Risk- och sårbarhetsanalys för Uppsala län 2011

Risk- och sårbarhetsanalys för Uppsala län 2011 L Ä N S S T Y R E L S E N S M E D D E L A N D E S E R I E 2 0 1 1 : 1 4 S A M H Ä L L S S K Y D D O C H B E R E D S K A P I S S N 1 4 0 0-4 7 1 2

Omslagsbild: cc.flickr.com. Övre bilden catherinetodd2 Undre bilden christofergustafsson

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 3 (100) UPPSALA LÄN I KORTHET... 4 1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV MYNDIGHETEN OCH DESS ANSVARSOMRÅDE... 6 2 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV ARBETSPROCESS OCH METOD... 7 2.1 ARBETSPROCESS... 7 2.2 METOD... 7 3 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV IDENTIFIERAD SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET INOM MYNDIGHETENS VERKSAMHETSOMRÅDE... 8 4 IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE HOT, RISKER OCH SÅRBARHETER SAMT KRITISKA BEROENDEN INOM MYNDIGHETENS ANSVARSOMRÅDE... 9 4.1 IDENTIFIERADE OCH VÄRDERADE REGIONALA HOT, RISKER OCH SÅRBARHETER... 9 4.2 ÖVERSIKTLIG REGIONAL SAMMANSTÄLLNING, ANALYS OCH VÄRDERING AV KOMMUNERS OCH LANDSTINGS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER... 14 4.3 KRITISKA BEROENDEN INOM MYNDIGHETENS ANSVARSOMRÅDE... 18 4.3.1 TRANSPORTER... 18 4.3.2 LIVSMEDELSFÖRSÖRJNING... 21 4.3.3 KOMMUNALTEKNISK FÖRSÖRJNING... 24 4.3.4 INRE SKYDD OCH SÄKERHET... 27 4.3.5 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD... 30 4.3.6 ELEKTRONISKA KOMMUNIKATIONER... 34 4.3.7 ENERGI... 36 5 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV VIKTIGA RESURSER SOM MYNDIGHETEN KAN DISPONERA FÖR ATT MOTSTÅ ALLVARLIGA STÖRNINGAR OCH HANTERA KRISER... 43 6 BEDÖMNING AV FÖRMÅGAN INOM MYNDIGHETENS ANSVARSOMRÅDE ATT MOTSTÅ OCH HANTERA IDENTIFIERADE HOT OCH RISKER... 44 6.1 KRISBEREDSKAPSFÖRMÅGAN... 44 7 SÄRSKILD FÖRMÅGEBEDÖMNING ENLIGT FÖRUTSÄTTNINGAR SOM MYNDIGHETEN FÖR SAMHÄLLSSKYDD OCH BEREDSKAP BESLUTAR... 49 7.1 GENERELL FÖRMÅGEBEDÖMNING... 49 7.2 STÖRNING I ELFÖRSÖRJNINGEN... 60 7.3 KÄRNTEKNISK OLYCKA... 69 8 PLANERADE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER, SAMT EN BEDÖMNING AV BEHOV AV YTTERLIGARE ÅTGÄRDER MED ANLEDNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSENS RESULTAT... 79 8.1 PLANERADE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER ENLIGT REGLERINGSBREVET 2011... 79 8.2 PLANERADE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER ENLIGT LAGTEXTEN... 80 8.3 PLANERADE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER ENLIGT HANDLINGSPLAN FRÅN RSA 2010... 81 8.4 PLANERADE ÅTGÄRDER 2012... 84 REFERENSER OCH KÄLLFÖRTECKNING.... 86 BILAGA 1... 88 BILAGA 2... 90

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 4 (100) Uppsala län i korthet Det går bra för Uppsala län. Länet som helhet har en ung befolkning, utbildningsnivåerna slås enbart av Stockholms län, länet ligger i landets största arbetsmarknadsregion med god tillgång till arbete, arbetslösheten är låg, lönesumman utvecklas bäst i landet och sysselsättningen inom privat sektor ligger i topp. Uppsala län består av åtta kommuner och hade den 30 juni 2011 336 546 invånare. Till detta tillkommer ca 45 000 studenter. I norra delen av länet ligger kommunerna Älvkarleby, Tierp och Östhammar med en stark industritradition som är väl synlig både i historiska bruksmiljöer och i dagens internationella storföretag. Landsbygden med kusten och bruken lockar till sig allt fler turister. Trots en tuff global konkurrens har verkstadsindustrin i länsdelen lyckats behålla oförändrad sysselsättning under den senaste tioårsperioden och periodvis till och med ökat sysselsättningen. Älvkarleby längst i norr ligger endast någon mil söder om Gävle. Funktionellt har Älvkarlebyborna mer att göra med Gävle än med Uppsala. Gävle är den huvudsakliga arbetsmarknaden för kommunens utpendlare. Bättre kommunikationer söderut gör att utbytet med Uppsala, Arlanda och Stockholm förväntas öka. Tierps kommun är stor till ytan och har en utspridd befolkning. En stor del av befolkningen bor på landsbygden och endast en fjärdedel i centralorten Tierp. Funktionellt är Tierp tudelat. De norra delarna av kommunen riktar sig främst mot Gävle, medan de södra delarna har mer med Uppsala att göra. Den nya motorvägen och bättre tågförbindelser har förstärkt denna utveckling. Östhammar är liksom Tierp en kommun med en utspridd befolkning. Det finns fem ganska jämnstora tätorter fördelade över kommunen. Pendlingen mot Uppsala har växt kraftigt under senare år. Länets stora arbetsplatser är Sandvik Coromant i Gimo och Forsmarks kärnkraftverk. Kommunen är ett naturligt centrum för kompetensen inom kärnkraftsområdet och planerar att öka engagemanget i och med planerna för slutförvaret.. Den är även en stark bas för utveckling av alternativa energikällor som solenergi, biogas och bioenergi i samarbete med Vattenfall Utveckling, Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. I kommunen är även Dannemora järnmalmsgruva under återetablering och beräknas tas i drift under andra kvartalet 2012. Hamnen i Hargshamn spelar i detta avseende också en stor roll vad avser transporter till och från Dannemora och på sikt Forsmark. I centrum av länet ligger Uppsala på samma gång en gammal lärdomsstad, vilket avspeglas i kulturliv och i kulturmiljöer, och en modern internationellt orienterad storstad med spetskompetens inom några av framtidens viktigaste tillväxtområden som bioteknik, IT och materialteknik. I Uppsala kommun sysselsätter den offentliga sektorn knappt hälften av befolkningen. De större arbetsgivarna är Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län med Akademiska sjukhuset, Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet samt statliga verk som Läkemedelsverket, Livsmedelsverket, Sveriges Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) och Sveriges geologiska undersökning (SGU). Uppsala är centrum för en stor del av regionens vård, omsorg, utbildning, kultur och service. Staden är ett handelscentrum med ett stort antal människor verksamma i handels- och servicenäringar. Stadskärnan och de historiska monumenten spelar en växande roll för besöksnäringen. Ett antal kunskapsintensiva

