Joel Sal/ius ABF l ESLÖV OCH DESS FÖREGÄNGARE
Detta verk är licensierad under en Creative Common s Erkännande-IckeKommersiell-DelaLika 3.0 Unported license. För att ta del av en kopia av licensen besök följande http:l/creativecommons.orgllicenses/by-ncsa/3.01. Sättning och tryck Lundabygdens acupress AB Lund 1985
FÖRORD När man fördjupar sig i en lokalavdelnings historia med dess framgångar och bakslag och noterar medlemmarnas entusiasm eller resignation, tänker man ofta inte på att dessa företeelser speglar utvecklingen i ett större sammanhang av de ide'er och den kultursyn som har präglats inom ABF. lde'er är ointressanta och föga värda om de inte samtidigt förankras i det fortlöpande vardagsarbetet. l den lilla avdelningen långt borta från händelsernas centrum prövas hållfastheten hos nya och djärva tankegångar. Det är denna process som jag försökt beskriva i föreliggande lokalhistoria. Jag tackar alla som underlättat mitt arbete. Eslöv i september 1983 Joel Sallius 3
ABF l ESLÖV OCH DESS FÖREGÄNGARE De första arbetarorganisationerna i Eslöv Arbetarrörelsens första organisationer i Eslöv kom till på 1890- talet. Det var fackföreningarna. Hösten 1892 beslöt arbetarna vid Eslövs skofabrik att bilda en avdelning av Svenska Skoarbetarförbundet.1 Andra yrkesgrupper följde efter: murarna och grovarbetarna, snickarna och järnarbetarna, skräddarna och bryggeriarbetarna. Fackföreningsfolket insåg snart behovet av samarbete och en centralorganisation, Eslöfs samverkande fackföreningar, bildades med ett fackutskott som verkställande organ för behandling av lönefrågor och andra viktiga angelägenheter. Förslag om ett arbetarebibliotek På ett möte i augusti 1899 med centralorganisationen föreslog skoarbetare P Nordkvist att man skulle försöka få till stånd ett arbetarebibliotek. 2 En kommitte fick i uppdrag att utreda f rå- 1 Fabrikör Chr Möller hade detta år börjat tillverka skor i en liten byggnad vid nuvarande Östergatan och Gasverksgatan. Det var grunden till en av samhällets största industrier på sin tid, Eslövs skofabrik. l början på 1930-talet inlemmades företaget i Gyllene Gripen-koncernen, som 1958 avvecklade verksamheten i Eslöv. 2 P Nordkvist var verksam även på andra områden inom folkrörelserna. Sålunda var han med om att bilda logen Brödraringen av Verdandiorden (N O V) och blev logens förste ordförande. Det skedde förresten även det i augusti 1899. Logen är sedan länge nerlagd. skoarbetarna tog över huvud taget livlig del i föreningslivet. 5
gan. Kommitten tog god tid på sig. Det fanns andra och viktigare ting att syssla med tyckte man tydligen, och så fick kultur frågorna vila så länge. Man visade emellertid sitt intresse för sa ken genom att av överskotten från fester och liknande tillställningar avsätta medel till en bibliotekskassa. 1901 ombildades fackutskottet till en arbetarekommun. Utskottets tillgångar överlämnades till den nya organisationens styrelse utan villkor med undantag av "å sparbanksbok insatta 237 kronor och 75 öre, som skulle reserveras till det ändamål som ämnat var". Det var biblioteksfonden. Vid ett möte med styrelsen för den nybildade arbetarekom munen i januari 1903 togs frågan om ett arbetarebibliotek av någon anledning upp till behandling. Vem som förde saken på tal framgår inte av. protokollet från sammanträdet. Kanske var det sekreteraren själv, Olof Thynell, skoarbetare och mång syss iare - en tid var han vaktmästare i Folkets Park - en hängiven folkrörelseman, alltid beredd att pröva nya ide'er och uppslag. 3 Hur som helst, man föreslog arbetarekommunen att ge en ny kommitte' i uppdrag att t ill årsmötet utarbeta stadgar och uppgöra förslag till bokinköp. s t yrelsens förslag godkändes på arbetarekommunens följande sammanträde utom på en punkt. För att framställningen in te skulle bli styvmoderligt behandlad bland ett årsmötes mänga ärenden, beslöt man ordna ett extra möte, där endast biblioteksfrågan skulle stå på dagordningen. Planerna förverkligas Det extra sammanträdet hölls den 25 februari och där antog man stadgar för verksamheten enligt kommitter~des förslag med endast några smärre ändringar. Varje låntagare skulle få låna ett band åt gången mot en avgift av tre öre per vecka för medlem- 3 Thynell var under olika perioder sekreterare i arbetarekommunen och ordförande ären 1905-09. Även nykterhetsrörelsen hnde i honom en intresserad medlem och han verkade en t id som ungdomsledare inom IOGT. 1910 lämnade han Eslöv. Han var min farbror. 6
mar av arbetarekommunen och sex öre för utomstående. Längst tre veckor fick man ha en bok. Plats för biblioteket skulle vara Folkets hus. Så valde man en biblioteksnämnd, som kom att be stå av skräddare Anders Lindgren, skoarbetarna Olof Thynell och N E Hjertensson samt järnarbetare Diander Ekman. 4 Biblio tekarie blev skoarbetare H Wendihn, som emellertid redan vid nästa möte med arbetarekommunen på det bestämdaste avsade sig uppdraget och ersattes med järnarbetare P A Rosen kvist. s Arsarvodet var tjugofem kronor. Förslaget till bokinköp godkändes och man beslöt anskaffa ett bokskåp. Det skulle vara intressant att veta, vilka böcker som inköptes men en sådan förteckning har det ej varit möjligt att få fram. Någon ledning kan man emellertid få av ett par kataloger, för vars innehåll en redogörelse kommer att lämnas i nästa avsnitt. Det var en kulturgärning i det tysta, som här utfördes. Man hade stor respekt för böckernas värld och vårdade väl den lilla boksamlingen, som innehöll omkring 300 band. Vid ett tillfälle anmälde dåvarande bibliotekarien S W Gustafsson på ett sammanträde med arbetarekommunen att en bok värd 75 öre hade kommit bort. 6 Han undrade om han skulle betala den. Mötet beslöt befria honom därifrån, som det heter med protokollets ord. 4 Anders Lindgren kom efter kortare anställningar på olika platser till Eslöv på 1890-talet och var vid tiden omkring sekelskiftet synnerligen verksam inom den lokala arbetarrörelsen. Aren 1903-05 var han ord förande i arbetarekommunen. Han verkade även inom den frivilliga sjukkasserörelsen och när denna efter hand fick en fastare organisation, blev han föreståndare för Eslövs allmänna sjukkassa. Han dog 1969 på ålderdomshemmet Trollsjögården, 98 år gammal. Om Thynell har redan talats. Hjertensson reste till Amerika. 