1 (24) Catharina Sojde, 08-473 3032 Catharina.Sojde@VINNOVA.se en till forskningsresultat vid universitet och högskolor Inledning För universitet och högskolor används samlingsbegreppet högskolor i nedanstående text. I Sverige äger lärare vid högskolor sina patenterbara uppfinningar. Detta kallas för lärarundantaget eftersom lärarna är undantagna från lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU). I avsnitt 1 belyses ett antal utländska exempel där förändringar i rätten till uppfinningar vid högskolor har skett. Vidare görs i samma avsnitt en kort jämförelse med det svenska rättsläget. I avsnitt 2 diskuteras argument för att ta bort lärarundantaget. I avsnitt 3 görs en analys. 1 Några utländska exempel samt Sverige Översikt Mot bakgrund av krav på ett ökat nyttiggörande av forskningsresultat vid högskolor har det skett en del förändringar runt om i Europa när det gäller äganderätten till patenterbara uppfinningar vid högskolor. Det finns en trend att överföra äganderätten från forskaren till högskolan vilket har skett bl a i Tyskland, Norge och Danmark. Trenden bryts av Italien som i stället har infört ett lärarundantag, dvs överfört rättigheterna under vissa förutsättningar från högskolan till forskaren. Stanford University ändrade sin policy 1994. Tidigare var Stanfords inställning att förutom i de fall finansieringsavtal angav annat - de anställda och studenter får behålla alla rättigheter till sina uppfinningar 1. 1.1 Danmark 2 VINNOVA0005 W/1.0, 2002-03-19 1 SOU 1996:70 sid 110 2 Framställningen bygger på lov om opfindelser ved offentlige forskningsinstitutioner nr 347 af 2 juni 1999 (förkortas här LOOF), rapport XXX samt uppgifter från Sven Milthers, patentombud Köpenhamns universitet, 31 oktober 2002 VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM Postadress: VINNOVA Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 56 Tel: +46 8 473 3000 VINNOVA@VINNOVA.se 101 58 Stockholm Org.nr: 202100-5216 Fax: +46 8 473 3005 www.vinnova.se
PM 2 (24) Lagändring Enligt lov om opfindelser ved offentlige forskningsinstitutioner nr 347 af 2 juni 1999 (förkortas här LOOF) har numer högskolor, statliga forskningsinstitut m fl rätt till sina arbetstagares uppfinningar som är gjorda inom ramen för anställningen. Lagen gäller uppfinningar som är gjorda efter den 1 januari 2000. Före lagändringen ägde uppfinnaren sin uppfinning och hade ingen skyldighet att erbjuda högskolor någon rätt till denna. Intressant att notera att ändringen omfattar även forskningsinstitut. Motiv till lagändring Motivet var först och främst att man politiskt menade att det var dags för en kraftig utveckling av samarbetet mellan högskolor och näringsliv och att man önskade få slut på en 25 år lång diskussion. Den då nytillträdde forskningsministern hade tidigare varit industriminister. Lagens syfte är att forskningsresultat som tagits fram med offentliga medel i ökande grad nyttiggörs och tillämpas kommersiellt. Köpenhamns universitet har tolkat detta som att syftet är att kommersialisera på bästa sätt med ett 20 årsperspektiv. Forskarens rättigheter och skyldigheter En anställd är skyldig att anmäla en uppfinning som framtagits som en del av dennes arbete till högskolan utan dröjsmål. Högskolan kan bestämma att vissa vetenskapsområden ska vara undantagna från anmälningsplikten. Högskolan kan fastställa mer specificerade regler för hur anmälan ska ske. Uppfinnaren är skyldig att förse högskolan med nödvändig information om uppfinningen. Den anställde får inte offentliggöra uppfinningen innan högskolan har bekräftat mottagandet av anmälan. Högskolan har möjlighet att i samband med bekräftelse av anmälan beordra uppfinnaren att inte offentliggöra uppfinningen i två månader från det att bekräftelse på anmälan erhölls. Om högskolan övertar rätten till uppfinningen har uppfinnaren rätt till skälig ersättning. Högskolans rättigheter och skyldigheter Uppfinnaren äger uppfinningen men högskolan har rätt att överta rättigheterna till densamma. Högskolan har två månader på sig att utreda om högskolan vill överta uppfinningen. Utredningen ska företas tillsammans med den anställde. Om högskolan inte inom dessa två månader eller den längre tid som överenskoms
