Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett rent och hälsosamt dricksvatten. Det vatten som ska bli dricksvatten måste hållas rent. Det är allas ansvar. Färgelanda kommun är ansvariga för att leverera ett hälsosamt dricksvatten i tillräcklig mängd till alla i kommunen som är anslutna till den allmänna dricksvattenförsörjningen. Färgelanda Vatten är huvudman för grundvattentäkterna i Färgelanda kommun. Drift och underhåll sköts av bolaget Västvatten som ägs gemensamt av Uddevalla, Munkedal och Färgelanda Vatten. Varifrån kommer ditt dricksvatten? Om du är ansluten till den allmänna dricksvattenförsörjningen och bor i Färgelanda kommun kommer ditt dricksvatten från någon av de 8 grundvattentäkter som finns i kommunen. De åtta vattentäkterna är Vallaredalen, Håvesten 1, Håvesten 2 (används inte för tillfället), Håbyn, Gatersbyn, Högsäter, Rösäter, Stigen och Rådanefors. Sedan tidigare finns vattenskyddsområden upprättade för Vallaredalen, Håvesten 1 och 2, Håbyn och Högsäter. Vad behövs för att skydda grundvattentäkterna? Arbete pågår för att skapa vattenskyddsområden kring grundvattentäkterna i Rösäter, Stigen, Rådanefors och Gatersbyn. Syftet är att skydda grundvattentäkterna. Inom varje vattenskyddsområde kommer det finnas regler som talar om vad som inte är tillåtet att göra. Dessa regler kallas vattenskyddsföreskrifter. Alla som bor eller verkar inom ett vattenskyddsområde behöver ha kunskap om vad vattenskyddsföreskrifterna innebär för just dem. Att inte följa vattenskyddsföreskrifterna är ett lagbrott. Vad betyder det för mig att det blir ett vattenskyddsområde? För de allra flesta kommer ett vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter inte att innebära någon stor förändring. Varje fastighet med sin verksamhet är dock unik. Vad innebär vattenskyddsområdet för mig som bara bor i området? Relativt lite. Få av de föreslagna föreskrifterna omfattar sådant man gör när man bara bor. Trots det är det viktigt att Du som bara bor inom vattenskyddsområdet är medveten om att det finns en vattentäkt i närheten och om att det Du gör på Din tomt kan förorena vattnet. Hur påverkar vattenskyddsområdet mig som är lantbrukare? Kan jag få ersättning för det som skyddsföreskrifterna orsakar Vissa av de verksamheter som ofta bedrivs inom skogs eller mig? Ja, under förutsättning att vattenskyddsområdet och jordbruksverksamhet regleras i föreskrifterna, t.ex. hantering av skyddsföreskrifterna orsakar avsevärt försvårande av pågående växtnäringsämnen och bekämpningsmedel. För att fortsätta markanvändning. Vad detta faktiskt innebär prövas av Mark- med en del av det som regleras i föreskrifterna behövs tillstånd. och miljödomstolen efter det att vattenskyddsområdet och Vissa delar av verksamheten blir förbjuden. skyddsföreskrifterna trätt i kraft och Du som verksamhetsutövare Mer information kan lämnas av Västvatten, Tony Grantz, projektledare
Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Därför ser vattenskyddsområdet ut som det gör Storleken och utformningen av vattenskyddsområden beror på hur marken ser ut och åt vilket håll och hur snabbt vattnet flödar i marken. Havs och vattenmyndigheten ger anvisningar för hur vattenskyddsområden ska utformas. För att skapa ett effektivt skydd för vattnet delas vattenskyddsområdet normalt in i fyra olika skyddszoner. : Syftar till att skydda området närmast brunnen mot obehöriga och att minimera annan typ av verksamhet närmast brunnen. : Syftar till att skydda områden där grundvattnet bildas och skapa rådrum för att hinna upptäcka och åtgärda en akut förorening i händelse av olycka. Utgörs av områden där grundvatten når brunnen på kortare tid än 100 dygn. : Syftar till att skydda mot sådan markanvändning och verksamheter som på lite längre sikt kan medföra risk för förorening av grundvattnet. Utgörs av områden där grundvatten når brunnen på kortare tid än 1 år. Tertiär