Årsredovisningen En sanning med variation
Bokföringsnämndens K-projekt Sedan 2004 arbetar bokföringsnämnden med att ta fram fyra kategorier av samlade regelverk (K1, K2, K3 och K4). När regelpaketen är färdiga väljer företagen som ska upprätta årsredovisning alt. årsbokslut ett heltäckande paket med redovisningsregler. På räkenskapsår som inleds efter 31 december 2013 måste mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar tillämpa något K-regelverk. Beroende på vilket regelverk som väljs kommer årsredovisningen se olika ut och ibland också visa olika resultat- och balansräkningar. Läsare av årsredovisningar måste därför kunna de grundläggande skillnaderna mellan regelverken för att kunna tolka den finansiella rapporten.
Principiella skillnader mellan K2 och K3 K3 Principbaserat Användarperspektiv Huvudregelverk Ingen inskränkning i ÅRL Koncernredovisning och särregler för juridisk person Lagtext, allmänt råd och kommentar hålls ihop. Få exempel. K2 Regelbaserat Upprättarperspektiv Förenkling som kan väljas av: Mindre aktiebolag Mindre ekonomiska föreningar Andra företagsformer så småningom Viss inskränkning i ÅRL Regler för juridisk person Lagtext och allmänt råd, kommentarer samt exempel i olika avsnitt.
Vilka företag ska tillämpa K3? Alla företag som tillämpar ÅRL (Årsredovisningslagen) när en finansiell rapport upprättas med undantag av: Mindre Aktiebolag och Ekonomiska föreningar som valt K2 Mindre företag i andra associationsformer än AB och EF som valt att ligga kvar i befintlig normgivning K2 finns i dagsläget inte för t ex Handelsbolag och Stiftelser IFRS-företag: Moderföretag i koncerner vilkens koncernredovisning upprättas enligt IFRS Noterade på NASDAQ, OMX Stockholm, NGM och Burgundy Frivilligt valt att tillämpa IFRS Dotterföretag i IFRS-koncerner
Vilka företag får tillämpa K2? Dagsläget: Mindre AB (BFNAR 2008:1) och Ekonomiska föreningar (BFNAR 2009:1) 50 anställda 40 miljoner i balansomslutning 80 miljoner i omsättning Vart och ett av de två senaste räkenskapsåren, ett gränsvärde får överskridas Så småningom: Mindre företag i andra associationsformer än AB och EF Det är tillåtet att tillämpa olika regelverk inom en koncern
Olika typer av förenklingar i K2 Tvingande förenklingar Möjliga förenklingar Gör så här
Tvingade förenklingar Tvingande förenklingar Förenklingar som har sin grund i försiktighetsprincipen - Finansiella instrument får inte värderas till verkligt värde - Egenupparbetade immateriella tillgångar får inte redovisas som tillgång - Uppskrivning, endast byggnader och mark, och till taxeringsvärde - Inga indirekta tillverkningskostnader i lager OBS! Har fastighet skrivits upp högre än taxeringsvärdet före 2014 får detta ligga kvar. Förenklingar genom färre val - Endast kostnadsslagsindelad resultaträkning - Beräkning av anskaffningsvärde Ingen uppskjuten skatt Endast legala åtaganden får redovisas som avsättning
Möjliga förenklingar Möjliga förenklingar Färre noter i årsredovisningen Färre periodiseringar, återkommande utgifter Möjligt att använda en schablonmässig metod Förenklad tidpunkt Möjlighet att redovisa på samma sätt som i skatterätten Förenklingsregler för finansiella anläggningstillgångar Förenklingsregler för avsättningar
Gör så här Gör så här Årsredovisningens utformning Tabeller med hjälp över när tex äganderätt övergår Regler om tilläggsupplysningar
Gör så här Årsredovisningens utformande Scheman för förvaltningsberättelse, RR och BR Förvaltningsberättelse (p.4.1) Resultaträkning (p. 4.3) Förkortad resultaträkning (p. 4.3 A) Balansräkning (p.4.4) Förkortad balansräkning (p. 4.4A)
Tabeller med hjälp, exempel Gör så här Försäljning av varor (p.6.5) Försäljning av anläggningstillgångar (p. 6.30) När vissa utgifter blir kostnader (p. 7.10) När utgifter för personal blir kostnader (p.7.11) När ska en tillgång redovisas (p. 9.2)
Väsentliga skillnader i praktiken Ett praktiskt exempel Mindre fastighetsaktiebolag Materiella anläggningstillgångar Uppskjuten skatt på temporära skillnader
Materiella anläggningstillgångar K2 Enhetssyn Delar av en enhet utgör tillsammans en anläggningstillgång om varje del är nödvändig för att enheten ska kunna fungera. Även delar som har ett naturligt samband och förförvas för att användas som en enhet utgör en anläggningstillgång K3 Komponentansats Förväntas skillnaden i förbrukningen av en materiell anläggningstillgångs betydande komponenter vara väsentlig, ska tillgången delas upp på dessa, och var och en av dessa komponenter skrivas av över dess nyttjandeperiod. Det är det redovisade värdet som delas upp på komponenter vid övergång till K3
