UF 12 SM 0301 Utbildningskostnader 1998-2002 Educational expenditure 1998-2002 I korta drag 196 miljarder satsades på utbildning Kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige uppgick år 2002 till drygt 196 miljarder kronor, vilket motsvarar 8,5 procent av Sveriges BNP. Jämfört med år 2001 har kostnaderna ökat med knappt 8 miljarder kronor eller fyra procent. Över femårsperioden 1998-2002 har kostnaderna ökat med 21 miljarder, vilket motsvarar 12 procent. Den i särklass största utbildningsformen är grundskolan vars kostnader på 68 miljarder utgjorde drygt en tredjedel av de totala kostnaderna för utbildningsväsendet. Kostnaden för universitet och högskola uppgick till 41,5 miljarder vilket motsvarade en femtedel av de totala kostnaderna. Även gymnasieskolans verksamhet utgjorde en stor del av de totala kostnaderna, 13 procent eller 25 miljarder kronor. Total kostnad för utbildningsväsendet 1998-2002, mnkr. 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 Grundskola Gy mnasium Univ ersitet/högskola Öv riga utbildningsformer Annika Näsvall, SCB, tfn 019-17 60 84, annika.nasvall@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5893 Serie UF Utbildning och Forskning. Utkom den 30 oktober 2003. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.
SCB 2 UF 12 SM 0301 Kostnaderna för utbildning ökar Mellan 1998 och 2002 har kostnadsökningarna varit störst för de utbildningsformer som har flest antal studerande. Kostnaderna för grundskolan ökade med 12 miljarder kronor på fem år. För universitet och högskolor var kostnadsökningarna 7,6 miljarder kronor och för gymnasieskolan 2,6 miljarder kronor. Procentuellt sett har kostnaderna för särskolan ökat mest. Mellan 1998 och 2002 har kostnaderna ökat med 46 procent. Även svenska för invandrare och särvux har ökat kraftigt under femårsperioden. Kostnaderna för svenska för invandrare ökade med 43 procent och kostnaderna för särvux ökade med 30 procent. Vuxenutbildningen minskar De utbildningsformer vars kostnader har minskat är kommunal vuxenutbildning (komvux), arbetsmarknadsutbildning och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Mellan 1998 och 2002 har kostnaderna för komvux minskat med drygt en miljard kronor (16 procent) bl.a. med anledning av avvecklandet av Kunskapslyftet. För arbetsmarknadsutbildning minskade kostnaderna med knappt 1,9 miljarder kronor eller 24 procent och för CFL med sju miljoner kronor eller 13 procent. Alla kostnader är beräknade i fasta priser (KPI).
SCB 3 UF 12 SM 0301 Innehåll Total kostnad för utbildningsväsendet 1998-2002, mnkr. 1 Statistiken med kommentarer 7 Samtliga utbildningsformer 7 Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg 7 Fördelning av den totala kostnaden för barnomsorgen mellan olika verksamhetsformer 2002. Procent. 8 Förskoleklass 8 Kostnad för förskoleklass uppdelat på kostnadsslag 1998-2001.Mnkr. 9 Förskoleklass 9 Kostnad för förskoleklass uppdelat på kostnadsslag 1998-2001.Mnkr. 10 Grundskola 10 Kostnad per elev i grundskolan för respektive huvudman 2002, kronor. 11 Gymnasieskolan 11 Kostnad per kostnadsslag för en gymnasieelev år 2002, procent. 12 Universitet och högskolor 12 Total kostnad per kostnadsslag för universitet och högskolor år 1998-2002, 2002 års priser (KPI), mnkr. 13 Ersättning per helårsstudent och utbildningsområde 2002, kronor 13 Kommunal vuxenutbildning 14 Total kostnad för Kommunal vuxenutbildning. År 1993-2002, i 2002 års priser, mnkr. 14 Särskolan 14 Kostnad för särskolan, uppdelat på undervisning, lokaler/inventarier och övrigt. År1998-2002, fasta priser, mnkr. 15 Specialskola 15 Kostnad per elev i specialskolan uppdelat på kostnadsslag 2002, procent. 16 Särvux 16 Total kostnad för särvux år 1998-2002, fasta priser, mnkr. 16 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) 17 Kostnad per kostnadsslag för CFL 2002, procent. 17 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 17 Kompletterande utbildningar 18 Genomsnittlig kostnad per elev i kompletterande utbildning 2002, kr. 19 Kostnad per kostnadsslag för folkhögskolan i procent av den totala kostnaden. 19 Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning 20 Personalutbildningskostnader 20 Kostnad per kostnadsslag för personalutbildning 2001 i procent av den totala kostnaden 20 Internationella jämförelser 21
SCB 4 UF 12 SM 0301 Offentliga utbildningskostnader i förhållande till de totala offentliga kostnaderna 1995 och 2000, procent. 22 Fastprisberäkning 22 Tabeller 23 1. Samtliga utbildningsformer. Total kostnad per utbildningsform och som andel av Sveriges Bruttonationalprodukt, BNP, 1998-2002, löpande priser, mnkr och procent. 23 2. Samtliga utbildningsformer 1998-2002. Total kostnad per utbildningsform, 2002 års priser (KPI), mnkr och procent. 23 3. Barnomsorg. Kostnad per huvudman och kostnadsslag 1998-2002 i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 24 4. Barnomsorg. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag 1998-2002 i löpande priser, kronor och procent. 25 5. Förskoleklass. Kostnad per huvudman och kostnadsslag 1998-2002 i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 26 6. Förskoleklass. Kostnad per elev, huvudman och kostnadsslag 1998-2002 i löpande priser, kronor och procent. 27 7. Grundskolan. Kostnad per huvudman och kostnadsslag 1998-2002 i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 28 8. Grundskolan. Kostnad per elev, huvudman och kostnadsslag 1998-2002 i löpande priser, kronor och procent. 29 9. Gymnasieskolan. Kostnad per kostnadsslag 1998-2002 i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 30 10. Gymnasieskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag 1998-2002 i löpande priser, kronor och procent. 30 11. Universitet och högskola. Kostnad per kostnadsslag 1998-2002 i löpande och i 2002 års priser, (KPI), mnkr. 31 12. Universitet och högskola. Ersättning per helårsstudent och utbildningsområde 2002, kr. 31 13. Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per kostnadsslag 1998-2002 i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 32 14. Kommunal vuxenutbildning. Kostnad per elev och kostnadsslag 1998-2002 i löpande priser, kronor och procent. 32 15. Särskolan. Kostnad per kostnadsslag 1998-2002 i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 33 16 Särskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag 1998-2002 i löpande priser, kronor och procent. 33 17. Specialskolan. Kostnad per kostnadsslag 1998-2002 i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 34 18. Specialskolan. Kostnad per elev och kostnadsslag 1998-2002 i löpande priser, kronor och procent. 34 19. Särvux. Kostnad per kostnadsslag 1998-2002 i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 35 20. Särvux. Kostnad per elev och kostnadsslag 1998-2002 i löpande priser, kr och procent. 35 21. Nationellt centrum för flexibelt lärande. Kostnad per kostnadsslag 1998-2002 i 2002 års priser (KPI), mnkr och procent. 36 22. Svenskundervisning för invandrare (sfi). Total kostnad 1998-2002 i 2002 års priser (KPI), mnkr. 36