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 5 (100) näringslivsbranscher har vuxit upp i Uppsala utifrån universitetens forskning och utveckling bland annat inom bioteknik, medicinteknik och informations och kommunikationsteknik (IKT). Nya företag växer fram bland annat inom energiteknik. Uppsala universitet som grundades för över 500 år sedan är en oskiljaktig del av länet. Alla som besöker Uppsala slås av hur staden kommit att växa upp kring universitet och domkyrkan, vilket gjort stora delar av staden till ett campus. De södra delarna av Uppsala län präglas av tätbefolkad landsbygd och många tätorter. På Uppsala garnisons område strax norr om Uppsala finns bl.a. Försvarsmaktens luftstridsskola och Försvarsmaktens Underrättelse och Säkerhetscentrum innehållande bl.a. Tolkskolan. Under hösten passerade Uppsala kommuns innevånarantal 200 000 innevånare vilket innebär att kommunen från och med detta är att betrakta som storstad. Knivsta har ett strategiskt läge nära Arlanda och bekvämt pendlingsavstånd till Stockholm och Uppsala, vilket syns i en omfattande arbetspendling. I den södra länsdelen är branschspridningen stor med många småföretag och en förhållandevis stor jordbruksnäring. Även kunskapsintensiva företag börjar etableras på orten. Länets näst största stad, Enköping, har en snabb befolkningstillväxt. Kommunens näringslivsstruktur har gått från jordbruk och verkstadsteknisk produktion mot servicenäring och småföretag. Försvarsmaktens ledningsregemente har utvecklats till en högteknologisk garnison med inriktning mot ledningscentrum för hela försvaret. Förbättrade kommunikationer i stråket Stockholm Västerås ger nya förutsättningar för inflyttning och boende. Genom närheten till ett antal större städer Mälarregionen har Enköping lockat till sig flera nya logistikföretag. I södra delen av länet ligger samhället Bålsta, som är en del av Håbo kommun. I Håbo är handel och kommunikation viktiga branscher, liksom byggvaruföretag som är inriktade på Stockholm- Mälarregionen. Många barnfamiljer flyttar till Håbo, på nära pendlingsavstånd från Stockholm. I den västliga delen av länet ligger Heby kommun, som har en levande landsbygd med många småföretag inom branscherna häst, skog, bygg och turism. Kommunen präglas av entreprenörskap och ett rikt kultur- och föreningsliv. Bättre kommunikationer knyter kommunen närmare Uppsala, Arlanda och Stockholm.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 6 (100) 1 Övergripande beskrivning av myndigheten och dess ansvarsområde Länsstyrelsen har övergripande uppgifter såsom att se till att länet utvecklas i enlighet med de nationella politiska målen. Därutöver har Länsstyrelsen att ombesörja en rad olika uppgifter som livsmedelskontroll, djurskydd och veterinärtjänst, lantbruk, fiske, jämställdhet mellan kvinnor och män, kulturmiljö, bostadsfinansiering, planväsen samt naturvård och miljöskydd. Vid höjd beredskap är länsstyrelsen den högsta civila totalförsvarsmyndigheten i länet. Länsstyrelsen lyder direkt under regeringen och svarar för den statliga förvaltningen i länet (där inte någon annan myndighet har ansvaret). Myndighetens ansvarsområde inom krisberedskapen regleras genom förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap samt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Länsstyrelsen ska särskilt ansvara för att en gemensam regional lägesbild sammanställs vid krissituationer, stödja de aktörer som är ansvariga för krisberedskapen i länet avseende planering, risk- och sårbarhetsanalyser och övning. Länsstyrelsen har ett regionalt råd för skydd mot olyckor och krisberedskap. I rådet bör representanter för länsstyrelsen och berörda aktörer inom krishanteringssystemet ingå. Syftet är att skapa nödvändig samordning. Länsstyrelsen ska dessutom upprätta regionala risk- och sårbarhetsanalyser som ska kunna användas som underlag för egna och andra berörda aktörers krisberedskapsåtgärder samt följa upp kommunens tillämpning av lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid en extra ordinär händelse i fredstid och vid höjd beredskap. Länsstyrelsen ska årligen rapportera till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vilka beredskapsförberedelser som kommuner och landsting har vidtagit och samtidigt redovisa en bedömning av effekten. Länsstyrelsen ska verka för att den verksamhet som berörda aktörer bedriver inom länet avseende krisberedskapen bidrar till att en grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås I Uppsala län ligger kärnkraftverket Forsmark. Enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor ansvarar Länsstyrelsen för räddningstjänsten vid utsläpp från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder behövs för att skydda allmänheten eller vid överhängande fara för ett sådant utsläpp. Länsstyrelsen skall också ansvara för sanering efter utsläpp från en kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsens ansvar gäller oavsett om det handlar om en svensk eller utländsk kärnteknisk olycka.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 7 (100) 2 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Arbetsprocess Planeringen och genomförandet av kommunernas och landstingets arbete med risk- och sårbarhetsanalyser har pågått sedan mandatskiftet 2006. Arbetsgruppen, CeSam RSA, där samtliga kommuner, landsting och polis finns representerade, arbetar löpande med frågorna och stöttar varandra vid behov. Vid planeringen 2006 var kommuner, landsting och länsstyrelsen överens om de fem scenarier man skulle arbeta med under kommande mandatperiod. Dessa tidsattes att vara klara och inskickade till länsstyrelsen senast den 1 april 2010 och handlingsplanerna senast den 30 augusti 2010. Underlaget som inkommit till länsstyrelsen har bearbetats, analyserats och kategoriserats under sommaren samt under augusti månad 2010. Därefter har arbetet med att analysera underlaget till rapporten genomförts för att resultera i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen 2010. Arbetsprocessen i kommunen och i landstinget för att arbeta fram en risk- och sårbarhetsanalys i alla förvaltningar och divisioner är omfattande. Det ska efter utfört arbete även fattas ett politiskt beslut som gör att analysen blir officiell och därtill även handlingsplanen. I enighet med MSB föreskrifter, gällande RSA, som började gälla 1 januari 2011, så var