Trä- och Möbelföretagen och GS Mellan Tommy Andersson TRÄ- OCH MÖBELFÖRETAGEN GS Stockholm den 3 Stoppniöhelindustriavialets allmänna bestämmelser ändras 5 Arbetsgrupp rörande korttidsarhete, hilaga 5 5 Arbetsgrupper inom i ndustriavtalet, hiiaga 6 4 Arbetsgrupp rörande Lön- och löneformer 4 i enlighet med hilaga 3 2 Övergångshestämrnciser framgår av hilaga 2 1 Stoppmöhelindustriavtalets lägsta timlöner ni ni framgår av hilaga 1 1 februari 2012 to ni den 31 mars 2013. Avtalet om löner och allmänna anställningsvillkor gäller för tiden fr.o.m. den allmänna anstäl ln i ngsvi Il kor. stoppmöhelindustriavtal med nedan angivna ändringar och tillägg avseende löner och Trä- och Möhelföretagen (TMF) och GS enas om att prolongera nu gällande ÖVERENSKOMMELSE - STOPPMÖBELINDUSTRIAVTALET
ivlinimitimlöner fr. o. m. den 1 februari 2012 t o m 31 mars 2013. 3. Tidlöner A. Lägsta timlöner och ersättningar mm fr o m den 1 februari 2012 Sernesterlönen 1259 kronor respekuve 957 kronor avser 2012-04-01 2013-03-31. Protokollsanteckning arbetstiden. För deltidsarbetare ändras beloppet 1259 kronor respektive 957 kronor i proportion till vuxna arbetare och 957 kronor för minderåriga. Sernesierlönen per betald sernesterdag skall dock uppgå till lägst 1259 kronor för Mom 5. Timavlönade arbetare. 6 Semester Ej fyllda 18 år 7905 Ferlearbetare och praktikanter 8670 Ej fyllda 18 år Grupp 3 10840 Grupp 2 11555 Grupp 1 12030 1 februari 2012 Beloppen ändras ijli Mom 1. Bilaga 1
vuxna arbetare och 957 kronor för minderäriga. Sernesterlönen per betald semesterdag skall dock uppgå till lägst 1259 kronor för Semesterlön. a) Semesterlön, sernesterersättning m m. 2 3808 4 5318 6 7747 5 6262 3 4336 1 3203 Utbildningshalvår Lägsta timlön Bilaga 7 Lärlingslöner Beloppet 3350 öre höjs till 3440 öre Beloppet 2072 öre höjs till 2130 öre Beloppet 2815 öre höjs till 2890 öre Beloppet 6425 öre höjs till 6600 öre Beloppet 4145 öre höjs till 4260 öre 8 Arbete på övertid och på kvällar, nätter samt helger (mom 1 och 2) Semesterlönen 1259 kronor respektive 957 kronor avser 2012-04-01 2013-03-31. Protokollsanteckning För deltidsarbetare ändras beloppet 1259 kronor respektive 957 kronor i proportion till arbetstiden. Mom 6 Månadsavlönade arbetare
arhetsuppgifterna och den enskilda arbetarens sätt att uppfylla dessa. Lönesättningen skall vara differentierad efter individuella eller andra grunder. Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i A Löneprinciper Övergångsbestiimmelser Lönedifferentieringen förutsätts ske på sådant sätt alt möjlighet till och intresse för arbetsuppgifterstimuleras. Ett viktigt inslag i ett sådant system är utarbetande av utbildning och kompctenshöjning samt vilja att påta sig mer kvalificerade lönesättningsarhetet. kompetenskravbeskrivningar som skapar trovärdighet och stadga i (mångkunnighet) och djupkunnande (specialistkompetens). En viktig fråga vid dessa avvägningar är att finna en balans mellan breddkunnande uppstår en löncstruktur med en rättvis lönedifferentiering mellan de enskilda arbetarna. Dessa grundläggande principer skall tillämpas så att det för arbetarna vid företaget översyn av de faktorer som skall tillmätas betydelse vid lönesättningen. Diskriminerande eller andra sakligt omotiverade skillnader i löner eller andra anställningsvillkor mellan anställda skall inte förekomma. Detta kan hl a innebära en eller på annat sätt sakligt omotiverade löneskillnader förekommer. De lokala parterna skall inför löneförhandlingarna analysera om diskriminerande Även marknadskrafterna påverkar löneavvägningen. och duglighet. Lönen bör öka med stigande ansvar och svårighetsgrad och med arhetarens prestation idérikedom och innovationskraft skall beaktas vid lönesättningen. Ledningsförmåga, omdöme och initiativ, ekonomiskt ansvar, samarbetsförmäga samt Bilaga 2