Tillkommande utgifter för materiella anläggningstillgångar i K2 Byggnader och mark (10:13-10:14) - Tillbyggnad tas upp som tillgång - Ombyggnad tas upp till den del den antas höja värdet på fastigheten - Åtgärder som är nödvändiga för att återställa byggnaden i ursprungligt skick får ej aktiveras - Utgifter som får dras av direkt enligt IL (utvidgade reparationsavdraget) får kostnadsföras Övriga tillgångar (10:15) - Tillkommande utgifter ska läggas till om funktionen eller prestanda tydligt förbättras i förhållande till anskaffningstidpunkten
Tillkommande utgifter K3 Utbyte av komponenter redovisas som tillgång (17.5) Ny komponent blir ny tillgång Tillkommande utgifter som är väsentliga räknas in i tillgångens värde Löpande underhåll och reparationer kostnadsförs löpande
Exempel Mindre fastighetsaktiebolag Förutsättningar Äger en fastighet sedan 2001, anskaffningsvärde 50 Mkr Nyttjandeperiod bedömd till 100 år Skattemässigt är byggnaden ett hyreshus och värdeminskningsavdrag får göras med 2% per år Enligt komponentmetoden 3% på ursprungligt förvärv vid övergången till K3 Bokslut för 2014 Under 2014: omfattande stamrenovering om 5 Mkr färdig 1/7
Exempel Mindre fastighetsaktiebolag K3 Komponentindelning fastigheten. Stamrenoveringen ska aktiveras bedömd nyttjandeperiod 50 år Avskrivning baserat på komponentindelning K2 1 550 000 kr /år Stamrenovering ska kostnadsföras. Renovering ingen förbättring jämfört med uppförandetidpunkten. Avskrivning baserat på nyttjandeperioden 100 år 500 000 kr /år Avskrivning baserat på möjlig förenklingsregel (SKV 2 %) 1 000 000 kr/år
Exempel Mindre fastighetsaktiebolag Resultaträkning K3 K2 enl frivilliga förenklingar K2 utan frivilliga förenklingar Nettoomsättning 37 000 37 000 37 000 Rörelse kostnader Övriga externa kostnader -10 000-15 000-15 000 Stamrenoveringen får inte aktiveras enl K2 Personalkostnader -20 000-20 000-20 000 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Byggnad -1 550-1 000-500 Skillnad i avskrivning Rörelseresultat 5 450 1 000 1 500 Årets skatt -1 199-220 -220 Varav akuell skatt -220-220 -220 Varav uppskjuten skatt -979 0 0 Uppskjuten skatt på temporära skillnader Årets resultat 4 251 780 1 280
Exempel Mindre fastighetsaktiebolag Balansräkning TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar K3 K2 enl frivilliga förenklingar K2 utan frivilliga förenklingar Byggnader och mark 46 950 42 500 43 000 Skillnad i avskrivningar samt aktivering av stamrenoveringen Omsättningstillgångar Kundfordringar 3 000 3 000 3 000 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 750 750 750 Kassa och bank 1 000 1 000 1 000 Summa tillgångar 51 700 47 250 47 750 EGET KAPITAL OCH SKULDER Aktiekapital 100 100 100 Balanserad vinst eller förlust 720 2 150 2 150 Årets resultat 4 251 780 1 280 Summa 5 071 3 030 3 530 Uppskjuten skatteskuld 2 409 Uppskjuten skatt på temporära skillnader Långfristiga skulder 40 000 40 000 40 000 Kortfristiga skulder 4 220 4 220 4 220 Summa eget kapital och skulder 51 700 47 250 47 750
Fler praktiska exempel att vara vaksam på Tillverkande företag Olika sätt att värdera lager Tjänsteuppdrag Olika sätt att redovisa pågående arbeten Utvecklingsföretag Olika hantering av egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar Bolag med mycket inventarier Finns i K2 fler förenklingar Bolag med mycket stora mängder mindre transaktioner Finns i K2 förenklingar Bolag med leasade tillgångar Bolag med skattemässiga underskott temporär skillnad som föranleder uppskjuten skattefordran Med flera..
Vad kommer vi fram till? Våra exempelföretag kan välja vilket K-regelverk de vill vara i, och beroende på hur de väljer kan deras siffror se olika ut. Väljer de K2-regelverket kan de också välja att använda förenklingsregler om de vill. K3 regelverkets årsredovisning är mer informativ för en läsare av den, där talas om hur man behandlat olika poster. K2 regelverkets årsredovisning, där förutsätts läsaren vara insatt i regelverket, eller kan läsa i K2 hur man behandlat posterna, men företaget måste inte ange om man använt förenklingsregler eller ej i årsredovisningen.
Hur ser jag vilka principer bolaget valt? Läs redovisningsprinciperna. Not 1. Om frivilliga förenklingsregler använts eller ej framgår inte. Fråga! Både K2 (BFNAR 2008:1) och K3 (BFNAR 2012:1) är god redovisningssed och ger därför en rättvisande bild av företaget.