1896 kom den 21-årige Glander Ekman till Eslöv från Tjörnarp. Han var med om att bilda järnarbetarnas fackförening 1898, flyttade till Lund men återvände till Eslöv redan året därpå. 1903 reste han till Amerika, där han stannade till 1920, varefter han vände tillbaka till Sverige och Eslöv. Han dog 1949. s Ej att förväxla med en annan järnarbetare, Alexander Rosenqvist, även han verksam inom arbetarrörelsen vid denna tid. 6 Skoarbetare Sven Wilhelm Gustavsson var född i Hovby, Skaraborgs län och kom t ill Eslöv 1901 närmast frän Kävlinge. Han arbetade många 7
l böckernas värld Som på många andra håll, särskilt i Skåne, hade här i Eslöv bildats en klubb av 1903 års socialdemokratiska ungdomsförbund. Man anslöt sig 191 O till arbetarekommunen. En av de ledande inom klubben var en ung studerande, Gunnar Leibst, sedermera läroverksadjunkt i Höganäs. Han skulle komma att göra betydelsefulla insatser när det gällde att organisera och vidareutveckla den framväxande bildningsverksamheten inom den lokala arbetarrörelsen. 191 O invaldes han i biblioteksnämnden och följande år blev han bibliotekarie. En tryckt katalog över bibliotekets år vid Santessons skofabrik. På äldre dagar anslöt han sig till den frireligiösa missionsrörelsen. Han dog i Trolienäs 1961. 8
bokbestånd utkom 1912 säkerligen på hans initiativ. Katalogen bygger på en tidigare utgåva från 1907. Även denna har påträffats och finns i arbetarrörelsens lokala arkiv här i Eslöv. Kulturchefen Kjell Wallström, som beretts tillfälle att ta del av 1912 ärs katalog, har meddelat följande synpunkter: "Bokkatalogen, ett litet häfte med rött omslag, säges vara upprättat hösten 1912, men på titelbladet anges t idpunkten till juli 1907. Oavsett vilket år som är det rätta, så erbjuder den intressant läsning för den som vill bilda sig en uppfattning om det dåvarande bi bliotekets sammansättning och låntagarnas inriktning. Det är min avsikt att senare återkomma till en utförligare analys av bokbeståndet i Es lövs arbetarekommuns bibliotek. Redan nu, efter en flyktig genomläsning av katalogen, kan man emellertid konstatera, att bibliotekets målsättning var klart positivistisk, d v s inriktad på det erfarenhetsmässigt givna, och politiskt var man radikal; Bengt Lidforss' naturvetenskapliga arbeten och socialistiska journalistik, böcker av och om Darwin, Thomas Huxleys "Utvecklingslära och gammaltestamentlig tradition" etc. Upplysningsböcker i "hygien och medicin" som t ex Sylvanus Stalls "Hvad en gift man bör veta" finner man också. Georg Brandes' biografi om den tyska socialismens banbrytare Ferdinand Lassalle och Brantings "Socialdemokratiens århundrade" är tämligen självskrivna i ett bibl iotek av denna typ, men man finner också den världsberömde sociologen Edvard Westermareks grundläggande bok "Det menskliga äktenskapets historia". Inom skönlitteraturen finner man Carl Jonas Love Almquists arbeten. Ellen Key hade utnämnt honom till "Sveriges modernaste diktare" 1894, och det var hans egenskap av samhällskritiker, som gjorde honom intressant för den unga arbetarrörelsen. Strindberg är, som man kan vänta, rikt representerad, men man finner också flera romaner av den populära Marie Sophie Schwarts, bl a den mycket lästa "Mannen av börd och kvinnan av folket", en bok som präglas av motvilja mot överklassen. Katalogen är, som sagt, en liten fyndgruva för den som vill bedriva studier i sekelskiftets bibliotekshistoria, och jag ser fram emot att få fördjupa mig i den. " 7 7 Som t ioåring besökte jag i sällskap med mina föräldrar ett par gånger 9
Vad en bibliotekskatalog kan åstadkomma Den här katalogen kom att figurera i ett ganska ovanligt sammanhang. Härmed förhöll det sig på följande sätt. Inom samhället fanns sedan 1883 ett av privatpersoner grundat lånebibliotek, som var inrymt i Östra skolan. Det åtnjöt kommunalt stöd. Nu tyckte man inom arbetarekommunen, att även dess bibliotek borde kunna få bidrag och man ansökte härom. Det blev bifall. Man fick visserligen inte den summa man begärt, men för 1911 beviljades 50 kronor. Föreningen Eslöfs lånebibliotek erhöll 100 kronor. Samma anslag utgick för 1912. l staten för 1913 hade drätselkammaren föreslagit höjning till 75 respektive 150 kronor. l beredningsutskottet, som förberedde de olika ärendena inför det slutliga avgörandet i stadsfullmäktige, var man oense, och i stadsfullmäktige blev det debatt. l Arbetet refererades denna sålunda. "Vid frågan om anslag till arbetarekommunens lånbibliotek hade beredningsutskottet varit oenigt och i sitt fanatiska hat till allt vad arbetareföretag heter, begärde hr Aug. Anderzon att biblioteket borde, om anslaget skulle beviljas sortera under Eslöfs lånbiblioteks styrelse, men uppmärksamgjord av ordföranden (Aib. Sahlin) på att stadsfullmäktige ej så där utan vidare kunde tillsätta styrelser över enskildas egendom, ändrade hr Anderzon sitt yrkande dithän, att man borde ha kontroll över biblioteket. Hr Alkman påvisade kraftigt nyttan av bibliotek för folket och kunde inte förstå, vad som hade hänt sedan i fjor, då anslaget beviljades utan diskussion. Sedan hrr Ekdahl, Jonasson, G.Engström och Edelberg yrkat bifall, bifölls anhållan. Hr Anderzon tog tillbaka sitt yrkande då han hörde, att hr Engström läst igenom katalogen och funnit verket gott. " 11 - biblioteket i Folkets hus. Jag minns, att jag vid ett tillfälle hade med mig hem två, böcker: "En saga om en saga och andra sagor" av Selma Lagerlöf och "En anarkists minnen" av Peter Krapotkin. 11 August Anderzon, född 1862, död 1922, var ursprungligen lantbruksinspektor, blev så småningom sin egen men lämnade jordbruket och slog sig 1908 ner i Eslöv, där han huvudsakligen ägnade sig är kommunalpoli- 10
