Miljöfarlig verksamhet i skärgården - påverkas enskilda brunnar?

Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Miljöfarlig verksamhet i skärgården - påverkas enskilda brunnar? Frida Lundberg Examensarbete i miljöskydd och hälsoskydd Stockholms universitet 2010

Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Stockholms universitet Examensarbete av Frida Lundberg INSTITUTIONENS FÖRORD Denna uppsats är utförd som ett examensarbete vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. Examensarbetet ingår som en kurs inom magisterutbildningen Miljö- och hälsoskydd, 60 högskolepoäng. Examensarbetets omfattning är 15 högskolepoäng (ca 10 veckors heltidsstudier). Handledare för examensarbetet har varit universitetslektor Wolter Arnberg, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi och Lena Ahlgren, Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. Författaren är ensam ansvarig för examensarbetets innehåll. Stockholm i augusti 2010 Anders Nordström universitetslektor, kursansvarig

Miljöfarlig verksamhet i skärgården påverkas enskilda brunnar? Abstract Vaxholm is a municipality in the Stockholm archipelago where approximately 20 % of the inhabitants have private drinking water wells. Since water from private wells is not regularly tested protecting the ground water is important to prevent health problems in these areas. A previous study also identified several unprotected valuable habitats in Vaxholm. Although no large industries are found in the area there are a number of smaller environmentally hazardous activities, including filling stations, shipyards, repair shops and wastewater treatment facilities. The aim of this study was to find a method for identifying areas where spillage could pollute drinking water sources or sensitive habitats. The method was implemented on environmentally hazardous activities in Vaxholm. The risk of negative effects was assessed by studying the location and altitude of each activity in relation to the sensitive areas. The study identified 11 activities that could lead to contamination of drinking water sources. None of the sensitive habitats in the study seemed to be at risk of negative effects from the examined activities. i

Innehållsförteckning Frida Lundberg Abstract... i Innehållsförteckning... ii Inledning... 1 Syfte... 1 Bakgrund... 2 Dricksvatten... 2 Skyddsvärda områden... 3 Grundvattnets sårbarhet... 4 Föroreningar i mark... 4 Miljöfarlig verksamhet... 5 Material och metod... 7 Resultat... 8 Enskilda vattentäkter... 8 Skyddsvärda områden... 13 Diskussion... 16 Slutsats... 16 Tack... 17 Referenser... 18 Bilaga 1... 19 ii

Miljöfarlig verksamhet i skärgården påverkas enskilda brunnar? Inledning Denna rapport utgör mitt examensarbete i miljö- och hälsoskydd vid Stockholms Universitet. I studien har jag undersökt om miljöfarlig verksamhet i Vaxholm kan förorena enskilda vattentäkter samt sammanställt den information som behövs för att ta reda på detta. Arbetet utfördes under vårterminen 2010 vid Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd (SRMH). Vaxholms stad är en liten kommun i Stockholms skärgård som enligt Statistiska Centralbyrån, 2010, har 11 000 invånare. Vaxholm är en knutpunkt för båttrafiken i mellersta och norra skärgården och merparten av den miljöfarliga verksamheten i området är kopplad till båtar. Här finns bland annat varv, hamnar, bensinstationer och motorverkstäder. Omkring 20 % av hushållen i Vaxholm har egen brunn (Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd, 2008). De geologiska förutsättningarna i skärgården gör att tillgången på sötvatten är begränsad. Inflyttning och omvandling av fritidshus för permanent boende medför dessutom ett ökat uttag av dricksvatten. Saltvatteninträngning är därför ett vanligt problem i området. De vanligaste kvalitetsproblemen i enskilda vattentäkter är bakterier från avloppsanläggningar och höga halter av naturligt förekommande metaller. Kemikalier från miljöfarlig verksamhet kan också påverka grundvattnet genom utsläpp, brand eller olyckor. Även låga halter av kemikalier och tungmetaller i dricksvatten kan på sikt leda till hälsoproblem. Det är varje brunnsägares ansvar att vattnet lever upp till de krav som ställs i miljöbalken. Trots det är det få brunnsägare som regelbundet kontrollerar vattnets kvalitet. I en nationell kartläggning från 2007 kunde endast vattnet från var femte enskild vattentäkt klassas som tjänligt utan anmärkning (Socialstyrelsen, 2008). Eftersom vatten från enskilda vattentäkter sällan renas eller provtas är förebyggande åtgärder för god grundvattenkvalitet särskilt viktiga i dessa områden. Ansvaret för tillsyn av miljöfarlig verksamhet och enskilda vattentäkter i Vaxholm ligger på Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor (SRMH). SRMH är sedan 2007 den gemensamma miljöoch hälsoskyddsmyndigheten för Danderyd, Täby och Vaxholm. Förutom de enskilda vattentäkterna finns områden med höga naturvärden i kommunen som i dagsläget saknar formellt skydd. I denna studie undersöktes vilka pågående miljöfarliga verksamheter i Vaxholm som kan utgöra en risk för enskilda vattentäkter och skyddsvärda områden. Resultatet är tänkt som ett underlag vid prioritering av miljöfarlig verksamhet för inventering och tillsyn. Det kan också vara användbart som underlag för information till brunnsägare om provtagning av dricksvatten och vid anslutning till kommunalt vatten. Syfte Syftet med studien var dels att identifiera områden där utsläpp kunde påverka vattentäkter eller skyddsvärd natur samt att sammanställa det underlag som behövs för en sådan studie. Endast pågående verksamheter där kommunen hade tillsynsansvar inkluderades i studien. 1

