Handledarguiden som hjälpmedel när ditt företag ska ta emot en elev eller lärling. 4 Kalle och Sune - en guldkantad lärlingsaga

Innehåll 2 Inledning Handledarguiden som hjälpmedel när ditt företag ska ta emot en elev eller lärling. 4 Kalle och Sune - en guldkantad lärlingsaga En berättelse om hur den exemplariske handledaren Sune tar emot plåtslagareleven Kalle. 8 Förberedelser Tips på vad man bör ha tänkt och gjort inför en kommande praktik- eller lärlingsperiod på företaget. 12 På arbetsplatsen Olika sätt att presentera företaget, hur man introducerar eleven på arbetsplatsen och vad eleven kan och får börja arbeta med. 18 Utvärdering och uppföljning Det är viktigt med feed-back på sina insatser. Här är några exempel på utvärdering och uppföljning efter praktik- eller introduktionstiden. 20 Lagar och regler Sammanfattning av de viktigaste lagarna för såväl PRAO och APU som lärling, när de är på din arbetsplats. 24 Referensmaterial Presentation av mallar och hjälpmedel som finns att hämta på handledarguidens hemsida, samt tips om böcker och broschyr material i ämnet. 1

Inledning Handledarguiden när du ska ta emot en praktikant, elev eller lärling! Utbildning i plåt- och ventilationsbranschens yrken kräver praktisk och verklighetsförankrad praktik. Att det finns plåt- och ventilationsföretag som engagerar sig i elever och lärlingar är därför en förutsättning för att branschen ska leva vidare. Det handlar om att ta emot elever från grund- och gymnasieskolan för praktik och utbildning samt att anställa lärlingar för färdigutbildning efter gymnasieskolan. Oftast fungerar praktik- och lärlingsperioden mycket bra tack vare hängivna handledare och ambitiösa elever. Som handledare vill du förmodligen kunna ge dem en positiv upplevelse och en god inblick i yrket. Det är ju dessutom bra om de känner och upplever att de kan vara till nytta. Men också just därför kan det ibland kännas lite stressigt och besvärligt att ta emot elever och lärlingar. För att förbättra och förenkla mottagandet av elever och lärlingar kan du använda denna Handledarguide. Steg för steg hjälper dig guiden med sådant som är viktigt när du som handledare ska ta emot en elev eller lärling. 2

Här finns tips och råd om vilka förberedelser som bör göras, vad du bör tänka på i verkstaden och på arbetsplatsen samt hur utvärderingen och uppföljningen planeras och genomförs. Du får också en sammanställning av de lagar och regler som gäller när du tar emot minderåriga och lärlingar på ett företag och en arbetsplats. Dessutom kompletteras Handledarguiden med konkreta förslag till arbetsuppgifter som kan användas i samband med introduktion av maskiner och utrustning på verkstaden. Lärlingen ska enligt Utbildningsavtalet ha 0,5 + 0,5 dagars introduktion och först därefter får hon eller han delta i företagets produktion. Det kan vara lämpligt att först läsa och diskutera Kalle och Sune - en guldkantad lärlingsaga på sidan 4 samt gå igenom punkterna i kapitlet På arbetsplatsen på sidan 12. Därefter bör man fokusera på att noggrant, både teoretiskt och praktiskt ta del av Lagar och regler på sidan 20 och att redan nu i förberedande syfte planera hur uppföljningen ska se ut, på sidan 18. Med den här guiden till hands har du som handledare ett verktyg som ger dig goda möjligheter att göra både företag, elever och lärlingar nöjda. Som ett komplement till Guiden finns www.pvf.se/yrkesnamnden. Där finns de dokument som omnämns i guiden. Det är bara att ladda ner till din egen dator och skriva ut. Lycka till! 3