studiecirkeln - en ny form av bildningsverksamhet Den moderna studiecirkeln växte fram ur kulturmiljön bland Lunds godtemplare vid sekelskiftet. Den drivande kraften var fil kand Oscar Olsson, som 1902 startade en bokcirkel, en kamratkrets kring en bok, som lästes och diskuterades. Oscar Olsson har blivit kallad den moderna studiecirkelns fader. Själv säger han att denna form av kulturverksamhet "växte fram av sig själv. Hade den inte utlösts inom den ena folkliga organisationen det året, skulle den säkert ha sprungit fram ur en annan det nästa." studiecirkelns enklaste form var läsecirkeln. Ur denna kunde lätt utveckla sig andra former av bildningsarbete exempelvis studium av något viss ämne. Möjligheterna var många. En studieledare skulle hålla samman det hela och sköta de administrativa uppgifterna. tiken. Han blev ledamot av stadsfullmäktige och valdes till landstingsman. Andarzon var en dominerande natur och blev snart högerns starke man. Albert Sahlin, fabriksägare och kommunalman, var stadsfullmäktiges ordförande 1912-14 och 1916-28. Han var de frisinnades främste representant. Starkt kulturellt intresserad visade han några år senare sin uppskattning av arbetarebiblioteket genom att som gåva överlämna ett femtiotal böcker ur sin boksamling. Apotekare O E Alkman var anställd vid härvarande apotek från 1907 till 1920, då han Jämnade Eslöv. Han tillhörde stadsfullmäktige från 1911 till avflyttningen och företrädde där de frisinnade. Skoarbetare Olof S Ekdahl, en av arbetarrörelsens pionjärer i Eslöv, var ordförande i arbetarekommunen under åren 1909-19. På trettiotalet Jämnade han det socialdemokratiska partiet efter lokala meningsmotsättningar. Rudolf Jonasson, också han skoarbetare, invaldes 1911 i stadsfullmäktige och blev så småningom dess förste socialdemokratiske ordförande. Han blev även ordförande i landstinget och utsågs 1936 till kommunalborgmästare. Han dog två år senare. Gustav Engström, drätselkammarens förste ordförande, var son till grosshandlare Carl Engström, grundaren av den på sin tid välkända firman med samma namn. Lorentz Edelberg, kyrkoherde i Västra Sallerups församling, i vilken Eslöv ingick, var verksam i såväl den kyrkliga som den borgerliga kommunen. Han var sålunda tidvis ordförande både i stadsfullmäktige och i drätselkammaren. 11
Detta sätt att bedriva bildande verksamhet väckte intresse på många håll, inte minst hos arbetarrörelsen. l nom det socialdemokratiska partiet hade det alltid funnits ett livligt intresse för folkbildning. Detta hade dock tagit sig övervägande negativa uttryck i form av kritik av den officiella bildningsverksamheten och inte i så hög grad som önskvärt vore kompletterats med positiva insatser. Det gällde att ta till vara alla värdefulla former för bildningsarbetet och utveckla dessa. 9 Här kom studiecirklarna in i bilden vid sidan om biblioteken och föreläsningsverksamheten. Man förstod emellertid efter hand att det var nödvändigt att samordna de olika verksamhetsgrenarna för att rörelsens folkbildningsuppgifter skulle kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. Arbetarnas bildningsförbund Det som nära nog tvingade fra m ett ställningstagande till dessa planer var den av 1912 års riksdag antagna nya biblioteksförfattningen. Genom denna bereddes studiecirklarna möjlighet att erhålla statsbidrag till sina bokinköp under förutsättning att böckerna överlämnades till ett lokalt bibliotek, som tillhörde ett riksförbund med minst 20 000 medlemmar och med sammanlagda bokinköp för 6 000 kronor. För att tillgodose dessa krav bildades år 1912 Arbetarnas bildningsförbund, AB F. Två namn skall här nämnas i detta sammanhang: Rickard Sandler och Yngve Hugo. Arbetarnas bildningsförbund var enligt stadgarna en sammanslutning av fackliga, politiska, kooperativa och kulturella huvudorganisationer inom arbetarrörelsen. Ändamålet var att organisera biblioteks- och föreläsningsverksamheten, att förmedla bokinköp och föreläsningar samt att utdela anslag till studiecirklar och föreläsningskurser. Förbundet skulle inte genom egna organ bedriva bildningsarbete. Avsikten var att få medlemmarna i de anslutna organisationerna intresserade av denna verk- 9 Rickard Sandler vid Socialdemokratiska ungdomsförbundets kongress 1907. 12
samhet. l det syftet satte man m en omfattande upplysningsoch agitationskampanj. Den första studiecirkeln i Eslöv. Här i Eslöv dröjde det inte länge, förrän man började förverkliga de nya ide'erna. Förtjänsten härav tillkommer i 'första hand Gunnar Leibst, som vid denna tid som tidigare nämnts, blivit invald i arbetarekommunens biblioteksnämnd och dessutom utsetts till bibliotekarie. 10 Inom arbetarekommunen organiserade han under verksamhetsåret 1914-15 en studiecirkel med fyra deltagare. l förbundets verksamhetsberättelse för tredje arbetsåret 1 juli 1914-31 maj 1915 omnämnes denna och har tilldelats nummer 208. Varje cirkel fick nämligen ett nummer, som följde den så länge den var i ver.ksamhet. 11 Den förste juli 1915 fanns 225 studiecirklar upptagna i förbundets matrikel. Beträf- 10 Gunnar Leibst föddes i Eslöv 1892. Fadern Oscar Leibst var plåtslagarmästare och en känd eslövsbo. Farfadern hade invandrat från Tyskland. 