BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL



Relevanta dokument
Ekonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård

6.1 Ekonomiska förutsättningar i Primärvårdsprogrammet 2016

Bilaga Ersättning 2017

Ekonomisk reglering Vårdval Kronoberg - primärvård

(7) 6.1 Ekonomiska förutsättningar i Primärvårdsprogrammet 2015

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2012

Rutin för ersättning Hälsoval Örebro län 2017

Delårsrapport 03/2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Statusrapport Projekt - testa hur ACG kan användas inom primärvård

V\lJxC'v D,~B ~ÄIc. A-Al ~ ~'1J VOJ ~ ~ moderaterna 'ClNTr.ItPAATllT FolkpartietUberalerna Krisrdcmokr.!.term. Dalarnas sjukvård sp:ltti

Bilaga Ersättning 2017

1 (7) 6.1 Ekonomiska förutsättningar i Primärvårdsprogrammet

Bilaga Ersättning 2018

Bilaga Ersättning 2014

Ersättningsmodell för vårdcentraler 2014

Bilaga Ersättning 2019

10 Prislista för hälsoval Landstingsstyrelsen beslutar. 1. Hälsovals prislista för 2011 godkänns. Magnus Leivik (M), bilaga 10

Granskning av ersättning till privata vårdgivare

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

BILAGA 3. FÖRDELNING AV ANSVAR OCH KOSTNADER MELLAN PRIMÄRVÅRD OCH SPECIALISERAD VÅRD BAKGRUND SYFTE DEFINITIONER

6.3 Precisering av Kvalitetsmål och Täckningsgrad i Primärvårdsprogrammet 2015

Budgetinformation Finansiella förutsättningar hösten 2014

Krav- och kvalitetsbok

REVISIONSRAPPORT. Granskning av delårsbokslut och prognos 2003

Samverkansavtal mellan Örebro läns landsting och Landstinget i Östergötland avseende valfrihet över länsgräns inom primärvård

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017

Asylsökande samt papperslösa flyktingar

Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Hälsoval Region Jämtland Härjedalen Bilaga 1 Listningsregler Dnr: VVN 11/2015. Bilaga Listningsregler

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen

ERSÄTTNINGSMODELL 2017 HÄLSOVAL VÄSTERBOTTEN FASTSTÄLLD AV LANDSTINGSSTYRELSEN

Föredragningslista Sammanträdesdatum Landstingshuset, Landstingets kansli, Södra vägen 9, Halmstad

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Bilaga Ersättning 2016

Delårsrapport 02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016

Betänkandet Rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land (DS 2006:4).

PRIMÄRVÅRDSSPECIFIK UTBILDNING UTBILDNINGSMATERIAL

Kommunala pensionärsrådet Gävle kommun

REVISIONSRAPPORT. Granskning av den ekonomiska uppföljning och avtalen med privata vårdgivare. Primärvårdsnämnden i Halmstad.

Vårdval Tandvård i Kalmar Län

ERSÄTTNINGSMODELL 2018 HÄLSOVAL VÄSTERBOTTEN

Uppföljning Hälsoval Indikatorer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Månadsbokslut Förvaltning: Primärvård Månad: Mars

Hälsa på lika villor? Norrbotten Vård och läkemedel

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

ERSÄTTNINGSMODELL 2018 HÄLSOVAL VÄSTERBOTTEN

Fredric Jacobsson CMT Linköpings Universitet.

Tillsammans för bästa möjliga hälsa och jämlik vård. Primärvårdsforum 8 november 2016

Förslag till reviderat ersättningssystem för geriatrisk vård

Asylsökande samt personer utan giltigt tillstånd att vistas i Sverige

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Asylsökande samt personer utan giltigt tillstånd att vistas i Sverige