Sagan Att handleda en Kalle - en guldkantad lärlingsaga Av Niklas Angelöf, PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd För att förenkla denna berättelse kallas praktikanten/lärlingen i sagan för Kalle och ibland honom. Det står varje läsare fritt att byta både namn och kön på Kalle. Det samma gäller för handledaren Sune. Plåtslageriföretaget Plåt AB ska ta emot en lärling. Sune, en av företagets plåtslagare, har gått en handledarutbildning och anses vara den på företaget som är mest lämpad att genomföra introduktionen. Till sin hjälp har han broschyren Handledarguiden - för introduktion av elever och lärlingar, från PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd. Sune, som tar sitt uppdrag på största allvar, möter Kalle redan i dörren den första dagen. Efter att ha presenterat sig själv säger han: En del säger att det inte finns några dumma frågor. Dom har fel. Det finns en och det är den frågan som inte ställs. Var därför inte rädd för att fråga. Sedan visar Sune var Kalle har sitt klädskåp och var duschar, toaletter och fikarum finns. 4

Sune presenterar Kalle för kollegor, administrativ personal och företagsledning. Sune ger även Kalle ett papper med företagets adress och telefonnummer samt uppgifter om vem han ska ringa till om han blir sjuk och vilka tider som gäller för arbetsdagen. Sune har även skrivit ned sitt och kollegornas namn och mobilnummer på pappret. Kalle får även en pärm att samla informationsmaterial och andra saker i. När de passerar kontoret tar Sune några kopior på pappret så att Kalle kan ha ett i sin pärm tillsammans med tidssedlarna och ett att lägga i plånboken för att ha med sig när de är ute på jobb. Man vet aldrig när man kan behöva ringa någon av gubbarna eller verkstan, påpekar Sune. De går ut i verkstaden och Sune berättar att Kalle inte får använda någon maskin förrän han har fått instruktioner om hur den fungerar. Även om du har använt en likadan maskin tidigare så kan våra maskiner ha egenheter som gör dem annorlunda, berättar han. Sune instruerar Kalle hur klippsträckan på plåtklippen fungerar och låter honom göra de inställningar som är nödvändiga för att de ska få rätt tillklipp och mängd till fotplåten de behöver till bygget. Innan Kalle startar klippningen kontrollerar Sune inställningarna och berömmer Kalle för noggrannheten. Bra Kalle. Är man noggrann från tillklipp till sista knytningen så blir det enklare att jobba och resultatet blir bättre. Nu kan du trycka på startknappen! När Sune instruerat Kalle på kantmaskinen och de har programmerat den för fotplåten får Kalle bocka plåten medan Sune lastar bilen. Efter fikarasten är allt klart för avfärd. Sune säger åt Kalle att ta med sig kläder för att vara ute. Sen ger de sig iväg. Väl framme på bygget tar de hjälp av byggkranen för att få upp materialet på översta ställningsplanet. Sune visar Kalle hur man kopplar lasten, men talar samtidigt om att det är viktigt att någon som är van att koppla är med. 5

Det händer att folk både stroppar och kopplar fel. För det mesta går det bra, men ibland händer det till exempel att vinden får fatt i lasten och då regnar det livsfarliga projektiler. Är du det minsta osäker, se till att någon kunnig kontrollerar fastsättningen av lasten före lyftet. Sune ropar upp till murarna på ställningen och ber dem koppla loss lasten. Sedan parkerar de bilen och Sune förklarar att de kommer att vara där ganska mycket de närmaste veckorna och tar därför med Sune på en rundvandring. De övriga gubbarna på bygget får du hälsa på under lunchrasten, tillägger han. När Sune och Kalle kommit tillbaka till firman på eftermiddagen, hjälper Sune Kalle att fylla i tidssedeln. När de är färdiga står det; tre timmar introduktion, en timma verkstadsarbete och fyra timmar garneringsarbete. Det här ska du göra varje dag. Om man försöker göra det på fredagen så har man glömt vad man gjorde på måndagen, säger Sune. Därefter byter de båda om och Sune ger vidare instruktioner för morgondagen. I morgon bitti möts vi på samma ställe som idag. Sen gör vi en snabbrepris på introduktionen i morse och efter det ska vi in till chefen. Han ska berätta om hur man räknar på jobb och planerar ett arbete. Projektet vi ska titta på är det bygget vi var på idag. Ha det bra så ses vi i morgon. Ett par dagar senare vill Sune få Kalle att förstå vikten av små justeringar som knappt syns för ögat. Sune har bockat några plåtar med en 10 mm kant i 90 grader. Han lägger den första plåtbiten på den stålskodda bänkkanten med 10 mm kanten uppåt. Samtidigt som Sune börjar slå omkull 10 mm kanten till ett omslag med plastklubban säger han: 6