SCB 5 UF 12 SM 0301 23. Svenskundervisning för invandrare (SFI). Kostnad per elev 1998-2002 i 2002 års priser (KPI), mnkr. 36 24. Kompletterande utbildningar. Kostnad per kostnadsslag 2000-2002 i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 37 25. Kompletterande utbildningar. Kostnad per elev och kostnadsslag 2000-2002 i löpande priser, kronor och procent. 37 26. Folkhögskolor. Kostnad per kostnadsslag 2002, mnkr och procent. 38 27. Studieförbund. Kostnad per kostnadsslag 1998-2002 i 2002 års priser (KPI), mnkr. 38 28. Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning. Total kostnad 1998-2002 i 2002 års priser (KPI), mnkr. 38 29. Svensk utbildning i utlandet. Kostnad per elev 1997/98-2001/02 redovisad efter världsdel i löpande och i 2002 års priser (KPI), kr. 39 30. Studiestödskostnader för 2002, löpande priser, mnkr. 40 31. Kostnad för personalutbildning 1998-2001 i 2001 års priser (KPI), (MNKR). 40 32. Internationella jämförelser. Kostnad per heltidsstuderande i förhållande till BNP per capita och utbildningsnivå 2000, procent. 41 33. Internationella jämförelser. Kostnader för utbildning fördelade på utbildningsnivåer i procent av BNP. 2000. 42 34. Internationella jämförelser. Offentliga kostnader för utbildning i procent av de totala offentliga kostnaderna 1995 och 2000. 43 Fakta om statistiken 44 Detta omfattar statistiken 44 Allmänt 44 Referensperiod 44 Jämförbarhet med tidigare rapporter 44 Definitioner och förklaringar 44 Barnomsorg 46 Förskoleklass 47 Grundskolan 47 Gymnasieskolan 47 Universitet och Högskola 47 Komvux 47 Särskolan 48 Specialskolan 48 Särvux 48 Utbildning vid nationellt centrum för flexibelt lärande 49 Svenskundervisning för invandrare (sfi) 49 Kompletterande utbildningar 49 Folkhögskolor 49 Studieförbunden 49 Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning 50 Svensk utbildning i utlandet 50 Studiestöd 50 Personalutbildning 50
SCB 6 UF 12 SM 0301 Internationella jämförelser 51 Statistikens tillförlitlighet 52 Bra att veta 55 Källförteckning 55 Skolverkets rapporter 55 Internationella publikationer 56 Annan statistik 56 In English 57 Summary 57 Over SEK 190 billion spent on education and training in 2002 57 Costs for education increase 57 Adult education decreases 57 List of tables 58 List of terms 59
SCB 7 UF 12 SM 0301 Statistiken med kommentarer Samtliga utbildningsformer Utbildningskostnader samlas in från utbildningarnas huvudmän, dvs. de som har ansvaret för verksamheten. Samtliga kostnadsuppgifter hämtas från redan befintligt material. Redovisningen i detta SM sker här efter utbildningsform och uppdelat på olika kostnadsslag för respektive verksamhet. Den totala kostnaden för utbildningsväsendet uppgick år 2002 till drygt 196 miljarder kronor. Jämfört med föregående år har kostnaderna ökat med knappt 8 miljarder kronor. Den totala kostnaden för utbildningsväsendet motsvarade 8,5 procent av Sveriges Bruttonationalprodukt, (BNP) år 2002. I totalkostnaden för samtliga skolformer ingår förutom skolformerna även studiestöd och centrala kostnader. De centrala kostnaderna består av bl.a. kostnader för Centrala studiestödsnämnden, Skolverket, Högskoleverket, Utbildningsdepartementet samt andra myndigheter som har med utbildning att göra. Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg Minskat antal barn i barnomsorgen Barnsomsorgen har byggts ut mycket snabbt i Sverige. Mellan år 1975 och 1997 ökade antalet barn i daghem, förskola, fritidshem och familjedaghem nästan femfaldigt, från drygt 154 000 till 723 000. Under de fyra påföljande åren minskade antalet barn något till följd av sjunkande födelsetal för att under år 2002 återigen öka. Ökningen av antalet barn i barnomsorgen kan förklaras av en ökad efterfrågan på platser till följd av lägre avgifter och den utökade rätten till förskoleverksamhet. Antalet inskrivna barn i förskoleverksamhet och skolbarnomsorg uppgick år 2002 till 729 650. Kostnader för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg ökar Den totala kostnaden för förskoleverksamhet och skolbarnomsorg uppgick år 2002 till knappt 44 miljarder kronor vilket är en ökning med fem procent i fasta priser sedan 1998. Av dessa knappt 44 miljarder svarade förskolan för 30 miljarder, fritidshemmen för drygt 10 miljarder och familjedaghem för drygt 3 miljarder. Öppen förskola och öppen fritidsverksamhet svarar tillsammans för endast en procent av den totala kostnaden, 450 miljoner kronor. Ökade resurser till förskolan Under de senaste fem åren har förskolan fått ökade resurser vilka bör ses mot bakgrund av de kraftiga kostnadsminskningarna som ägde rum under första hälften av 1990-talet. Under år 2002 ökade kostnaden för förskolan ytterligare till följd av maxtaxareformen med knappt åtta procent. Därtill ökade antalet inskrivna barn med 3,6 procent. Eftersom kostnaderna ökade mer än antalet barn har kostnaden per inskrivet barn ökat med 3,8 procent. För förskolor i kommunal regi uppgick kostnaden för personal till 74 procent av den totala kostnaden. Jämfört med 2001 har personalkostnadernas andel av den totala kostnaden ökat med en procentenhet. Trots detta är personaltätheten 5,3 barn per årsarbetare, oförändrad sedan föregående år. Familjedaghem minskar i omfattning Under år 2002 minskade kostnaden för familjdaghem med sju procent till 3,4 miljarder kronor. Under femårsperioden 1998-2002 har kostnaderna minskat med 38 procent. Antalet barn har också minskat med 12 procent sedan 2001 och med 42 procent sedan 1998. Eftersom barnantalet minskat mer än de totala
SCB 8 UF 12 SM 0301 kostnaderna har kostnaden per inskrivet barn ökat och uppgick 2002 till 70 700 kronor, en ökning med knappt sex procent. Trendbrott för fritidshemmen Fritidshemmen har varit föremål för stora besparingar under 1990-talet. Under 2001 började dock fritidshemmen öka i omfattning. Ökningen har fortsatt under 2002 och beror bl.a. på att fritidshemmen sedan 1998 även tar emot sexåringar som går i förskoleklass. Den totala kostnaden för fritidshem ökade med tre procent till drygt tio miljarder kronor. Antalet barn ökade med två procent liksom kostnaden per inskrivet barn som uppgick till 29 800 kronor. Både kostnaderna för personal och lokaler har varit oförändrat jämfört med år 2001 med 73 respektive 14 procent av den totala kostnaden. Små resurser till öppen verksamhet Av barnsomsorgens totala kostnader svarar de öppna verksamheterna för den minsta kostnaden som alltjämt fortsätter minska. Antalet öppna förskolor har minskat kraftigt under hela 1990-talet för att under 2000-talet fortsätta i samma riktning. Bara mellan 2001 och 2002 försvann omkring 50 öppna förskolor. Kostnaderna för öppen förskola uppgick 2002 till 291 miljoner kronor, en minskning med fyra procent jämfört med året innan. Samtidigt uppgick kostnaden för öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar till 160 miljoner, en ökning med två procent. Ökningen kan sammanhänga med den ökade uppmärksamhet som bland annat Skolverket riktat mot bristen på resurser till öppen fritidsverksamhet under de senaste åren. Fördelning av den totala kostnaden för barnomsorgen mellan olika verksamhetsformer 2002. Procent. Fritidshem 23% Öppen fritidsverksamhet 0% Öppen förskola 1% Familjedaghem 8% Förskola 68% Förskoleklass Antal elever minskar Trots ökade kostnader har det totala antalet inskrivna elever i förskoleklass sjunkigt. Sedan 1998 då 113 900 elever var inskrivna har antalet elever minskat med 17 procent till 94 900 år 2002. Att antalet elever minskat beror till stor del på att de flesta, 98 procent, av eleverna i förskoleklass är sex år och det totala antalet sexåringar i Sverige alltjämt fortsätter att minska. Eftersläpning av antal anställda Den totala kostnaden för förskoleklass år 2002 var 3,7 miljarder kronor, en minskning med fem procent jämfört med 2001. Merparten av kostnaden, 70