Frida Lundberg Bakgrund I följande avsnitt beskrivs dricksvattensituationen, identifierade natur- och rekreationsvärden i Vaxholm, betydelsen av markens och föroreningens egenskaper för spridning samt huvudsakliga risker förknippade med de miljöfarliga verksamheter som pågår i kommunen. Dricksvatten På Vaxholms 57 bebodda öar finns omkring 1500 hushåll och 10 samfälligheter som tar sitt vatten från egna vattentäkter (Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd, 2008). Resterande 80 % av hushållen är anslutna till det kommunala ledningsnätet med vatten från Görvälnverket i Mälaren (Roslagsvatten, 2010). Andelen fastigheter som tar vatten från egen brunn skiljer sig mellan olika områden i kommunen. På Vaxön, Kullön och Edö Tallholma är samtliga fastigheter anslutna till kommunalt vatten. Resarö, Edholma, Stegesund, Skarpö, Rindö, Bogesundslandet och Storholmen är delvis anslutna. Resterande öar, inklusive Ramsö, Skogsö och Tynningö saknar tillgång till det kommunala vattennätet 1. Figur 1 visar Vaxholms stad med namn på de största öarna. Figur 1. Översiktlig karta över Vaxholms stad med namn på de största öarna. Skärgården har generellt dåliga förutsättningar för grundvattenuttag. Naturen domineras av hällmark med tunna, näringsfattiga jordlager på urberg. Avsaknaden av sjöar och andra reservoarer gör att sötvatten främst förekommer i berggrundens sprickor. Vattenförande sprickor utgör vanligtvis mindre än 0,05 procent av bergets massa. Lagringsmöjligheten i berg är alltså en begränsande faktor för grundvattenuttag. Ett stort problem är också att vattenförbrukningen i skärgården är störst under sommaren då ingen nybildning av grundvatten sker. Detta kan leda till torrlagda brunnar eller saltvatteninträngning även i områden där tillgången täcker behovet räknat på ett helt år (von Numers, 2000). 1 Lars Lindqvist och Lars Holmqvist, hälsoskyddsinspektörer vid Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd med tillsynsansvar för enskilt dricksvatten 2

Miljöfarlig verksamhet i skärgården påverkas enskilda brunnar? Ett annat vanligt problem med dricksvattnet i skärgården är föroreningar från avlopp. Tomterna ligger relativt tätt och normalt finns både egen vattenförsörjning och avloppsrening inom varje fastighet. Många av dessa reningsanläggningar är i dåligt skick. SRMH arbetar därför kontinuerligt med inventering och tillsyn av enskilda avloppsanläggningar (Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd, 2010). Det juridiska och fysiska skyddet är oftast sämre för enskilda än allmänna vattentäkter. Avsaknad av vattenskyddsområden, rening och kvalitetskontroller ökar risken att exempelvis vägsaltning, jordbruk och annan verksamhet påverkar dricksvattnets kvalitet (Maxe, 2007). Skyddsvärda områden Vaxholm har för närvarande ett naturreservat, Kullö naturreservat som bildades 2005 (Vaxholms stad, 2010). Planer finns också på att omvandla en stor del av Bogesundslandet till naturreservat (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2008). Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor har tidigare inventerat oskyddade skyddsvärda områden i Danderyd, Täby och Vaxholm (Grundin, 2009). Inventeringen pekade ut 37 områden i Vaxholms stad, varav 27 hade höga naturvärden. De övriga ansågs viktiga för friluftsliv och rekreation. Områden viktiga för friluftslivet bör framför allt skyddas mot exploatering. Där höga naturvärden hittats kan extra skyddsåtgärder för miljöfarlig verksamhet vara motiverade. Identifierade områden redovisas översiktligt i Figur 2. De befintliga och blivande naturreservaten är också markerade på kartan. Områden där inga särskilda skyddsvärden hittats är vita på kartan. Figur 2. Naturreservat och skyddsvärda områden i Vaxholm. 3