Titta här Kalle. Om jag slår med plastklubban utifrån på det här viset och gradvis höjer vinkeln tills omslaget är tillslaget så blir omslaget 12 mm i stället för10 mm. Sune visar med meterstocken att omslagets mått växt innan han tar en ny plåtbit. Om jag istället bara vinklar klubban så här, men slår nästan rakt uppifrån så blir det ett annat resultat, förklarar han och slår till omslaget och tar fram meterstocken igen. Ser du, frågar Sune. Nu blev omslaget bara 8 mm. Jag vill att du försöker göra ett omslag 8 mm, ett omslag 12 mm och ett 10 mm som avsikten var. Tänk på hur jag höll klubban och från vilken riktning jag slog. Efter 20 minuter kommer Kalle och visar sitt omslag med de tre olika storlekarna. Jättebra Kalle. Det du har gjort nu gör varje plåtslagare dagligen och varje slag slår de nästan utan att tänka, säger Sune och ger sedan Kalle ett uppdrag för morgondagen. I morgon kan du tjäna ihop till betyget MVG (mycket väl godkänd). Då ska du nämligen instruera mig i hur man får ett omslag att växa eller krympa, beroende på vilken klubbföring man använder. Du ska använda dina egna ord och förklara och visa på det sätt som känns rätt för dig. Det kommer att gå fint. Det är jag säker på, avslutar han. Den här berättelsen är helt och hållet uppdiktad - men inte orimlig. Det är oerhört viktigt att vi tar emot alla nykomlingar på bästa sätt. En nyanställd lärling har dessutom enligt Utbildningsavtalet rätt till 0,5 + 0,5 dagars introduktion. Utnyttja den tiden på bästa sätt, det är en investering i framtiden. 7

Förberedelser Information och praktiska detaljer Att ta emot en elev eller en lärling kräver förberedelser. Ju bättre förberedda företaget och du som handledare är desto mer får ni gemensamt ut av praktiken eller lärlingstiden. När vi fortsättningsvis talar om elever och lärlingar menas följande: Elev - som elev räknas grundskolans PRAO- och gymnasieskolans APU- och APL-elever. Eleven är i de flesta fall under 18 år och omyndig. Lärling - lärling är den som är anställd på företaget för sin färdigutbildning inom yrket. Lärlingen kan komma direkt från gymnasiet, en annan utbildning eller annat yrke. Lärlingen är ofta 18 år fyllda. Lärling ska enligt Utbildningsavtalet ha 0,5 + 0,5 dagars introduktion. PRAO - Praktisk arbetslivsorientering APU - Arbetsplatsförlagd utbildning APL - Arbetsplatsförlagt lärande Observera att gymnasial yrkesutbildning inom byggnadsplåtslageri och ventilation ska genomföras på ett av Yrkesnämnden godkänt sätt. Antingen genom utbildningsform A; där utbildningen sker på gymnasieskola med lämplig utrustning och lärarkompetens, eller genom utbildningsform B; där utbildningen sker växelvis i gymnasieskolan och företaget och med kompletterande utbildning i av Yrkesnämnden anvisad skola. 8

