtliga lokalrelaterade kostnader. Finansiering av SLU:s gemensamma ändamål Gemensamma ändamål finansieras i huvudsak på tre sätt: Universitetspåslag Direkta statsanslag Avgifter Att olika finansieringssätt används beror på att SLU eftersträvar så rättvisa, men ändå tydliga och enkla, fördelningar som möjligt av kostnaden för olika gemensamma ändamål. Tidigare finansierades en stor del av de gemensamma ändamålen direkt via statsanslaget. Nu fördelas den största delen av statsanslaget ut till fakultetsnämnderna, varefter de gemensamma ändamålen finansieras med påslag, hyror och avgifter från fakulteter och institutioner. Detta leder till att de externa bidragsgivarna är med och finansierar de gemensamma ändamålen, vilket är eftersträvansvärt. Det leder också till att institutionernas möjligheter att prioritera mellan olika resurser förbättras, eftersom en större del av statsanslaget fördelas 15

16 till institutionerna som sedan i högre grad kan styra nyttjandet av vissa gemensamma ändamål. Principerna för vilka ändamål som finansieras på vilket sätt reformerades inför 2006 och har sedan dess endast förändrats marginellt. Universitetspåslag Universitetspåslaget finansierar universitetsledningen, stora delar av universitetsadministrationen där även fakultetskanslierna ingår, de gemensamma delarna av biblioteket samt vissa övriga ändamål såsom SUNET, företagshälsovård och de administrativa datasystemen. Styrningen av universitetsadministrationen regleras årligen i en verksamhetsplan. Där framgår mer i detalj vilka tjänster som respektive avdelning och kansli ska tillhandahålla inom ramen för universitetspåslaget. Universitetspåslaget tas ut som en procentsats på lönekostnaden och är den största intäktskällan för universitetsadministrationen. Det är en enkel metod som fungerar förhållandevis bra när det gäller att fördela administrativa kostnader mellan institutionerna. Verksamheter som finansieras med universitetspåslag är i huvudsak av följande slag: Regelbundet återkommande tjänster där nyttjandet fördelar sig någorlunda jämnt mellan institutionerna i förhållande till deras storlek. Det gäller exempelvis stora delar av ekonomi- och löneadministrationen samt vissa servicetjänster såsom posthantering. Tjänster som, oavsett nyttjande, ska erbjudas alla på samma villkor. Det gäller exempelvis delar av personaladministrationen, vissa IT-tjänster och pedagogisk utveckling. Uppgifter som har att göra med myndighetsutövning eller andra uppgifter som åligger universitetet för att olika regelverk ska efterföljas. Dessutom finansieras universitetsledningen och beslutsstöd till såväl universitets- som fakultetsledning med universitetspåslag. Universitetspåslagets storlek för 2010 föreslås vara oförändrad jämfört med 2009 och uppgå till 15 procents påslag på lönekostnaden. Det beräknas ge en intäkt på cirka 255 mnkr för 2010 (2009: 242 mnkr). Intäktsökningen mellan 2009 och 2010 beror, förutom på lönerevisionen, på att antalet anställda vid institutionerna fortsätter att öka. Prognosen för 2010 är dock något osäker när det gäller omfattning och takt för nyanställningar. Universitetspåslaget innebär att resurser tas från kärnverksamheten för att skapa stöd för denna. Tanken är att optimera tillgängliga resurser så att SLU kan utföra sina uppdrag på bästa möjliga sätt. Användningen av påslaget måste därför präglas av hög effektivitet och stark verksamhetsinriktning. Administrationen arbetar sedan 2007 med att införa processorienterade arbetssätt för att uppnå just dessa mål. Universitetspåslaget har hållits oförändrat på 15 procent sedan En viss effektivisering har emellertid skett i och med att fler gemensamma ändamål successivt finansieras med universitetspåslag istället för anslag eller avgifter. Det gäller bland annat internationalisering, externa relationer, de gemensamma delarna av biblioteket, vissa IT-tjänster och postutdelning. Direkta statsanslag Endast en mindre andel av de gemensamma ändamålen finansieras med direkt avsättning av statsanslag. 16