SCB 9 UF 12 SM 0301 procent, utgjordes av personalkostnader, en ökning med två procentenheter jämfört med 2001. Att personalkostnaden fortfarande är så hög kan bl.a. förklaras av att antalet anställda minskat något långsammare än elevantalet vilket gör att personaltätheten har ökat. Personaltätheten är högre i förskoleklass än i grundskolan. Kostnaden för lokaler utgjorde 18 procent men är troligen underskattad på grund av att verksamheten i förskoleklass ofta är både lokal- och personalmässigt integrerad med grundskola och fritidshem. Kostnad för förskoleklass uppdelat på kostnadsslag 1998-2001.Mnkr. 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 Personal Lokaler Övrigt Kostnad per elev uppgick till 39 200 kronor Mellan 1998 och 2002 ökade kostnaden per elev med 47 procent för att under år 2002 uppgå till 39 200 kronor. Kostnaden per elev varierar mellan olika huvudmän. En elev i en kommunal förskoleklass kostade i genomsnitt 39 000 kronor. Kostnaden för en elev i en fristående skola var i genomsnitt 43 000 kronor och i en internationell skola kostade en elev 51 000 kronor. Förskoleklass Antal elever minskar Trots ökade kostnader har det totala antalet inskrivna elever i förskoleklass sjunkigt. Sedan 1998 då 113 900 elever var inskrivna har antalet elever minskat med 17 procent till 94 900 år 2002. Att antalet elever minskat beror till stor del på att de flesta, 98 procent, av eleverna i förskoleklass är sex år och det totala antalet sexåringar i Sverige alltjämt fortsätter att minska Eftersläpning av antal anställda Den totala kostnaden för förskoleklass år 2002 var 3,7 miljarder kronor, en minskning med fem procent jämfört med 2001. Merparten av kostnaden, 70 procent, utgjordes av personalkostnader, en ökning med två procentenheter jämfört med 2001. Att personalkostnaden fortfarande är så hög kan bl.a. förklaras av att antalet anställda minskat något långsammare än elevantalet vilket gör att personaltätheten har ökat. Personaltätheten är högre i förskoleklass än i grundskolan.
SCB 10 UF 12 SM 0301 Kostnaden för lokaler utgjorde 18 procent men är troligen underskattad på grund av att verksamheten i förskoleklass ofta är både lokal- och personalmässigt integrerad med grundskola och fritidshem. Kostnad för förskoleklass uppdelat på kostnadsslag 1998-2001.Mnkr. 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 Personal Lokaler Övrigt Kostnad per elev uppgick till 39 200 kronor Mellan 1998 och 2002 ökade kostnaden per elev med 47 procent för att under år 2002 uppgå till 39 200 kronor. Kostnaden per elev varierar mellan olika huvudmän. En elev i en kommunal förskoleklass kostade i genomsnitt 39 000 kronor. Kostnaden för en elev i en fristående skola var i genomsnitt 43 000 kronor och i en internationell skola kostade en elev 51 000 kronor. Grundskola Över en miljon elever i grundskolan Läsåret 1991/92 var det totala antalet elever i grundskolan det lägsta sedan sextiotalet. Trenden bröts redan läsåret därpå vartefter ökningen har fortsatt fram till och med läsåret 2001/02. Under det senaste året har antalet elever minskat med knappt 2000 för att läsåret 2002/03 uppgå till över en miljon elever. 1 800 fler lärare år 2002 än år 2001 Antalet tjänstgörande lärare i grundskolan uppgick läsåret 2002/03 till 94 700 personer, vilket är en ökning med knappt 10 000 lärare sen läsåret 1998/99. Ökningen jämfört med föregående år var drygt 1 800 lärare. Lärartätheten, beräknad som antal lärare (omräknat till heltidstjänster) per 100 elever, uppgick till 7,9. Kostnadsökning på fyra procent Kostnaden för samtliga skolor på grundskolenivå år 2002 var 68,3 miljarder kronor. Jämfört med föregående år innebär det en ökning med fyra procent. Vid en jämförelse mellan åren 1998 och 2002 har de totala kostnaderna ökat med 22 procent i fasta priser. Kommunal grundskola stod för merparten av de totala kostnaderna, 95 procent och kostnaden för fristående grundskola uppgick till knappt fem procent (3,5 miljarder kronor). Det är främst kostnaden för undervisning som påverkar den totala kostnaden. Ökningen beror sannolikt till stor del på en högre lönenivå eftersom lärartätheten i princip var oförändrad mellan 1997 och 2000 för att sen öka marginellt under 2001 och 2002.
SCB 11 UF 12 SM 0301 Undervisningskostnaden hälften av kostnaden Den genomsnittliga kostnaden per elev i grundskolan har kontinuerligt stigit sedan mitten av 90-talet för att år 2002 uppgå till 64 300 kronor. Hälften av de totala kostnaderna, 32 200 kronor, utgörs av kostnaden för undervisning. Lokalkostnaden uppgår till knappt en femtedel, 12 000 kronor, och kostnaden för elevvård till 1 300 kronor per elev. Kostnaden per elev skiljer sig åt mellan de olika huvudmännen. Lägst ligger kostnaden per elev i en internationell skola med 62 300 kronor. Inom kommunala och fristående skolor är kostnaden högre, 62 500 respektive 62 600 kronor per elev. Högst är kostnaden per elev inom sameskolan med 90 000 kronor. Samtliga kostnader är exkluderade kostnaden för skolskjutsar. Kostnad per elev i grundskolan för respektive huvudman 2002, kronor. Kommunala skolor Fristående skolor Internationella skolor Riksinternatskolor Sameskolan 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 Gymnasieskolan Antal elever fortsätter öka Antalet elever i gymnasieskolan var drygt 323 000 läsåret 2002/03, vilket är en ökning med omkring 11 500 elever jämfört med läsåret 2001/02. Antal lärare fortsätter att öka Under perioden 1997 till 2002 har lärartätheten i gymnasieskolan ökat med en heltidstjänst per 100 elever vilket är en ökning på drygt 14 procent. Ökningen av lärartätheten i gymnasieskolan liksom de ökade lönekostnaderna förklarar en stor del av ökningen av undervisningskostnaden. Fyraprocentig kostnadsökning Den totala kostnaden för gymnasieskolan uppgick till drygt 25 miljarder kronor år 2002. Jämfört med föregående år har kostnaden ökat med knappt fyra procent i fasta priser. Över femårsperioden 1998-2002 har kostnaderna ökat med omkring 12 procent i fasta priser.