uppdraget att på mindre än 1 år ta fram och analysera nya händelser enligt samma princip som man tidigare hade haft fyra år på sig att genomföra. Länsstyrelsen beslutade att endast samla in det som i föreskrifterna beskrivs som en mellanårsrapportering. Länsstyrelsen grundar beslutet på att det var ogörligt att få god kvalitet och förankring i en process hos kommuner och landsting som är så omfattande på så kort tid. Samtliga kommuner utom en har valt att s.k. mellanårs rapportera men landstinget och en av kommunerna har arbetat fram en helt ny risk- och sårbarhetsanalys. Planeringsprocessen för uppföljning av lagen om extraordinära händelser påbörjades under januari månad. Kommuner och landsting erbjöds ett antal uppföljningsdatum under september månad. Vid uppföljningen av lagen följs även avtalet mellan stat och SKL upp hos kommunerna. Underlaget till detta, med den faktiska summan på bidraget, har skickats ut till kommunerna en månad innan uppföljningen. Anledningen är att besöket ska bli så konstruktivt och tids effektivt som möjligt. Vid uppföljningen har kommunen i olika konstellationer representerats av kommunchef, landstingschef, förvaltningschefer, divisionschefer samt tjänstemän som har sakfrågorna inom sitt ansvarsområde. Mötet i sig och diskussionerna i synnerhet gör att beredskaps och krisrelaterade frågorna lyft upp. Uppföljningen genomförs på detta sätt för tredje året i rad. Underlaget bearbetas och sammanställs av enheten för samhällsskydd och beredskap på Länsstyrelsen. 2.2 Metod Risk och sårbarhetsanalysen är genomförd som en kvalitativ studie. Stora mängder data bearbetas, kategoriseras och analyseras parallellt med att de insamlas. Syftet med det är att skapa överblick för att på så sätt kunna dra slutsatser och presentera helhetsbild av länets risker, sårbarheter samt förmågor.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 8 (100) 3 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom myndighetens verksamhetsområde En verksamhet är samhällsviktig ur ett krisberedskapsperspektiv om den uppfyller det ena eller båda av följande villkor: o Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med andra motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. o Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Kommunerna har, i olika omfattning, i sina risk- och sårbarhets analyser från 2010 och 2011 identifierat vad som är samhällssviktigt. I stort sett samtliga har identifierat följande; All myndighetsutövning Eldistribution Närvärme Tele och IT Livsmedelsbutiker Apotek Transportväsende Betalningsförmedling Massmedia/Terracom Renhållning/avfallshantering Delar av vård- och omsorg (människors liv och medicinering) MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska) Delar av skola och förskola Ambulans och räddningstjänst Vatten och avlopp (Roslagsvatten AB) Väghållning Begravningsväsende Krisledningsorganisationen och information Delar av individ och familje omsorgen Socialnämndens ordförande samt tjänsteman Fjärrvärmeförsörjning

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 9 (100) 4 Identifierade och värderade hot, risker och sårbarheter samt kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde Länsstyrelsen i Uppsala län följer kontinuerligt upp samhällsutveckling i syfte att identifiera nya risker och hot. 4.1 Identifierade och värderade regionala hot, risker och sårbarheter Forsmark I Statens kärnkraftsinspektions (numer Strålsäkerhetsmyndigheten) risk- och sårbarhetsanalys för 2004 har man bedömt konsekvenserna av ett antal olika hot med nukleär eller radiologisk anknytning. Den tydligaste riskbilden för Uppsala län, och den med störst konsekvenser, är ett plötsligt uppkommet haveri i Forsmarks kärnkraftverk med stort utsläpp. Detta scenario förutsätter dock att det uppstår en serie av fel i de tekniska systemen, men även att tekniken för att begränsa utsläppet inte fungerar. Händelsen kan, beroende på vindriktning, nederbörd och årstid, under olyckliga omständigheter orsaka dödsfall närmast kraftverket på grund av strålning samt hundratals strålskadade personer. Barns sköldkörtlar skulle uppvisa akuta skador på upp till fem kilometers avstånd från kärnkraftverket. Jordbruk och livsmedelproduktion skulle lida mycket svåra konsekvenser upp till ett tiotal mil från kraftverket. Händelsen skulle kunna göra ett område med några mils radie från kraftverket obeboeligt i minst tio år. De samhällsekonomiska konsekvenserna uppskattas till i storleksordningen några hundra miljarder kronor. Ett motsvarande scenario, men där tekniken för att begränsa utsläppet fungerar, skulle inte orsaka några akuta strålskador i omgivningen. Personal vid kärnkraftverket skulle dock kunna drabbas av akuta strålskador. Risk för sköldkörtelcancer hos barn på upp till 15 kilometers avstånd från kraftverket skulle föreligga. Betesrestriktioner skulle, beroende på vindriktning, nederbörd och årstid, behöva införas inom områden i hela länet De samhällsekonomiska konsekvenserna uppskattas till i storleksordningen några miljarder kronor. Scenarierna ovan visar att ett plötsligt uppkommet haveri i Forsmarks kärnkraftverk skulle få mycket stora konsekvenser för Uppsala län och allvarligt påverka samhällets funktionsförmåga. Sverige har överenskommit med FN:s atomenergiorgan IAEA att rapportera alla incidenter och olyckor vid svenska kärnkraftverk. Knutet till rapporteringen finns också en klassificering av händelser enligt en fastställd skala, den så kallade INES-skalan (the International Nuclear Event Scale). En första värdering av en händelse görs av tillståndshavaren. Denna prövas sedan av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som fastställer en slutlig klassificering. INES-skalan är sjugradig där de lägre nivåerna (1-3) kallas händelser eller incidenter och de övre nivåerna (4-7) för olyckor. Som jämförelse klassificerades olyckan kärnkraftverket i Tjernobyl år 1986 som INES 7 och olyckan vid kärnkraftverket i Three Mile Island år 1979 som INES 5. Konsekvens Sannolikheten för att en allvarlig olycka skall inträffa vid kärnkraftsverket i Forsmark bedöms som låg. Även allvarliga olyckor i närområdet bedöms vara mycket osannolika. Ett haveri i Sverige eller möjligen i Sveriges närhet skulle dock få allvarliga konsekvenser för samhället. Elavbrott Hela samhället har ett mycket stort elberoende idag och drabbas hårt om ett längre elbortfall inträffar. Den tid som ett elavbrott pågår, är avgörande för hur stora problemen blir. För det stora flertalet blir troligen inte konsekvenserna så stora av ett elavbrott som pågår ett ett fåtal timmar, medan ett avbrott på femton sekunder kan vara livsavgörande i sjukvården. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 10 (100) verksamhetens behov när man vidtar åtgärder för att möta risker. Elavbrott kan orsakas av många olika orsaker som t.ex. tekniska fel, oväder, handahavandefel eller sabotage men det kan även ska avbrott till följd av elbrist. Elbrist kan inträffa om inte produktionen är lika stor som konsumtionen. För att möta en sådan händelse har ett nationellt projekt drivits i alla kommuner under 2011, det s.k. styrel projektet. Syftet med projektet är att ta fram prioriterade användare inom samhällsviktig verksamhet. Konsekvenser Elavbrott kan beroende på verksamhet få stora konsekvenser och det är därför av yttersta vikt att planera för reservkraft, värmestugor och information till kommuninnevånarna om vad som gäller vid en sådan händelse. För att minimera konsekvenserna, som kan bli stora om det drar ut på tiden blir man även se över avtalen mot bränsleförsörjningsföretagen så att dessa levererar bränsle till de reservaggregat man planerat för drift. Sevesoanläggningar Inom länet finns totalt 7 SEVESO anläggningar. Fyra industrier i länet hanterar farliga ämnen i sådan omfattning att de omfattas av den lägre kravnivån i och lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Ytterligare en anläggning på den lägre kravnivån håller på att byggas (UL:s Bussdepå). Depån beräknas tas i drift under mitten av 2012. AB Sandvik Coromant i Gimo, Stora Enso Pulp AB i Skutskär och AGA Gas i Enköping är anläggningar som omfattas av den högre kravnivån. Konsekvens Riskanalyser genomförs vid var och en av de sju anläggningarna, och detta i enlighet med vad som regleras i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Kontroll av identifierade risker, och vidtagna aktiviteter för att minska dessa, sker vid de tillsyner som Länsstyrelsen, Arbetsmiljöverket och kommunens räddningstjänst och miljökontor genomför på regelbunden basis. Risken och sannolikheten för en olycka minskas pga. den omfattande tillsynsverksamheten. Bränsle KBM:s (Krisberedskapsmyndigheten, numer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB) rapport Faller en- faller då alla? visar att ett av de största beroendena i samhället är bränsle. Behovet finns inom alla områden och en brist ger påtagliga konsekvenser för samhället. För att möta en sådan risk i länet pågår arbete med hjälp av Energimyndigheten och personal från myndighetens beredskapsorganisation för bränsle, s.k. poolorganisationen. Kommunerna har genom länsstyrelsen försorg fått information direkt av ansvarig för poolorganisationen, s.k. poolchefen, för mellersta distriktet. Vid informationen klargjordes att man behöver se över avtalsskrivning med oljebranschen för att säkerställa att samhällsviktig verksamhet får sina bränsletransporter även vid en kris. Konsekvens Risken och sannolikheten att bränslebrist skulle kunna uppkomma i samband med annan stor krishändelse är stor. Om händelsen är av nationell karaktär skulle förmodligen konsekvensen av bristen bli mycket stor. Vid mindre händelser finns möjligheterna till stöd mellan kommuner, län och landsting. Konsekvensen blir då inte lika stor. Dagens miljöbränsle går inte att bunkra i cisterner utan måste omsättas kontinuerligt. Det ligger en stor kostnad i bränsleberedskapen. Kommuner och landsting i länet har träffat poolorganisationen i mellersta området och diskuterat frågorna om avtalsskrivning till bränsleleverantörerna.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 11 (100) Ras och skred Uppsala län är förskonat från områden som innebär risker för större ras och skred. Epizooti/zoonos I Uppland föreligger idag inget hot av nya vektorsbundna sjukdomar, dvs att smittämnet förs över genom annan organism, t.ex. mygga. Exempel på sådana sjukdomar är blåtunga, west nile feber, borrelia. I den framtida klimatförändringen kommer troligen, beroende på nya smittämnen och nya vektorsburna sjukdomar, att nya sjukdomar uppstå hos djuren. Vissa av de sjukdomar som riskeras öka är zoonoser och kan spridas även till människa. De sjukdomar som finns idag kommer troligtvis att öka i omfattning3 Översvämningar och extrem nederbörd har främst varit det största hotet mot vattentäkter då det är lätt att förorening sker på grund av det. Översvämningar har på flera håll i landet t.ex. lett till att konsumenterna har fått koka vattnet för att få det renat. Sårbarheter för de vattentäkter som finns i länet bör analyseras så att dessa kan skyddas mot den förväntade tillrinningen av förorenat vatten som kan komma att ske i och med en ökad nederbörd och ökad avrinning. Konsekvens Omfattande utbrott av smittsamma sjukdomar epidemier och epizootier (smittsamma djursjukdomar) skulle allvarligt kunna påverka samhällets funktionsförmåga. Uppsala län är inte särskilt riskutsatt, men med dagens internationella transport- och reseförbindelser kan en smitta snabbt bli ett faktum i länet. Dricksvatten Hälften av Sveriges kommunala vattenförsörjning kommer från ytvatten (sjöar och rinnande vattendrag) och den andra hälften kommer från grundvatten som finns nere i marken eller i sprickzoner i berget. För länets del är de största vattentäkterna runt Uppsala och Fyrisån och Mälaren samt Dalkarlsåsen som är en del av Enköpingsåsen. Reningstekniken i Sverige är relativ enkel då råvattnet från vattentäkter är av så pass god kvalité redan från början. Konsekvens Risken och sannolikheten att något skulle drabba vårt dricksvatten bedöms som låg men inte osannolik. Föroreningar till följd av trafikolyckor inträffar men mest omtalat är i närtid de olika bakterier som ställer till problem för konsumenterna. Senast stora kända problemet hade Östersund och Sundsvall med cryptosporidier och giardia. Konsekvensen av smittat vatten kan i begynnelseskedet innebära fara för liv och hälsa men i förlängningen, efter identifikation av föroreningen/smittan, minskar risken till att istället medföra ökat arbete för att få dricksvattnet såsom t.ex. kokning eller att helt enkelt hämta rent vatten från provisoriskt tappställe. Kommunerna tar regelbundna vattenprover för att i proaktivt syfte kunna hantera en förändring i ett tidigt stadium. Gruvhål Länsstyrelsen har till uppgift att konstatera risken med övergivna gruvhål. Länsstyrelsen kontaktar därefter Bergsstaten för att höra om nämnda gruvhål finns i gruvregistret och om staten haft intresse i nämnda gruvhål. En ämbetsskrivelse från 13 januari 1956, fortfarande aktuell, säger att om det finns uppenbar fara för människor och djur bör länsstyrelsen besluta om och polismyndigheten verkställa och bekosta stängsling runt övergivna gruvhål. I länet finns 823 gruvhål. Sveriges geologiska undersökningar (SGU) som inventerat gruvhålen i Uppland hävdar att ett 60-tal av dem skulle kunna utgöra en fara för allmänheten.