B Löneökningar enligt avtalet Den 1 februari 2012: Utgående löner höjs generellt med 186 öre per timme. Företagspott Till de lokala parternas förfogande ställs en företagspott på 187 öre per timme. Potten fördelas vid varje företag efter lokal överenskommelse. Vid fördelningen skall särskilt beaktas sådana tidlöner och ackord för vilka höjning kan anses motiverad med hänsyn till prestation och Cörijänstutveckling eller eljest för att få halans i lönesäuningen. Kan de lokala parterna inte enas om hur potten skall fördels kan pan hiinskjtila frågan till central förhandling. Vid höjning av vecko- och månadslöner används faktorerna 40 respektive 175.
företaget underrättats om att aktuell lönerevision är genomförd. Om arbetaren revisionsti Il Calle. till företaget anmäla sitt krav härpå senast inom två månader efter del arbetarna vid lön. Innestående retroaktiv lönehöjning tillförs företagspotten vid nästkommande lönerevisionen eller senare och ej har fätt lönehöjning enligt löneuppgörelsen skall han försummar detta, medför denna löneuppgörelse ej längre räti för honom till retroaktiv 1 Om en arbetare har slutat sin anställning vid Lidpunkten för den lokala anställda med likartade arbetsuppgifter. lönerevisionstillfället och tillerkännas motsvarande löneutveckling som andra 4. En anställd som är eller varit föräldraledig skall vara med vid det ordinarie - med med 0,25 procent under avtalsperioden som börjar den 1 februari 2012 och 0,07 procent under den första lönerevisionsperioden som infaller efter den 31 2010 konstaterades att det äterstud 0.32 % som en avräkningspost, samt au den arbetarnas pensioner, varvid angavs att avräkningen skulle ske linjärt i avräkningen inte skulle slutbehandlas under den avtalsperioden. Parterna kan därför konstatera att det alltjämi återstår 0,32 pmcent som en avräkningspost. Parterna är överens om att linjär avräkning skall ske mot lön. kostnadskalkylen från och med 2007 med 0.16 procent per år. 1 avtalsuppgörelsen för arbetarnas pensioner si uthehandlad. mars 2013. Sedan full avräkning skett av avräkningsposten 0,32 procent är kostnaden för 3. 1 avtalsuppgörelsen 2007 schahlonheräknades kostnaden för förbättringar av det språkligt och redaktionellt. 2. Parterna tillsätter en arbetsgrupp med syfte att modernisera avtalet samt se över C Ovrigt
I!fl xx
stoppmöhelindustrierna hösten 2011 har yrkanden avseende lön och lönesystem Under förhandlingarna om nya kollektivavtal för trä- respektive Bakgrund DIREKTIV - ARBETSGRUPP FÖR LÖN OCH LÖNEFRÅGOR det lokala lönearhetet. Där så är möjligt bör lokala lönesystem eftersträvas. En vikt i denna hantering är bland annat de centrala överenskommelsernas tillgängliga skall vidare belysa relationen mellan centrala kollektivavtal och lokala lönesvstcm av stor vikt att den lokala löneprocessen är överskådlig och lättillgänglig. Gruppen gemensamma intentioner förstås och återspeglas i den lokala hanteringen. Frågor av produktivitetsutveckling och medarhetarnas prestationer och utveckling. Det är vidare Trä- och stoppmöbelindustriavtalen bygger pä en samsyn om vikten av parternas roll i framgångsrik medlemsnära Lönesättning förutsätter dock att de centrala parternas nivåer samt dessas samband med företagens lönsamhet, fortsatta konkurrenskraft, Arbetet Lokal enighet eftersträvas i frågor rörande lönesättning och lönerevision Lönesättningen ska vara differentierad cfter individuella eller andra grtinder. Lönediflrentiering skall utgöra en drivkraft till utbildning och Lönesättningcn skall vara objektivt och väl motiverad. Lokala Förutsättningar skall återspeglas i lönesättningen göra för att öka lönen Löneprinciper skall bidra till såväl företagets som den enskilda individens utveckling. Diskriminerande inslag i lönesättning kan inte accepteras Medarbetare ska veta på vilka grunder lönen satts och vad medarbetaren kan kompetenshöjning samt att vilja påla sig mer kvalificerade