PM 3 (24) med uppfinnaren har meddelat ett beslut att överta uppfinningen så behåller uppfinnaren alla rättigheter till uppfinningen. När det gäller forskningsprojekt som finansieras externt kan högskolan i förväg helt eller delvis frånsäga sig rättigheterna till projektresultaten. Om uppfinnaren själv i enlighet med överenskommelse med högskolan behåller rättigheterna och kommersialiserar sin uppfinning har högskolan rätt till skälig ersättning. I den lag som gäller andra uppfinningar än sådana vid universitet och andra offentliga forskningsinstitutioner har arbetsgivaren i stället fyra månader på sig att göra utredningen. Enligt uppgift motsätter sig i regel inte högskolan om uppfinnaren själv vill kommersialisera uppfinningen om inte uppfinningen är en del i ett större sammanhang som tjänar på en samlad strategisk satsning. Det avgörs från fall till fall om forskaren då erhåller alla rättigheterna eller får en exklusiv licens. Högskolan är skyldig att så fort som möjligt bekräfta anmälan. Om högskolan övertar rättigheterna till uppfinningen i syfte att kommersialisera denna är högskolan skyldig att aktivt verka för detta. Regler för ersättning Högskolan betalar alla kostnader i samband med överföring och skyddande av uppfinningar som högskolan övertagit rättigheterna till. Varje högskola ska fastställa regler för fördelning av ersättningen. Dessa regler ska vara godkända av Danmarks forsknings- och IT-minister. I regel fördelas nettoöverskottet med 1/3 till forskaren och 2/3 till högskolan varav 50 % till institutionen. Enligt en rapport från videnskabsministeriet Opfindelser i offentlig forskning finns inte stöd i lagen för att ge en förskottsbetalning innan uppfinningen genererat några intäkter. Med hänsyn till statens anslagsregler så är det en förutsättning att högskolan endast betalar ut ersättning till forskaren av intäkterna om det är sannolikt att uppfinningen kommer att ge ett överskott. Mot bakgrund av detta så föreslås som riktlinje att högskolan kan ge forskaren 15 procent av intäkterna, dock högst 75 000 DKR tills dess att högskolans externa utgifter är betalda. Därefter kan forskaren få 1/3 av nettoöverskottet från den tidpunkt då högskolans externa kostnader är betalda eventuellt med avräkning av det hittills utbetalda beloppet. Om uppfinningen är kommersialiserad av uppfinnaren själv enligt överenskommelse med högskolan - har högskolan rätt till skälig ersättning. Intäkterna ska användas i enlighet med högskolans ändamål.
PM 4 (24) Sanktioner I lagförslaget fanns det regler om sanktioner för det fall att anmälningsplikten inte fullgjordes men dessa togs bort i det slutliga förslaget. Kan högskolor ta ägarandelar i nystartade bolag? Högskolorna får inte själva bilda bolag men får ta emot aktier i ett redan etablerat bolag t ex som skälig ersättning. Högskolan får dock inte äga så mycket aktier att det blir att betrakta som moderbolag enligt dansk rätt. Kan högskolor starta bolag? Köpenhamns universitet har begärt att få bilda sådana holdingbolag som svenska högskolor har men det är ännu så länge inte möjligt. Den danska lagen är till för patenterbara uppfinningar och inte nya verksamheter. Hur hanteras dataprogram av högskolor? En upphovsman som är anställd vid en högskola äger rätten till sina dataprogram själv. Upphovsmannen måste endast anmäla ett dataprogram till högskolan i den mån det är del av en patenterbar uppfinning. Högskolorna har ingen verksamhet för att kommersialisera dataprogram. Pågående diskussioner Den massiva kritiken som befarades kom av sig. Forskarna uppskattar att det finns stöd att få för kommersialiseringen. Tiden är det största problemet. Om jag ska ägna mig åt kommersialisering så hinner jag inte forska. Tillräckliga medel är ett annat problem. Danska staten har avsatt 58 miljoner danska kronor för hela systemet på fyra år. Dessa medel får endast användas till externa kostnader och således inte till högskolans interna kostnader. Näringslivets reaktioner har varit att det är positivt att veta vem som är avtalspart och att det är en part även om samarbetet omfattar flera institutioner. Näringslivet är negativa till att högskolorna numer i samarbete mot bakgrund av den nya lagen har som gemensam standard för sina avtal med näringslivet att man accepterar att publicering skjuts upp högst en plus två månader (en månad till värdering av skyddsbehovet och två månader till patentansökan). Tidigare accepterades en fördröjning av publiceringen med 12-18 månader eller ännu längre tid.