skyddszon: Syftar till att tydliggöra betydelsen av det område där det grundvatten skapas, som når brunnen på lång sikt. Det möjliggör större hänsyn till vattenskyddsbehovet när man i samhällsplanering, miljöprövningar etc. beaktar de föroreningar som i ett långt tidsperspektiv kan påverka vattentäkten. Utgångsläget är att den tertiära skyddszonen ska utgöras av de delar av tillrinningsområdet (det område där det grundvatten bildas som förr eller senare når brunnen) som inte utgörs av någon annan skyddszon. Var kommer föreskrifterna ifrån? Föreskrifterna har tagits fram för att skydda grundvattnet mot sådant som kan förorena det. Föreskrifterna grundas på nationella lagar och riktlinjer men anpassas efter vad som kan förorena vattentäkterna idag eller i framtiden. Vattenskyddsområdet är indelat i tre olika skyddszoner. De strängaste föreskrifterna föreslås i den skyddszon som ligger närmast vattentäkten. Anmälningsplikt används då kommunen, genom tillsynsmyndigheten, vill ha kännedom om en verksamhet eller en åtgärd inom ett vattenskyddsområde. Vid en anmälan kan kommunen begära att verksamhetsutövaren vidtar vissa försiktighetsmått för att verksamheten ska få bedrivas. Tillståndsplikt används då kommunen, genom tillsynsmyndigheten, vill kontrollera förutsättningarna för hur en verksamhet eller åtgärd bedrivs inom ett vattenskyddsområde. Kommunen kan ge villkor som måste följas för att ett tillstånd som ges till en verksamhetsutövare ska gälla. Förbud är en strängare reglering än ett tillståndskrav och bör användas om huvudregeln är att verksamheten eller åtgärden inte skall bedrivas. Det går att ansöka om dispens från förbud. En eventuell dispens ges ofta med villkor som måste följas för att dispensens ska gälla. Kan jag påverka förslaget? Ja. Innan kommunfullmäktige i Färgelanda kommun fattar beslut kan du som fastighetsägare eller verksamhetsutövare ta del av förslaget och lämna dina synpunkter. Behovet av att skydda vattentäkten väger tungt och är i slutändan avgörande för hur vattenskyddsområdet utformas och vilka skyddsföreskrifter som fastställs. Hur lämnar jag mina synpunkter? Synpunkter på förslag till vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter ska lämnas skriftligt till Västvatten senast den 21 december 2016. Postadressen är: Västvatten AB, Tony Grantz, Kanslibacken 9, 451 81 Uddevalla, E-post skickas till: tony.grantz@vastvatten.se Märk gärna kuvertet eller mailet med Färgelanda vattenskyddsområden. Vad händer sen? Inkomna synpunkter beaktas innan vattenskyddsområdet fastställs av kommunfullmäktige i Färgelanda kommun. Beslutet kommer därefter att kungöras samt skickas ut till alla fastighetsägare inom vattenskyddsområdet. När vattenskyddsområdet och skyddsföreskrifterna träder ikraft behöver alla som bor och verkar inom vattenskyddsområdet följa det som står i skyddsföreskrifterna. Mer information kan lämnas av Västvatte n, Tony Grantz, projektledare
Vattenskyddsområde för Rösäter grundvattentäkt Enligt hydrauliska beräkningar erfodras ca 120 m från gräns för att uppnå uppehållstiden 100 dygn för grundvattnet. Avsteg från detta motiveras nedan. P1: Övre delen av lagerföljden kring uttagsbrunnen består av ca 6 meter skyddande lera. Avståndet till gränsen kortas därför ned till 50 meter. P2: Nybildningen sker till övervägande del i isälvsavlagringen. Gränsen mot öster läggs på toppen av Tingskullen vilket innebär att nybildningsarean är något större (0,08 km 2 ) än den beräknade arean på 0,05 km 2. Enligt hydrauliska beräkningar erfodras ca 230 m från gräns för att uppnå uppehållstiden minst 1 år för grundvattnet. Avsteg från detta motiveras nedan. S1: Gränsen förläggs ca 50 meter utanför den primära zonen. Området mellan vägen och uttagsbrunnen består av täta jordlager i ytan och risken för påverkan bedöms vara liten. S2: Gränsen sträcks ut mot norr så att hela isälvsavlagringen omfattas av sekundär zon. Gränsen i bergen går på ytvattendelaren. S3: Gränsen sträcks ut mot öster så att hela isälvsavlagringen omfattas av sekundär zon. S4: Gränsen sträcks ut mot söder så att både området med isälvsavlagring samt området med svallmaterial omfattas. Mer information kan lämnas av Västvatte n, Tony Grantz, projektledare