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 12 (100) Konsekvens Risken och sannolikheten att ett gruvhål orsakar en större händelse är liten, trots den stora mängden av gruvhål. SGU har inventerat ett 60 tal som kan utgöra fara för allmänheten men dessa ligger i områden som inte besöks av större folkmängder särskilt frekvent, därför är sannolikheten för olyckor inte särskilt stor. Dammar Uppsala län har fyra dammar med klassificeringen 1B4, vilket är den näst högsta. Dessa är huvuddammen i Söderfors, södra vallen vid dammanläggningen Untra i Tierps kommun samt hålldammen vid Lanforsen och vänster intagsdamm vid Älvkarleby i Älvkarleby kommun. Konsekvens Sannolikheten för dammbrott i Uppsala län bedöms som låg på grund av en ökad vårflod och ökad avdunstning i framtiden. Skulle ett dammbrott inträffa bedöms konsekvenskerna bli omfattande. Konsekvensklassificeringen 1B för ovan nämnda fyra dammar innebär att sannolikheten för förlust av människoliv eller för allvarlig personskada är icke försumbar och att sannolikheten är beaktansvärd för allvarlig skada på viktiga samhällsanläggningar och betydande miljövärden samt att sannolikheten är hög för stor ekonomisk skadegörelse5. Arbetet med EU:s översvämningsdirektiv kommer under 2012 att fortsätta. Klimatförändringar i Uppsala län Klimatpåverkan i länet finns belysta i länets regionala klimat och sårbarhetsanalys 2009 som var en fristående del till 2009 års regionala risk- och sårbarhetsanalys. Analysen utgår ifrån klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Sverige inför klimatförändringar hot och möjligheter. Analysens syfte är att beskriva förväntade klimatförändringar i Uppsala län fram till år 2100 från ett regionalt och globalt perspektiv. De områden som analyseras där är Nederbörd Värme, sol, byvind, åska och vegetation Snötäcke och islossning Östersjön och havsnivåns höjning De förväntade klimatförändringarna är bl.a. temperaturökningar med 5-7 grader under vintern och 3-5 grader under sommaren. Nederbörden vintertid ökar med mellan 20-60% medan sommarnederbörden beräknas ligga på liknande nivåer som 1961-1990 (referensperiod i analysen). Fram till slutet av seklet kommer vegetationsperioden ha förlängts med upp till 100 dagar och snötäckets varaktighet minskar med upp till 60 dagar fram till 2100. Vattennivån i Östersjön stiger med upp till 1 meter men kommer längs Upplandskusten att motverkas av landhöjningen med omkring en halv meter. Konsekvens Konsekvenserna av klimatförändringarna kommer att påverka flera olika områden. I analysen har man huvudsakligen fokuserat på kommunikationer, tekniska försörjningssystem, bebyggelse och byggnader, areella näringar, turism, naturmiljö och hälsa. De problem som kommer att bli tydligast inom dessa områden är följande: Ökad förekomst av översvämningar i både dagvattensysten och avloppssystem och över vägar och järnvägar. Häftig nederbörd och höjning av vattennivån gör att byggnader nära strandlinjen ligger i riskzonen.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 13 (100) Ras och skred orsakar skador på byggnader Förekomsten av vektorsburna sjukdomar hos djur ökar. Förekomsten av infektionssjukdomar hos människor blir vanligare. Förekomsten av översvämningsmygg kan komma att bli vanligare. Analysen tar också upp några av de möjligheter som klimatförändringarna skapar i länet, som till exempel en ökad skogs- och jordbruksproduktion och möjligheter för regional utveckling genom forskning och inom näringslivet. I förhållande till andra län i Sverige kommer sannolikt konsekvenserna av ett varmare klimat att bli mindre för Uppsala län då landskapsbilden är till fördel för länet. De konsekvenser som kommer att bli synliga i länet inträffar successivt och det är viktigt att anpassningsarbetet mot de förväntade klimatförändringarna ligger steget före. Hela klimat och sårbarhetsanalysen för Uppsala län 2009 finns som Länsstyrelsen meddelandeserie 2009:1

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 14 (100) 4.2 Översiktlig regional sammanställning, analys och värdering av kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Länsstyrelsen har gjort uppföljningsbesök i samtliga länets kommuner och landstinget under september 2011. I samband med besöket gjordes även en översyn av förbrukning av medlen som kommunerna får enligt avtalet mellan SKL och staten. Enligt MSB föreskrifter (MSBFS 2010:06) för kommuner och landsting 6 eller 7 ska risk- och sårbarhetsanalys lämnas in året efter mandatskiftet. 2010 lämnade kommunerna in sina risk- och sårbarhetsanalyser och efter möte med kommuner och landsting så kom länsstyrelsen överens med desamma att 2012 är at räkna som ett år enligt 9 i föreskrifterna, dvs: Kommuner och landsting ska regelbundet följa upp sin risk- och sårbarhetsanalys och rapportera uppföljningen till länsstyrelsen respektive till Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Rapporteringen ska redovisas skriftligen i elektronisk form senast den 15 september under de år då en redovisning enligt 6 eller 7 inte behöver lämnas. Kommunerna och landstinget hade då möjlighet att rapportera enligt följande punkter: 1. Ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7. 2. Genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7. 