PM 5 (24) 1.2 Norge 3 Lagändring Den norska lov om retten till oppfinnelser som er gjort av arbeidstakere (1970-04- 17-21) (Arbeidstakeroppfinnelseloven, här förkortad AOL) har ändrats genom en ändring som trädde i kraft den 1 januari 2003. Numer äger högskolan de anställdas uppfinningar. Motiv till lagändringen Motivet till lagändringen är att öka kommersialisering av forskningsresultat vid högskolor utan att detta motverkar högskolans huvuduppgifter fri forskning och utbildning. Forskarens rättigheter och skyldigheter En arbetstagare är skyldig att utan onödigt dröjsmål anmäla sina uppfinningar till arbetsgivaren med upplysning om vad uppfinningen består av. Lärare och vetenskaplig personal vid högskolor har rätt att publicera sina uppfinningar om uppfinningen har anmälts till arbetsgivaren, i anmälan anges att uppfinningen kommer att publiceras och tredje mans rätt inte förhindrar publicering. Arbetstagaren har rätt till ersättning för den rätt som arbetsgivaren gjort anspråk på. Efter anmälan får arbetstagaren inte utan skriftligt samtycke från arbetsgivaren förfoga över en uppfinning som gör patentering omöjlig eller som möjliggör annans nyttjande. Arbetstagaren får dock söka patent på uppfinningen så länge rättigheterna inte överförts till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska underrättas skriftligen innan patentansökan får inges. Om uppfinnaren har förbehållit sig rätten att publicera uppfinningen kan denne inte söka patent på uppfinningen utan högskolans samtycke. Högskolans rättigheter och skyldigheter Uppfinnaren äger uppfinningen men högskolan kan i vissa fall kräva att få överta rättigheterna till uppfinningen. Om en arbetstagare har forsknings- eller 3 Framställningen bygger på förarbeten till lagändringen (Ot.prp.nr.67 (2001-2002) om lov om endringer i lov av 17. april 1970 nr 21 om retten till oppfinnelser som er gjort av arbeidstakere) och lov om retten till oppfinnelser som er gjort av arbeidstakere (1970-04-17-21) (Arbeidstakeroppfinnelseloven, här förkortad AOL) samt telefonintervju med Rolf Peter Sövik och Elisabeth Stenstrup Utdannings- og forskningsdepartementet.
PM 6 (24) uppfinnarverksamhet som sin arbetsuppgift kan högskolan kräva rättigheterna till uppfinningen helt eller delvis. Arbetsgivaren har rätt att utnyttja uppfinningen i sin verksamhet. Om arbetsgivare vill ha en mer långtgående rätt har denne fyra månader på sig att rätt att ingå avtal med arbetstagaren om detta. Arbetsgivaren ska underrätta arbetstagaren skriftligen inom fyra månader från det att anmälan inkommit om man vill överta uppfinningen. Om förutsättningarna för att ha rätt att publicera uppfinningen är uppfyllda har högskolor inte rätt att överta uppfinningen. Om uppfinningen inte publicerats inom ett år efter anmälan får högskolan överta uppfinningen. Högskolan har ingen skyldighet att aktivt se till att uppfinningar blir patenterade och kommersialiserade. Lagen anger heller inte när en patentansökan ska lämnas in. Den som pga handläggning i enlighet med AOL tagit del av uppgifter om uppfinningar har tystnadsplikt. Regler om ersättning Ersättningen till arbetstagaren ska grundas på uppfinningens värde, rättens omfång, arbetstagarens anställningsvillkor och den betydelse anställningen har haft för uppfinningens tillkomst. I förarbetena sägs att högskolans kommersialiseringsverksamhet troligen inte kommer att ge intäkter men att det finns en samhällelig vinst i form av näringslivets utveckling och utveckling av arbetsplatser. Sanktioner Den som röjer uppgift om annans uppfinning kan dömas till böter eller fängelse tre månader. På samma sätt straffas arbetstagare som förfogar över uppfinningen utan samtycke från arbetsgivaren och som omöjliggör patentering eller möjliggör att annan får nyttja uppfinningen under de fyra månaderna från anmälan. Kan högskolor ta ägarandelar i nystartade bolag? Högskolorna kan äga aktier i kraft av ett bemyndigande från stortinget i stortingsproposition 2002/2003:1 sid 261. Överskotten i högskolornas bolag har hitintills gått in till statskassan. Detta har man nu ändrat och högskolorna har nu rätt till bolagens vinst. Ändringen har genomförts för att stimulera högskolan att engagera sig i kommersialiseringsprocessen. Kan högskolor starta bolag?
PM 7 (24) Ja, se ovan. Hur hanteras dataprogram av högskolor? Högskolan äger dataprogrammen. Utredning pågår för att ge högskolan underlag för hur dataprogram ska hanteras. Pågående diskussioner Några forskare ignorerar lagen men det pågår ingen nämnvärd diskussion. 1.3 Tyskland 4 Lagändring Före den 7 februari 2002 fanns det ett högskolelärarprivilegium som innebar att deras uppfinningar ansågs vara fria uppfinningar som tillhörde uppfinnaren. Detta högskolelärarprivilegium var en konsekvens av artikel 5 i den tyska grundlagen som avser vetenskapens och forskningens frihet. Högskolor hade dock rätt till skälig del av eventuell vinst på en uppfinning om den forskning som lett till uppfinningen bekostats med särskilda medel från högskolan. Sådana intäkter var dock sällsynta. I och med ändring av den tyska lagen Arbeitnehmererfindergesetz av den 25 juli 1957 (ArbEG) överfördes rättigheterna till högskolorna. Motiv till lagändringen Avsikten var att öka kommersialiseringen av forskningsresultat öka patenteringsaktiviteterna - och återföra en del av vinsten från uppfinningar till högskolorna. Forskarens rättigheter och skyldigheter Arbetstagare måste skriftligen anmäla sina patenterbara och mönsterskyddsbara uppfinningar till högskolan så snart uppfinningen gjorts. Arbetsgivaren ska genast skriftligen bekräfta datum för anmälan. Anmälan ska beskriva den tekniska uppgiften, lösningen på densamma och hur uppfinningen har kommit till stånd. Befintliga ritningar ska bifogas om de behövs för att förstå uppfinningen. Anmälan ska också innehålla de anvisningar eller riktlinjer som arbetstagaren erhållit i sitt arbete, de använda erfarenheterna eller arbetsuppgifterna inom 4 Framställningen bygger på den tyska lagen Arbeitnehmererfindergesetz av den 25 juli 1957 (ArbEG) samt uppgifter (mars 2003) från Bent Sternfeld, Senior Legal Consultant vid PVA-MV AG (Patentverwertungsagentur för Mecklenburg-Vorpommern) som även korrekturläst texten.