Grundvattnets sårbarhet Frida Lundberg Begreppet sårbarhet används ofta för att beskriva motståndskraften mot skador för olika samhällsfunktioner (Johansson, 2009). Grundvattnets sårbarhet beror på områdets geologiska, hydrologiska och kemiska egenskaper. Kunskap om sårbarhet är grundläggande för att förebygga föroreningsspridning i den fysiska planeringen, för riskbedömningar av redan förorenad mark och för att begränsa skador på miljön vid olyckor. Att förutsäga exakt hur en förorening kommer att sprida sig är förstås mycket svårt. Genom att utgå ifrån tillgängliga data om berggrund och jordarter går det däremot att få en uppfattning om spridningsförutsättningar (Maxe och Johansson, 1998). En metod för att bedöma grundvattnets sårbarhet har beskrivits och utvärderats i en rapport från Naturvårdsverket (Maxe och Johansson, 1998). Metoden syftar till att dela in marken i en av fyra sårbarhetsklasser utifrån platsens hydrogeologiska miljö. Platser där föroreningar riskerar att nå berggrunden eller grundvattenytan på mindre än ett dygn, exempelvis kalt berg, grus eller sandavlagringar, bedöms vara extremt sårbara. Moränjordar har hög sårbarhet medan tunnare lager lera, silt och torv klassas som måttligt sårbara. Den lägsta sårbarhetsklassen tilldelas områden täckta av ett minst två meter tjockt lager lera eller torv med en uppskattad infiltrationstid på mer än ett år. Sveriges Geologiska Undersökning har använt sig av liknande metoder vid framtagning av sårbarhetskartor för grundvatten (Thorsbrink et al, 2009). Eftersom sanering av grundvatten i berggrunden är mycket svår bör saneringsåtgärder utföras innan en förorening sprids dit. Att en förorening kan nå berggrunden är dock inte detsamma som att den förorenar grundvattnet. Spridningen beror på föroreningens egenskaper, grundvattenströmningen och bergets sprickighet. Grundvattnets yta följer i grova drag markytan. Höjdskillnader i terrängen bildar en tryckgradient som gör att vattnet strömmar från högre till lägre mark vilket i sin tur skapar in- och utströmningsområden i landskapet (Bergil et al, 2004). Generellt är risken för förorening av grundvattnet högre i inströmningsområden. I berg är föroreningsspridningen svårare att förutsäga då sprickornas förekomst och egenskaper avgör hur grundvattnet rör sig (Whitlock, 2008). Föroreningar i mark När det gäller föroreningar i mark och vatten brukar ämnena klassificeras utifrån sina spridningsegenskaper. En vanlig indelning är vattenlösliga ämnen, adsorberande ämnen, flytande och sjunkande vätskor (Sundqvist et al, 2009). Till vattenlösliga föroreningar räknas framför allt oorganiska joner men även många organiska bekämpningsmedel och vissa tillsatsämnen i petroleumprodukter. Om utsläpp av ett vattenlösligt ämne sker i ett utströmningsområde kommer spridningen främst ske längs markytan. I ett inströmningsområde kan dessa föroreningar spridas med grundvattnet, så kallad advektion. Spridningshastigheten bestäms av grundvattnets strömningshastighet, eventuellt begränsat av en viss adsorption till fasta ytor. Adsorberande ämnen fastnar på partiklar i marken och sprids oftast mycket långsamt. Vattenlösligheten påverkas dock av grundvattnets kemi och förändringar i omgivningen kan leda till en ökad urlakning från förorenade områden. Ämnen kan också spridas bundet till partiklar i grundvattnet. Hit räknas de flesta tungmetaller, polyaromatiska kolväten, PCB och dioxiner. Tungmetaller är den vanligaste typen av markföroreningar men fastläggningen gör att de sällan sprids till berg eller grundvatten (Sundqvist et al, 2009). Flytande vätskor, det vill säga vätskor vars densitet är lägre än vatten, bildar ett skikt på grundvattenytan och sprids därefter i huvudsak horisontellt. De flesta flytande vätskor innehåller dock ämnen som löser sig och sprids med vattnet. Bensin, diesel och de flesta lösningsmedel hör till den här gruppen som ofta benämns light non-aqueous phase liquids (LNAPL). 4

Miljöfarlig verksamhet i skärgården påverkas enskilda brunnar? Sjunkande vätskor, eller dense non-aqueous phase liquids (DNAPL), sprids nedåt som fri fas. Vätskorna har ofta lägre viskositet än vatten och kan spridas mycket snabbt. Transporten följer lågpermeabla lager i marken och kan därför spridas över mycket stora områden, även mot grundvattenströmmen. Förorening som avsätts i markens porer och ansamlas i bergytans lågpunkter kan sedan förorena grundvatten under mycket lång tid. Klorerade lösningsmedel, fenoler och alkylbensener hör till denna besvärliga föroreningsgrupp (Sundqvist et al, 2009). Miljöfarlig verksamhet Verksamhet som kan vara skadlig för människors hälsa eller miljön regleras i miljöbalken. Grunden för lagstiftningen är de allmänna hänsynsreglerna. De innebär bland annat att verksamhetsutövaren är skyldig att skaffa sig kunskap och vidta de åtgärder som behövs för att skydda människor och miljö (Rubenson, 2008). För de flesta miljöfarliga verksamheter är det kommunens miljönämnder som kontrollerar att reglerna i miljölagstiftningen följs. I Vaxholm är det alltså SRMH som bedriver tillsyn och hanterar anmälningar, tillståndsansökningar med mera rörande miljöfarlig verksamhet. Nedan följer en beskrivning av de miljöfarliga verksamheter som förekommer i Vaxholms stad. Avloppsreningsverk Det finns en mängd olika tekniker för rening av avloppsvatten. Kommunala reningsverk brukar bestå av mekanisk, biologisk och kemisk rening samt slamhantering. I det kemiska reningssteget tillsätts fällningskemikalier med aluminium-, järn- eller kalciumjoner för att fälla ut fosfor. Biologisk rening används för att bryta ner organiskt material och för reduktion av kväve. Slammet som bildas i processerna innehåller ofta patogener och olika föroreningar. Utgående renat vatten har vanligtvis förhöjda halter kväve, fosfor och metaller (Persson, 2005). I enskilda avloppsanläggningar används vanligen slamavskiljning och markinfiltration eller markbädd. En markbädd måste anläggas om marken antingen är för permeabel för att reningsprocesserna ska hinna fungera innan vattnet når grundvattenytan eller för tät, vilket kräver en stor yta för att få tillräcklig kapacitet (Persson, 2005). Den största risken med enskilda avloppsanläggningar är spridning av bakterier till grundvattnet. Generellt gäller att avståndet mellan infiltrationsbädden och grundvattnets högsta nivå ska vara minst en meter och att det ska ta minst två månader för grundvattnet att nå närliggande dricksvattentäkter (Naturvårdsverket, 2006). Bensinstationer Bensinstationer kan påverka omgivningen genom utsläpp till mark, vatten och luft. Marken under bensinstationer är ofta förorenad av drivmedel och oljor. Lättflyktiga kolväten som avges till luften innebär en hälsorisk för dem som vistas i området. Hanteringen av drivmedel och diverse kemikalier medför också en risk för bränder och explosioner. Trafiken kring en bensinstation kan störa omgivningen genom avgaser, buller och ljus, särskilt nattetid (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000). Bilvårdsanläggningar Många olika verksamheter återfinns inom branschen bilvårdsanläggningar. I Vaxholm är flertalet av dessa verksamheter inriktade på service och reparationer av båtmotorer. Vanligt förekommande processer inkluderar mekaniska reparationer, oljebyten, tvätt, avfettning, rostskyddsbehandling och smörjning. Verkstäderna hanterar alltså en mängd olika produkter och kemikalier. Saknas tillräckliga skyddsåtgärder kan området kring verksamheten vara förorenat av drivmedel, oljor, avfettningsmedel och lösningsmedel (Holmberg och Andersson, 2003). 5