SCB 12 UF 12 SM 0301 Kostnad per elev uppgick till 80 000 kronor Den genomsnittliga kostnaden per elev var 80 000 kronor år 2002 vilket motsvarar 2 600 kronor mer per elev jämfört med 2001. Den största kostnadsposten i gymnasieskolan är undervisningskostnaden som utgör 44 procent av den totala kostnaden. Även lokaler/inventarier utgör en stor del av totalkostnaden, 21 procent. Kostnaden för läromedel/utrustning/skolbibliotek uppgick 8 procent och elevvård till 2 procent. Kostnad per kostnadsslag för en gymnasieelev år 2002, procent. Öv riga kostnader 17% Skolskjutsar 4% Läromedel 8% Skolmåltider 4% Lokaler/ inv entarier 21% Elevvård 2% Underv isnin g 44% Universitet och högskolor Högre utbildning bedrivs vid ett 50-tal universitet och högskolor och andra enheter av mycket varierande storlek och med olika inriktning av verksamheten. De nio största universiteten stod för 75 procent av kostnaderna. Allt fler studenter vid universitet och högskolor Under läsåret 2002 deltog 286 000 helårsstudenter i grundläggande högskoleutbildning vilket är en ökning med 17 procent sen 1998. Bara mellan år 2001 och 2002 har andelen studenter ökat med sju procent. Även antalet aktiva doktorander har ökat och uppgick höstterminen 2001 till 18 600 stycken. Fortsatt tillväxt av den högre utbildningen År 2002 uppgick de totala kostnaderna till 41,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med sex procent i fasta priser jämfört med året innan. Den fortsatta uppgången under år 2002 betyder att universitet och högskolor har 16 år av oavbruten tillväxt bakom sig. Under de senaste fem åren har kostnaderna ökat med 22 procent i fasta priser (7,5 miljarder kronor).
SCB 13 UF 12 SM 0301 Mer än hälften i personalkostnader Fördelningen av kostnaderna på olika kostnadsslag var oförändrad jämfört med tidigare år. Även på lång sikt har förändringarna varit små. Kostnaden för personal har alltid utgjort det största kostnadsslaget, nära sextio procent av de totala kostnaderna. Övriga driftskostnader stod för 18 procent och lokalkostnaden för 14 procent av kostnaderna. Total kostnad per kostnadsslag för universitet och högskolor år 1998-2002, 2002 års priser (KPI), mnkr. 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1998 1999 2000 2001 2002 Personalkostnader Lokalkostnader Öv riga driftskostnader Övrigt 60 800 kronor för en helårsstudent Kostnaden för en helårsstudent uppgick i genomsnitt till 60 800 kronor. Lägst kostade en elev inom humaniora och samhällsvetenskap där undervisningen ofta bedrivs i stora grupper. Inom teknik och naturvetenskap är kostnaden större eftersom undervisningen har mer laborativa inslag. Högst kostnad per elev är de konstnärliga utbildningarna med anledning av att de i hög grad är individuellt anpassade. Ersättning per helårsstudent och utbildningsområde 2002, kronor Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt Underv isning Öv rigt Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutisk Medicinskt Vård Odontologiskt Genomsnittlig kostnad Idrott Musik Design Dans Konst Teater Media Opera 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000
SCB 14 UF 12 SM 0301 Kommunal vuxenutbildning Knappt 50 000 färre elever på fem år Under året 2002 deltog knappt 170 000 heltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning en minskning med omkring 13 000 elever (sju procent) jämfört med föregående år. Mellan åren 1998 och 2002 har antalet heltidselever minskat med nästan femtio tusen. Sjunkande lärarantal Antalet lärare omräknat till heltidstjänster i komvux uppgick läsåret 2002/03 till omkring 6 000, en minskning med 11 procent jämfört med läsåret 2001/02. Minskade kostnader När regeringen hösten 1997 inledde den femåriga satsningen på vuxenutbildning medförde det, förutom en ökning av antalet platser, även en metodisk/pedagogisk utveckling av vuxenutbildningen. I och med att verksamheten utvecklades steg även kostnaderna för kommunal vuxenutbildning. Mellan 1997 och 1998 ökade kostnaderna med 1,7 miljarder kronor i fasta priser till 6,6 miljarder kronor. Därefter har kostnaderna successivt minskat fram till och med år 2002 då de uppgick till knappt 6 miljarder kronor. Omräknat i fasta priser minskade kostnaden för kommunal vuxenutbildning med två procent mellan 2001 och 2002 och med 16 procent mellan 1998 och 2002. Total kostnad för Kommunal vuxenutbildning. År 1993-2002, i 2002 års priser, mnkr. 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 Kostnad per elev ökar Kostnaden per heltidsstuderande i kommunal vuxenutbildning uppgick år 2002 till 37 500 kronor, en ökning med fyra procent jämfört med år 2001. Drygt hälften av kostnaden, 19 000 kronor, utgjordes av kostnader för undervisning. Lokaler och inventarier stod för 5 800 kronor, läromedel, utrustning och skolbibliotek för 1 900 samt elevvård för 200 kronor per elev. Särskolan Kraftig ökning av antal elever i särskolan Särskolan omfattade totalt 21 000 elever hösten 2002, en ökning med sex procent jämfört med 2001. Av dessa gick 14 800 elever i den obligatoriska särskolan och 6 200 i gymnasiesärskolan. Några förklaringar till ökningen av antalet elever i särskolan är stora elevkullar och undervisningsgrupper, nya styrdokument samt förändrade arbetssätt i grundskolan. Till detta kommer användningen av moderna diagnosmetoder som visar och diagnostiserar nya typer av handikapp. Stor kostnadsökning Kostnaden för särskolan uppgick år 2002 till 4,8 miljarder kronor, varav kostnaden för den obligatoriska särskolan uppgick till 2,9 miljarder och gymnasie-
SCB 15 UF 12 SM 0301 särskolan till 1,1 miljarder kronor. Mellan 2001 och 2002 ökade den totala kostnaden med nio procent och mellan 1998 och 2002 med 46 procent i fasta priser. Kostnadsökningen beror till stor del på att antalet elever successivt har ökat under de senaste läsåren. Kostnad för särskolan, uppdelat på undervisning, lokaler/inventarier och övrigt. År1998-2002, fasta priser, mnkr. 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1998 1999 2000 2001 2002 Underv isning Lokaler/inv entarier Öv rigt 4 200 kronor mer per elev Till följd av det ökade antalet elever har kostnaden per elev inte varit lika stor. Mellan 2001 och 2002 har kostnaden per elev stigit med två procent, 4 200 kronor. År 2002 kostade en elev 261 500 kronor. Kostnaden för undervisning stod för 45 procent, en minskning med tre procentenheter jämfört med 1998. Lokaler och inventarier stod för 11 procent, en ökning med en procentenhet jämfört med 1998. Specialskola Krympande elevantal Specialskola är en individuellt anpassad skolform för barn och ungdomar som är gravt syn-, hörsel- eller talskadade. Hösten 2002 var knappt 800 elever inskrivna i specialskolan. Mellan år 2001 och 2002 minskade antalet elever med tre procent och mellan 1998 och 2002 med sex procent. Antalet elever har kontinuerligt minskat efter 1998. Jämfört med förra året har elevantalet minskat med närmare fyra procent. Totala kostnader minskade Kostnaden för specialskolan uppgick år 2002 till 468 miljoner kronor, en minskning med 10 miljoner kronor eller två procent i fasta priser jämfört med året innan. Mellan åren 1998 och 2002 minskade kostnaderna med fyra procent. Omkring 580 000 kronor per elev och år Den genomsnittliga kostnaden per elev och år i specialskolan uppgick 2002 till 579 300 kronor. Kostnaden för undervisning utgjorde 35 procent, knappt 200 000 kronor per elev. Till skillnad från andra utbildningsformer ingår kostnaden för elevhem i specialskolans verksamhet. Kostnaden uppgick till 108 000 kronor vilket motsvarade 19 procent av den totala kostnaden.