17 Avdelningen för student- och utbildningsservice, studenthälsovård, bidrag till kårerna, stöd till funktionshindrade studenter och SLU Karriär finansieras med statsanslag inom verksamhetsgrenen utbildning på grund- och avancerad nivå. Skälet till att finansiera dessa ändamål med statsanslag istället för universitetspåslag, är att en större del av universitetsadministrationen arbetar med studieadministrativa uppgifter än vad utbildningens andel av universitetspåslaget bidrar med. Den direkta fördelningen förhindrar att medel med automatik överförs från forskning till utbildning. Avsättningen uppgår till tkr för 2010 (2009: tkr). Det centrala stödet till fortlöpande miljöanalys finansieras med statsanslag. Däri ingår bland annat beslutsstöd till universitetsledningen, informationsverksamhet, vissa IT-tjänster och universitetsgemensam samordning av geografiskt informationssystem (GIS). För 2010 avsätts tkr (2009: tkr). Den del av avsättningen som avser administration bör överföras till universitetspåslaget då utrymme för detta skapats. Avgiftsfinansierad verksamhet Universitetsadministrationen erbjuder vissa tjänster mot avgift. Dessa tjänster ingår alltså inte i universitetspåslaget, det direkta statsanslaget eller internhyran (se nedan). Nyttjandet av tjänsterna är frivillig och betalas i sin helhet av den som beställer tjänsten. De avgiftsfinansierade tjänsterna består i huvudsak av service-, IT- och teletjänster och tillhandahålls vid samtliga campusområden av avdelningen för infrastruktur. Totalt sett beräknas försäljningen uppgå till knappt 51 mnkr för Avgiftsbelagda tjänster delas upp i två grupper: Tjänster där institutionerna även kan vända sig till andra leverantörer i fri konkurrens alternativt utföra verksamheten i egen regi. Köp av annan leverantör förutsätter att leverantören är korrekt upphandlad. Vid köp internt av administrationen behöver ingen upphandling ske. Praxis säger också att verksamhet som bedrivs internt inom en organisation i första hand ska tillfrågas eller nyttjas. Tjänster där administrationen är enda leverantör. Här är alltså konsumtionen frivillig, men inte valet av leverantör. En majoritet av tjänsterna tillhör gruppen som köps av universitetsadministrationen i fri konkurrens. Några av de mer omfattande tjänsterna i denna grupp är IT-kundstöd, drift och utveckling av IT-system, repro, försäljning av kontorsmaterial och konferenstjänster. I den andra gruppen tjänster är televäxeltjänster den största verksamheten. Televäxeln finansieras genom abonnemangsavgifter och det är av naturliga skäl inte tillåtet för institutioner att välja en annan televäxel än SLU:s. Andra tjänster inom denna grupp är posthantering och lokalvård över basnivå. Dessa tjänster finansieras via universitetspåslag respektive över lokalhyran upp till en viss nivå. De som föredrar en högre servicenivå åläggs att betala avgift för det. Institutionernas efterfrågan på avgiftsbelagda tjänster har ökat ganska kraftigt under de senaste åren, vilket framgår av nedanstående diagram. Det beror framför allt på att allt fler institutioner väljer att köpa tjänster från universitetsadministrationen istället för att bedriva verksamheten i egen regi. Ökningen är störst för IT-tjänster (kundstöd, drift, förvaltning och utveckling), närstödstjänster (vaktmästeri) och konferenstjänster. Utvecklingen går således mot att dessa arbetsuppgifter i allt högre grad utförs av centrala expertfunktioner, vilket är önskvärt då det innebär en effektivare användning av resurserna. Centraliseringen har i hög grad skett på frivillig basis och inte genom tvingande beslut. 17

18 Diagram: Avgiftsbelagd verksamhet inom universitetsadministrationen , prognos Finansiering av SLU:s lokaler Lokaler finansieras i huvudsak på två sätt: Internhyror Direkta statsanslag Internhyror SLU:s institutioner kan ha tre olika slag av interna lokalkostnader: Hyra av tjänsterum, labblokaler m.m. inklusive lokalvård och lokaltjänster Hyra av undervisningslokaler inklusive undervisningsservice Tjänsterum, labblokaler m.m. Varje institution betalar en hyra för de lokaler som nyttjas. Hyran sätts utifrån ett avtal som upprättas mellan SLU och hyresvärd för varje byggnad. Beroende på avtalets utformning kan media (el, kyla, värme och vatten) ingå eller tillkomma som en rörlig kostnad. I de byggnader där SLU har egna investeringar tillkommer även kostnader för avskrivningar och räntor. Dessa kostnader utgör tillsammans en grundhyra som är unik för varje byggnad. För att fördela grundhyran inom en byggnad mellan olika institutioner används verksamhetsyta som grund. Vid förhyrning av lokal betalar hyresgästen även för lokalvård, inre skalskydd vid nyinstallation och lokaltjänster. Lokalvård debiteras utifrån kostnaden att vårda den lokalyta som faktiskt nyttjas. Kostnad för inre skalskydd utgörs av avskrivningar för inre passersystem och larm som institutioner själva fattat beslut om. Lokaltjänsterna finansieras genom ett lokaltjänstpåslag. Lokaltjänsterna består av: Del av outhyrda lokaler den del av outhyrda lokaler som en intern hyresvärd rimligen behöver för att till exempel kunna genomföra nödvändiga omflyttningar. Uttaget via lokaltjänstpåslaget uppgår till 4 procent av den totala grundhyran, cirka mnkr årligen. Lokaladministration, data- och teleinfrastruktur samt administration av SLU:s konst delfinansieras genom lokaltjänstpåslaget (2009: tkr) 18

