Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014
Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare: Ann Bertilsson Rapportgranskning: Jonas Örnborg, Tina Kyrkander Uppdragsgivare: Lerums kommun Uppdragsgivarens ombud: Lars Palmeby Omslagsbild:Säveån 2
Sammanfattning Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB har fått i uppdrag av Lerums kommun att utreda om byggnation i Herrgårdsbacken kommer att påverka miljökvalitetsnormerna (MKN) i de berörda vattenförekomsterna Sävelången och Säveån. Den ekologiska statusen i Säveån och Sävelången är måttlig. Den uppnår alltså inte miljökvalitetsnormen god status som ska nås. Den kemiska statusen i berörda vattenförekomster uppnår ej god status på grund av höga kvicksilverhalter. I Säveån och Sävelången har miljöproblemen miljögifter och fysisk påverkan identifierats som orsaken till sämre ekologisk status än god. I berörd vattenförekomst för Säveån finns även problem med främmande arter. Problemen i båda vattenförekomsterna är främst förekomst av vandringshinder och avsaknad av naturliga strandzoner. Planområdet bedöms inte ha någon direkt påverkan vad det gäller fysiska förändringar i vattendragen. Däremot kan höga vattenflöden till följd av hårdgjorda ytor i planområdet leda till fysiska, morfologiska förändringar samt föroreningar och ökade näringsämneshalter inom och i närområdet till vattenförekomsterna. Kommunen föreslår dagvattenlösningar i form av magasinering och infiltration för att undvika alltför höga flöden. För planerad detaljplan utan dagvattenlösningar kan det inte uteslutas att MKN i vattenförekomsterna Säveån och Sävelången kan påverkas negativt på grund av högre vattenflöden från området med ökad andel hårdgjort yta. Om kommunen kan redovisa dagvattenlösningar så att flödena inte ökar från hur det ser ut idag i området kan dock bedömningen göras att MKN i vattenförekomsterna inte påverkas. Kommunen bör därför genomföra en dagvattenutredning för området. 3
Innehållsförteckning Inledning... 5 Detaljplanområdet Herrgårdsbacken... 5 Vattenförekomsterna Säveån och Sävelången... 5 Metod... 5 Resultat... 6 Vilka vattenförekomster berörs?... 6 Vilken status har vattenförekomsten? Är dagens status sämre än det som MKN kräver?... 6 Vilken typ av miljöproblem är i dagläget orsak till sämre status än god?... 6 Hur kommer planen att påverka möjligheten att uppnå MKN?... 7 Diskussion... 8 Referenser... 9 4
Inledning Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB har fått i uppdrag av Lerums kommun att utreda om byggnation i Herrgårdsbacken enligt framtagen detaljplan för fastigheten Floda 3:20 och till viss del fastigheten Floda 3:834 kommer att påverka miljökvalitetsnormerna (MKN) i de berörda vattenförekomsterna Sävelången och Säveån. Detaljplanområdet Herrgårdsbacken Planområdet omfattar en total yta på 9600 m². Enligt detaljplanen ska tre punkthus med cirka 90 lägenheter byggas. Husen består av 7, 5 och respektive 4 våningar med garage i bottenvåningarna. Wilhelm Thams väg ska förlängas som lokalgata där det idag är gång- och cykelväg. Längs vägen planeras en ny GC väg samt begränsad gatuparkering. Vid bostäderna planeras mindre bil- och cykelparkeringar. I norra delen av planen planeras ett torg och ett parkområde. I slänten ovan husen ska naturmark bevaras. Vattenförekomsterna Säveån och Sävelången Säveån rinner från Borås och Alingsås kommuner till Göta älv i Göteborg. Säveån har många biflöden där ett av de större är Laxån som mynnar i Sävelången. Säveån rinner igenom ett ganska kuperat spricklandskap i en dalgång med branta och skogsklädda ravinbranter, lövstrandskogar och ängsmarker. I och omkring Säveån finns höga natur- och kulturvärden. Ett av de mest kända områdena är Säveåns naturreservat mellan Lerum och Floda. Säveån är ett mycket värdefullt vattendrag med en egen laxstam. I åns nedre delar finns havsöring, asp och ål och i de övre delarna stationära bestånd av öring. Stränderna vid de stora sjöarna är mycket varierade från branta klippor till flacka och öppna strandängar (Vattenmyndigheterna i samverkan 2014). I Sävelången finns fiskarterna abborre, braxen, gädda, id, lake, mört, ål och öring (Sävelången FVO 2015). Södra delarna av Sävelången och Säveån ned till Aspen är av riksintresse för