PM 8 (24) företaget, medarbetarna samt slag och omfattning av deras medverkan och skall betona vad den anmälande arbetstagaren betraktar som sin egen andel. Arbetstagaren ska hemlighålla uppfinningen så länge den inte frisläppts av högskolan. En uppfinnare, för vilken den grundlagstiftade fria vetenskapen och forskningen gäller, får dock publicera sina forskningsresultat i facktidskrifter samt, inom ramen för sin undervisnings- och forskarverksamhet yppa uppfinningen i tjänsten om han två månader i förväg underrättat arbetsgivaren. Då gäller inte uppfinnarens tystnadsplikt. Detta är en följd av att den fria forskningen är skyddad i grundlag. Forskaren behöver inte ange var, hur eller när publicering ska ske men måste vänta två månader från det att högskolan underättades om att forskaren tänker publicera. Fristen är till för att ge högskolan en chans att patentera uppfinningen. Om en uppfinnare vid en högskola inte vill yppa sin uppfinning i tjänsten är denne inte heller skyldig att anmäla uppfinningen till sin arbetsgivare. Ett annat resultat av grundlagstiftningen är, att uppfinnaren i detta fall inte heller har rätt att yppa information om uppfinningen till tredje part, uppfinningen måste med andra ord förbli hemlig. Om uppfinnaren vill yppa sin uppfinning vid en senare tidpunkt ska han genast anmäla uppfinningen till sin arbetsgivare. Arbetstagaren ska ge arbetsgivaren erforderlig hjälp i samband med patentansökan. Om en högskoleanställds uppfinning tas i anspråk har uppfinnaren en ickeexklusiv rätt att nyttja uppfinningen inom ramen för sin undervisnings- och forskningsverksamhet. Högskolans rättigheter och skyldigheter Uppfinnaren äger uppfinningen enligt personrätten i den tyska patentlagstiftningen. Arbetsgivaren kan göra antingen obegränsat eller begränsat anspråk på uppfinningen. Anspråket ska lämnas skriftligen till den anställde inom fyra månader efter en godkänd anmälan inkommit. Vid ett obegränsat anspråk övergår samtliga rättigheter till arbetsgivaren. Vid ett begränsat anspråk får arbetsgivaren en icke-exklusiv rätt att nyttja den anställdes uppfinning. Om arbetstagarens exploatering av sin uppfinning på annat håll oskäligt försvåras genom detta kan arbetstagaren kräva att arbetsgivaren inom två månader antingen gör obegränsat anspråk eller överlåter den på arbetstagaren. Arbetsgivaren kan i förväg avtala med en enskild forskare att denne ska ha rätten till sina uppfinningar. Forskaren kan inte i förväg avtala bort sina rättigheter med giltig verkan.