19 Yttre passersystem är under uppbyggnad och kommer successivt att installeras i de flesta byggnader vid SLU:s campusområden. Kostnaden för 2009 uppgår till ungefär tkr, men kommer att öka i takt med utbyggnaden. Skälet till att dessa tjänster finansieras genom ett påslag på grundhyran är att nyttjandet förväntas samvariera med hur stor lokalyta som förhyrs. Lokaltjänstpåslaget för 2010 föreslås vara oförändrat i förhållande till 2009 och uppgå till 7,8 procents påslag på grundhyran. Det beräknas ge en intäkt på cirka tkr (2009: tkr). Undervisningslokaler Undervisningslokaler delfinansieras genom att institutionerna betalar hyra för den tid som bokas, enligt en fastställd prislista. Det ger en intäkt på omkring tkr per år. Den totala kostnaden för universitetets undervisningslokaler är dock väsentligt högre än så och beräknas uppgå till drygt tkr för Resterande delen finansieras med direkta statsanslag (se nedan). Ett skäl till att delfinansiera undervisningslokalerna genom att ta ut avgift är att skapa ett underlag som indikerar hur mycket undervisningslokaler som efterfrågas av verksamheten, detta i syfte att kunna optimera resursen undervisningslokaler vid universitetet. Prissättningen har inte beräknats med målet att täcka hela kostnaden, utan har satts så den ligger i paritet med priserna vid närliggande universitet. Timpriset ska dock vara tillräckligt högt för att skapa incitament för institutionerna att boka efter verkligt behov. Servicen i undervisningslokalerna och investeringar i desamma administreras av avdelningen för infrastruktur, men betalas av respektive fakultet (se nedan under övrigt ). Statsanslag till vissa lokaler Udda lokaler och outhyrda lokaler finansieras med statsanslag. Outhyrda lokaler innefattar hela eller delar av byggnader som är uppsagda internt och som antingen ska sägas upp mot extern hyresvärd eller användas för annan verksamhet (så kallade friställda lokaler) samt den del av undervisningslokaler som institutionerna inte förhyr. Även lokalbokningssystem och videokonferenssystem finansieras med statsanslag. Avsättning av statsanslag 2010 redovisas ovan under respektive verksamhetsgren. Uppsägning av lokaler SLU har fokuserat på att minska verksamhetsytorna för att underlätta en övergång till modernare lokaler och tillämpar därför för institutionerna mycket flexibla uppsägningsregler. Lokaler kan sägas upp vid vilken tidpunkt som helst, med vissa uppsägningstider. Avflyttningsdagen träder i kraft 6 månader efter sista dagen i den månad som kontraktet sägs upp. Uppsägningstiden om 6 månader gäller för alla typer av lokaler. Övrig ändamål Vissa gemensamma ändamål finansieras av respektive fakultet efter dialog med universitetsledning och utförande organisation. Det gäller campusbiblioteken (se närmare under bibliotek nedan), servicen i undervisningslokaler och studentdatorservice. Sammanlagt uppgår finansieringen till ungefär 46 mnkr för Dialog inför 2010 sker under hösten. 19

20 Sammanställning finansiering av gemensamma ändamål samt lokaler Tabellen nedan visar en sammanställning av finansiering av samtliga gemensamma ändamål. Tabellen är uppdelad efter finansieringsform. Huvudkategorierna universitetspåslag och statsanslag är underindelade i områden i tabellen för att närmare visa vad intäkterna används till. Övriga tre huvudrubriker gäller främst infrastrukturellt stöd och är indelade något annorlunda. Indelningen för avgiftsbelagd verksamhet är gjord efter tjänster och för statsanslag för lokaler och internhyror efter lokaltyper. Därutöver finns en rubrik för fakulteternas finansieringsansvar. Tabellen visar att kostnaden för universitetsgemensamma ändamål uppgick till tkr för Kostnaden för de ändamål som finansieras med påslag, direktavsättning av statsanslag samt avgifter utan fri konkurrens uppgick till tkr. Det är intressant att analysera dessa ändamål särskilt, eftersom resurser lyfts från kärnverksamheten för att skapa administrativt stöd för denna. Nivåerna sätts genom beslut av antingen styrelse, rektor eller universitetsdirektör, vilket innebär att institutionerna endast i liten utsträckning direkt kan påverka omfattningen. Det är således extra viktigt att användningen av dessa resurser är effektiv. Av diagrammet nedan framgår att kostnaden för dessa ändamål stod för 11,2 procent av universitetets totala kostnad år Av detta är 10,3 procent administration och 0,9 procent gemensamt bibliotek. Det är en minskning med sammanlagt 0,3 procentenheter jämfört med Enligt prognosen för 2009 och 2010 kommer andelen att vara oförändrad jämfört med 2008 och uppgå till 11,2 procent. Detta gäller under förutsättning att de avsättningar som finns redovisade i tabellen realiseras. Diagram: Kostnadsandel av universitetets kostnader avseende ändamål finansierade med påslag, direktavsättning av statsanslag och avgifter utan fri konkurrens , prognos