Förbränningsanläggningar Frida Lundberg Hanteringen av bränsle vid oljeeldade pannor kan medföra risk för utsläpp till mark och vatten. Den huvudsakliga miljöpåverkan från förbränningsanläggningar är dock utsläpp av luftföroreningar som stoft, svaveloxider, kväveoxider, koldioxid och flyktiga kolväten. Beroende på vilken typ av bränsle och förbränningsteknik som används har utsläppen olika sammansättning (Persson, 2005). För att minska utsläppen används normalt flera olika tekniska lösningar, till exempel bränsle med låga föroreningshalter, förbränningstekniska åtgärder och rening av rökgaserna. Anläggningarna kan också ge upphov till damm och buller från transporter och hantering av bränsle. Dessa störningar kan minskas genom att bygga in bränslehanteringen (Boverket, 1995). Hamnar och varv Handelshamnar utgör navet för sjötrafiken. Här sker lastning och lossning av gods samt av- och påstigning för passagerare. Annan verksamhet som förekommer i hamnar är exempelvis rengöring av fartygsskrov, muddring av hamnbassängen och hantering av avfall från fartygen. Användning av oljeavskiljare, invallning, hårdgjorda ytor och uppsamling av farligt avfall har lett till en minskad miljöpåverkan från dagens hamnverksamhet. Föroreningar i sediment och mark är dock vanligt förekommande, särskilt i hamnar med hantering av farligt gods (Naturvårdsverket, 2003 a). I småbåtshamnar uppkommer miljöproblem främst vid båtunderhåll, bland annat ytbehandling och motorservice. Båtbottenfärger kan spridas till marken vid slipning och målning. Andra kemikalier som hanteras inkluderar drivmedel, smörjoljor, glykol, färger, vaxer, flytande plaster, lösningsmedel och rengöringsmedel. I undersökningar av småbåtshamnar har förhöjda halter tungmetaller påträffats i både mark och sediment (Lokrantz, 2006). Båtbottenfärger, så kallade antifoulingfärger, används för att förhindra påväxt av alger, havstulpaner och musslor på skrovet. De allra flesta verkar kemiskt genom att giftiga ämnen läcker ur färgen. Bland de aktiva ämnen som numera är förbjudna kan nämnas bly, kvicksilver, arsenik, DDT och organiskt tenn. Idag används framför allt färger innehållande olika koppar- och tennföreningar (Lokrantz, 2006). Ett alternativ till giftiga båtbottenfärger på fritidsbåtar är att regelbundet tvätta bort påväxten. Det kan göras för hand, i en båtbottentvätt eller med högtryck på spolplatta med slamavskiljning (Håll Sverige Rent, 2010). Till varvsindustrin räknas de verksamheter som antingen bygger eller reparerar båtar. På varv sker bland annat motorreparationer, elarbeten, reparationer och ytbehandling av skrov. Varven kan alltså hantera alla de produkter som används vid bilvårdsanläggningar och småbåtshamnar. Vid äldre varv är det framför allt giftiga båtbottenfärger och halogenerade lösningsmedel som har orsakat svåra föroreningar. De föroreningar som hamnar på marken kan antingen spolas ned i ytvatten och sediment eller nå grundvattnet genom infiltration (Naturvårdsverket, 2003). Kemtvätt Kemtvättar använder organiska lösningsmedel för att rengöra textil. Många olika kemikalier har använts som tvättvätska, bland annat lacknafta, freoner och trikloretylen. Sedan 1950-talet är perkloretylen den mest använda tvättvätskan. Marken under kemtvättar är ofta förorenad med perkloretylen (Bengtson, 2005). Miljöproblem med dagens kemtvättar är utsläpp av lösningsmedel till luft, avfall i form av filterkakor från centrifugeringen och läckage av tvättvätskor till avlopp. För att minska miljöpåverkan är det viktigt att rena luftutsläppen med exempelvis aktivt kolfilter, att hantera miljöfarligt avfall korrekt och att använda tvättmaskiner med bästa tillgängliga teknik (Boverket, 1995). 6