naturvården. Metod Information om berörda vattenförekomster, MKN och miljöproblem har hämtats i VISS (http://www.viss.lansstyrelsen.se/). Underlagsmaterial från Lerums kommun har tillhandahållits från Lars Palmeby. Kartor i rapporten är publicerade enligt medgivande från Lantmäteriet Gävle ( Lantmäteriet Medgivande R50217891_150001). En sammanställning har gjorts där följande frågeställningar har utretts: Vilka vattenförekomster berörs? Vilken status har vattenförekomsten? Är dagens status sämre än det som MKN kräver? Vilken typ av miljöproblem har orsakat sämre status än god? Hur kommer detaljplanen om den fysiskt genomförs att påverka möjligheten att uppnå MKN i berörda vattenförekomster? 5
Resultat Vilka vattenförekomster berörs? Utanför planområdet finns två vattenförekomster, Säveån (mellan Aspen och Sävelången, SE641190-129229) och Sävelången (SE641461-129543), vilka bedömts vara de som främst berörs av aktuell detaljplan. Planområdet ligger som närmast 80 meter från Sävelången och 100 meter från Säveån (figur 1). Figur 1: Översiktkarta detaljplanerat område Herrgårdsbacken i förhållande till berörda vattenförekomster, Säveån och Sävelången. Vilken status har vattenförekomsten? Är dagens status sämre än det som MKN kräver? Den ekologiska statusen i Säveån och Sävelången är i dagsläget klassificerad till måttlig. Den uppnår alltså inte miljökvalitetsnormen god status som ska nås 2021. Den kemiska statusen i berörda vattenförekomster uppnår ej god status på grund av höga kvicksilverhalter. Klassning av kemisk status exklusive kvicksilver har inte bedömts för vattenförekomsterna (VISS 2015). Vilken typ av miljöproblem är i dagläget orsak till sämre status än god? I Säveån och Sävelången har miljöproblemen miljögifter och fysisk påverkan identifierats som orsaken till sämre ekologisk status än god. I berörd vattenförekomst för Säveån finns även problem med främmande arter (VISS 2015). 6
I berörda vattenförekomster är höga halter kvicksilver identifierat som ett problem med miljögifter. Orsaken till de höga halter kvicksilver i vattenförekomsterna är främst internationella luftburna föroreningar (VISS 2015). I Säveån har bedömningen av fiskstatusen avgjort klassningen till måttlig ekologisk status. Fiskar och andra vattenlevande djur kan inte vandra naturligt i vattensystemet. Det finns tre stycken artificiella vandringshinder i vattenförekomsten, Floda kraftverk, Hillefors Grynkvarn och Hedefors (VISS 2015). I Hedefors finns ett stort omlöp där fiskarna kan vandra uppströms kraftverket (Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2015). Det saknas naturliga livsmiljöer i strandzonen då delar av strandzonen försvunnit på grund av bebyggelse och vägar. Vattendragets närområde (30 meter från fårans kant) har bedömts som otillfredställande,då 63% av ytan består av aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor. Bedömningen av näringsämnen och försurning visar dock på att vattenkvaliteten är bra. I Säveån finns främmande arter, laxparasiten (Gyrodactylus salaris) (VISS 2015). I Sävelången är förändrad hydromorfologi (vandringshinder/barriärer) utslagsgivande för bedömningen måttlig ekologisk status. Definitiva vandringshinder finns i det största tillflödet till sjön, Säveån till Mjörn samt i utloppet. Strandzonen är kraftigt påverkad av bebyggelse, odlingsmark, järnväg och vägar. Stora delar av strandmiljöerna saknar livsmiljöer för fiskar, smådjur och växter. Sjöns närområde (30 meter från strandkant) har bedömts som otillfredställande, då 40% av ytan består av aktivt brukad mark och/eller anlagda ytor (VISS 2015). Hur kommer planen att påverka möjligheten att uppnå MKN? Planområdet ligger som närmast 80 meter från Sävelången och 100 meter från Säveån. Från ny hårdgjord yta beräknas avståndet vara 100 meter till Sävelången och 130 meter till Säveån. Detaljplanen bedöms inte direkt att påverka vattenförekomsternas respektive hydromorfologi sett till konnektiviteten i vattendraget/sjön och påverkan av strandzonen och närområdet 30 meter från fåran/stranden. Inga föroreningar har påträffats i marken inom planområdet enligt de tidigare undersökningar som har genmförts av Clean Water Engineering på uppdrag av kommunen. I detaljplanen finns angivet en plan för avfallshantering för området samt att avlopp från fastigheter i området kopplas till det kommunala VA-nätet. Enligt detaljplanen kommer hårdgjorda ytor att anläggas vilket kan påverka MKN i vattenförekomsterna på grund av högre vattenflöden via ökad ytavrinning av förorenat vatten (dagvatten). Höga vattenflöden kan påverka strändernas morfologi, påverkan av föroreningar samt ökade närsaltshalter till vattenförekomsterna. 7