1912 tog Gunnar studenten i Lund och blev efter akademiska studier adjunkt vid samrealskolan i Höganäs. Under en följd av år var han kommunalt verksam och representerade socialdemokraterna både i stadsfullmäktige och i drätselkammaren. Han verkade också som studieledare och lärare inom ABF och ledde bl a den första språkcirkeln i tyska, som ABF startade. Även inom hembygdsrörelsen togs hans krafter i anspråk. Han dog 1978. Jag kom i kontakt med Gunnar Leibst vid hans besök på Arbetets expedition, där han och min far, som 1907 utsetts till lokalredaktör i Eslöv, brukade diskutera aktuella frågor. Vid ett tillfälle omnämnde han, att han följande söndag skulle samla några pojkar i Folkets park och försöka få till stånd en friluftsklubb med anknytning till arbetarrörelsen. Han inbjöd mig att komma med. Vi var ett tiotal pojkar i olika åldrar som kom till Parken på söndagsmorgonen. Det var en solig och vacker dag. Gunnar berättade om naturen kring Eslöv, och så begav vi oss på upptäcktsfärd till det i närheten belägna skogsområdet Snärjet, där vi strövade omkring ett par timmar. Såvitt jag vet fullföljde Gunnar inte uppslaget att samla arbetarbarnen till en meningsfylld fritidssysselsättning. Senare skulle hans ide' förverkligas i sagostundsrörelsen och Unga Örnar. 11 Sålunda tillhörde jag under min studietid i Lund i slutet av 1910-talet studiecirkel nummer 1, ansluten till IOGT:s studieförbund. Det var en läsecirkel och hade på sin tid bildats av den tidigare nämnde Oscar Olsson. Se sid11! 13
Gunnar Leibst fande cirkel 208 anges, att man köpt böcker för 167,67 kronor. Frän AB F :s förbundsexepdition fick man 52,75 kronor. Cirkeln fortsatte sin verksamhet arbetsåret 1915-16 under samma ledning och med samma antal deltagare. Vilket ämne som behandlades har det inte gått att få upplysning om. Kanske var det en litteraturcirkel, där ett antal böcker fördelades mellan medlemmarna, som läste dem hemma och sedan redogjorde för innehållet inför kamraterna, varefter man samtalade i anslutning till det lästa. l förbundets berättelse över verksamheten 1/6 1916-31/5 1917 redovisas ytterligare en studiecirkel i Eslöv. Den fanns inom Verdandiordens lokalavdelning och hade fått nummer 315. studieledare var Gustav Henriksson. 12 Lokala bildningsutskottet och arbetarebiblioteket Så snart det på en plats blev två studiecirklar var dessa skyldiga att gå samman i ett bildningsutskott. Det i Eslöv fick nummer 12 Gustav Henriksson, född 1889, var till yrket tunnbindare. 1920 flyttade han till Landskrona. Under eslövstiden var han livligt verksam inom föreningsvärlden. 14
153 (CLIII). Även bildningsutskotten registrerades och numrerades nämligen. Bildningsutskottet var den lokala motsvarigheten till riksorganisationen. Det skulle samordna bildningsverksamheten inom platsens arbetarrörelse, vara biblioteksstyrelse och ansvara för att arbetarebiblioteket anordnades så, att det kunde åtnjuta statsunderstöd. När bildningsutskottet här i Eslöv organiserades är svårt att bestämt ange. Protokollen från den första tiden saknas. l maj 1917 rapporterade emellertid Gunnar Leibst frän "ABF :s lokala bildningsutskott i Eslöv" att åtta föreningar hade varit anslutna under arbetsåret 1/6 1916-31 /5 1917. Det var arbetarekommunen samt metallarbetarnas, skoarbetarnas, gjutarnas, träarbetarnas och järnvägsmännens fackföreningar, kooperativa föreningen och logen 99 av NOV. Under året hade inga nya föreningar till kommit. Två studiecirklar, 208 och 315, redovisas. Åtta föreningar tillhörde genom sina huvudorganisationer ABF. Bildningsutskottet bör alltså ha börjat sin verksamhet föregående arbetsår, 1915-16. Mycket talar för att Gunnar Leibst var dess förste sekreterare. Arbetsåret 1917-18 var Gustav Henriksson korresponderande sekreterare och meddelade i en den 4 juni 1918 dagtecknad rapport, att elva föreningar tillhörde lokala bildningsutskottet vid arbetsårets slut. De nytillkomna var socialdemokratiska ungdomsklubben samt tunnbindarnas, typografernas och kommunalarbetarnas fackföreningar. Järnvägsmännen hade lämnat organisationen. sexton föreningar tillhörde genom sina huvudoragnisationer ABF. Samma antal studiecirklar som tidigare rapporterades. l ntressant är en uppgift om arbetet i övrigt inom utskottet. Biblioteksverksamheten heter det kort och gott. De.böcker som inköptes av studiecirklarna fick inte under några som helst förhållanden skingras, då verksamheten avslutades för året. Samtliga böcker skulle uppställas i ett för allmänheten tillgängligt studiecirkelbibliotek. På så sätt skulle arbetarebibliotek upprättas på olika håll i landet. 15
v nrll ::T Il> (") 0 CD CD 3 =i' (").-+.-+~~:::;.-+ CD :J CD Dl Z :J - -'C... ::;,0"..,... Q. (Q - o O" - CDOO"<~Dl.-+- 3 - o., -.., Dl :J o.-+ o (D.,..-,-+CD..,,... " -... - '-' Q. Dl - " Il> - --CD~C"CD Dl :-+.-t=.-+ O" '2. o - - Dl o c:,... c: a.:itcd'cm :J CD 'C?' - :J <g ~ m ::::~., 3 1:1): n ~ cg - - o ~ ~ iii' ~ ~ < '... 3 - Il> Dl Dl 7'0"""'""~ o-.o-o::j~~>,...a:lcd3dl0.-+dl.-+ 1113 Cl) :J Dl... -.., Cl)... en CD '-' 'C en Dl o- ::::~ o: ~ ~-.-+ - (") - -. O" Il>. 7' Cl) en 0-1:1). CD..., 7' :J ö' ~..,..J Cll...,.-+'7" Q. a. o CD -., Cl) Q..., ~ä: 2 CD Cll - Dl C" :J Dl ii) :J m= o:< a..,a.<a.cil-. - :J CD ~.., Dl O: -.., :J O" 'C < :J ;::": - - - (Q - :J c: Dl ~3a:lO.:it Cll :J Dl CD -"" Q) (l) (/).., ~Q.~ Q..., III Cl).._ Cl) Dl11>Q.CDQ. 3 Il> - ::: Dl Dlo <p Dl :J... a> N:r (b/// LM ÅRSRAPPORT F;n'J~ 3 B. fös Lekala Bi/dningsatslw/1 i. -~ - Antalförrningar, som anslutit sig till Lokala 8ildninEStJfskotlef under arbctsdrct, - si. - ulg4tl ur fi{fh6ra vid arbtls4rets slut..... Hda an/alet föreningar p4 pla~n, som genom sina lmvudorganisationer lillh6ro A. B. F.... C. Undrr 4ret ha bildats jt}ljande studiecirklar: r...... N :r. Undtr drtt ha nedlagts följande studiecirklar: N:r.. Före/4sningslcurser undtr 4r~t:.. Vrrksamhtt i övrigt: Datum/Jj5m/ fl ~... 25 MAJ 1917 l<flny'spntt-tmnr:._:::~mrr.. ~....... Ad,H....