Erfarenheter av vårdvalet i Västra Götalandsregionen

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa

Hälsoval Jämtlands län

Läkemedelspeng 2015 Kapitel 8.1.2, samt Allmänläkemedel 2015

Vårdval Rehab

Ersättning per timme. Ersättning per deltagare

Planeringsdirektiv 2017

Vårdval Stockholm och nytt ersättningssystem

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Bokslutskommuniké 2016


Delårsbokslut 07/2004 Hälso- och sjukvårdsnämnden

Så styr ekonomiska ersättningsprinciper

Kvalitetsbokslut 2013

Årsrapport för privata vårdgivare på nationella taxan 2017

Förslag till riktlinjer för arvodering av landstingsövergripande uppdrag

Samverkansavtal mellan Landstinget Sörmland och Landstinget i Östergötland avseende listning över länsgräns

Information från IT-avdelningen för primärvård (PV/IT) till nyanställd personal

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Vårdval i primärvården - jämförelse av uppdrag, ersättningsprinciper och kostnadsansvar En rapport av Anders Anell m.fl

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Uppdrag och ersättning 2018

Kvalitetsbokslut 2012

Samtliga vårdgivare som har vårdavtal med landstinget skall ha handikappanpassade lokaler.

Hälso- och sjukvårdsnämndens årsbudget 2009

ERSÄTTNINGSMODELL HÄLSOVAL VÄSTERBOTTEN 2016

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Granskning återsökning kostnader från Migrationsverket

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Landstingsstyrelsen föreslås besluta att

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Krav och kvalitetsbok för Vårdval Vårdcentral 2019

Resursfördelning Region Östergötland

Nationella diabetesregistret Uppföljning av primärvården i Östergötland 2010

Uppföljning av Vårdval Stockholm

Direktiv för utredning av och förberedelse för införande av vårdval i Landstinget i Jönköpings län

Patientavgifter Landstinget Blekinge Marie Söderström

Patientavgifter för besök och behandling i Specialistsjukvård

Månadsuppföljning september 2007

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Landstingsstyrelsen

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland

Transkript:

2004-12-07 1 (6) 2005 BESKRIVNING AV PRINCIPER I PRIMÄRVÅRDENS ERSÄTTNINGSMODELL Ersättningen till primärvården består av flera delar där kapiteringsersättningen är den största (53%, exkl läkemedelsersättning). Nedan beskrivs varje del under egna rubriker. Inför varje år sker förändringar i vissa ersättningar. Ersättningarna uppdateras med nya data, korrigeras för tekniska justeringar och vissa förändringar samt räknas upp med landstingsindex (för 2005 3%). 1 1. Kapiteringsersättning Tanken med en kapiteringsersättning är att ersättningen ska överensstämma med den listning vårdcentralen har, dvs dess befolkningsansvar, kapiteringsersättning = ersättning per individ i olika åldersgrupper. Beloppen grundar sig på besöksmönster i olika åldersgrupper över hela länet. I kapiteringsersättningen ingår kostnadsansvar för inkontinenshjälpmedel och förbrukningshjälpmedel. Följande kapiteringsersättning gäller för 2005: Åldersgrupp Årlig ersättning/ individ SEK 0-6 2 336,00 7-14 670,00 15-19 704,00 20-44 819,00 45-64 1 183,00 65-74 2 138,00 75-79 3 600,00 80-5 695,00 1 Landstingsindex. Index som beslutas av Landstingsstyrelsen i Östergötland avseende kompensation till interna enheter för förväntade kostnadsökningar under kommande verksamhetsår.