Sanering av oljelager Miljöfarlig verksamhet i skärgården påverkas enskilda brunnar? Lagring av olika typer av olja var en del av Sveriges krigsberedskap under andra halvan av 1900- talet. Oljan lagrades ofta direkt på grundvattenytan i oinklädda bergrum. Bergrummet sprängdes ut under grundvattenytan så att trycket från grundvattnet skulle förhindra att oljan spred sig. En viss mängd olja trängde dock alltid in i sprickor i det omgivande berget. Vid tömning av bergrummet riskerar dessa oljerester att utlakas och förorena grundvattnet under lång tid framöver. Under avvecklingen krävs därför förebyggande åtgärder för att förhindra spridningen av föroreningar. Exempel på sådana åtgärder är att hålla grundvattenytan sänkt och fortsätta pumpa ut oljerester under några år, att mekaniskt avlägsna det bakterieskikt som bildas på vattenytan där diesel lagrats och att avleda grundvatten från bergrummet till närliggande ytvattendrag. Även efter genomförda efterbehandlingsåtgärder kan användningen av grundvattnet behöva begränsas för att minska risken för spridning av kvarvarande oljerester. Även jord och sediment kring anläggningen kan behöva saneras på grund av föroreningar från transport och hantering (Naturvårdsverket, 2003 b). Tandläkare Tandvårdskliniker räknas som miljöfarlig verksamhet på grund av hanteringen av kemikalier och farligt avfall, framför allt kvicksilver och amalgam. Användningen av kvicksilver förbjöds 2009 men höga halter av kvicksilverföroreningar finns ofta kvar i tandvårdsmottagningarnas avloppsrör. Avloppsrören måste därför hanteras som farligt avfall. Då mottagningarna är anslutna till kommunalt avlopp kan risken för närmiljön antas vara liten. Föroreningarna medför dock en belastning på reningsverken (Miljöförvaltningen i Stockholms stad, 2008). Material och metod Studien är en sammanställning av data från tidigare inventeringar. Metoden som valdes baserades på kartstudier med antagandet att grundvattnet rinner vinkelrätt mot höjdkurvorna från högre till lägre terräng. Den information som behövdes för studien är sammanfattad i Tabell 1. Grundvattnets sårbarhet bedömdes enligt Naturvårdsverkets metod (Maxe och Johansson, 1998). Tabell 1. Förteckning över använt material. Miljöfarliga verksamheter Enskilda vattentäkter Kommunal vattenanslutning Skyddsvärda områden Naturreservat Fastighetsgränser, byggnader och höjdkurvor (5 meters ekvidistans) Jordarter och berggrund Förvaltningens miljödatabas, tidigare inventeringar, intervju med anställda på miljökontoret Brunnsarkivet, intervju med anställda på miljökontoret Roslagsvatten Tidigare naturinventering Information från Vaxholms kommun Fastighetskartan, hämtad från Vaxholms kommunkontor Jord- och berggrundskartan (Sveriges Geologiska Undersökning, 1964) 7

Frida Lundberg Resultat I Vaxholm identifierades 50 pågående miljöfarliga verksamheter. Verksamheternas läge visas översiktligt i Figur 3. Båtvarv, handelshamnar, bensinstationer och motorverkstäder ligger vid vattnet på Resarö, Vaxön, Skarpö, Rindö, Tynningö och Tenö på östra Bogesundslandet. Förutom kommunala avloppsreningsverk på Kullön, Vaxön och Rindö finns ett antal större enskilda avloppsreningsverk på Bogesundslandet, Stegesund, Skarpö, Rindö och Tynningö. Övrig verksamhet inkluderar tandläkare, kemtvätt, en fjärrvärmeanläggning och sanering av ett oljelager. En lista med samtliga undersökta verksamheter finns i bilaga 1. Figur 3. Miljöfarliga verksamheter i Vaxholm. Enskilda vattentäkter Undersökningen visade att 30 verksamheter ligger i områden där vattenförsörjningen är helt eller delvis enskild. De elva som bedömdes utgöra en risk för närliggande vattentäkter redovisas i Tabell 2. Tabell 2. Verksamheter nära enskilda vattentäkter. Objekt Adress Område Verksamhet Ytterby gruva Ytterbyvägen Resarö oljedepå Propellertjänst Resarö Överbyvägen 5 Resarö bilvårdsanl. Svenssons Schaktmaskiner AB Byviksvägen 3 Rindö dieseltank Byvikens avloppsreningsverk Militärvägen 27 Rindö avloppsverk Abrahamssons & Börjessons båtvarv Varvsvägen 19 Ramsö varv Kustbohemmet Ramsö Ramsövägen 14 Ramsö avloppsverk Stegesunds avloppsanläggning Stegesundsvägen 8 Stegesund avloppsverk Ljungbergsgården Soluddsstigen 38 Tynningö avloppsverk Narva Behandlingscenter Ellboda 1 Bogesund avloppsverk Bogesunds vandrarhem Per Brahes Väg 1 Bogesund avloppsverk Röskärs avloppsanläggning Röskär 1 Bogesund avloppsverk 8

Miljöfarlig verksamhet i skärgården påverkas enskilda brunnar? Ytterby gruva på Resarö användes tidigare som oljelager enligt principen för lagring i oinklädda bergrum. Lagringen av bränsle orsakade föroreningar av både grundvattnet och berggrund. Den pågående saneringen medför också en risk att föroreningarna sprids. Det är också svårt att bli av med alla föroreningsrester ur bergssprickor och grundvatten. På Figur 4 är fastighetsgränserna för gruvan markerade. Bergrummet sträcker sig dock under en större del av udden och är sammankopplad med hamnen genom tunnlar där oljan transporterades. I området runt gruvan finns flera borrade dricksvattenbrunnar som alltså riskerar att förorenas. Uppföljning med kontroller av grundvattnet är därför mycket viktigt även efter att saneringen är avslutat. Figur 4. Ytterby på sydöstra Resarö. 9

Frida Lundberg I Figur 4 syns också Elektrofors hamn och Berglunds varv och marina. Varvet har egen bensinstation. Topografin talar för att både varvet och hamnen ligger i utströmningsområden där eventuella föroreningar skulle rinna ut i havet. Verksamheterna bedömdes därför inte utgöra någon risk för närliggande dricksvattentäkter. Motorverkstaden Propellertjänst Resarö är belägen centralt på ön nära Resarö skola, ungefär 100 meter från närmaste bostadshus. Alla fastigheter i området är inte anslutna till kommunalt vatten och en risk för påverkan på dricksvatten kunde inte uteslutas. Figur 5. Byviken på nordöstra Rindö. Figur 5 visar Byviken på Rindö. Endast vissa fastigheter i området är anslutna till kommunalt vatten. Förutom de borrade brunnar som fanns i brunnsarkivet kan fler fastigheter ha eget vatten 10