Till Lokala Bildningsutskottet anslutna föreningar: ~ -~-/~.... - -~- ' Till Lokala Bildningsutskottet anslutna studiecirklar: (Blott cirkjarnas nummer bthöver anges.) N: r.;u~... J./F;............................ 17
l förbundets verksamhetsberättelse för 1917/18 uppges, att arbetarekommunens cirkel fortsätter med samma lärare och fyra deltagare. Verdandis lokalavdelning har en studiecirkel med Gustav Henriksson som studieledare och med sju deltagare. "Sedan kommer det en mycket underlig uppgift" heter det "om antalet band i biblioteket. Inte mindre än 864 band rapporteras", konstaterar man. Det var tydligen helt enkelt så, att det ursprungliga arbetarebiblioteket hade bytt huvudman. Verksamheten hade övertagits av det lokala bildningsutskottet, och biblioteket registrerades med utskottets nummer, 153. Förbundets verksamhetsberättelse för arbetsåret 1919/20 innehål ler en förteckning över ABF-biblioteken i landet. Eslöv återfinnes här just med registreringsnummer 153. Två studiecirklar rapporteras: arbetarekommunens, som har nummer 208, med Karl Persson som studieledare och sexton medlemmar samt socialdemokratiska ungdomsklubben med Hugo Ekholm som studieledare och åtta medlemmar. Den har nummer 750. Bistra tider l oktober 1917 anslog arbetarekommunen fem öre per medlem och år till den nya organisationen. Det styrker antagandet om tidpunkten för utskottets tillkomst. Man behövde hjälp vid starten, som kunde ha skett under mera gynnsamma yttre förhållanden. Tidsläget var inte det bästa för den verksamhet som bi Id n i ngsorgan isationerna företrädde. Det rådde världskrig och avspärrningar, som följdes av livsmedelsbrist och sjukdomar. l april 1917 förekom här i Eslöv något så ovanligt som en hungerdemonstration. Spanska sjukan krävde mänga offer särskilt bland de yngre. Härtill kom inkallelserna till militärtjänst. l Eslöv tycks svårigheterna att hålla bildningsverksamheten i gång ha varit betydande. Arbetarekommunen höjde i februari 1919 sitt anslag till tio öre per medlem och år. Utgifterna för bibl ioteket påstods ha ökat betydligt. l slutet på året återkom lokala bildningsutskottet med anhållan om extra anslag. 18
Av protokollet vid arbetarekommunens möte i november, där man behandlade framställningen, framgår att man såg allvarligt på den föreliggande situationen. Den livliga diskussion som uppstod sammanfattar sekreteraren sålunda : "Önskvärdheten av utskottets verksamhet och bildningens höjande framhölls av envar". Man beslöt att uppmana de till arbetarekommunen anslutna föreningarna att teckna bidrag och ställde i utsikt ett tillfälligt lån tills dess medel influtit. Arbetarekommunen erbjöd sig att bekosta utgifterna för lokaler i Folkets hus, när det gällde föredrag och andra sammankomster. Tydligen förstod man att det nu mer än någonsin behövdes kunskaper och utbildning. Arbetstiden hade begränsats och rösträtten utvidgats. Helt nya och betydelsefulla uppgifter väntade de många som beretts tillfälle att deltaga i samhällsarbetet. Svårigheterna övervanns. Bildningsutskottet trädde fram ur sin hittills ganska anonyma tillvaro. Arsmötet 1920 refererades sålunda i Arbetet. Och härigenom blev det också klart beträffande personfrågorna. "Eslövs lokala bildningsutskott höll sitt årsmöte i Folkets hus söndagen den 16 maj. Antalet band i biblioteket uppgick vid årets slut till 869. Antalet boklån har utgjort 1 612 av 185 boklånare. Biblioteket har av Eslövs stad uppburit 250 kronor i anslag. Till styrelse utsågs herr Karl Olin, ordförande, Karl Persson, sekreterare och A Dahlkvist, kassör." 13 1 3 Karl Ofin växte upp i Lomma, där han föddes 1883. Han kom tidigt ut i förvärvsarbetet, först inom jordbruket och sedan vid cementindustrin. Sä tog han värvning vid Smålands artilleriregemente och avlade underofficersexamen. 1905 anställdes han vid SJ och kom 1914 till Eslöv. 1941 blev han förste järnvägskontorist. Inom arbetarrörelsen i Eslöv kom Ofin att spela en framträdande roll. Sålunda var han under flera år arbetarekommunens ledare. 1918 invaldes han i stadsfullmäktige och var dess ordförande 1936-42. Även inom nykterhetsrörelsen togs hans krafter i anspråk. Han dog 1962. Järnarbetare Karl Persson kom till Eslöv 1917. Han fick anställning vid Åkermans gjuteri och mekaniska verkstad och stannade där till pensioneringen 1956. l den fackliga rörelsen deltog han flitigt, satt som ordförande i Metalls avdelning 66 under flera år, var med om att bilda fackliga centralorganisationen och blev dess förste kassör. Han avled 1960. 19
Datum 4j~Ufl9f{(8 L. ~~~""'6' e~ b tt-n/,nlfiu.vin'fuofy.. ;"'f /2.--:1 ";".. ~. ~... ~:,~... VInd/... 1\,) o N:r /3-3 o ~ ARSRAPPORT från A. B. F:s Lokala Bildningsutskott i.~ _M A nia/ fijrtningar, som anslutit sig till Lokala Rildnin~sutskotltl under arbetsdrcf,. st. ulgdft ur tillhtjra vid arbelsdreis slut A. B. F. fft!a anta/d ftjreningar pd platsen, som genom sina huvudorganisationer lillh6ra Undrr dret ha bildals fjijandc studiecirlr.fllr: N: r Und" Jul ha nedlagts följonde studiecirklar: N:r.. Förclåsflingskurstr undtr dref:...... /1.../if..... " Il.... Verksamhet i 6vri~rt: ~
Till Lokala Bildningsutskottet anslutna föreningar: -- ---- -- - - - ---~c2l!. _ ( (............... --...... ~.... ----........ -. -.. ---......... --. -...... -. Till Lokala Bildningsutskottet anslutna studiecirklar: (Blott drklarnas numm~r b~höver an~.) N :r.-.x-.1./....... --- - - - - -- -- - - ---- -- -- - - - - - - - - - -l'_ - _- _rj_f~ -~- --- ----... ------... -- -----... -.- ---... - - ------ -- - - -. - --- --... ---- -... -... ---- -.. -.. ------------... ------.-... -... --. -- --... --- --- ------ --- -- ---------... ---- - - --.------ ------- ---- - 21
Bildningsutskottet och prosten l detta sammanhang skall äterges ett annat referat eller rättare sagt kåseri, som vittnar om att det på många håll rådde stor okunnighet beträffande bildningssträvandena inom arbetarrörelsen. "Det var härförleden, skolstyrelsen hade sammanträde och till sammanträdet hade inkommit en skrivelse från Eslövs lokala bildningsutskott med anhållan om förhyrandet av vissa skollokaler för de arbetande studiecirklarna. Prosten, som var ordförande och som ej gärna ville vara med om något nytt, undrade högeligen vad det kunde vara för folk som så där ville tränga sig på och få vara i skollokalerna, det hade ju aldrig hänt förut. Han frågade därför i lite irriterad ton om det var någon bland styrelsemedlemmarna som kände till detta utskott och dess arbete. Våran gamle Troell, som ju också håller styvt på de gamla traditionerna, svarade genst högt och kärvt "nej". 