2004-12-07 2 (6) 2.1 Grundersättning Grundersättningen är en kombination av olika ersättningar som har till syfte att ge vårdcentralerna en grundkompensation efter respektive enhets olika förutsättningar. Basersättning, SÄBO-ersättning, Socioekonomisk ersättning, geografiersättning och landsbygdstillägg är de ersättningar som ingår i grundersättningen. 2.1 Basersättning Basersättningen är 657 tkr i 2005 års prisnivå till varje vårdcentral. Avsikten med denna ersättning är att ge en viss kompensation för den grundstruktur som finns på varje vårdcentral. Grundtanken är att varje vårdcentral åtminstone har kostnader för 0,25 chef, 0,5 föreståndare och viss medicinsk utrustning. 2.2 SÄBO-ersättning SÄBO-ersättningen är en "omvänd" ersättning. Ju fler SÄBO-platser man har desto lägre ersättning. Anledningen till detta är att sköterskeansvaret för SÄBO ligger på kommunen istället för på landstinget. Den vårdcentral som har högst andel SÄBO-platser i förhållande till sin listade befolkning som är 75 år eller äldre får ingen ersättning alls. I förhållande till denna vårdcentral får alla andra vårdcentraler sin ersättning. Landstingets ledningsstab skickar ut en blankett inför varje årsskifte där det ska redovisas hur många särskilt boende varje vårdcentrals läkare har ansvar för. Totalbeloppet räknas årligen upp med landstingsindex. 2.3 Socioekonomisk ersättning Den socioekonomiska ersättningen består av två delar: Ersättning baserad på vårdcentralens ohälsotal. Ersättning för tolkmarkör. Ersättningen för ohälsotal bygger på data från 2001 och räknas upp årligen med landstingsindex medan ersättning för tolkmarkör är omräknad efter 2003 års utfall på tolkkostnader. 2.4 Geografi Geografiersättningen är ett sätt att kompensera de vårdcentraler som har en stor geografisk yta att täcka. Framförallt påverkas distriktssköterskornas arbete i hemmen om ytan är stor. Mer tid går åt för att ta sig till patienterna alternativt måste man ha satellitmottagningar. Geografiersättningen har delats upp i tre nivåer som ger olika ersättningar. Ersättningen beräknas utifrån en %-sats av kapiteringsersättningen. Följande nivåer finns: Tätort: 0% av kapiteringsersättningen Normal: 5% av kapiteringsersättningen Extrem: 15% av kapiteringsersättningen

2004-12-07 3 (6) Avstånd till sjukhus ingår också som en del i geografiersättningen. Här finns tre nivåer: Vårdcentraler som har 0-15 km till närmaste sjukhus Vårdcentraler som har 16-30 km till närmaste sjukhus Vårdcentraler som har mer är 30 km till sjukhus. Procentsatserna gällde 2002 och inför varje årsskifte räknas beloppen upp med landstingsindex. 2.5 Landsbygdstillägg 2001 gjorde Landstinget i Östergötland en allmänläkarsatsning. Denna satsning innebar bland annat att man skulle försöka locka läkare att söka tjänster på landsbygdsvårdcentraler. 7 vårdcentraler blev uttagna att ingå i denna del vilket innebär att på dessa vårdcentraler erhåller läkarna en högre lön i form av ett landsbygdstillägg. För att kompensera dessa vårdcentraler får de en separat ersättning. Inför varje årsskifte räknas beloppen upp med landstingsindex. 3. Täckningsgrad Ersättningen för täckningsgrad är en sammanslagning av tre olika ersättningar baserad på historiska värden från 1999. Dessa är: Vårdcentralstäckningsgrad speglar hur stor andel av vårdcentralens listade befolkning har besökt vårdcentralen (ökar ersättningen). Sjukhustäckningsgrad speglar hur stor andel av vårdcentralens listade befolkning har besökt annan vårdgivare (minskar ersättningen). Distriktskötersketäckningsgrad speglar hur mycket besök LAH gjort till vårdcentralens listade befolkning (minskar ersättningen). Inför 2005 är ersättningen uppräknad med landstingsindex. 4. Sjukgymnastik Ersättningen för sjukgymnastik bygger på historiska värden från 2002. Vårdcentraler som har detta uppdrag ersätts med ett fast belopp. Inför 2005 är ersättningen uppräknad med landstingsindex. 5. Tilläggsersättningar En del vårdcentraler har verksamhet som andra vårdcentraler inte har. För detta har via förhandlingar överenskommits om tilläggsersättningar till aktuella vårdcentraler. Exempel på sådana tilläggsåtaganden /tilläggsersättningar är: mödrahälsovård, PAH, sjukvårdsgrupp, flyktingmedicin, dagsjukvård, nattjour väster mm. Inför 2005 har beloppen räknats upp med landstingsindex.