arbetsuppgifter att i en arbetsgrupp göra en översyn av det angivna regelverket samt om så är möjligt övergångshestämmelser bygger på har det noterats att den lokala tillämpningen parter ställer sig bakom de löneprinciper som såväl kollektivavtal som inlämnats från såväl arbetsgivare- som från arbetstagarehäll. Yrkanden har haft ackord och ackordssystem förevarit. Mot bakgrund av delta är parterna nu överens om lönearhete. Parternas respektive uppfattning visar att det finns ett förändringsbehov. Till grund för arbetsgruppens arbete ligger bland annal Följande gemensamma materiellt olika innehåll. Under förhandlingarna har parterna kunnat konstatera ett missnöje med den praktiska hanteringen av nuvarande lönesystem. Aven om bägge behöver ses över och kanske förstärkas. Mellan parterna har även diskussioner kring Parternas respektive uppfattning kring behoven skall ges utrymme i gruppens arbete. gemensamt utarbeta riktlinjer, kriterier och verktyg för ett framgångsrikt lokalt utgångspunkter. Bilaga 4
stoppmöhelindustriavtalen. Par erna skall i arbetet sträva efter kunskapsinhämining förutsättningarna. Om enighet kan uppnås skall gruppen ta fram förslag till nya löneprinciper. Parterna är överens om att utforma gemensamma kommentarer material som kan vara storlekskategorier samt övriga relevanta omständigheter som kan spela in för de lokala från olika branscher som omfattas av avtalen. Vidare skall i arbetet hänsyn tas till olika respektive avtalssekreterare och förerädare för medlernsföretag samt lokala fackliga representanter. Styr/referensgruppen skall följa arbetsgruppens arbete och i förekommande fall ge förslag eller synpunkter på det fortlöpande arhetet. Till arbetsgruppen skall knytas en styr/referensgrupp bestående av förhandlingschef annan industri eller övriga branscher parterna finner relevanta. inhämtning från egna branscher och system. Bland annat kan vägledning sökas från 1 arbetet med framtagande av riktlinjer, kriterier och andra verktyg skall inte bara ingå arhete. stödiande för (le lokala parterna under förutsättning att samsyn kan nås i ovan angivet samt ingåendet och upphörandet av lokala lönesystern. Dc centrala parterna skall därför gemensamt inhämta kunskaper om hanteringen av den lokala löneprocessen på arbetsplatser som omfattas av trä- respektive
Bilaga 5 Arbetsgrupp rörande korttidsarbete Utgångspunkter Svensk industri liksom industrin i övriga Europa upplevde en djup kris under slutet av 2008 och under åren därefter. Krisen drabbade företag och anställda med stor kraft. Som en följd av krisen ökade antalet uppsägningar dramatiskt inom industrin; (otalt minskade de anställda med too 000 personer. Systern för korttidsarbete finns i stora delar av Europa. Ett system är under utarbetande även i Sverige mot bakgrund bl a av erfarenheterna av finanskrisen. Parterna är överens om att ett system för korttidsarbete är viktigt för företagens konkurrenskraft i en eventuell kommande kris.. Ett sådant system bedöms dock inte vara på plats i bo rjan av 2012 utan snarare omkring halvårsskiftet eller senare delen av det året. 1 händelse av att den svenska industrin dessförinnan skulle komma att drabbas av en djup efterfrågekris. så är parterna överens om att brygglösningar är önskvärda. Arbetsgruppen skall genomföra en översyn och analys av tidigare överenskommelser som träffats på arbetsmarknaden. Uppdrag Arbetsgruppen ska utrcda förutsättningarna för samt lägga avlalsförsiag tull reella brygglösningar 1 avvaktan på att ett system för korttidsarhete införs. Parterna är överens om att företag ska kunna använda sig av föreligger en krissituation som omfattar brygglösningar förhundsavtalsområdet sådan omfattning att den påverkar arbetsmarknaden samt att denna kris ifall det och som är av kännetecknas av ett djupt fall i efterfrågan (dvs ej strukturkris) och kan bedömas vara kortvarig.