3. Resultatet av genomförd uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser. Sju av åtta kommuner har lämnat in den korta rapporteringen. En kommun och landstinget har skrivit en ny risk- och sårbarhetsanalys. Underlaget från dessa två kommer att arbetas in i risk- och sårbarhetsanalysen för 2012. Översiktlig regional sammanställning 1. Ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7. Enköpings kommun Enköpings kommun har under året försett vattentäkter med stationär reservkraft. Håbo kommun Knivsta kommun Tierps kommun Uppsala kommun Östhammars kommun Älvkarleby kommun Heby kommun Landstinget Det finns inga ändrade förutsättningar som märkbart påverkar riskbilden i kommunen eller ändrar förmågan att hantera de bedömda scenarierna. Knivsta kommuns äldreboende har fått nya lokaler med tillgång till reservkraft vilket avsevärt förbättrar deras förmåga att hantera en situation med elbortfall Inga ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden inom kommunen finns att rapportera. Styrelprojektet Höga flöden i Mälaren, klimatanpassningsplan Inga ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden inom kommunen finns att rapportera. Översyn av reservkraft för skolor och äldreboenden, av ledningsplan och informationsplan, av krisledningens kommunikationsbehov. Översyn av deltagare i det lokala krishanteringsrådet, av larmlistor för krisledning, information och förvaltningsledningar Avveckling av CFV-materiel och översyn av bränsleförsörjning. Har producerat en helt ny RSA 2011 enligt föreskrifterna. Inarbetad i övrig text. Har producerat en helt ny RSA 2011 enligt föreskrifterna. Inarbetad i övrig text.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 15 (100) 2. Genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden eller de förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7. Enköpings kommun Testat mobila reservkraftverken genom inkoppling på olika fastigheter i var tätort i kommunen. Träd borttagna från vallarna till Enköpingsån för att inte riskera läckage/brott pga. att träd faller och orsakar skada på vallen. En utredning tillsammans med länsstyrelsen pågår om ansvarsförhållanden m.m. Stab och info övning genomförd Utredning ang. upphandling bränsleförsörjning pågår Kommunens krisledningsplan kommer att uppdateras Frivilliga resursgrupper erhåller personellt stöd genom räddningstjänsten Håbo kommun Kommunhuset förses med reservkraft och med tekniska hjälpmedel för att leda kris. Arbetet genomförs med statliga bidrag. Stab och infoövning genomförd Bränsleförsörjning föremål för utredning Kommunens krisledningsplan kommer att uppdateras Frivilliga resursgrupper erhåller personellt stöd genom räddningstjänsten Knivsta kommun Personalen på den centrala förvaltningen har informerats om den personalplanering som finns för ett krisläge och den skyldighet som finns att infinna sig vid behov. Kontakter har etablerats med Roslagsvatten/Norrvatten och rutiner har utarbetats för att få tag på färskvattentankar vid behov. WiS har anskaffats för kommunen. Informationsavdelningen ska övas under hösten. Två nya reservkraftsaggregat har införskaffats till de nya äldreboendena. Bränsleförsörjningen för kommunens reservkraftsaggregat ska ses över. Samhällsviktig verksamhet i kommunen har identifierats och prioriterats i och med Styrel-projektet. Konsekvenserna i kommunen av en potentiell översvämning av Mälaren har kartlagts. Ett nytt kommunhus med krisledningsplats är under konstruktion. Kommunens krisledningsplan kommer att uppdateras. Tierps kommun Vattentankar för nödvattenförsörjning har införskaffats Arbetet med beredskapsplanering för dammbrott Dalälven har påbörjats Arbete pågår för ett begränsat införande av Rakel i kommunen. I övrigt pågår genomgång av rutiner och material i förvaltningarna Styrelprojektet har genomförts under året, det har gett en samlad bild av samhällsviktig verksamhet i kommunen såväl offentlig som privat. Uppsala kommun Övning utsläpp farliga ämnen Övning dricksvatten Övning livsmedelsbrist Övning antagonistiska hot Beredskapsdag för politiker och höga chefer Studieresa Östersund med anledning av parasitutbrottet i dricksvattnet Påbörjad översyn av gasturbinen som ger reservkraft till Uppsala tätort Utvärdering av pandemi 2010 Sex förslag på åtgärder enligt plan för extraordinärahändelser som i dags datum är på väg till kommunstyrelsen: Fastigheter som innefattas av samhällsviktig verksamhet rustas med inkopplingsmöjligheter för reservkraft

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 16 (100) Östhammars kommun Inom riskområden för utsläpp av farliga ämnen införskaffa skyddsmasker för utsatt personal Krisinformationsplan revideras Krisledningsplan revideras Risk- och sårbarhetsanalys revideras Fortsatt utbildning av tjänstemän och förtroendevalda Projektering av åtgärder för dammluckor i Österbybruk är i stort sett klar. Förhoppning finns att kunna avsätta medel för att utföra arbetet under 2012. För reservkraft till kommunhuset har bidrag sökts från MSB svar har ännu ej erhållits, storleken gällande reservkraften kan ändras om alternativt uppvärmningssystem installeras i byggnaden. Arbete pågår för ett begränsat införande av Rakel i kommunen. I övrigt pågår genomgång av rutiner och material i förvaltningarna Styrelprojektet har genomförts under året, det har gett en samlad bild av samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Stabsutbildning av kommunens beredningsfunktion för extraordinär händelse sker under hösten. Älvkarleby kommun Översyn av reservkraft för skolor och äldreboenden. Översyn av ledningsplan och informationsplan Översyn av krisledningens kommunikationsbehov Översyn av deltagare i det lokala krishanteringsrådet Översyn av larmlistor för krisledning, information och förvaltningsledningar Avveckling av CFV-materiel Översyn av bränsleförsörjning Heby kommun Har producerat en helt ny RSA 2011 enligt föreskrifterna. Inarbetad i övrig text. Landstinget Har producerat en helt ny RSA 2011 enligt föreskrifterna. Inarbetad i övrig text. 3. Resultatet av genomförd uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser. Enköpings kommun Arbete med ny risk- och sårbarhetsanalys pågår. Håbo kommun Arbete med ny risk- och sårbarhetsanalys pågår. Knivsta kommun RSA 2010 har inte följts upp centralt i kommunen under 2011. Arbete med att anpassa processen till de nya föreskrifterna pågår och en ny RSA kommer att tas fram under 2012. Målet är att hitta en metodik som går att använda långsiktigt för att etablera ett kontinuerligt RSA-arbete i kommunens alla förvaltningar. Tierps kommun Uppsala kommun 2010 års RSA har följts upp under 2011 genom mejlkontakt och samtal med verksamheterna 2011. Risk- och sårbarhetsarbetets metod och verktyg jobbas fram i gruppen av beredskapssamordnare som drivs av Länsstyrelsen. Riskmedvetenheten höjd i kommunen med anledning av arbetet med Styrel och Höga flöden Mälaren

