Vokalmusikens historia Mellan musikkännaren och sångaren är stor skillnad: Den ene sjunger, den andre vet vad musik består av. Den som gör något utan att förstå, han är en best. Guido från Arezzo
Den tidiga kyrkosången judisk liturgi östromersk liturgi Gregoriansk sång Lokala dialekter av liturgisk sång
Gregorius bild Gregorius påve 590-604
Gregoriansk sång Den västliga musikkulturens vagga Den västerländska musikens teknik och teori (notation, tonsystem, tonartssystem mm) utgår från gregoriananiken Utgör grund för senare tiders estetiska värderingar på musikområdet Gregoriansk sång består av mässor Tideböner
Den gregorianska sångens utveckling Början av 300-talet mitten av 700-talet: Den gregorianska sången formas och etableras Ca år 600: Påven Gregorius I fastlägger kyrkoåret och fördelar texter över årets gudstjänster ca 750 början av 1300-talet: Den sk standardrepertoaren fastläggs Nya sångformer introduceras Notationssystem utvecklas Flerstämmighet
Mässan Ordinariet Propriet Kyrie Gloria Credo Sanctus Agnus Dei Ite missa est Introitus Graduale Alleluia (Tractus) Sekvens Offertorium Communio
Tropering Utbyggnad av standardrepertoaren med antingen ny text eller ny musik till sångerna troper sekvenser
Tidig flerstämmighet Organum tidigaste formen för flerstämmighet två stämmor: tenor (cantus firmus) och duplum Senare tre stämmor: tenor + duplum + triplum (tenor + contratenor altus + contratenor bassus) Sopran tillkom med 1500-talets 4-stämmighet.
Neumer
Guido från Arezzo f 990-talet, död ca 1050 Lade grunden till vårt notsystem solmisation Guidos hand hexakord Många av mina korgossar kan redan efter tre dagar sjunga en obekant sång utan möda, något som med andra metoder inte skulle lyckas ens efter flera veckor.
Guidos hand QuickTime och en -dekomprimerare krﾊvs fﾚr att kunna se bilden.
Modalepoken Ca 1170-ca 1260 Leonin Perotin Tonsystem: kyrkotonarterna (dorisk, frygisk, lydisk, mixolydisk) Notation: Koral- eller modalnotation
Hildegard av Bingen 1098-1179
Modalnotation
Profan (enstämmig) sång under medeltiden Vaganter Gycklare och jonglörer Trubadurer, trouvèrer och Minnesångare
Trubadurer, trouvèrer och Minnesångare, 1100-talet Guillaume av Akvitanien Bernart de Ventadorn Rikard Lejonhjärta Gace Brulé Adam de la Halle Walter von der Vogelweide
Adam de la Halle ca 1240-ca 1306 Robin och Marion
Ars nova Början på renässansens vokalpolyfoni Guillaume de Machaut (1300-1377) Francesco Landini (ca 1325-1397)
Bild mensuralnotskrift
Profana sångformer under renässansen Italien: madrigal, caccia, ballata Frankrike: chanson
Renässansen Stark utveckling av vokalpolyfoni Några viktiga renässanstonsättare Guillaume Dufay (ca 1397-1474) Gilles Binchois (ca 1400-1460) John Dunstable (ca 1390-1453) Johannes Ockeghem (ca 1410-1497) Antoine de Busnois (död 1492) Josquin Desprez (ca 1450-1521) Heinrich Isaac (ca 1440-1517)
Palestrina och di Lasso Utgör höjdpunkten på renässansens vokalpolyfoni Giovanni Pierluigi da Palestrina (1525-1594) Orlando di Lasso (ca 1532-1594)
Monodin En reaktion mot den
Madrigalen
Madrigalen Uppstod i Italien omkr 1530 Föregången av den italienska frottolan och den franska chansonen. Främsta företrädare i Italien: Monteverdi och Gesualdo i Sydtyskland/Österrike: Schütz och Hassler i England: Morley och Gibbons
Claudio Monteverdi (1567-1643) 17 sceniska verk (bara en handfull bevarade), bl a operorna Orfeo och Poppeas kröning 9 madrigalböcker utgivna 1587-1651
O, Mirtillo, Mirtillo, anima mia ur femte madrigalboken (1605) O Mirtillo, Mirtillo, anima mia, O, Mirtillo, Mirtillo, min älskade, se vedessi qui dentro om du bara kunde se in i come sta il cor di questa hjärtat på den che chiami crudelissima Amarilli, du kallar grymma Amarilli, so ben che tu di lei så vet jag att du skulle känna för henne quella pietà, che da lei chiedi, avresti. Oh anime in amor troppo infelici! Che giova a te, cor mio, l'esser amato? samma medlidande som du begär av henne. O, våra själar är så olyckligt förälskade Vad har du för glädje, min kära, av att vara älskad? Che giova a me l'aver sì caro amante? Vad har jag för glädje av att ha en så kär älskare? Perché, crudo destino, Varför, grymma öde, ne disunisci tu, s'amor ne strigne? skiljer du oss åt, när Amor förenar oss? e tu, perché ne strigni, och du, svekfulla Amor, varför binder du se ne parte il destin, perfido Amore? oss samman, när ödet skiljer oss åt?
Kantat Uppstod på 1600-talet kammarkantat - profan genre, framförallt Italien, en eller flera solister, basso continuo kyrkokantat - protestantisk kyrkomusik ( ett stycke opera bestående av recitativ och arior )
Johann Sebastian Bach (1685-1750) över 200 kantater ca 10 motetter 2 oratorier 2 passioner
Lied En fortsättning på 1700-talets solosång. Från ca 1820 en av romantikens viktigaste genrer. Viktiga liedtonsättare: Schubert, Schumann, Brahms, Hugo Wolff m fl
Franz Schubert (1797-1828) Liedkonstens förste store mästare. Skrev ca 600 sånger, bl a sångcyklerna Die schöne Müllerin, Winterreise och SchwanenGesang.
Heidenröslein Sah ein Knab ein Röslein stehn, Und der wilde Knabe brach Röslein auf der Heiden, s Röslein auf der Heiden. War so jung und morgenschön Röslein wehrte sich und stach Lief er schnell es nah zu sehn, Half ihm doch kein Weh und Ach, Sah s mit vielen Freuden. Musst es eben leiden Röslein, Röslein, Röslein rot, Röslein, Röslein, Röslein rot, Röslein auf der Heiden. Röslein auf der Heiden. Knabe sprach: Ich breche dich, Röslein auf der Heiden Röslein sprach: Ich steche dich, Dass du ewig denkst an mich, Und ich will s nicht leiden. Röslein, Röslein, Röslein rot, Röslein auf der Heiden.