14 Men sedan arbetarnas representanter klarat upp för prosten, vad studiecirklar var för något, och han delgav då, att när han ('IU fått klart för sig att det var arbetarungdom som idkade självstudier, kunde han ju inte ha något emot att de fick hälla sina möten i skolan, men vissa garantier måste vi dock ha, menade han. Så t ex fick det inte studeras politik och det skulle stadgas, att de gick tyst till och från mötena m m, liksom prosten vore rädd för att de som komma att bevista dessa studiecirklars möten, var något slags farligt folk. Arbetarrepresentanterna ville inte precis motsätta sig dessa garantier, men nog log de över Skoarbetare Arvid Dahlqvist slutade sina dagar i februari 1983. Ett par månader innan han gick bort besökte jag honom på ålderdomshemmet Trollsjögården. Vi var gamla bekanta. Han berättade en hel del om gångna tider, men just när det gällde bildningsverksamheten sviktade minnet och det var ju inte underligt, när man betänker att han närmade sig hundraärs dagen. Men han kom ihåg att han deltog i en studiecirkel, som hade sina sammankomster pä cafe' Linnea vid Östergatan i närheten av Stora Torg. Dahlqvist kom till Eslöv 1911 närmast frän Göteborg. 1923 reste han på grund av de dåliga tiderna till Amerika men återvände 1932. En tid hade han sin egen rörelse men fick så smäningom anställning vid Eslövs skofab rik, där han stannade till pensioneringen. 14 J O Troeli var en känd eslövsbyggmästare på sin tid. En sonson till honom är filmregissören Jan Troell. 22
att det kunde finnas folk, som är så efter sin tid att de vill negligera allt nytt, t o m när det gäller ökat kunskapsmått hos arbetarebefol kningen." Det är troligen Karl Olin som på detta sätt raljerar med den myndige prosten Edelberg i ett inlägg under rubriken Småplock på Arbetets eslövssida i november 1922. Karl O/in Lokala bildningsutskottet blir ABF-avdelning Det är svårt att få ett fast grepp om de organisatoriska förhållandena inom bildningsverksamheten i arbetarrörelsens Eslöv i början av 1920-talet. Det verkar som om det lokala bildningsutskottet helt enkelt blev en ABF-avdelning. Detta antagande bestyrks av det förhållandet, att i förbundets förteckning över landets ABF-avdelningar har Eslöv samma nummer som bi!dningsutskottet, 153. 23
Även på andra platser hade man en likartad utveckling. l "Arbetarnas bildningsförbund. Krönika vid halvsekelsgränsen" av Hugo Hetfler heter det: "För att säkra bibliotekens ekonomi började lokala arbetarorganisationer anslutas med fast årlig avgift eller anslag till de lokala bildningsutskotten, vars främsta uppgift var att utgöra styrelse för det gemensamma studiecirkelbiblioteket. Krig, kriser och andra inslag i utveckligen medförde emellertid att bildningsutskotten fick ge sig i kast med allt flera gemensamma arbetsuppgifter. Eftersom dessa arbetsuppgifter i regel sprang fram ur de anslutna organisationernas behov utvecklades bildningsutskotten från ett samarbetsorgan för studiecirklarna till ett motsvarande organ för organisationerna. Att man så småningom själva började beteckna bildningsutskotten som ABF-avdelningar, var endast en konsekvens av utvecklingen." Det är detta förhållande, att man så småningom började betrakta bildningsutskotten som ABF-avdelningar som gör det så svårt att avgöra, när en ABF-avdelning bildades i Eslöv. Härtill kommer avsaknaden av tillförlitliga förstahandsuppgifter. l en liten notis i Arbetet i februari 1921 meddelas, att AB F :s cirkel avslutat sitt första verksamhetsår. När man 1922 för första gången sökte kommunalt bidrag till studiearbetet utanför biblioteksverksamheten använde man uttrycket Eslövs lokala bildningsutskott tillhörande Arbetarnas bildningsförbund (ABF). Följande år hade man ändrat beteckningen på organisationen till Arbetarnas bildningsförbunds lokalavdelning och 1924 skriver man ABF :s lokalavdelning i Eslöv. 1922 började förbundet utge månadstidskriften ABF. l april 1923 omtalas, att ABF-avdelningen i Eslöv utsett Harry Björklund, Norregatan 64, till bokförmedlare. 15 1 5 Bokförmedlarens uppgift var att tillhandagå allmänheten med räd och upplysningar vid valet av litteratur att anskaffa denna litteratur och att vid alla lämpliga tillfällen till allmänheten erbjuda god, värdefull och billig litteratur. Harry Björklund var som klippt och skuren för uppgiften som bokför- 24
Någon gång under dessa år bör avdelningen ha börjat sin verksamhet. Mycket talar för att det skett arbetsåret 1920-21. Jag har talat med Elv i r Persson, som invaldes i AB F-avdelningens styrelse 1926 och som alltså hör till det gamla gardet. 16 Han hade endast i efterhand hört talas om något bildningsutskott. Elvir Persson Det är förvånansvärt hur fort händelser och ting faller i glöm. ska, när en förändring sker. Så samlas vi i muntert lag Det referat i Arbetet i maj 1921 om AB F-cirkelns första arbetsår som tidigare åberopats är intressant ur många synpunkter. Det återges här i sin helhet. medlare med sin optimism och framåtanda. Han startade sedermera, då arbetslösheten var som värst, en egen firma inom desinfektionsbranschen. Efter några år flyttade han till Göteborg. 16 Elvir Persson föddes i Eslöv 1904. l unga år anställdes han vid Eslövs skofabrik. Sedan verksamheten flyttats till Malmö, blev han vaktmästare vid folkhögskolan. Fackligt och politiskt intresserad har han verkat inom den lokala arbetarrörelsens organisationer. Han har även tillhört stadsfullmäktige. Inom ABF har han nedlagt ett högt skattat arbete. Han evled 1985. 25
"AB F :s studiecirkel i Eslöv avslutade i söndags sitt första verksamhetsår med en enkel fest i Folkets hus. studieledaren lämnade därvid en redogörelse för det arbete cirkeln bedrivit under året. Sålunda hade de flesta medlemmarna deltagit i en under förra sommaren anordnad bokföringskurs under ledning av stadskassör E Renert. På hösten i fjor hade cirkeln anordnat en föreläsningskurs i kommunalkunskap omfattande sex föreläsningar av rektor Oskar Ekelund, Grebbestad.17 Därefter såg det ett tag ganska mörkt ut med det fortsatta arbetet, då cirkeln saknar studerat folk till att leda och undervisa i oj ika ämnen. Det ljusnade igen, då lärarna vid Eslövs folkhögskola kandidat R Gustafsson och kandidat F Bobeck erbjödo sin medverkan, Gustafsson med föreläsningar om Buddha, Strindberg, Fröding samt Egyptens historia och Bobeck med tre föreläsningar om Astronomins historia. 18 Vid festen höll kandidat Julius Nilsson ett intressant föredrag om litteraturens utveckling och den ställning författaren Ola Hansson intager. 19 Feststämningen förhöjdes av verkligt god musik. Ett vackert dukat bord med blommor och kaffe bidrog också härtill." Det bör kanske framhållas att i förbundets anvisningar beträffande studiecirkelarbetet rekommenderas att "när våren kommer avslutar man det första arbetsåret med en offentlig fest, fast beslutna att fortsätta till hösten". ("Arbetarnas bildningsförbund. Dess uppgift och organisation" av J Sandler.) Tyvärr får man i referatet ingen uppgift om studieledarens namn, och inte heller om studiecirkelns registreringsnummer. 1 7 Oskar Ekelund kom sedermera till Svalöv. Han var en ofta anlitad föreläsare. 1 a Reinhold Gustafsson, född 1888, utsägs 1924 efter några år som lärare till rektor vid Eslövs folkhögskola, där han verkade till pensioneringen 1955. Han dog 1967. Fridolv Bobeck var son till folkhögskolans grundare Olof Bobeck. 1 9 Julius Nilsson hade under sina studier skaffat sig omfattande kunska per särskilt i litteraturhistoria och språkvetenskap men hade svärt att inpassa sig i samhället. Han trivdes bäst i böckernas värld hemma i sitt lilla hus i stadsdelen Jerusalem, som på hans tid hade ett helt annat och torftigare utseende än i våra dar. 26