SCB 16 UF 12 SM 0301 Kostnad per elev i specialskolan uppdelat på kostnadsslag 2002, procent. Övrigt 17% Skolskjuts 8% Läromedel 1% Elev hem 19% Skolmåltider 3% Underv isning 35% Elelv v ård Lokaler/ 3% inv entarier 14% Särvux Antalet elever fortsätter öka Läsåret 2002/03 fanns det drygt 4 500 elever i särvux, en ökning med två procent jämfört med föregående läsår och en ökning med tio procent jämfört med läsåret 1998/1999. Antalet lärare ökar åter Antalet tjänstgörande lärare har ökat med tio procent mellan läsåret 2001/02 och 2002/03. Lärartätheten, beräknat som antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever, var 5,4 i oktober 2002 vilket kan jämföras med 4,9 år 2001. Nioprocentig kostnadsökning År 2002 uppgick den totala kostnaden för särvux till 133 miljoner kronor, en ökning med sex procent sedan 2001. Vid en jämförelse mellan åren 1998 och 2002 har de totala kostnaderna ökat med 30 procent i fasta priser. Total kostnad för särvux år 1998-2002, fasta priser, mnkr. 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1998 1999 2000 2001 2002 Undervisning Lokaler/inv entarier Läromedel/utrustning Öv riga kostnader Undervisning största kostnadsposten Den totala kostnaden per elev uppgick år 2002 till 29 100 kronor. Undervisning utgjorde det största kostnadsslaget med 70 procent av den totala kostnaden. Jämfört med föregående år har kostnaden för undervisning ökat med en procentenhet men varit oförändrad jämfört med 1998. Kostnaden för lokaler och inventarier uppgick till 11 procent av totalkostnaden, en minskning med en procentenhet jämfört med år 2001.
SCB 17 UF 12 SM 0301 Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) Tredubbling av elevantalet i grundläggande vuxenutbildning Statens skolor för vuxna (SSV) ombildades den 1 januari 2002 till en ny myndighet Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). Det totala antalet elever vid CFL uppgick läsåret 2001/02 till 10 600 vilket var en ökning med 200 elever (2,6 procent) jämfört med året innan. I förhållande till läsåret 1999/00 har andelen elever i grundläggande vuxenutbildning nästan tredubblats. Ökningen kan till stor del förklaras av regeringens särskilda satsning på vuxenutbildning. Minskade kostnader för CFL Kostnaden för Nationellt centrum för flexibelt lärande uppgick verksamhetsåret 2002 till 45 miljoner kronor. Sett över femårsperioden 1998-2002 har kostnaderna varierat. Jämfört med både 1998 och 2001 var kostnaderna år 2002 sju miljoner kronor lägre (13 procent) i fasta priser. Utvecklingsarbete största kostnadsposten Det största kostnadsslaget år 2002 var utvecklingsarbete som utgjorde 37 procent av den totala kostnaden, 17 miljoner. Näst störst var kostnaden för administration, 20 procent eller 9 miljoner, följt av kostnaderna för undervisning och lokaler/inventarier, båda 16 procent, sju miljoner kronor. Kostnad per kostnadsslag för CFL 2002, procent. Administration 20% Övrigt 4% Underv isning 16% Läromedel/ utrustning 7% Lokaler/ inv entarier 16% Utv ecklingsarbete 37% Svenskundervisning för invandrare (sfi) Antalet elever i sfi ökar Antalet elever omräknat till heltidsstuderande uppgick till 37 300 år 2002, en ökning med omkring 15 procent jämfört med 2001. Antalet elever i sfi var som högst under 1995 och har därefter stadigt minskat fram till och med år 2000 då trenden bröts och elevantalet återigen började stiga.
SCB 18 UF 12 SM 0301 Fyra procent i ökade kostnader Kostnaden för svenskundervisning för invandrare, sfi, uppgick år 2002 till knappt 800 miljoner kronor. Procentuellt sett hade kostnaderna stigit med två procent, 12 miljoner i fasta priser, jämfört med året innan. Under de senaste fem åren har kostnaderna kontinuerligt stigit, från 562 miljoner 1998 till 784 miljoner 2002, vilket är en ökning med 40 procent i fasta priser. Ökningen av kostnaderna var som störst mellan åren 1998 och 1999. Total kostnad för sfi år 1998-2002, fasta priser, mnkr. 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1998 1999 2000 2001 2002 Kostnaden per heltidsstuderande minskar Kostnaden per helårsstuderande i sfi finns inte redovisad per kostnadsslag. År 2002 uppgick kostnaden per elev till 40 400 kronor. Mellan åren 1998-2000 ökade kostnaden per studerande med 11 600 kronor, motsvarande 33 procent i fasta priser. Efter år 2000 har kostnaderna sjunkit med två procent mellan 2000 och 2001 och 10 procent mellan 2001 och 2002. Den minskande kostnaden per elev hänger ihop med det ökande elevantalet. Kompletterande utbildningar Antalet deltagare varierar under året Eftersom de kompletterande utbildningarna har olika inriktning samt att längden på utbildningarna är olika varierar både antalet utbildningar och deltagare över året. Exempel på kompletterande utbildningar är konstutbildningar, dansutbildningar och teknikutbildningar etc. Antalet deltagare uppgick höstterminen 2002 till cirka 6 400, en ökning med runt 300 studerande jämfört med 2001 vilket var det år man först började samla in deltagarstatistik för samtliga kompletterande utbildningar. Kompletterande utbildningar har många och ganska olikartade inriktningar. Högst antal deltagare finns inom utbildningar med inriktning mot ekonomi, konsumentteknik, kommunikation och media. Även inom konstnärliga utbildningar såsom dans, teater, musik och konst är antalet deltagare mycket högt. Sju procentig kostnadsökning Verksamheten för kompletterande utbildningar uppgick 2002 till 310 miljoner kronor, en ökning med sju procent i fasta priser jämfört med 2001. Sett över treårsperioden har kostnaderna ökat med fem procent beroende på att kostnaderna sjönk något mellan år 2000 och 2001. Drygt 85 000 kronor per elev Under år 2002 uppgick den genomsnittliga kostnaden för en student i en kompletterande utbildning till 85 200 kronor. Som i merparten av andra utbildningsformer utgjorde kostnaden för undervisning det största kostnadsslaget, 40 procent, 34 500 kronor per elev. Kostnaden för lokaler och inventarier uppgick till 20 000 kronor vilket motsvara 23 procent. Kostnaden för läromedel/utrustning/skolbibliotek uppgick till tio procent eller 8 200 kronor.