Vattenskyddsområde för Stigen grundvattentäkt Enligt hydrauliska beräkningar erfodras ca 90 m från gräns för att uppnå uppehållstiden 100 dygn för grundvattnet. Avsteg från detta motiveras nedan. P1: Den primära skyddszonen utgörs av den nordliga delen av isälvsavlagringen. Gränsen mot nordost går till strandlinjen för att skydda det område där inducerad infiltration från Bovattnet sker. Enligt hydrauliska beräkningar erfodras ca 190 m från gräns för att uppnå uppehållstiden minst 1 år för grundvattnet. Avsteg från detta motiveras nedan. S1: Den del av området som karterats som svallsand omfattas av sekundär zon. Det kan inte uteslutas att sanden står i hydraulisk kontakt med isälvsmaterialet. S2: I väster sammanfaller gränsen för den sekundära zonen med den primära zonen. Väster om denna gräns består jordlagerföljden av lera. Det är ett tättbebyggt område med dräneringar och dagvattenhantering. Bedömningen är att ytvattnet i detta område obetydligt bidrar till grundvattenbildningen i området. S3: I söder utgörs den sekundära zonen av isälvsavlagringen. För att skapa ett tydlig avgränsat område går den östra gränsen längs med strandlinjen. Tertiär skyddszon T1: Gränsen för tertiär zon går 20 meter från strandlinjen. Mer information kan lämnas av Västvatten, Tony Grantz, projektledare
Vattenskyddsområde för Rådanefors grundvattentäkt Enligt hydrauliska beräkningar erfodras ca 120 m från gräns för att uppnå uppehållstiden 100 dygn för grundvattnet. I söder utgör strandlinjen gränsen för den primära skyddszonen. P1: I väster finns en markerad ravin mellan vattentäkten och närmaste fastighet som ligger på västra delen av en lokal vattendelare. Eventuella föroreningar på fastigheten bedöms avrinna på täta jordlager mot sydväst och det är därför motiverat att lägga gränsen för primär skyddszon i närmaste fastighetsgräns. Enligt hydrauliska beräkningar erfodras ca 230 m från gräns för att uppnå uppehållstiden minst 1 år för grundvattnet. Avståndet till gränsen för sekundär skyddszon är svår att beräkna eftersom tillrinning sker i både jordlager och berggrund samt att tillskott genom infiltration från Bruksviken är svårt att uppskatta. Gränsen har i möjligaste mån anpassats till fastighetsgränser. S1: Gränsen för sekundär zon går 10 meter ut i Bruksviken. En viss infiltration av sjövatten förekommer men grundvattenbildning i området bedöms i huvudsak ske genom infiltration av nederbörd i områden med berg. Avståndet 10 m bedöms som ett tillräckligt stort säkerhetsavstånd. Mer information kan lämnas av Västvatte n, Tony Grantz, projektledare
Vattenskyddsområde för Gatersbyn grundvattentäkt Enligt hydrauliska beräkningar erfodras ca 50 m från gräns för att uppnå uppehållstiden 100 dygn för grundvattnet. Avsteg från detta motiveras nedan. P1: Eftersom grundvattentransporten är mot söder föreslås skyddszonen sträckas mot norr så att även nybildningsområden i en mindre del av berg och morän omfattas. Enligt hydrauliska beräkningar erfodras ca 95 m från gräns för att uppnå uppehållstiden minst 1 år för grundvattnet. Grundvattenbildningen är komplex i området. Omgivande berg- och moränpartier är inte ensamt bidragande till grundvattenbildningen i Gatersbyn, utan grundvatten fylls sannolikt på från de större isälvsavlagringarna i norr. S1: Den sekundära skyddszonen följer den bedömda gränsen för ytvattendelaren i området. S2: Hela isälvsavlagringen i Assarbyn ingår i den sekundära skyddszonen även om vattendelaren bedöms gå något längre söderut. Mer information kan lämnas av Västvatten, Tony Grantz, projektledare