9

Varför ta emot en elev eller lärling? Lika viktigt som att ta emot elever och lärlingar är att veta varför man gör det. Kanske har ni en policy på företaget? Om inte, kan det vara värt att tänka över och skriva ner vilka skäl, förväntningar och målsättningar som finns. Till exempel för att skapa goda relationer för framtida anställningar, göra reklam för företaget, medverka i utbildningen av morgondagens plåtslagare... och så vidare. Ett klassbesök? Passa på att marknadsföra yrket och ditt företag. Fråga den ansvarige på skolan om du före praktik- eller lärlingstiden få komma på besök till skolan och klassen. Då får du dessutom möjlighet att träffa din blivande elev och kanske senare lärling. Informera alla på företaget Det är viktigt att samtliga medarbetare är medvetna om att och när en elev eller en lärling kommer att finnas på arbetsplatsen. Berätta gärna lite om eleven eller lärlingen. Namn, från vilken skola, hur länge hon eller han kommer att stanna, om det handlar om en kommande anställning och så vidare. Utse en handledare Företag som ska ta emot elever måste ha en utsedd handledare som har ansvar för eleven eller lärlingen. Kanske kommer eleven eller lärlingen dessutom att följa olika personer under olika dagar eller perioder. Se i så fall till så att alla inblandade har tagit del av Handledarguiden, samt att de är införstådda med när de har ansvar för eleven. 10

Lägg upp ett program Eleven: Praktikperioden varar oftast en eller två veckor. Gör upp en plan dag för dag som gör att eleven får möjlighet att se alla delar av arbetet. Ett förslag till en sådan plan hittar du på www.pvf.se/yrkesnamnden. Gäller det APU för en gymnasieelev görs ett program upp i samverkan med skolan. Lärlingen: Under lärlingstiden har lärlingen en avtalsreglerad rätt till 0,5 + 0,5 dagars introduktion. Använd Handledarguiden som underlag för denna introduktion. Skriv ner viktig information Förbered ett papper där viktig information finns samlad; adress och telefonnummer till företaget och kollegorna, aktuella arbetstider, påminnelse om att varje dag fylla i tidrapporten och vad som gäller vid sjukdom. Arbetskläder, skåp och lunchkuponger Se till att det finns passande arbetskläder, eventuellt en namnskylt, ett skåp och lunchkuponger om det finns en sådan förmån på företaget. Är eleven eller lärlingen en tjej, kan det krävas lite extra arrangemang när det gäller ombyte och duschar. Välkomstbrev med tider, kontaktperson, m.m. Skriv gärna ett välkomstbrev som du skickar till eleven/lärlingen. I brevet talar du om tid och plats, vad han eller hon bör ha med sig, till exempel lunch, samt vem som kommer att vara handledare. En noggrann vägbeskrivning, ska givetvis också finnas med. En mall för välkomstbrevet hittar du på www.pvf.se/yrkesnamnden 11

På arbetsplatsen Presentation av företaget och introduktion i arbetet Presentera dig själv Börja med att presentera dig själv; varför du valde det här yrket, vad dina arbetsuppgifter består av och hur länge du har jobbat på företaget. Presentera företaget Därefter kan du presentera företaget genom att gå en rundvandring på verkstad och kontor. Låt gärna dina kollegor kort berätta själva om vilka de är och vad de gör. Presentera byggplatserna Är det möjligt, ta gärna en rundtur i trakten för att visa pågående byggen och arbetsplatser eller varför inte peka ut några referensobjekt som ni på företaget är extra stolta över. Överlämna kläder och material Visa vart eleven har sitt klädskåp, överlämna arbetskläder, verktyg, papper med viktig information, lämpliga broschyrer och läromedel samt tidrapport. En lista över referensmaterial finns på sidan 24. 12