Miljöfarlig verksamhet i skärgården påverkas enskilda brunnar? från grävda brunnar. Svenssons schaktmaskiner, med hantering och lagring av diesel, ligger söder om viken. Grannfastigheterna ligger mycket nära verksamheten men lertäcket och markens lutning ner mot viken bedömdes minska risken för spridning av eventuella föroreningar till närliggande vattentäkter. Inga enskilda vattentäkter ligger nedanför avloppsverket varför detta inte ansågs utgöra någon risk. Figur 6. Västra Ramsö. I Figur 6 syns Ramsövarvet, Abrahamssons & Börjessons varv samt Kustbohemmet. Det senare ligger ovanför flera privata fastigheter med egen vattenförsörjning, den närmsta bara 50 meter bort. Om reningen i avloppsverket är otillräcklig kan vattentäkter i området påverkas. Varvet nedanför Kustbohemmet kan också utgöra en viss risk för de tre närmaste fastigheterna. Ramsövarvet på nordvästra udden bedömdes däremot inte utgöra någon risk för förorening av grundvatten. 11

Frida Lundberg Figur 7. Östra Stegesund. Stegesunds avloppsanläggning ligger i ett relativt flackt område nära flera bostadshus (Figur 7). Risken att verksamheten förorenar vattentäkter kunde därför inte uteslutas genom kartstudier. På Bogesundslandet finns mycket få privata bostäder i närheten av verksamheterna. De avloppsverk som ändå tagits med hör till verksamheter med övernattning, som vandrarhem och konferensanläggningar. De vattentäkter som riskerar att ligga inom avloppsverkens spridningszon är alltså verksamheternas egna. 12

Miljöfarlig verksamhet i skärgården påverkas enskilda brunnar? Skyddsvärda områden De elva verksamheter som ligger i eller vid områden med höga naturvärden presenteras i Tabell 3. Ingen av dessa bedömdes utgöra någon större risk för områdenas skyddsvärden. Tabell 3. Verksamheter nära skyddsvärd natur. Objekt Adress Område Verksamhet Rindö marine Rindövägen 1 Rindö varv Rydéns Bil & Motor Oskar-Fredriksborg Rindö bilvårdsanl. Kullöns avloppsreningsverk Dammvägen 1 Kullön avloppsverk Vaxholms Marin & Utbordarservice Eriksövägen 2a Vaxön bilvårdsanl. Karlsuddsvikens båtklubb Bogesund Bogesund hamn Tenö varv Bogesund Bogesund varv Systembolagets kursgård Kursgårdsvägen 1 Skarpö avloppsverk Narva Behandlingscenter Ellboda 1 Bogesund avloppsverk Bogesunds vandrarhem Per Brahes väg 1 Bogesund avloppsverk Röskärs avloppsanläggning Röskär 1 Bogesund avloppsverk Vaxholms Golfklubb Nyhagen 1 Bogesund avloppsverk Fem verksamheter ligger i det område som ska bilda Bogesundslandets naturreservat, övriga ligger i områden där skyddsvärd natur hittats i naturinventeringen. Samtliga avloppsverk är belägna i områden med lerjord. Risken att avloppsverken skulle skada de skyddsvärda naturmiljöerna bedömdes vara mycket liten. Halvön Tenö, inklusive Karlsuddvikens båtklubb, kommer att tillhöra Bogesundslandets naturreservat. Tenö varvsområde kommer däremot inte att ingå i reservatet. Båda verksamheterna ligger på lerjord i områden som sluttar mot vattnet. Eventuella föroreningar från verksamheten fastläggs antingen i leran eller sprids ned till vattnet. 13

Frida Lundberg Figur 8. Västra Rindö. På västra Rindö finns ett stort skogsområde som klassats som skyddsvärt (Figur 8). Här ligger också det stora varvet Rindö marine. Skogsmarken är till största delen högre upp på ön varför risken för påverkan från varvet får anses liten. Avloppsverket på öns norra sida ligger i lägre terräng än omgivande tomter och bedömdes inte utgöra någon risk för föroreningsspridning. 14

Miljöfarlig verksamhet i skärgården påverkas enskilda brunnar? Figur 9. Del av norra Vaxön. Vaxholms Marin & Utbordarservice ligger i anslutning till Skutvikshagen på Vaxön. Området domineras av hällmarktallskog med mycket tunna jordlager vilket gör marken känslig för föroreningar. Verksamhetens läge kan därför medföra en liten risk för skogsområdet. Området beskrivs i Figur 9. Övriga verksamheter bedömdes inte kunna orsaka skador på skyddsvärd natur. 15