SCB 19 UF 12 SM 0301 Genomsnittlig kostnad per elev i kompletterande utbildning 2002, kr. 22 100 kr 400 kr 8 200 kr 34 500 kr Undervisning Lokaler Läromedel Elevvård Övrigt 20 000 kr Folkhögskolan 116 000 deltagare i folkhögskolan Det totala antalet kursdeltagare i folkhögskolan uppgick höstterminen 2002 till 116 000. Mer än två tredjedelar gick korta kurser dvs. kurser mellan 1-14 dagar. Knappt en femtedel gick långa kurser (15 dagar eller längre) och 12 procent gick någon form av uppdragsutbildning finansierad av en uppdragsgivare. Under de senaste åren har deltagande i långa kurser minskat samtidigt som antalet kursdeltagare i korta kurser har ökat. 3,5 miljarder i kostnader Kostnaden för folkhögskolornas verksamhet uppgick till nära 3,5 miljarder kronor 2002. Undervisning utgjorde det största kostnadsslaget med 42 procent av kostnaderna, knappt 1,5 miljarder kronor, varav kostnaderna för undervisande personal utgjorde 1,2 miljarder kronor. Kostnaden för lokaler/inventarier samt tillhörande personal uppgick sammanlagt till 1,1 miljarder kronor eller 33 procent av de totala kostnaderna. Tio procent, drygt 330 miljoner kronor, av den totala kostnaden utgjordes av kök och hushåll och nio procent, knappt 300 miljoner kronor, av administration. Kostnad per kostnadsslag för folkhögskolan i procent av den totala kostnaden. Övrigt 6% Fastigheter/ lokaler 33% Underv isning 42% Kök och hushåll 10% Administration 9%
SCB 20 UF 12 SM 0301 Förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning Över fyra miljarder till arbetsmarknadsutbildning Den totala kostnaden för förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning uppgick budgetåret 2002 till 5,8 miljarder kronor. Av kostnaderna stod förberedande utbildning för 44 procent och arbetsmarknadsutbildning för 56 procent. Jämfört med föregående år vilket var det första året förberedande utbildning särredovisades har förberedande utbildning ökat med 16 procentenheter. Kostnadsutvecklingen för förberedande utbildning och arbetsmarknadsutbildning har svängt år från år mellan 1998-2002. Kostnaderna var som högst under 1999 och har därefter minskat men legat någorlunda stabilt runt 5,8 miljarder. Knappt 10 000 kronor per elev och månad Kostnaden per deltagare och månad i förberedande utbildning uppgick år 2002 till 9 900 kronor. Den genomsnittliga utbildningstiden per deltagare var 100 dagar. Personalutbildningskostnader Knappt hälften av kostnaden utgörs av arbetskostnad Under 2001 uppgick kostnaden för personalutbildning till drygt 76 miljarder kronor. Knappt hälften av kostnaden, 34 miljarder utgjordes av arbetskostnad, dvs. de lönekostnader arbetsgivaren betalat under utbildningstiden. En tredjedel av kostnaderna, 25 miljarder, var lärarkostnader och sju procent, knappt 6 miljarder, utgjordes av kostnader för övernattning. Kostnader för material och resor uppgick båda till knappt 2 miljarder kronor och kostnaden för lokaler till 3,7 miljarder kronor motsvarande fem procent av den totala kostnaden. Kostnad per kostnadsslag för personalutbildning 2001 i procent av den totala kostnaden 5% 33% 7% 2% 6% 0% Arbetskostnad 2%. Kostnaden för personalutbildning har under slutet av 90-talet legat förhållandevis konstant på runt 60 miljarder kronor. Under 2001 steg dock kostnaderna med 26 procent, på grund av att både antalet kursdeltagare ökade och att kostnaden per kursdeltagare steg. 45% Materialkostnad Lärarkostnad Lokalkostnad Övernattningskostnad Resekostnad Administrationskostnad Matkostnad Kostnad per deltagare Den genomsnittliga kostnaden per personalutbildningsdag uppgick år 2001 till 2 800 kronor. Kostnaden per kursdeltagare dvs. den genomsnittliga kostnaden för en kurs eller utbildning uppgick till knappt 14 000 kronor. Den totala kostnaden per utbildad person i personalutbildning 2001 var drygt 28 000 kronor.
SCB 21 UF 12 SM 0301 Internationella jämförelser Utbildningskostnadernas andel av BNP Alla OECD-länder investerar en relativt stor del på utbildning i förhållande till sin bruttonationalprodukt (BNP). Turkiet är det enda land inom OECD som investerade mindre än fyra procent under 2000. Ländergenomsnittet för OECD uppgick 2000 till 5,4 procent. De nordiska länderna hade ett genomsnitt på 6,2 procent vilket var klart högre än motsvarande genomsnitt för EU (5,8 procent) och G-7-länderna (5,7 procent). Mellan 1999 och 2000 ökade utbildningskostnaderna i förhållande till BNP endast i sex av de 19 OECD-länder för vilka jämförbara data finns tillgängliga. Ingen av de nordiska länderna ökade sin andel år 2000. Danmarks andel var i stort sett oförändrad medan Sverige, Norge och Finland minskade sina andelar från 6,7 till 6,5, respektive 6,6 till 5,9 samt från 5,8 till 5,6 procent. Vidare kan noteras att utbildningskostnaderna i förhållande till BNP ökat för EU-länderna, från 5,5 procent till 5,8 mellan 1999 och 2000. Även OECD:s ländergenomsnitt sjönk något under samma period medan G-7-länderna hade en oförändrad andel. Utbildningskostnader i förhållande till BNP 1990, 1995, 1998 och 1999. Procent 1990 1995 1998 1999 2000 Sverige 5,3 6,4 6,8 6,7 6,5 Norden 5,7 6,7 6,7 6,5 6,2 EU.. 5,7 5,5 5,5 5,8 OECD.. 5,6 5,7 5,5 5,4 G-7.. 