Enligt detaljplanen kommer 3 500 m² ny mark att hårdgöras. Utan särskilda åtgärder av det förväntade ökade dagvattenflödet från dessa hårdgjorda ytor finns risk för att detaljplanen kommer att påverka möjligheterna att nå MKN god status i vattenförekomsterna Säveån och Sävelången. Påverkan av ökade närsaltshalter från detaljplaneområdet bedöms dock bli liten utifrån den markanvändning som planeras. Viss påverkan kan förekomma i form av föroreningar från den planerade parkeringsplatsen. Enligt beräkningar på det ökade dagvattenflödet som resultat av ny hårdgjord yta (3500 m² hårdgjord yta och 8000 m² naturmark) kommer kommunen att behöva magasinera en dagvattenvolym kring 90 m 3. Av kommunen föreslagen lösning för att hantera uppkommet dagvatten är en kombination av infiltration och magasinering. Ett infiltrationsdike föreslås för dagvatten som byggs i backen ovanför husen och garagen för att skära av vattnet som är på väg ner för backen. Detta kan kopplas till tre infiltrationsytor i området, varav en innehåller ett rörmagasin (troligtvis det nordligaste). Dessa kopplas i sin tur till kommunens dagvattennät. För att det kommunala dagvattennätet inte ska belastas i onödan anpassas det så att de klarar upp till 15 l/s och hektar för ett 10-årsregn med en intensitet av 10 min. Diskussion I VISS bedöms miljöproblemet förändrade habitat genom fysisk påverkan utifrån kontinuitetsförändringar (t.ex. vandringshinder) och morfologiska förändringar, för vattenförekomsterna Säveån och Sävelången. I Säveån bedöms även fysiska förändringar utifrån flödesförändringar (t.ex. regleringar av vattenflöden i kraftverk). Morfologiska förändringar inom vattenförekomstens närområde omfattar ett område 30 meter från fåran/stranden. Förändringar utanför 30 meter från stranden kommer således inte påverka bedömningen av morfologiska förändringar i vattenförekomsterna. Planområdet som ligger 80 meter eller mer från berörda vattenförekomster kommer därav inte ha någon direkt påverkan vad det gäller fysiska förändringar i vattendragen. Däremot kan höga vattenflöden till följd av hårdgjorda ytor i planområdet leda till fysiska, morfologiska förändringar samt föroreningar och ökade näringsämneshalter inom och i närområdet till vattenförekomsterna. Kommunen föreslår dagvattenlösningar i form av magasinering och infiltration för att undvika alltför höga flöden. För planerad detaljplan utan adekvata dagvattenlösningar kan det inte uteslutas att MKN i vattenförekomsterna Säveån och Sävelången kan påverkas negativt på grund av högre vattenflöden från området med ökad andel hårdgjort yta. Om kommunen kan redovisa dagvattenlösningar så att flödena inte ökar nämnvärt från hur det ser ut idag i området kan dock bedömningen göras att MKN i vattenförekomsterna inte påverkas. Då krävs det dock att kommunen genomför en dagvattenutredning för området med färdiga förslag på dagvattenlösningar för magasinering och hantering av en dagvattenvolym på cirka 90 kubikmeter. 8
Referenser Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2015). Tillgängligt på Internet: (http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/saveaprojektet/sv/atgarder/pages/default.aspx) Hämtat [2015-06-02]. Sävelången FVO (2015). Tillgängligt på Internet: (http://www.vastsverige.com/sv/lerum/products/45129/fiske-savelangens-fvo/). Hämtat [2015-06-03]. Vattenmyndigheterna i samverkan (2014). Förslag på åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021. Bilaga 1: Sammanställning per åtgärdsområde. Diarienummer 537-34925-2014-3. Tillgängligt på Internet: (http://www.vattenmyndigheterna.se/sitecollectiondocuments/sv/vasterhavet/publikationer/samradsd okument/vh-bilaga1-ap.pdf). Hämtat [2015-06-02]. VISS 2015. Tillgängligt på Internet: (http://www.viss.lansstyrelsen.se/) Hämtat [2015-04-23]. Underlagsmaterial från Lerums kommun. Kontakt Lars Palmeby. 9