2004-12-07 4 (6) 6. Rörliga ersättningar Rörliga ersättningar utgår för besök på vårdcentralen av utomlänspatienter, 300 kr per läkarbesök och 150 kr per sjukvårdande behandling. För tillfälliga besök, dvs besök av östgötar ej listade på vårdcentralen ersätts den vårdcentral som patienten besökt med 300 kr för ett läkarbesök och 150 kr för en sjukvårdande behandling och motsvarande avdrag görs på den vårdcentral där patienten är listad. 7. Mål o mått För 2005 finns ca 40 mkr avsatta för ersättning för mål och mått inom primärvården. Denna ersättning kommer enligt överenskommelse och beslut att utbetalas efter resultatet av genomförd uppföljning. Det är ännu inte helt klart vilka parametrar som följs upp under 2005. Under 2004 har följande parametrar följts upp, Telefontillgänglighet Medicinsk kvalitet Diagnossättning Fysisk aktivitet på recept/remiss (FaR) Inför 2005 kommer förmodligen inte parametern telefontillgänglighet att finnas kvar och inte heller den del av medicinsk kvalitet som utgörs av en enkät där målvärdet uppnås av att vårdcentralen har astmamottagning samt psykosocial kompetens. Däremot kommer registrering av diabetespatienter i nationella diabetesregistret att finnas kvar även under 2005. Diskussioner pågår om vilka parametrar som ska gälla. Mer information kommer angående detta. De konkreta parametrar som ska mätas och målvärden som ska uppnås för att ersättning ska utgå har arbetats fram av representanter för vårdcentralerna och avtalsgruppen Den ekonomiska ersättningen betalas ut vid olika tidpunkter under året. Vårdcentralerna tillåts dock att periodisera dessa förväntade intäkter (med hänsyn taget till försiktighetsprincipen). Beloppens storlek kopplas till antal listade personer på vårdcentralen. Om vårdcentralen vid mättillfället når målvärdet kommer ersättning att utbetalas.

2004-12-07 5 (6) 8. Hyrhjälpmedel From 2003 har vårdcentralerna kostnadsansvar för hyrhjälpmedel. Hyran för hyrhjälpmedel som förskrivs av sjukhuskliniker, vårdcentraler, kommuner (avser de hyrhjälpmedel som enl ÄDEL betalas av landstinget), utomläns eller av privata vårdgivare betalas av den vårdcentral där patieten är listad. HjälpmedelsCentrum debiterar dessa kostnader direkt till vårdcentralen. Ersättning för detta betalas ut i ett särskilt spår, enligt kapiteringsersättning. Ersättningen är uppräknad med landstingsindex 3%. Detta ger följande kapiteringsersättning för hyrhjälpmedel 2005: Åldersgrupp Årlig ersättning/ individ SEK 0-6 23,00 7-14 33,00 15-17 35,00 18-19 61,00 20-44 58,00 45-64 116,00 65-74 258,00 75-79 418,00 80-720,00

2004-12-07 6 (6) 8. Läkemedel Vårdcentralerna har kostnadsansvar för de allmänläkemedel som förskrivs till de listade patienterna. För de läkemedel som förskrivits av centrum/sjukhus delar vårdcentralen ansvaret för uppkomna över-/underskott med de centrum/sjukhus som förskrivit läkemedel. Ersättning för allmänläkemedel betalas ut i ett särskilt spår, enligt kapiteringsersättning där även parametern kön finns med. Följande kapiteringsersättning gäller för allmänläkemedel 2005: Åldersgrupp Årlig ersättning/ individ SEK 0-9K 192,20 0-9M 264,50 10-19K 403,90 10-19M 328,80 20-29K 752,30 20-29M 397,40 30-39K 987,30 30-39M 627,40 40-49K 1 522,00 40-49M 1 023,30 50-59K 2 408,80 50-59M 1 787,80 60-69K 3 489,90 60-69M 3 092,10 70-79K 4 304,10 70-79M 4 255,70 80-89K 5 377,20 80-89M 5 300,40 90-K 5 420,40 90-M 5 558,90