Verktygs- och säkerhetsgenomgång Gå igenom hur verktyg, skyddsutrustning och andra säkerhetsanordningar fungerar. Var noga med att tala om vilka verktyg och maskiner eleven/lärlingen måste få en specifik genomgång på, före användning. Gå igenom de lagar som gäller för elev respektive lärling. Se sid 20. Visa också var första hjälpen finns och hur den fungerar. Börja jobba Eleven/lärlingen följer nu med dig i ditt ordinarie arbete eller enligt det schema du har gjort upp. Kom ihåg att varva verkstadsarbete med arbete ute på fältet. Det är viktigt att eleven/lärlingen får ta del av hela produktionsflödet för att få en klar bild av sammanhanget. Exempel på arbetsmoment för verkstaden finns på www.pvf.se/yrkesnamnden. 13

Viktigt att informera eleven och lärlingen om: De arbetstider som företaget tillämpar, inklusive raster. Att eleven / lärlingen vid arbetstidens början ska vara omklädd och klar och att tvättning, omklädning och sådant ska klaras av efter arbetstidens slut. Hur tidrapporter fylls i och vem de ska lämnas till. Lämna gärna med ett ifyllt exempel av en tidrapport som kan fungera som mall. Vilka regler och lagar som gäller för minderåriga. Viktig information speciellt för lärlingen: Hur lönen utbetalas, visa exempel på lönebesked med kolumnförklaringar och beskriv i sammanhanget också systemet med branschens semesterkassa. Förklara vikten av att alltid anmäla sjukdom till företaget. Berätta om hur man beräknar sjuklönen på företaget och att sjukintyg ska lämnas om man är sjuk längre än en vecka. Berätta vidare om företagshälsovården, om vad som gäller vid sjukdom och övrig frånvaro. Tala även om vad som gäller för att helglön ska utgå. Förklara vad kollektivavtalet innebär. Gå igenom Arbetsmiljöverkets föreskrifter angående arbete på plåtslageri. Se sidan 20. Berätta att det finns information om kompletterande utbildning, yrkesexamen och yrkesbevis m.m på Yrkesnämndens hemsida www.pvf.se/yrkesnamnden. 14

Handledarens sju bästa verktyg För att vara en bra handledare måste du till att börja med vara stolt över ditt yrke och ditt kunnande. Kom ihåg att du är handledare för att du har något att förmedla. Här är några enkla hjälpmedel för att på ett bra sätt lära ut dina kunskaper. 1. Inlärning och utlärning Tänk på att alla lär sig på olika sätt. Prova därför gärna att lära ut ett moment med några olika metoder. Lägg tyngdpunkten på inlärandet istället för utlärandet. Hur lär sig din aktuella elev eller lärling? Du lär inte bara ut med ord, gester, röstnivå och kroppshållning. Ditt beteende och ditt sätt att vara, är en lika viktig del. 2. Träning Alla behöver träning för att bli duktiga i sitt yrke. Att ibland göra fel är en del av träningen. Uppmuntra till träning. 15

3. Repetition När du har lärt ut ett nytt moment, försök att repetera momentet följande dag. För att inte låta tjatig kan du försöka byta ordval när du repeterar. Det kan även medföra att eleven lättare tar åt sig dina kunskaper och färdigheter. 4. Återkoppling Återkoppling innebär att man får bekräftat att det man försökt förmedla har nått fram till mottagaren. Återkoppla ofta och be ofta om respons på det du har försökt att lära ut. 16

5. Beröm Beröm mycket. Man ska inte bara berömma väl utförda arbeten, utan även exempelvis initiativförmåga, frågvishet och uppmärksamhet. Så länge berömmet är ärligt är det bara att ösa på. 6. Kritik Kritik ska vara konstruktiv. Poängen med att kritisera är att få ett bättre resultat nästa gång. Tänk på hur du själv skulle vilja få kritik. 7. Kontakt Var uppmärksam på den du pratar med. Se till att du från början kan namnet på den person du ska handleda. Använd gärna namnet vid tilltal. Att exempelvis lägga handen på axeln på den man talar med ger oftast en direktare kommunikation men kan vara obehagligt för den som inte är van vid kroppskontakt. Här gäller det att vara uppmärksam och försiktig. 17