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 17 (100) Östhammars kommun Älvkarleby kommun Heby kommun Landstinget 2010 års RSA har upp under 2011 följts upp via mejlkontakt och samtal med förvaltningarna. Östhammars kommun september 2011 Översyn av reservkraft för skolor och äldreboenden. Översyn av ledningsplan och informationsplan Översyn av krisledningens kommunikationsbehov Översyn av deltagare i det lokala krishanteringsrådet Översyn av larmlistor för krisledning, information och förvaltningsledningar Avveckling av CFV-materiel Översyn av bränsleförsörjning Har producerat en helt ny RSA 2011 enligt föreskrifterna. Inarbetad i övrig text. Har producerat en helt ny RSA 2011 enligt föreskrifterna. Inarbetad i övrig text. Analys och värdering Länsstyrelsens uppföljning visar att samtliga kommuner i Uppsala län samt Landstinget i någon utsträckning analyserat och dokumenterat minst fem gemensamt överenskomna extraordinära händelser som kan inträffa i fredstid. Samtliga åtta kommuner samt landstinget har aktivt arbetat med risk- och sårbarhets analys och sju av åtta kommuner har fastställt en ny risk- och sårbarhetsanalys 2010 samt handlingsplan till denna. Analys och värdering av dessa redovisades i Länsstyrelsen i Uppsala län RSA 2010 (meddelandeserie 2010:09) Ytterligare en kommun har fastställt sin risk- och sårbarhetsanalys under hösten 2011. Landstinget har arbetat om sin och skickat in en ny enligt nya föreskrifterna hösten 2011. Länsstyrelsens bedömning av vad som är en godtagbar risk- och sårbarhetsanalys är att MSB:s föreskrift 2010:6 efterföljs. I det fortsatta arbetet inom länet med risk- och sårbarhetsanalysen så är kommuner och landsting överens om att metoden att nå fram till resultatet kan variera men gränssättande är att samtliga använder sig av föreskrifterna. Länets övriga sju kommuner som ännu ej har arbetat om sina risk- och sårbarhetsanalyser kommer löpande fram tills året efter nästa mandatskifte att ha gjort det. Till detta kan även tilläggas att beredskapssamordnar gruppen i länet (CeSam RSA grupp) planerar att genomföra analyser på två scenarier årligen med därtill liggande seminarier och arbetsmöten.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 18 (100) 4.3 Kritiska beroenden inom myndighetens ansvarsområde Det har alltid funnits beroenden mellan olika verksamheter i samhället. Från 1800-talets personalintensiva jordbrukssamhälle som var starkt beroende av arbetskraft till mer moderna beroenden i dagens samhälle, exempelvis den ökande graden av nyckelpersoner som sitter inne med specialistkunskaper inom ett företag. Har beroendena blivit fler och starkare i dagens samhälle? Finns det beroenden som kan innebära en kris inom en samhällsviktig verksamhet som även kan leda till en allvarlig störning i samhället? Genom att urskilja beroenden inom verksamheterna kan man få fram hur stor skada en störning eller spridning av ett problem kan bli för inblandade och i förlängningen även för samhället. Uppsala län har under 2011 genomfört en beroendeanalys där frågeställningen varit följande: Hur ser förhållanden ut i jämförelse med de svar som framkommer i MSB:s rapport Faller en faller då alla gällande hela landet. Analysen är genomförd med utgångspunkt från frågorna: Är Uppsala län bättre rustat än genomsnittet i något förfarande?, är Uppsala län sämre rustat än genomsnittet i något förfarande? Stämmer rapporten in helt med hur det ser ut i Uppsala län? 4.3.1 Transporter Sektorns roll och uppbyggnad Transporter spelar en avgörande roll för samhällets funktion. Sverige präglas av omfattande glesbygd och långa avstånd, och då är fungerande transporter särskilt viktiga och i princip alla sektorer är beroende av ett fungerande transportsystem. Människor reser med bussar till och från sina arbetsplatser, lastbilar fraktar livsmedel till affärer och tåg möjliggör snabba resor mellan eller inom städer. En trend som blir mer och mer vanligt är att företag bantar ner sina egna lager med varor och blir mer beroende av exakta leveranser. Företagen gör sig av med sina lager för att inte binda sitt kapital. Dessa Just in time (JIT) leveranser fungerar mer och mer som ett företags lager, men det gör även att företag får ett större beroende av fungerande transportsystem med mer flexibla och snabbare leveranser än tidigare. Detta ökar kraven på transporterna samt medför att acceptansen för störningar och förseningar har minskat. I sin enklaste form så är transporter en förflyttning av människor eller gods mellan två platser. Lastbilstransporter spelar en viktig roll i transportsystemet då de ingår som en länk i de flesta transportkedjor. Lastbilar står för en mycket stor del av de lokala transporterna och transporterar många samhällsviktiga produkter såsom livsmedel, drivmedel samt produkter som behövs inom sjukvården. Generellt så är lastbilstransporter stryktåliga, men skulle det hända något och dessa slås ut så finns det ofta inga andra alternativ för transporten. Järnväg och sjöfart är till sin natur begränsad i sin flexibilitet och lastbilar utgör ofta en del av kedjan när den typen av transporter används. Om den lokala transporten inte fungerar finns det inga egentliga möjligheter för andra transportsätt att ta över logistiken och det är få transporter som uteslutande sker med järnväg, sjöfart eller med flyg. För att lösa det höjda kravet på ökad effektivitet så använder transportsektorn IT-baserade stödfunktioner i större utsträckning. Detta har medfört följande: En delvis förändrad organisation där man har ersatt operativ personal med IT-personal. Det har begränsat möjligheten att jobba manuellt i en krissituation. Ett ökat beroende av funktioner samt elförsörjning och elektroniska kommunikationer.