5,7 5,6 5,7 5,7 Utbildningskostnadernas fördelning på olika utbildningsnivåer Satsningar på olika utbildningsnivåer varierade stort mellan olika OECD-länder. Bland OECD-länderna är det relativt stora variationer hur utbildningskostnaderna fördelas på olika utbildningsnivåer. Länder som Australien och Korea satsade mindre än 0,2 procent av BNP på förskolan medan Danmark, Frankrike, Norge, och Ungern satsade mer än 0,6 procent 1999. Motsvarande andel för Sverige var 0,5 procent. Skillnaden i när barn börjar förskola, andel utbildning respektive omsorg liksom deltagande förklarar en stor del av olikheterna mellan länderna. Stora skillnader råder också när det gäller utbildningskostnadsandelar för högskoleutbildning. I länder som Kanada, Korea och USA upptar kostnaderna för högskolan/universitetet mer än en tredjedel av de totala utbildningskostnaderna. Länder som Frankrike, Portugal och Nya Zeeland som har relativt stora kostnader för grund- och gymnasieskolan har däremot en låg kostnadsandel för sin högskola. Lägst kostnadsandelar inom EU för högskoleutbildningen noteras för Frankrike (18 procent), Portugal (19 procent) och Tyskland (21 procent). I Norden är det bara Finland som har en högre kostnadsandel än 30 procent för högskoleutbildningen. Sveriges andel för utbildningar på högskolenivå var 26 procent respektive 1,7 procent av BNP. Ser man till andelen av BNP ligger Sverige bland de fem länder inom OECD som har störst kostnader i förhållande till BNP och näst högst (efter Finland) inom EU för sin högskoleutbildning. Offentliga utbildningskostnaders andel av totala offentliga kostnader Ökningen av offentliga medel till utbildningssektorn har för många OECDländer varit relativt stark under slutet av 90-talet. Detta trots att många länder
SCB 22 UF 12 SM 0301 inom OECD gjort stora ansträngningar för att strama åt sina budgetar under denna period. OECD-genomsnittet vad gäller utbildningskostnader i förhållande till de totala kostnaderna uppgick 2000 till 13 procent, en ökning från 12,1 procent 1995. Bland OECD-länderna redovisade 2000 Mexiko den största andelen, 23,6 procent följd av Korea med 17,6 procent. Lägsta andelen hade Grekland med 8,8 procent. EU:s genomsnitt ökade mer än OECD:s, dock från en lägre nivå. EUgenomsnittet låg under tio procent 1995 för att öka till 12,7 procent 2000. Samtliga EU-länder ökade utbildningskostnadernas andel under perioden 1995-2000. Bland länder som ökade sin andel mest var Sverige från 11,1 procent till 13,4 procent 2000. Inom Norden hade Norge trots en minskning från 18,4 procent 1995 till 16,2 procent 2000 den högsta andelen. Offentliga utbildningskostnader i förhållande till de totala offentliga kostnaderna 1995 och 2000, procent. 16 14 12 10 8 6 4 2 0 OECD EU Norden Sverige 1995 2000 Fastprisberäkning Från och med 1998 görs fastprisberäkningar med hjälp av konsumentprisindex, KPI. I detta Statistiska meddelande har år 2002 använts som basår (272,8).
SCB 23 UF 12 SM 0301 Tabeller 1. Samtliga utbildningsformer. Total kostnad per utbildningsform och som andel av Sveriges Bruttonationalprodukt, BNP, 1998-2002, löpande priser, mnkr och procent. 1. All types of education. Total costs and per type of education 1998-2002 as a share of GDP. Current prices (MSEK) and, per cent. Utbildningsform 1998 1999 2000 2001 2002 Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel Löpande Andel pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP pris av BNP mnkr procent mnkr procent mnkr procent mnkr procent mnkr procent Pedagogisk verksamhet 8 029 0,41 7 911 0,38 7 889 0,36 8 384 0,37 9 198 0,40 Förskoleklass 2 984 0,15 3 623 0,18 3 719 0,17 3 854 0,17 3 721 0,16 Grundskola 52 789 2,72 56 295 2,74 59 508 2,73 64 433 2,87 68 303 2,95 Gymnasieskola 21 320 1,10 22 028 1,07 22 367 1,03 23 786 1,06 25 250 1,09 Universitet/ Högskola 31 900 1,64 34 042 1,65 36 522 1,68 38 249 1,70 41 468 1,79 Komvux 6 641 0,34 6 587 0,32 6 403 0,29 6 304 0,28 5 954 0,26 Särskola 3 058 0,16 3 502 0,17 3 825 0,18 4301 0,19 4 755 0,21 Specialskola 458 0,02 468 0,02 487 0,02 468 0,02 468 0,02 Särvux 96 0,00 107 0,01 109 0,00 122 0,01 133 0,01 CFL 49 0,00 45 0,00 53 0,00 51 0,00 45 0,00 Svenska för invandrare 529 0,03 604 0,03 687 0,03 756 0,03 806 0,03 Kompletterande utbildning........ 281 0,01 285 0,01 310 0,01 Folkhögskolor................ 3 449 0,15 Studieförbunden 3501 0,18 3587 0,17 3562 0,16 3686 0,16 3 802 0,16 Arbetsmarknadsutbildning 7 234 0,37 8 296 0,40 5 546 0,25 5 761 0,26 5 816 0,25 Svensk utb. i utlandet 126 0,01 123 0,01 126 0,01 143 0,01 176 0,01 Studiestöd (exkl. lån) 21 820 1,12 19 839 0,96 19 789 0,91 19 210 0,85 20 593 0,89 Centrala kostnader 1 289 0,07 1 415 0,07 1 749 0,08 1599 0,07 2 211 0,10 Totala kostnader 161 823 8,33 168 472 8,19 172 622 7,92 181 392 8,07 196 458 8,47 2. Samtliga utbildningsformer 1998-2002. Total kostnad per utbildningsform, 2002 års priser (KPI), mnkr och procent. 2. All types of education 1998 2002.Total costs per type of education, fixed prices (MSEK) and per cent. Utbildningsform 1998 1999 2000 2001 2002 Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent Fast pris Procent mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Pedagogisk verksamhet 8 523 5,0 8 362 4,7 8 255 4,6 8 563 4,6 9 198 4,7 Förskoleklass 3 167 1,8 3 829 2,2 3 892 2,2 3 936 2,1 3 721 1,9 Grundskola 56 034 32,6 59 501 33,4 62 270 34,5 65 808 35,5 68 303 34,8 Gymnasieskola 22 631 13,2 23 283 13,1 23 405 13,0 24 294 13,1 25 250 12,9 Universitet/ Högskola 33 861 19,7 35 981 20,2 38 217 21,2 39 065 21,1 41 468 21,1 Komvux 7 049 4,1 6 962 3,9 6 700 3,7 6 439 3,5 5 954 3,0 Särskola 3 246 1,9 3 701 2,1 4 003 2,2 4 393 2,4 4 755 2,4 Specialskola 486 0,3 495 0,3 510 0,3 478 0,3 468 0,2 Särvux 102 0,1 113 0,1 114 0,1 125 0,1 133 0,1 CFL 52 0,0 48 0,0 55 0,0 52 0,0 45 0,0 Svenska för invandrare 562 0,3 638 0,4 719 0,4 772 0,4 806 0,4 Kompletterande utbildning........ 294 0,2 291 0,2 310 0,2 Folkhögskolor................ 3 449 1,8 Studieförbunden 3 716 2,2 3 791 2,1 3 727 2,1 3 765 2,0 3 802 1,9 Arbetsmarknadsutbildning 7 679 4,5 8 768 4,9 5 803 3,2 5 884 3,2 5 816 3,0 Svensk utb. i utlandet 134 0,1 130 0,1 132 0,1 146 0,1 176 0,1 Studiestöd (exkl. lån) 23 161 13,5 20 969 11,8 20 707 11,5 19 620 10,6 20 593 10,5 Centrala kostnader 1 368 0,8 1 496 0,8 1 830 1,0 1 633 0,9 2 211 1,1 Totala kostnader 171 772 100,0 178 067 100,0 180 634 100,0 185 263 100,0 196 458 100,0