Utvärdering och uppföljning Intyg, uppskattning och erfarenheter Det finns många kul och inspirerande sätt att göra en uppföljning och utvärdering av praktik- eller lärlingstiden. Det viktigaste är att den görs. Du som handledare, företaget och eleven/lärlingen har alla nytta av att följa upp era insatser. Företaget Du kan själv skriva ner de frågor som känns angelägna eller ta hjälp av Yrkesnämndens utvärderingsfrågor. Låt eleven/lärlingen besvara frågorna i lugn och ro, och gå sedan igenom svaren tillsammans. En utvärderingsmall finns att hämta på www.pvf.se/yrkesnamnden. Ge eleven en liten gåva som tack för praktiktiden. En t-shirt, keps eller ett verktyg... Eleven bör få ett praktikintyg. Ett exempel på detta finns att hämta på www.pvf.se/yrkesnamnden. Tänk också på att det kan vara intressant att behålla kontakten för eventuellt kommande sommarjobb, jobb på andra lov eller kanske rent av en framtida anställning. 18

Eleven Eleven ska redovisa sin praktikperiod på ett eller annat sätt i skolan. Se till att få vara delaktig eller åtminstone få ta del av den. Exempel på redovisningar kan vara: Ett bild- och textcollage om företaget. Att skriva ett reportage om företaget. Att skriva praktikdagbok. Eleven kan ta med klassen på ett studiebesök hos företaget och själv guida. Att låta eleven tillverka en produkt att ta med sig till klassen för att där kunna beskriva tillverkningen. Exempel på produkter att tillverka finns också på www.pvf.se/yrkesnamnden. 19

Lagar & regler De stycken som märkts med (AFS) refererar till Arbetsmiljöverkets Författningssamling. Då AFS ständigt uppdateras rekommenderar vi att ni söker upp den senaste lydelsen av aktuell skrift på www.av.se/lagochratt/afs. För minderåriga Eleven och lärlingen ska givetvis delta i det dagliga arbete så långt det är möjligt. Men tänk på att säkerheten alltid kommer först. Minderåriga (AFS) Vad minderåriga får och inte får göra på arbetsplatsen. I Arbetsmiljöverkets Författningssamling om minderåriga finns det utförliga beskrivningar på vad som är tillåtet och inte tilllåtet när det gäller minderåriga personer. Här följer en sammanfattning av de viktigaste punkterna rörande plåtslageri- och ventilationsbranschen. Gå noggrant igenom denna sammanställning och låt eleven eller lärlingen få en egen kopia av regelverket i sin helhet, så att han eller hon kan gå tillbaka till texterna på egen hand. Observera att förbuden inte gäller i samband med utbildning som följer en av parterna fastställd läroplan. Allmänt gäller att minderårig inte får anlitas till ensamarbete som innebär påtaglig risk för kroppsskada genom olycksfall eller stark psykisk påfrestning. Den som är minderårig ska arbeta under ledning och tillsyn av lämplig person som också ser till att han/hon är medveten om riskerna. 20