PM 9 (24) Om arbetsgivaren inte vill förvärva patenträttigheter i vissa länder ska han släppa uppfinningen fri - avseende dessa länder - i så god tid att arbetstagaren kan utnyttja prioritetsfristerna i de internationella avtalen avseende industriellt rättsskydd. Arbetsgivaren ska hemlighålla den anställdes uppfinning, som anmälts så länge som dennes berättigade intressen erfordrar det. Andra personer som fått kännedom om uppfinningen på grundval av ArbEG får inte exploatera eller tillkännage sin kunskap. Arbetsgivaren är skyldig att utan dröjsmål ansöka om patent eller mönsterskydd i Tyskland för uppfinning som anmälts av en anställd. Arbetsgivare måste således ansöka om patent innan man tagit ställning till om man vill ta uppfinningen i anspråk. Denna skyldighet bortfaller bland annat om uppfinningen frisläpps av arbetstagaren eller om arbetstagaren ger sitt samtycke. Detta är ett problem för högskolor eftersom deras budget för detta egentligen inte tillåter detta. Regler för ersättning Forskaren får 30 procent av bruttointäkterna från exploateringen av uppfinningen. Högskolan får resten av bruttointäkterna. Högskolan fördelar dessa medel enligt avtal mellan högskolan och den privata aktör som kommersialiserar uppfinningar på uppdrag av högskolan. Dessa privata aktörer kallas PVA Patentverwertungsagenturer. PVA i Mecklenburg-Vorpommern (PVA MV) erhåller 30 procent av de medel som högskolan får efter avdrag för kostnader inklusive ersättning till forskaren. Om det inte blir några intäkter får forskaren ingen ersättning och ingen annan heller. Om intäkterna från uppfinningen inte skulle täcka exploateringskostnaderna får uppfinnaren ändå 30 procent av intäkterna. Sanktioner Det finns inga sanktioner i ArbEG. ArbEG specificerar rättigheter och skyldigheter i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och fungerar som en skyddslag innehållandes regler för att skydda arbetstagaren. Reglerna kan frånträdas endast till förmån för arbetstagaren. Det finns dock sanktioner som kan bli tillämpliga som gäller generellt för förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Om den anställde ej meddelar arbetsgivaren om uppfinningen på ett korrekt sätt innebär det en överträdelse från tjänsteavtalet och kan leda till disciplinära åtgärder. Utöver det, leder de generella reglerna i BGB (Bürgerliche Gesetzbuch) till att den anställde blir skyldig att betala skadestånd. Kan högskolor ta ägarandelar i nystartade bolag?
PM 10 (24) Högskolor kan ta ägarandelar men beroende på hur köpet av dessa andelar finansieras kan det bli svårt. Beslut om att äga måste fattas på departementsnivå och det är olika departement beroende på vilka slags pengar som har finansierat köpet av andelarna. Om pengarna för köpet kommer från högskolans egna medel är det motsvarande vårt utbildningsdepartement som tar beslutet. Om det är andra medel så är det finansdepartementet som fattar beslut. I vissa bundesländer är handläggningstiden för sådana beslut upp till 18 månader vilket gör det svårt i praktiken. I dag löser man det i Mecklenburg-Vorpommerna, genom att PVA äger aktierna åt högskolan. I övriga bundesländer har man ännu inte funnit någon lösning. Om högskolan utbyter patentet till det nystartade företaget mot ett visst antal andelar, utan att blanda in pengar, blir processen enklare eftersom inget beslut enligt ovan måste tas. Dessa frågor är ännu inte helt lösta, men de är viktiga i praktiken då högskolan ofta innehar de patent som det nystartade företaget kommer att basera sin verksamhet på. Kan högskolor starta bolag? Se ovan. Hur hanteras dataprogram av högskolor? Högskolan äger dataprogram som tas fram av de anställda. Enligt allmänna rättsprinciper har de anställda en skyldighet att anmäla dataprogrammen till sin arbetsgivare. Klassificeringen av dataprogram kan vara knepig och beror på om programmet kommer att skyddas av upphovsrätt eller av ett patent. Om dataprogrammet skyddas av upphovsrätten går äganderätten alltid till högskolan, om det ska patentskyddas gäller villkoren enligt ArbEG. Pågående diskussioner De etiska diskussionerna har helt avstannat. Forskarna ser till professionalismen hos de som hjälper dem att kommersialisera och att denna aktör är självständig gentemot högskolan. Forskarna är positiva och glada över att få hjälp. I dag är det företagen som i viss utsträckning håller på med lobbyism gentemot högskolorna eftersom de i dag måste betala för något som var gratis förut. Högskolan kräver bättre betalt för sina immaterialrätter nu. Bent Sternfeld från PVA MV AG kommer tidigare från ett VC-bolag och har en kommersiell syn på saken. Han ser bara fördelar med att överföra äganderätten till högskolorna. Tidigare har inte många uppfinningar kommersialiserats. Forskarna har tidigare fått mycket lite pengar för sina forskningsresultat. Lagändringen öppnar möjligheten för högskolor att öka sina inkomster och skapar samtidigt nya företag och arbetsplatser.