SCB 24 UF 12 SM 0301 3. Barnomsorg. Kostnad per huvudman och kostnadsslag 1998-2002 i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 3. Childcare. Expenditure 1998-2002 in current and fixed prices (CPI), (MSEK). Utbildningsform 1998 1999 2000 2001 2002 1998 1999 2000 2001 2002 Delverksamhet Kostnadsslag Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Fast Fast Fast Fast Fast pris pris pris pris pris pris pris pris pris pris mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Barnomsorg Förskola Kommunal regi Lokaler 3 650 3 485 3 369 3 368 3 478 3 874 3 683 3 525 3 440 3 478 Personal 16 530 16 812 16 904 17 555 19 025 17 546 17 770 17 689 17 930 19 025 Övrigt 3 074 3 109 3 164 3 129 3 243 3 263 3 286 3 311 3 196 3 243 Total kostnad 23 254 23 406 23 437 24 052 25 746 24 684 24 739 24 525 24 565 25 746 Enskild regi Total kostnad 2 733 2 809 2 942 3 226 4 100 2 901 2 969 3 079 3 295 4 100 Total kostnad 25 987 26 215 26 379 27 345 30 064 27 585 27 708 27 603 27 929 30 064 därav: Pedagogisk verksamhet 8 029 7 911 7 888 8 384 9 198 8 523 8 362 8 254 8 563 9 198 Familjedaghem Kommunal regi Lokaler.................... Personal.. 3 739 3 190 2 795 2 600.. 3 952 3 338 2 855 2 600 Övrigt.. 713 624 542 509.. 754 653 554 509 Total kostnad.. 4 452 3 814 3 337 3 109.. 4 706 3 991 3 408 3 109 Enskild regi Total kostnad.. 154 176 196 239.. 163 184 200 239 Total kostnad 5 118 4 616 3 990 3 530 3 358 5 433 4 879 4 175 3 605 3 358 Fritidshem Kommunal regi Lokaler 1 072 1 275 1 283 1 333 1 368 1 138 1 348 1 343 1 361 1 368 Personal 5 496 5 991 6 303 6 609 6 883 5 834 6 332 6 596 6 750 6 883 Övrigt 1 036 969 971 1 131 1 207 1 100 1 024 1 016 1 155 1 207 Total kostnad 7 604 8 235 8 557 9 073 9 458 8 071 8 704 8 954 9 267 9 458 Enskild regi Total kostnad 301 333 449 478 614 320 352 470 488 614 Total kostnad 7 905 8 548 9 015 9 572 10 119 8 391 9 035 9 433 9 776 10 119 Öppen förskola Total kostnad 328 315 301 297 291 348 333 315 303 291 Öppen fritidsverksamhet för 10-12 åringar Total kostnad 122 121 136 153 160 130 128 142 156 160 Hela barnomsorgen Total kostnad 39 461 39 721 39 833 40 896 43 991 41 887 41 983 41 682 41 769 43 991
SCB 25 UF 12 SM 0301 4. Barnomsorg. Kostnad per inskrivet barn, huvudman och kostnadsslag 1998-2002 i löpande priser, kronor och procent. 4. Childcare. Expenditure per pupil and by type 1998-2002 in current and fixed prices (CPI), (SEK). Utbildningsform 1998 1999 2000 2001 2002 Delverksamhet Kostnadsslag Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Kronor % Barnomsorg Förskola Kommunal regi Lokaler 12 000 16 12 400 15 12 500 14 12 600 14 12 700 14 Personal 20 300 27 59 600 72 62 700 72 65 800 73 69 200 74 Övrigt 44 200 58 11 000 13 11 700 13 11 800 13 11 800 13 Total kostnad 76 500 100 83 000 100 86 900 100 90 200 100 93 700 100 Enskild regi 59 800 100 61 100 100 60 800 100 61 800 100 73 800 100 Total kostnad Total kostnad 74 300 100 79 600 100 83 000 100 85 800 100 91 000 100 Familjedaghem Kommunal regi Lokaler.................... Personal.... 51 400 84 53 000 84 55 500 84 59 300 84 Övrigt.... 9 800 16 10 300 16 10 800 16 11 600 16 Total kostnad.... 61 200 100 63 300 100 66 300 100 70 900 100 Enskild regi Total kostnad.... 48 300 100 50 400 100 56 500 100 65 400 100 Total kostnad 57 600 100 60 800 100 62 600 100 65 600 100 70 700 100 Fritidshem Kommunal regi Lokaler 3 900 14 4 300 16 4 100 15 4 300 15 4 300 14 Personal 20 300 73 20 100 73 20 300 74 21 200 73 21 900 73 Övrigt 3 800 14 3 200 12 3 100 11 3 600 12 3 800 13 Total kostnad 28 000 100 27 600 100 27 500 100 29 100 100 30 000 100 Enskild regi Total kostnad 22 700 100 18 400 100 23 200 100 20 800 100 24 900 100 Total kostnad 27 800 100 27 000 100 27 300 100 28 600 100 29 800 100 Hela barnomsorgen Kommunal regi Lokaler.................... Personal.... 40 600 73 41 200 74 42 900 74 45 000 74 Övrigt.... 14 700 27 14 700 26 15 100 26 15 500 16 Total kostnad 53 900 100 55 300 100 55 900 100 58 000 100 60 500 100 Enskild regi Total kostnad.... 9 000 100 50 100 100 49 600 100 59 100 100 Total kostnad.... 55 100 100 56 000 100 57 800 100 61 300 100
SCB 26 UF 12 SM 0301 5. Förskoleklass. Kostnad per huvudman och kostnadsslag 1998-2002 i löpande och i 2002 års priser (KPI), mnkr. 5. Pre-school class. Expenditure per organiser 1998-2002, in current and fixed prices (CPI), (MSEK). Utbildningsform 1998 1999 2000 2001 2002 1998 1999 2000 2001 2002 Kostnadsslag Huvudman Löpande Löpande Löpande Löpande Löpande Fast Fast Fast Fast Fast pris pris pris pris pris pris pris pris pris pris mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr mnkr Förskoleklass Kommun Lokaler.. 547 634 665 629.. 578 663 679 629 Personalkostnad 2 022 2 454 2 420 2 515 2 453 2 146 2 594 2 532 2 569 2 453 Övrigt 962 517 530 482 422 1 021 546 555 492 422 Total kostnad 2 984 3 518 3 584 3 662 3 504 3 167 3 718 3 750 3 740 3 504 Fristående skolor Lokaler.. 21 28 40 50.. 22 29 41 50 Personalkostnad.. 66 86 102 131.. 70 90 104 131 Övrigt.. 12 14 42 26.. 13 15 43 26 Total kostnad.. 99 128 184 207.. 105 134 188 207 Internationella skolor Lokaler.. 1 2 1 2.. 1 2 1 2 Personalkostnad.. 4 4 4 5.. 4 4 4 5 Övrigt.. 1 1 3 3.. 1 1 3 3 Total kostnad.. 6 7 8 10.. 6 7 8 10 Samtliga huvudmän Lokaler.. 569 664 706 681.. 601 695 721 681 Personalkostnad 2 022 2 524 2 510 2 621 2 589 2 146 2 668 2 626 2 677 2 589 Övrigt 962 530 545 527 451 1 021 560 570 538 451 Total kostnad 2 984 3 623 3 719 3 854 3 721 3 167 3 829 3 892 3 936 3 721