Arbetsgruppen ska bedriva sitt arbete skyndsamt och det ska vara klart senast under januari 2012.1 arbetsgruppen ska delta en företrädare från respektive organisation. Arbetet bedrivs gemensamt för GFF, Skogsindustrierna, SLA Skog och TMP. Arbetsgruppen ska ha en särskild sekreterare: Andreas Edenman, Arhio. Arbetsgruppen ska vid behov använda expertis inom det ekonomiska området.
Bidraget till företagshälsovården Parterna inom industrin är överens om att det är viktigt att arhetsgivaren vid behov har statliga bidraget till företagshälsovården enligt förordning 2009:1423, i sin nuvarande utformning inte i nämnvärd utsträckning kommit att uppnlt sitt syfte; att stärka den företagsnära sjukvården och stimulera till tidiga insatser/åtgärder för att individen snabbt ska kunna återgå i arbete. tillgång till professionellt stöd, via företagshälsovården eller via andra aktörer, såväl i det förebyggande som i det rehabiliterande arbetet. Parterna gör bedömningen att det och forskningsprojekt via AFA Försäkring. lättare ska kunna få tag på relevant arbetsmiljökompetens. Frågan har väckts om ett försöka bistå företagen och skyddsomhuden med relevant arbetsmiljökompetens, t ex genom att initiera informations och utbildningsprojekt via Prevent samt titvecklings Det noteras att i parternas löpande samverkan finns goda möjligheter att pä olika sätt få ur relevant arbetsmiljöforskning för praktisk tillämpning. Ovrigt hl.a. det perspektivet överväga vilken roll AFA Försäkring och Prevent kan ha för att s.k. nationellt kunskapscentrum skulle kunna addera värde i sammanhanget och utgöra en brygga mellan forskare och praktiker inom arhetsmiljöområdet. Parterna ska med Stärka arbetsmiljökompetensen Parterna är överens om att verka för att företagen tillsammans med skyddsomhuden bedöms föreligga avser parterna att under avtalsperioden ta fram en sådan vägledning. Rehabilitering Parterna avser att även fortsättningsvis ägna rehahiliteringsarhete och rehabiliteringsked jan uppmärksamhet genom att följa utvecklingen på området. Parterna kommer att undersöka behovet av en praktisk vägledning för hur de lokala parterna kan arbeta systematiskt med arhetsanpassning och rehabilitering. Om behov behov av stöd till företagen vad gäller att utveckla kompetens vid upphandling av Vidare kommer par erna även fortsättningsvis att undersöka eventuella ytterligare företagshälsovård eller liknande tjänster. Prevents skrift Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster är en viktig resurs och utgångspunkt i detta arbete. Aven uthildningar Köp av arbetsmiljö- och hälsotjänster och serninarier kan komma ifråga. med rehabilitering och förebyggande insatser. av regering och riksdag avsatta medlen ska komma till större nytta i företagens arbete förslag till förändring av nuvarande modell för bidraget. Målsättningen ska vara att de statliga bidraget till företagshälsovården och att, om möjligt, gemensamt utarbeta ett Parterna har mot ovan beskrivna bakgrund för avsikt att följa utvecklingen av det Bhlaga 6