PM 11 (24) 1.4 Finland 5 I Finland finns det på förslag att ta bort lärarundantaget vad gäller externfinansierad forskning. Uppfinnaren ska vidare ha rätt att bli erkänd som uppfinnare av högskolan. Uppfinnarna ska ha en skyldighet att anmäla patenterbara uppfinningar och till anmälan ska det kopplas betydande rättsverkningar. 1.4 Italien 6 Italien har tvärt emot trenden infört ett lärarundantag från och med oktober 2002. En högskoleforskare äger numer sina uppfinningar i Italien. Uppfinnaren måste anmäla uppfinningen till högskolan och får själv ta ansvar för att patentera den. Högskolan har rätt till upp till 50 % av nettovinsten. Om uppfinnaren inte kommersialiserar uppfinningen inom fem år erhåller högskolan rätten till uppfinningen. Innan ändringen tillhörde uppfinningarna högskolan om uppfinningen uppkommit inom ramen för den forskning högskolan bedrev. Motivet 7 till lagändringen var att öka kontakten mellan högskolevärlden och näringslivet. Stommen i det italienska näringslivet består av små och medelstora företag. SMF är mindre benägna att använda sig av forskartjänster. För att öka kontakterna måste man se till att det finns ömsesidiga intressen. SMF vill se konkreta resultat. Italienska professorer har lägre lön än i andra länder. Det är en medveten strategi för att stimulera kontakter mellan högskolan och näringslivet. I Italien har man fokuserat på de forskare som är benägna att söka sig ut. Problemet har varit att de inte ägde rättigheterna. För att underlätta kommersialisering så tillåter man nu forskarna att ta med sig rättigheterna om detta kan leda till nya arbetstillfällen. Ett lagförslag lades fram nyligen för att återigen ändra lagstiftningen och ta bort lärarundantaget. Förslaget är dock fortfarande under diskussion i parlamentet och dessutom har mött stort motstånd från olika håll. Det är därför ovisst om och i så fall när det går igenom. 5 Uppgifterna är inhämtade genom telefonintervju med Karri Puustinen, handels- och industriministeriet, sekreterare för arbetsgruppen för universitetsuppfinningar samt en sidas sammandrag på svenska av Arbetsgrupps- och kommissionsrapporter 6/2002 publicerad juni 2002 Effektivt utnyttjande av uppfinningar som görs vid högskolorna 6 Science vol 298, 8 nov 2002 New rules for German professors Christian Kilger och Kurt Bartenbach 7 De två sista styckena bygger på uppgifter från Daniel Mascazoni, Ufficio Tecnico-Scientifico Svedese, Milano
PM 12 (24) 1.5 USA 1.5.1 Generellt Enligt SOU 1996:70 sid 108 ff gäller följande (mycket kort sammanfattat): Huvudregeln är att uppfinnaren själv äger rätten till sina resultat om kontraktsförpliktelse att överlåta rätten till uppfinningen och patentet saknas. Patenträttigheterna övergår till arbetsgivaren om forskaren anställts särskilt för att göra uppfinningen. Eftersom högskolor sällan anställer en person för att åstadkomma en särskild uppfinning krävs det därför ett skriftlig överenskommelse för att högskolan ska få exklusiva rättigheter. När högskolor erhåller federala anslag är utgångspunkten och huvudregeln att det är anslagsmottagaren, dvs högskolan som har rätten till en uppfinning som tagits fram med hjälp av anslaget. Denna ordning gäller fortfarande 8. 1.5.2 Stanford University policy on inventions, patents and licensing Stanford University policy on inventions, patents and licensing Nuvarande version av Stanfords policy gäller sedan den 1 september 1994. Policyn omfattar patenterbara uppfinningar som uppkommit i samband med arbete vid Stanford eller med mer än tillfällig användning av Stanfords resurser. Policyn omfattar åligganden för alla anställda, studenter, besökare, studenter, postdoktorer och icke-anställda som deltar eller avser att delta i forskningsarbete vid Stanford. Mer än tillfällig användning av Stanfords resurser omfattar - användning av specialiserade forskningsrelaterade inrättningar, utrustning eller material tillhandahållna för vetenskapliga arbeten, och - betydande ianspråktagande en persons arbetstid. Tillfällig och ofrekvent användning av rutinmässig tillgänglig kontorsutrustning inklusive skrivbordsdatorer med tillhörande mjukvara, och referensmaterial eller andra resurser som samlats ihop på Stanfords campus och som i allmänhet är tillgängliga utanför Stanfords campus omfattas inte av policyn. Stanford University Patent and Copyright Agreement Alla anställda, studenter och postdoktorer och icke-anställda som deltar eller avser att delta i forskningsarbete vid Stanford måste teckna Stanford University Patent and Copyright Agreement enligt Stanford university policy on inventions, patents and licensing. 8 Uppgift den 20 mars 2003 från Jon Sandelin, Stanford University OTL