Intressanta handlingar l brist på protokoll och årsredogörelser är det intressant att ta del av de framställningar till kommunala myndigheter om bidrag, som tidigare i korthet berörts. Staden lämnade ju sedan ett tiotal år tillbaka anslag till arbetarebiblioteket. l oktober 1922 ansökte man för första gången om bidrag till det övriga bildningsarbetet. l skrivelsen till stadsfullmäktige heter det: "Vid årsmötet under maj månad med Eslövs lokala bildningsutskott tillhörande Arbetarnas bildningsförbund (ABF) beslutades att hos stadsfullmäktige i Eslöv göra framställning om ett anslag för 1923 av ett hundra kronor (100) för lokala bildningsutskottets verksamhet under samma år. Fullgörande detta uppdrag meddelas, att redan nu beslutats att under kommande vintersäsong följande studiecirklar skola t räda i verksamhet med här nedan uppgivna studieämnen: Nationalekonomi statskunskap Skönlitteratur Dessutom kan nämnas, att under föregående arbetsår voro följande ämnen behandlade av studiecirklar: Nationalekonomi, Svenska språket, Praktisk räkning och Parlamentarism. Vi hemställa sålunda vördsamt att stadsfullmäktige måtte för år 1923 anslå ovannämnda belopp." Skrivelsen är undertecknad av Viimer Nilsson, kassör och E Aug Nygren, sekreterare. 20 2 0 Byggnadsarbetare Viimer Nilsson föddes 1897 i Eslöv. Inom de fackliga och politiska rörelserna nedlade han pä sin tid ett intresserat och fruktbringande arbete. l flera år var han vaktmästare i Folkets park. Han dog 1978. E Aug Nygren och jag var en tid bänkkamrater i stadsfullmäktige. 1930 var han den siste pä arbetarepartiets lista som valdes in och jag den näst siste. Nygren var hyvlare vid Johnsons snickerifabrik och en särpräglad personlighet. Hans ~ lit överskuggande intresse var studiearbetet. 1932 lämnade han Eslöv. l verksamhetsberättelsen för det äret hyllades han med följande ord: "Lokalavdelningen har under det gängna året lidit en stor förlust i och med att mängärige styrelseledamoten och ordföranden E Aug Nygren avflyttat från platsen. Nygren har alltid varit sant hängiven studiearbetet och har därför under ett flertal år tagits i anspräk för detta arbete. För det oegennyttiga arbete han alltid nedlagt äro vi honom ytterst tacksamma och uttala härmed värt tack." 27
Viimer Nilsson Samtidigt sökte dessa två för lokala bildningsutskottets räkning om bidrag med 400 kronor till Eslövs arbetares bibliotek. l november 1923 hemställer Hugo W Ekholm som ordförande i Arbetarnas bildningsförbunds lokalavdelning om samma anslag som tidigare. 21 "För närvarande arbetar 7 studiecirklar och det är bildningsrådets tanke att om möjligt öka deras antal", heter det i skrivelsen. 1924 upprepar Ekholm å ABF :s lokalavdelnings vägnar önskemålet om bidrag för nästkommande år. 21 Hugo Ekholm var född i Eslöv 1895 och blev liksom fadern en gång murare. Redan frän ungdomen intresserade han sig för de organisationer som byggdes upp inom arbetarrörelsen. Han började inom den socialdemokratiska ungdomsklubben men hans tjänster kom sedermera i stor utsträckning att tagas i anspråk av den fackliga rörelsen. Sålunda var han i mänga år kassör i Eslövs fackliga centralorganisation. Han dog 1972. 28
Bakom de något högtidliga vändningarna skymtar man det unga och kämpande AB F som, för att citera ett par rader ur en artikel i ansl utning ti ll en intervju med den nyvalde förbundsordföranden Bo Bergne'r, "samlade folket i bildnings- och kunskapsberikande cirklar. Då fördjupade man sig i socialismens skrifter och i arbetarlitteraturen. Då tillägnade man sig den kunskap som behövdes för att förändra och överta samhället." (Arbetet 22 februari 1983). En studiecirkel från 1924 Stående från vänster: Harry Björklund, Oskar Nilsson, Nils Nilsson, Erik Nilsson. Sittande från vänster: Valfrid Pålsson, A Mårtensson, A Bengtsson, Karl Bengtsson, Aug Nygren Det första protokollförda årsmötet l april 1925 höll ABF-avdelningen i Eslöv årsmöte, och det protokoll som då fördes återfinns i den äldsta bevarade protokollsboken, som börjar just detta år. Ordförande var Hugo Ekholm och sekreterare E Aug Nygren. Sju organisationer med tillsammans fjorton ombud var representerade samt en studiecirkel med ett ombud. 29
Styrelse och revisorer redovisade årets verksamhet, bibliotekets räkenskaper godkändes och en rapport från studiecirkel 208 lades till handlingarna med tack till ledare och lärare. Till styrelseledamöter på två år valdes E Aug Nygren, ordförande, Hugo Ekholm, kassör samt Per Holmkvist, 22 Kvarstående ledamöter var Hjalmar Salomonsson 23 och Axel E Jönsson 24 Vid styrelsens konstituering blev den förre vice ordförande och den senare sekreterare. Till bibliotekarie utsågs Viimer Nilsson. Biblioteksfrågan Vid ombudsmöte i oktober 1928 lämnade ordföranden E Aug Nygren en redogörelse för arbetarbibliotekets tillkomst 1903 samt för dess verksamhet och utveckling. Biblioteket hade nämligen avvecklats och uppgått i en större enhet. Ordföranden hade på grund härav all anledning att ta till orda och därmed sätta slutpunkten för en tjugofemårig kulturgärning, väl värd att ihågkommas. De två biblioteken i samhället, Eslövs lånebibliotek och ABFbiblioteket, verkade i flera år var för sig utan någon som helst kontakt. Tanken på en sammanslagning diskuterades emellertid i början på 1920-talet under hand mellan representanter för de båda biblioteken och 1927 fördes saken på tal i stadsfullmäktige, som i juni detta år uttalade sig för en sammanslagning, vilket även skulle omfatta Eslövs läsestuga, borde komma till stånd. 25 22 Per Holm.kvist, en av den lokala arbetarrörelsens veteraner, kom till Eslöv 1913. Hans intresse för samhällsfrågor följde honom från ungdomsklubben till pensionärsföreningen. Han avled 1969. 23 Hjalmar Salomonsson, lokeldare vid SJ, var under ett par årtionden mycket aktiv inom arbetarrörelsen och nykterhetsverksamheten. l samband med omorganisation av arbetsuppgifterna inom SJ förflyttades han till Malmö. 24 Axel E Jönsson var i många år föreståndare för Eslövs arbetares bageriförening. en anställning som han lämnade 1947, då han avgick med pension. Det fackliga arbetet ägnade han stort intresse. Han dog 1959. 25 Föreningen Eslövs läsastuga tillkom 1902 på initiativ av två lokala 30