Frida Lundberg Diskussion De flesta verksamheter ligger i områden där föroreningar främst riskerar att spridas till ytvatten. Undantagen är ett antal verksamheter med bränslehantering samt några mindre avloppsverk som bedömdes ligga i tillrinningsområden för enskilda dricksvattentäkter. Trots att det i de flesta fall endast rör sig om ett fåtal brunnar kan särskild hänsyn krävas i dessa områden. Genom att utgå ifrån vattnets avrinning gick det relativt lätt att avgränsa tillrinningsområden för vattentäkter och annan skyddsvärd mark. Mycket tid gick dock åt till insamling av den information som behövdes. Om all data fanns samlad i ett grafiskt informationssystem (GIS) skulle metoden kunna vara ett bra hjälpmedel i miljö- och hälsoskyddsarbetet. Informationen om vilka fastigheter som hade egen brunn var i vissa områden bristfällig vilket gav en större osäkerhet i resultaten. De verksamheter som bedömdes utgöra en risk för enskilda dricksvattentäkter bör prioriteras vid tillsyn. Där hantering av bränsle och andra hälsofarliga ämnen förekommer är det särskilt viktigt att förebygga utsläpp och att ha effektiva rutiner vid ett eventuellt läckage. Utsläpp kan också ske vid olyckor under transport av bränsle och andra miljöfarliga ämnen. För att få ett bättre skydd av grundvattnet kan det därför vara lämpligt att upprätta vattenskyddsområden där många enskilda vattentäkter finns. Sårbarhetskartor över Vaxholm kan också vara en bra hjälp vid planering och olyckshantering. Avloppsverk som är utformade enligt gällande lagstiftning utgör normalt ingen risk för kontaminering av grundvattnet. För att säkerställa god rening är det dock viktigt att regelbundet kontrollera avloppsverkets skick och funktion. I studien undersöktes endast de avloppsverk som fanns registrerade i miljöförvaltningens databas (maj 2010). De flesta fastigheter med egen brunn har också enskilda avlopp. Dessa utgör troligen en större risk för kontaminering av vattentäkterna då de ofta är gamla och underdimensionerade. De skyddsvärda områden som inkluderats i studien bedömdes inte vara hotade av pågående miljöfarlig verksamhet. Andra naturområden kan dock påverkas av dessa verksamheter, framför allt känsliga strand- och havsmiljöer. Grundvatten och naturmiljöer kan också påverkas av föroreningar från nedlagda verksamheter. Många av de privata småbåtshamnarna i kommunen var inte registrerade i databasen vid tillfället för studien. De hamnar där båtupptagning och behandling av båtskrov sker kan utgöra en källa till föroreningar och bör därför inkluderas i framtida studier. Slutsats Studien visar att pågående miljöfarlig verksamhet generellt utgör en liten risk för enskilda dricksvattentäkter i Vaxholm. Undantaget är ett antal fastigheter på Resarö, Rindö, Ramsö, Stegesund, Tynningö och Bogesund som samtliga ligger nedanför miljöfarliga verksamheter. Inga skyddsvärda områden är utsatta för någon påtaglig risk. För att kommunens miljö- och hälsoskyddskontor ska kunna bedöma vilka risker miljöfarlig verksamhet utgör för enskilda vattentäkter krävs lättåtkomlig information om området. Det underlag som behövs är en karta med data om topografi, jordarter, fastigheter, enskilda vattentäkter samt miljöfarlig verksamhet. 16

Miljöfarlig verksamhet i skärgården påverkas enskilda brunnar? Tack Jag vill rikta ett stort tack till mina handledare Lena Ahlgren vid SRMH och Wolter Arnberg på SU för ovärderliga råd, handfasta tips och en hel del tålamod under arbetets gång. Vidare tack till Vaxholmsexperterna Lars Lindqvist och Lars Holmkvist vid SRMH för all hjälp med enskilda brunnar samt lantmätare Sven Vasseur på kommunkontoret i Vaxholm för kartorna över Vaxholm. Slutligen vill jag tacka vår outtröttlige kursansvarige och universitetslektor Anders Nordström för allt stöd och engagemang under utbildningen. 17

Frida Lundberg Referenser Bengtson, L., 2005: Förorenade områden - Inventering av kemtvättar i Stockholms län. Rapport 2005:16. Länsstyrelsen i Stockholms län. 104 s. Bergil, C., Bydén, S., Edman, S., Eknert, B., Jerer, C., Lind, B., Nordström, A., Olsson, M., Sannel, B., Yrgård, A., 2004: Mark, människa, miljö. Fjärde upplagan. Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. 182 s. Boverket, 1995: Bättre plats för arbete. Allmänna råd 1995:5. 145 s. Grundin, C., 2009: Inventering av oskyddade skyddsvärda områden i kommunerna Danderyd, Täby och Vaxholm. Södra roslagens miljö- och hälsoskyddskontor. 33 s. Holmberg, P. och Andersson, C., 2003: Inventering av förorenade områden - Bilverkstäder i Uppsala län. Länsstyrelsens meddelandeserie 2003:1. Länsstyrelsen i Uppsala län. 74 s. Håll Sverige Rent, 2010: Ren båtbotten ren skärgård. http://www.hsr.se/sa/node.asp?node=1444 Johansson, M., 2009: Att mäta sårbarhet mot naturolyckor. Rapport 0110-09. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 39 s. Lokrantz, D., 2006: Förorenade områden, Inventering av varv och hamnar i Stockholms län. Rapport 2006:22. Länsstyrelsen i Stockholms län. 46 s. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000: Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Rapport 2000:01. 55 s. Maxe, L., 2007: Enskild vattenförsörjning kunskapsunderlag inför uppföljning av ett nytt delmål. Rapport 2007:10. Sveriges Geologiska Undersökning. 68 s. Maxe, L. och Johansson, P., 1998: Bedömning av grundvattnets sårbarhet utvecklingsmöjligheter. Rapport 4852. Naturvårdsverket. 81 s. Miljöförvaltningen i Stockholms stad, 2008: Tandvårdens miljöguide. http://www.stockholm.se/global/för företagare/foretagare/tandvardens miljoguide.pdf. 17 s. Naturvårdsverket, 2006: Naturvårdsverkets allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten. NFS 2006:7. 13 s. Naturvårdsverket, 2003 a: Hamnar, handbok med allmänna råd. Handbok 2003:7. 69 s. Naturvårdsverket, 2003 b: Avveckling av oljelager i oinklädda bergrum. Branschfakta. 18 s. Persson, P., 2005: Kompendium i miljöskydd, del 2: Miljöskyddsteknik. Strategier och teknik för ett hållbart miljöskydd. Industriell Ekologi, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. 461 s. Roslagsvatten AB, 2010: Dricksvatten. http://www.roslagsvatten.se/dricksvatten/vart_kommer_ditt_vatten_ifrån Rubenson, S., 2008: Miljöbalken, den nya miljörätten. Norstedts Juridik. Stockholm. 352 s. Socialstyrelsen, 2008: Dricksvatten från enskilda vattentäkter - Ett nationellt tillsynsprojekt 2007. Rapport. 89 s. Statistiska Centralbyrån, 2010: Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2009 och befolkningsförändringar 2009. http://www.scb.se/pages/tableandchart 287608.aspx Sundqvist, U., Graffner, O., Lindblad, T., Borg, G., Wallroth, T., Nõmtak, V., Holmström, P., Håkansson, K., 2009: Undersökningar av föroreningar i berggrund. Rapport 5930. Naturvårdsverket. 98 s. Sveriges Geologiska Undersökning, 1964: Geologiska kartbladet Stockholm NO. Serie Ae, Nr 1. Stockholm. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd, 2010: Inventering av enskilda avlopp. http://www.danderyd.se/danderydtemplates/page 8078.aspx Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddsnämnd, 2008: Verksamhetsplan 2009-2010. PM. http://www.danderyd.se/upload/srmh/nämndhandlingar/verksamhetsplan/verksamhetsplan.pdf Thorsbrink, M., Carlsson, C., Blad, L., Jirner Lindström, E., Rodhe, L., 2009: Erfarenhetsrapport - Sårbarhetskartor för grundvatten anpassade för räddningstjänstens behov. Rapport 2009:5. Sveriges Geologiska Undersökning. 24 s. von Numers, M., 2000: Skärgårdsmiljöer nuläge, problem och möjligheter. Nordiska ministerrådets skärgårdssamarbete. Åbo. 252 s. Whitlock, H., 2008: Föroreningstransport till vattentäkter i kristallint berg. Institutionen för geovetenskaper, Luft-, vatten- och landskapslära, Uppsala Universitet. 49 s. 18