PM 13 (24) Det finns en variant av detta avtal för de som har tidigare åtaganden när det gäller anmälningsskyldighet för immaterialrätter ( Patent and Cpoyright Agreement for Personnel at Stanford who have a Prior Existing and Conflicting Intellectual Property Agreement with Another Employer ). Varje avdelning (department) är skyldig att se till att dessa avtal tecknas vid personens första samröre med Stanford. Forskarens rättigheter och skyldigheter Anställda ska anmäla uppfinningar som tagits fram inom ramen för deras arbetsuppgifter eller då universitetets resurser tagits i anspråk mer än tillfälligtvis. Anmälan omfattar uppgift om uppfinnare, uppfinningen, omständigheter som ledde till uppfinningen, information om efterföljande aktiviteter. Anmälan görs till Stanfords Office of Technology Licensing. Uppfinnaren är fri att offentliggöra uppfinningen och göra uppfinningen allmänt tillgänglig om denne tror att detta på bästa sätt gynnar tekniköverföringen och inte bryter mot något avtal som understödde eller hade att göra med arbetet. Man måste komma ihåg att i USA kan en uppfinnare offentliggöra sin uppfinning genom publicering utan att detta utgör hinder mot en patentansökan som görs inom 12 månader från det att uppfinningen gjordes. Detta kallas för grace period och bygger på principen att det är den ursprunglige uppfinnaren som har rätt till uppfinningen (first to invent). Inom EU inklusive Sverige gäller att det är den som är först med att ansöka om patent som har rätt till uppfinningen (first to file). Stanford University s rättigheter och skyldigheter Före 1994 var Stanfords policy att uppfinnare ägde sina uppfinningar om inte forskningen var finansierad av regeringen, näringslivet eller av en stiftelse som ställde som villkor att uppfinningarna skulle tillfalla finansiären. I och med detta var väldigt få uppfinningar ägda av uppfinnaren själv. I nästan alla fall då uppfinnaren ägde sin uppfinning blev Stanfords OTL tillfrågade om hjälp med att hantera uppfinningarna vilket krävde att uppfinningen överläts till Stanford. En extern grupp utvärderade Stanfords OTLs verksamhet och föreslog en förändring av Stanfords policy vilket ledde till dagens system. Universitetet har rätt till de uppfinningar som ska anmälas. Universitetets verksamhet på detta område sköts av deras Office of Technology Licensing (OTL). OTL kan återföra rättigheterna till uppfinnaren om man beslutar sig för att inte göra anspråk på uppfinningen eller inte gör anspråk i tid. I de fall den forskning som lett till uppfinningen har finansierats av regeringen och OTL inte vill eller inte kan överta rättigheterna övergår dessa till regeringen. Uppfinnaren
PM 14 (24) kan i dessa fall erhålla rättigheterna om denne presenterar en genomarbetad och trovärdig detaljerad plan för hur uppfinningen ska kommersialiseras. Universitetet kan göra undantag från policyn från fall till fall mot bakgrund av externa finansiärers anspråk, om det är det bästa för teknologiöverföringen, Om uppfinnaren har gjort uppfinningen allmänt tillgänglig gör universitetet inte anspråk på rättigheterna till uppfinningen. Regler om ersättning Universitetet ska dela universitetets royalties från uppfinningen med uppfinnaren. Stanfords OTL har rätt till ersättning för direkta kostnader samt 15 % i indirekta kostnader. Efter avdrag för dessa kostnader har forskaren rätt till en tredjedel och Stanford två tredjedelar av nettointäkterna. Stanfords del i vinsten delas på hälften varav hälften går till uppfinnarens institution och hälften går till universitetet. Sanktioner Eftersom Stanfords rättigheter grundar sig på ett avtal med forskaren kan forskaren kan göra sig skyldig till avtalsbrott. Avtalet anger inte vilka påföljder ett avtalsbrott får. Kan Stanford University ta ägarandelar i nystartade bolag? Stanford gick miste om miljoner dollar under 80-talet för att man inte var tillåten att ta ägarandelar i bolag, främst nystartade, som ersättning för en exklusiv licens. Man bedömde att med effektiva policies och effektiv hantering så kunde intressekonflikter hanteras och kontrolleras. Sedan 1992 kan därför Stanford acceptera aktier som del av ersättningen inom ett licensavtal. Vid exit, som normalt sker vid börsnotering, fördelas värdet av aktierna enligt följande: Femton procent går till universitetet som ersättning för OTLs kostnader. Det som bli kvar kallas Net Equity. Av Net Equity går en tredjedel till uppfinnaren. Två tredjedelar går till universitetets OTL Research and Fellowship Fund. Alla aktier som universitetet tar emot hanteras av Stanford Management Company. För att undvika trovärdighetsproblem äger Stanford aldrig mer än 20 procent av ett nystartat bolag. Stanford sitter heller inte i styrelserna för bolagen. Bara i undantagsfall är Stanford med i nyemissioner vilket innebär att andelarna vid exit ofta bara är enstaka procent. Men det finns flera exempel på att även så små andelar gett intäkter vid exit på åtskilliga tiotals miljoner. Alla anställda gör en rapporterar årligen om sina aktiviteter utanför universitetet och vissa situationer sätter igång en ad hoc konfliktgranskning. Kan Stanford University starta bolag?