Takarbeten Det är förbjudet med arbete där det finns nedstörtningsrisk och där höjden över mark eller motsvarande plan är mer än 3,5 meter. Förbudet gäller även om nedstörtningsrisken är förebyggd med livlina, liggstege eller liknande. Förbudet gäller inte om skyddsräcke eller likvärdig skyddsanordning finns. Motorredskap, lyftanordningar och tekniska anordningar Det är förbjudet med arbete som förare eller skötare av fordon och redskap så som lyftande truck samt mottorredskap avsedda för byggnads- och anläggningsarbete. Förbudet gäller även arbete som förare eller skötare av maskinellt drivna lyftanordningar så som exempelvis kran, travers och hängställning. Förbudet angående maskinellt drivna tekniska anordningar omfattar anordningar med så hög effekt eller kraft att det finns risk för skador vid kontakt med de bearbetande delarna. Exempel på redskap är gradsax, klipp- och skärmaskin, pelarborrmaskin och kantmaskin. Spikpistol och aggregat med arbetstryck på över 10 bar är också förbjudet att använda. Förbudet gäller inte om det finns skyddsåtgärder som ljusridå eller tvåhandsmanövrering. Farliga ämnen Den minderårige får inte använda farliga ämnen, kemiska produkter eller andra ämnen som kan vara allergiframkallande. Detta gäller även asbest, bly samt svetsning med gas eller el. Arbetstider Från 13 år fyllda: Arbetet får omfatta högst 7 timmar per dag och 35 timmar i veckan eller för den som fyllt 15 år 40 timmar i veckan och högst 8 timmar per dag. Arbete får inte förekomma efter klockan 20.00 eller före 06.00. Den minderårige ska varje dygn ha minst 14 timmars sammanhängande ledighet. 21

Arbetstider (forts.) Fullgjord skolplikt och fyller minst 16 år under kalenderåret: Arbetet får omfatta högst 8 timmar per dag och 40 timmar i veckan. Tiden mellan klockan 22.00 och klockan 06.00 eller tiden mellan klockan 23.00 och klockan 07.00 skall vara fri från arbete. Den minderårige ska varje dygn ha minst 12 timmars sammanhängande ledighet. Allmänna regler Följande regler gäller samtliga på företaget, alltså även den myndige lärlingen. Regelverkets författningssamling (AFS) finns i sin helhet på www.av.se/lagochratt/afs/ och ett branschanpassat regelpaket för plåtslagerier finns på www.av.se/lagochratt/regelpaket/ nrpplat.aspx. Skydds- och arbetsmiljöregler Kollektivavtalet 12, punkt 2 Arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddsskor och arbetskläder av god kvalitet, skyddsutrustning och personalutrymme med godtagbar standard. 22

Utbildningsavtalet Kollektivavtalet 10, punkt 10 Arbetsgivare eller annan handledare ska enligt Utbildningsavtalet ge den nyanställde lärlingen 0,5 + 0,5 dagars introduktion. Som hjälpmedel finns Handledarguiden. Första hjälpen och krisstöd (AFS) Regler om första hjälpen vid olycksfall och akut sjukdom. Syftar till att säkerställa åtgärder, beredskap och krisstöd. Stegar och arbetsbockar (AFS) Endast kortvarigt arbete får utföras från stegen. Reglerna gäller bärbara stegar och arbetsbockar. Ställningar (AFS) Alla som bygger ställningar måste ha utbildning. Användning av truckar (AFS) Gäller truckar, gaffelarmar samt andra lyftaggregat. Skriftlig bruksanvisning ska finnas på svenska. Nya truckar ska vara CE-märkta. Byggnads och anläggningsarbete (AFS) Bland annat angående transport av material på byggplatser samt om takarbeten. Gäller även planering och utförande av snöskottning på tak. Vibrationer (AFS) Föreskrifterna omfattar endast vibrationerna och dess hälsoeffekter. Arbetsgivare ska informera arbetstagare om risken för skada. 23

Referensmaterial Dokument som finns att hämta på www.pvf.se/yrkesnamnden Välkomstbrev Tidrapport Förslag till veckoschema för praktikant Exempel på uppgifter för verkstadsarbete Utvärderingsmall Tackbrev Kollektivavtalet 10 Utbildningsavtalet Kollektivavtalet 12, p.2, Skydds- och arbetsmiljöregler Annat referensmaterial, broschyrer och böcker som kan vara användbara vid introduktionen: Läromedel för plåtslagarutbildning finns att beställa från PVF Plåt & Vent Yrkesnämnd via www.pvf.se/yrkesnamnden_laromedel Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns på www.av.se/lagochratt/afs Broschyren Taksäkerhet kan beställas från Plåtslageriernas Riksförbund, www.plr.se 24