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 19 (100) Beroenden mellan verksamheter inom sektorn Lastbilen är en nödvändig länk i logistikkedjan. Under ett år transporteras över 400 miljoner ton gods i Sverige. 350 miljoner ton av dessa fraktas med lastbil. Transporter är en förutsättning för många samhällsfunktioner och lastbilstransporter är nu för tiden så invävda i alla verksamheter, att utan dem får man svårt att hålla igång ett fungerande samhälle. Lastbilstransporter är generellt beroende av personal. Beroende på åkeriets storlek så ser det olika ut vilken personalkategori som är den mest kritiska för att verksamheten skall fungera. För små åkerier är det chaufförerna som är nyckelpersonerna medan det inom större företag är trafikledarna som utgör den största nyckelgruppen. Inom spårbunden trafik utgör personalen ett stort beroende, nyckelpersonal är tågförare, trafikledare och trafikplanerare samt personal inom IT och underhåll. Det är svårt att peka på någon kategori och säga att den är viktigare än någon annan men på ett övergripande plan så kan man konstatera att trafikplanering och trafikledning är ett krav för att driva spårbunden trafik. Konsekvenser för andra verksamheter och enskilda människor De flesta verksamheter inom samhället är beroende av fungerande transporter. Vare sig det rör sig om ett direkt beroende eller ett indirekt beroende så är näst intill alla beroende av ett fungerande transportnät. Transporter är ett sätt för företag att få ut sina varor till köpare men även för att säkra tillgången av det materiel som behövs för den egna tillverkningen. Samma beroende finns för människorna i samhället, alla är på ett eller annat sätt beroende av transporter vare sig det rör sig om transporter till och från arbetsplatsen eller resor som man gör under sin fritid. När transportnätet blir utslaget eller inte fungerar som det ska så blir alla delar av samhället drabbade direkt eller indirekt beroende på var i kedjan man befinner sig. Ett exempel på en sådan kedja kan vara en produktionsanläggning inom industrin som inte får en leverans med det material som behövs för att färdigställa sina produkter. Detta i sin tur påverkar företagen som köper in de färdiga produkterna för att sälja vidare till en slutkonsument. Beroende av vad det är för företag och vilka produkter som tillverkas så påverkas verksamheterna och slutkonsumenterna olika. Transporter inom Uppsala län Inom länet finns ett stort antal företag som är knutna till transport och logistiknäringen. I undersökningar av transportnäringen i länet så har kontakt tagits med två av de största företag inom området. De ena företaget är Upplands lokaltrafik som bedriver buss och tågtrafik inom länet. Mellansvenska logistiktransport AB är det andra företaget, deras verksamhet innehåller allt mellan industritransporter och budbilar till cykelbud. Mellansvenska Transportlogistik AB Genom efterforskningar av Mlt Ab:s verksamhet samt en intervju med Mlt:s VD Hannes Morger finns en bra bild av hur verksamheten är uppbyggd för att fungera i en vardaglig situation och vilka säkerhetsåtgärder man tagit för att hantera en icke normal händelse på bästa sätt. Företaget är mycket väl uppbyggt. Man har fler stora fördelar som gör att man är klarar av oförutsatta händelser på ett bra sätt. Det som sticker ut mest är att man har 5 stycken egna drivmedelsstationer samt en större fordonspark än man normalt är i behov av. Företaget är inte heller centraliserat på en ort vilket gör att om en del i företaget slås ut så kan trafiken och godsplaneringen fortsätta från någon av de andra orterna man bedriver sin verksamhet på. Dessa är alla stora fördelar att tillgå. I likhet med de flesta transportföretag så arbetar man på att förbättra reservkraftsförsörjning vid sina terminaler och i sin orderhantering. Företaget har ett mycket stort beroende av elektroniska kommunikationer och ungefär 90 % av alla order som kommer in behandlas elektroniskt. För att inte bli helt stillastående om ett

Länsstyrelsen i Uppsala län dnr: 451-499-11 20 (100) elavbrott inträffar vid en terminal så speglar man all information på två separata servrar placerade på olika orter 1 Upplands lokaltrafik Upplands Lokaltrafik är ledare för kollektivtrafiken i Uppsala län. Bolaget ägs gemensamt av Landstinget i Uppsala län och länets 8 kommuner. Upplands Lokaltrafiks verksamhet i korthet Totalt görs det under ett år drygt 12 miljoner resor med regiontrafiken. Varje vardag kör UL:s regiontrafik en körsträcka motsvarande 1,5 varv runt jorden. Totalt används ca 250 bussar och 10 tåg för regiontrafiken. Omkring 900 personer arbetar inom UL s regiontrafik. Den totala omsättningen för regiontrafiken uppgick år 2008 till 688 miljoner kronor. Upplands lokaltrafik (UL) arbetar tillsammans med sina entreprenörer och samarbetspartners i regionen för att utveckla kollektivtrafiken. Tågtrafiken som ingår i UL:s verksamhet är inte medtagen i den här rapporten med anledning av att trafikverket ännu inte har klargjort hur de resonerar kring leveransen av ström vid störningar. Busstrafiken är en verksamhet som kräver ett stort antal bussar. Trots det finns det inte reservbussar i sådan utsträckning att man klarar av ett större bortfall. Vid en brist av bussar så prioriteringar man i trafiken genom längre tid mellan turerna och de mest trafikerade linjerna före exempelvis landsbygdsbussarna. UL har ett stort antal entreprenörer som levererar trafik, både stora kommersiella aktörer såväl som mindre kommunalägda bolag. I stort sätt alla dessa verksamheter har tillgång till egna verkstäder för reparationer. Vid personalbrist har UL planer för prioriteringar av trafiksystemet som skall göra konsekvenserna vid en personalbrist så små som möjligt. Detta görs på samma sätt som vid en brist på bussar. Bussarna som trafikerar regiontrafiken består till 97 % av dieseldrivna bussar medan stadsbussarna består till 60 % av dieseldrift och 40 % gasdrivna bussar. Vid elavbrott kan inte regionbussarna tanka vilket medför stora konsekvenser för verksamheten då man inte har reservkraft på tankstationer. För stadstrafiken har man reservkraft vid tankstationen för bussarna som drivs av diesel medan de gasdrivna bussarna inte kommer kunna tankas. Om bussarna är fulltankade så klarar man avbrott i upp till ett dygn 2. Slutsatser Transportsektorn inom länet är stabil och väl förberedd för oförutsedda händelser. Inom UL finns det planer för hur man handskas med de vanligaste problemen. Det som trots allt är en sårbarhet inom verksamheten är att man inte har någon reservkraft vid tankstationerna som förser regionbussarna och de gasdrivna stadsbussarna med drivmedel. Detta medför att i stort sätt hela regiontrafiken och 40 % av stadsbussarna blir stående vid ett längre elavbrott. Detta kan få väldigt stora konsekvenser på trafiken inom länet. MLT är ett företag som är mycket väl uppbyggt. Man har till skillnad från många andra verksamheter tillgång till egna drivmedelslager med god försörjning och tillförsel av drivmedel. Detta har gjort att man minimerat sitt beroende av externa drivmedelsleverantörer så mycket som det är möjligt. Man har fortfarande ett stort behov av drivmedel men man är inte lika sårbara som inom andra verksamheter vid en kortare brist på drivmedel. Man har en större fordonspark än vad man har behov av under ordinarie förhållanden. Detta är en medveten strategi då man är väl införstådd om att bilar som används regelbundet kommer gå sönder 1 Information framtagen genom intervju med MLT:s VD Hannes Morger 2 Information framtagen genom kontakt med Upplands lokaltrafiks säkerhetsansvarige, Håkan Åhlin.