Miljöfarlig verksamhet i skärgården påverkas enskilda brunnar? Bilaga 1 Tabell över studerade verksamheter. Verksamheter i fet stil bedömdes kunna utgöra en risk för dricksvattentäkter. Objekt Adress Område Verksamhet Berglunds varv och marina Husholmsvägen 11 Resarö varv, bensinstation Svenssons Schaktmaskiner AB Byviksvägen 3 Rindö dieseltank Karlsuddsvikens båtklubb Bogesund Bogesund hamn Tenö varv Bogesund Bogesund varv, avloppsverk Rindö Marine Rindövägen 1 Rindö varv Blynäsvikens båtklubb Myrholmen 1 Vaxön hamn Petersbergs båtklubb Pålsundsbron Vaxön hamn Statoil Vaxholm Pålsundsvägen 2 Vaxön bensinstation Frodé marina Björkstigen 4 Vaxön varv, bensinstation Shell Bensinstation Söderhamnen 12 Vaxön bensinstation Statoil sjöstation Söderhamnsplan 2 Vaxön bensinstation Preem Bensinstation Kronudden Vaxön bensinstation Vaxöns kem- och vittvätt och skrädderi Trädgårdsgatan 1 Vaxön kemtvätt Ytterby gruva Ytterbyvägen Resarö oljedepå Abrahamssons & Börjessons båtvarv Varvsvägen 19 Ramsö varv Propellertjänst Resarö Överbyvägen 5 Resarö bilvårdsanläggning Rydéns Bil & Motor, Oskar Fredriksborg Militärvägen 1 Rindö bilvårdsanläggning Vaxholms Marin & Utbordarservice Eriksövägen 2a Vaxön bilvårdsanläggning Resarö marina Sjöviksvägen 3 Resarö varv Rolles bil- och båtservice Engarns byväg 11 Resarö bilvårdsanläggning Kullö panncentral Uddhagsvägen 6 Kullön förbränningsanläggning Vaxholms däck AB Petersbergsvägen 5 Vaxön bilvårdsanläggning Norrhamnen Norrhamnsplan Vaxön hamn Elektrofors Ytterbyvägen 54 Resarö hamn Malmqvist Båtvarv HB Tynningövägen 187 Tynningö varv Ramsövarvet Varvsvägen 59 Ramsö varv Waxholmsvarvet AB Juliusbergsvägen 15 Tynningö varv Overol AB Juliusbergsvägen 21 Tynningö varv Tynningö Buss Tynningövägen 118A Tynningö bilvårdsanläggning Busslink Eriksövägen Vaxön bilvårdsanläggning Munhälsan Strandgatan 3 Vaxön tandläkare Orasolv i Vaxholm Hamngatan 6 Vaxön tandläkare Tandläkare Hamngatan 5 Vaxön tandläkare Tandläkare Per Johan Eriksson Vasavägen 6 Vaxön tandläkare Narva Behandlingscenter Ellboda 1 Bogesund avloppsverk Bogesunds vandrarhem Per Brahes Väg 1 Bogesund avloppsverk Röskärs avloppsanläggning Röskär 1 Bogesund avloppsverk Kustbohemmet Ramsö Ramsövägen 14 Ramsö avloppsverk Stegesunds avloppsanläggning Stegesundsvägen 8 Stegesund avloppsverk Ljungbergsgården Soluddsstigen 38 Tynningö avloppsverk Vaxholms Golfklubb, reningsverk Nyhagen 1 Bogesund avloppsverk Kullöns avloppsreningsverk Dammvägen 1 Kullön avloppsverk 19

Frida Lundberg Systembolagets kursgård Kursgårdsvägen 1 Skarpö avloppsverk Karlshills reningsverk Karlshillsvägen 15 Rindö avloppsverk Byvikens Avloppsreningsverk Militärvägen 27 Rindö avloppsverk Sv Rygginstitutet - Ladviks kursgård Ladvik 1 Bogesund avloppsverk Blynäs avloppsreningsverk Björkstigen 9 Vaxön avloppsverk Grönvikens avloppsreningsverk Rindövägen 78 Rindö avloppsverk Hästholmens avloppsreningsverk Vikingsborgsvägen 40 Stegesund avloppsverk Karlsudds reningsverk Bogesund Bogesund avloppsverk 20