En kommitte' drog upp riktlinjerna för hur en sammanslagning skulle ske. ABF-avdelningen hade för sin medverkan gjort följande förbehåll: ''att vid anskaffning av litteratur för biblioteket hänsyn tages till studiecirklarnas behov, att avgiftsfria långlån av böcker tillhandahålles studiecirklarna under den tid deras arbete pågår, att ett i samband med bibliotekslokalerna befintli9t rum kostnadsfritt upplåtes vissa kvällar i veckan för studiecirklarnas arbete samt att en av ledamöterna i stadsbibliotekets styrelse utses bland AB F :s representanter." Dessa krav beaktades och i maj och juni 1928 kunde stadsfullmäktige besluta att inrätta ett stadsbibliotek med lokaler i Norra skolan, nuvarande Byskolan, med en deltidsanställd bibliotekarie som föreståndare. Biblioteket skulle hållas öppet på kvällstid någon timme och förvaltas av en styrelse på fem personer. ABF :s representant i denna blev E Aug Nygren. Bekymmer men också glädjeämnen 'Bibliotekssammanslagningen var inget hastverk. E Aug Nygren hade lagt ner mycket arbete som talesman för ABF-avdelningen. Nu önskade han träda tillbaka som ordförande och överlämna ansvaret för den kommande verksamheten till andra. Han kunde dock tänka sig att stå kvar i styrelsen på en mindre krävande post. Så kom det sig alltså, att man på årsmötet 1929 valde helt nya krafter i styrelsen. Tage Bengtsson blev ordförande, Axel sammanslutningar, Eslövs allmänna nykterhetskommitte' och Eslövs kvinnliga rösträttsförening. Man ansåg att en sådan verksamhet väl överensstämde med de båda föreningarnas arbetsuppgifter. Genom medlemsavgifter, insamlingar och basarer fick man rörelsekapital och kunde förhyra en lägenhet i den nyuppförda fastigheten Sodergatan 21, Röda Malmöhuset. Jag besökte ofta läsestugan. Där fanns dagliga tidningar, veckotidskrifter och ett litet referensbibliotek. Ordförande i styrelsen under alla åren fram till nedläggningen 1928 var kronofogde Emanuel Möller, känd kommunalman och Eslövs stadsfullmäktiges förste ordförande. En styrelseledamot som hörde hemma både i nykterhetsrörelsen och i rösträttsföreningen var Emilia Lindqvist, föreståndare för arbetsförmedlingen och den första kvinnan i stadsfullmäktige. 31
Lindbom vice ordförande och Otto Bergström kassör. 26 Nygren blev suppleant. Men det går som bekant inte alltid som man tänkt sig. Genom omständigheternas makt kom först Tage Bengtsson och därefter Axel Lindbom att någon tid efter årsmötet lämna Eslöv, och så fick Nygren rycka in igen som ordförande. Trettiotalet var ett årtionde fyllt av arbetslöshet och politisk oro. Det var under sådana förhållanden inte alltid så lätt att hålla studieintresset vid makt. Men det fanns en kärna av hängivna idealister, som oförtrutet arbetade vidare och det gick över förväntan. Vad intresserade då under trettiotalets första år de studiemedvetna inom de lokala arbetarorganisationerna? Kommunalkunskap var ett omtyckt ämne. Reinhold Gustafsson vid folkhögskolan ställde a Il tid upp både med handledning och lokaler. Den första cirkeln i engelska rapporterades 1929. Svårare var det att få lärare och deltagare till cirklarna i fackföreningskunskap men med lite hjälp från Lund klarades även den detaljen. Esperanto hade en livlig förespråkare i Albert Månsson. 27 Han ordnade föreläsningar och kurser. Kurser in- 26 Tage Bengtsson, min svåger, såg dagens ljus i Asmundtorp vid Landskrona, kom till Eslöv 1915 och utbildade sig till rörmontör. Det besvärliga läget på arbetsmarknaden gjordle, att han måste lämna Eslöv för att pröva på olika nödhjälpsarbeten, hamnade i Mellansverige och slog sig ner där för gott. Han dog 1973 i Tranemo, Älvsborgs län. Axel Lindbom, också han född 1904, gick i faderns fotspår och blev typograf. l november 1929 flyttade han till Kalmar. Otto Bergström åtnjöt stort förtroende inom arbetarrörelsen i Eslöv och fick under årens lopp en lång rad uppdrag inom facket och kommunalpolitiken. Han var född i Helsingborg 1895, anställdes 1919 vid AB Vinoch spritcentralen i Ödåkra och överflyttades till filialen i Eslöv 1922. Han tillhörde på sin tid såväl stadsfullmäktige som drätselkammaren. studiearbetet låg honom varmt om hjärtat. l många år var han kassör i ABF-avdelningen. Han omkom genom olyckshändelse på arbetsplatsen 1955. 2 7 Albert Månsson och jag var jämnåriga och klasskamrater i folkskolan, som det hette pä den tiden. Han flyttade emellertid från Eslöv sedan han utbildat sig till elektriker och fått anställning vid Hasslarps sockerbruk utanför Helsingborg. Hans stora hobby var esperanto. 32
rättades också i bokföring. Under arbetsåret 1931-32 var fem cirklar i arbete med 99 medlemmar därav 31 kvinnliga. Som en uppmuntran för visat intresse tillerkändes varje cirkelledare femton kronor "att uttagas med halva beloppet vid varje termins slut". l början av 1932 flyttade Nygren från Eslöv och vice ordföranden Elvir Persson övertog ordförandeskapet. Följande arbetsår hade antalet cirklar mer än fördubblats. l nte mindre än tretton var i verksamhet. Av dessa sysslade tre med föreningskunskap. Två studerade esperanto, två nationalekonomi och en svenska språket. Dessutom hade man cirklar i sång och hemkultur. Det är inte att undra på att styrelsen i sin årsredogörelse med tillfredsställelse kunde konstatera att "det gångna årets studiearbete kan betecknas som mycket gott. Antalet studiecirklar och deltagare har varit det största hittills i lokalavdelningens historia. Det synes oss som om medlemmarna inom de olika organisationerna allt mera börjar inse nyttan och betydelsen av AB F :s arbete." Styrelsen bestod av Elvir Persson, ordförande, Axel Alfelt, vice ordförande, Gustav Grundström, sekreterare, Otto Bergström, kassör och Axel E Jönsson, vice sekreterare. Alfelt var ny ledamot. Grundström hade valts in 1930. 28 28 Axel Alfelt kom att göra betydande insatser på olika områden inom samhällslivet, inte minst när det gällde studiearbetet. Han var initiativrik och företagsam, framträdde gärna som oppositionens talesman och kom med tiden att inta en ledande ställning inom arbetarrörelsen på platsen. 1946 stod han sålunda som första namn på arbetarepartiets valsedel till stadsfullmäktige. Han avled 1957, endast 49 år gammal. En äldre bror, Nils, var även verksam inom bildningsrörelsen. Lagerarbetare Gustav Grundström gick med stort allvar och intresse in för sina uppgifter inom föreningsvärlden. Han hörde till dem som för sin utkomsts skull såg sig tvungen att söka anställ ni ng på annat håll, och 1938 lämnade han och familjen Eslöv och slog sig ner i Linköping. Han dog 1979. 33