PM 15 (24) Stanford skulle kunna starta bolag men på grund av den resursstarka omgivningen vad avser stöd till nystartade bolag i Silicon Valley och resurser inom Stanford så startar universitetet självt inga bolag. Med resurser inom Stanford avses Stanford Entrepreneurship Network som är till för att skapa samarbete mellan alla Stanfords entreprenörskapsrelaterade program. Hur hanteras dataprogram av Stanford University? Dataprogram omfattas av samma avtal som uppfinningar. Huvudregeln är att upphovsmannen behåller rättigheterna om inte det är fråga om ett uppdrag till universitetet, ett specifikt projekt som finansieras genom Stanford, uppdrag från Stanford eller på annat sätt är objekt för särskilda avtalsvillkor. Pågående diskussioner I dag diskuteras upphovsrätt till upphovsrättsligt skyddade verk. De anställda har upphovsrätt till läroböcker som de skriver. Diskussionen gäller i dag upphovsrätt till dataprogram och videoupptagningar från föreläsningar samt kursmaterial som består av både dataprogram och videoupptagningar. 1.6 Sverige Forskarens rättigheter och skyldigheter gällande kommersialisering av forskningsresultat en till patenterbara uppfinningar tillkommer uppfinnaren. Det finns ingen skyldighet för lärare vid högskolor att anmäla sina uppfinningar till högskolan. Uppfinnaren har rätt att avgöra om denne vill kommersialisera sin uppfinning eller inte. En allmän princip för forskningen är att forskningsresultat får fritt publiceras. Denna princip slås fast i högskolelagen 1 kap 6. Högskolelagen gäller inte för stiftelsehögskolorna. När det gäller stiftelserna så slås principen om den fria forskningen fast i stadgarna. Det finns ett undantag till detta. Om uppfinningen tagits fram inom ramen för uppdragsforskning finns det en skyldighet för anställda vid högskolan att hemlighålla uppfinningen. Uppdragssekretessen gäller högst tio år. Högskolans rättigheter och skyldigheter gällande kommersialisering av forskningsresultat Högskolor har inga skyldigheter när det gäller att tillvarata patenterbara uppfinningar.
PM 16 (24) Sanktioner Tystnadsplikten är straffrättsligt sanktionerad. Kan högskolor ta ägarandelar i nystartade bolag? De högskolor som har holdingbolag kan ta ägarandelar i nystartade bolag. Kan högskolor starta bolag? De högskolor som har holdingbolag kan starta bolag. Hur hanteras dataprogram? Huvudregeln är att upphovsmannen äger dataprogrammet. I 40 a upphovsrättslagen anges att arbetsgivaren har rätt till anställdas dataprogram. Svenska högskolor utgår från ett lärarundantag även för dataprogram. Annat kan avtalas i enskilda fall. 2 Debatten om äganderätten till forskningsresultat 2.1 Lärarundantaget för patenterbara uppfinning 2.1.1 Motiv till införandet av lärarundantaget Enligt lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar har arbetsgivaren i vissa fall rätt till arbetstagarens patenterbara uppfinningar. Denna lag ska inte tillämpas på lärare vid universitet och högskolor. Detta faktum brukar benämnas lärarundantaget. Lärare vid universitet och högskolor äger således själva rätten till sina patenterbara uppfinningar. Motiven till att införa lärarundantaget var följande 9 : 1) Den vetenskapliga forskningen skulle hämmas av att forskaren inte fritt fick förfoga över arbetsresultatet. 2) Det skulle bli svårare och dyrare att rekrytera kvalificerade forskare. 3) Universitet och högskolors organisation var inte lämpad att ta tillvara och utnyttja de anställdas uppfinningar. 2.1.2 NYFOR-Kommittéen (SOU 1996:70) 2.1.2.1 Tidigare utredningar 9 SOU 1996:70 sid 92
PM 17 (24) Tidigare utredningar (Forskarutbildningsutredningen SOU 1977:63 och utredningen om frågor rörande rätten till arbetstagares uppfinningar SOU 1980:42) hade föreslagit att lärarundantaget skulle behållas. Skälen för detta var samma som under 2.1.1 2); det lönepolitiska motivet. Utredningarna ansåg att ett undanröjande av lärarundantaget skulle leda till att skickliga forskare sökte sig från högskolan eller till att bisyssleverksamheten ökade. 2.1.2.2 Argument för att avskaffa lärarundantaget NYFOR-Kommittéen fick bland annat i uppdrag att se över lärarundantaget. NYFOR redovisade ett antal argument för att avskaffa lärarundantaget som framkommit 10 vilka redovisas nedan under avsnitt 2.2: 2.1.2.3 Uppfattningar om lärarundantaget NYFOR redovisar uppfattningar om lärarundantaget från näringslivet, högskolevärlden, universitetsrektorer. Företrädare för näringslivet var i allmänhet av uppfattningen att lärarundantaget hade en marginell inverkan på förutsättningarna för att nyttiggöra uppfinningar. Majoriteten av forskarna inom högskolevärlden ville behålla lärarundantaget men det noterades att berörda forskare visade beredvillighet att ingå avtal med högskolan om uppfinningarnas nyttiggörande. Ett antal högskolerektorer (dåvarande rektorer för Chalmers, KTH, SU, UU) hade en offentlig inställning som var positiv till lärarundantaget. Dåvarande rektorn för Linköpings universitet argumenterade starkt emot lärarundantaget. 2.1.2.4 NYFORs kommentarer till argumenten för att ta bort lärarundantaget NYFOR kommenterade argumenten rörande forskningens frihet, avsaknad av lämplig organisation, parallellen till näringslivet och rätten till intäkter. Lärarundantagets avskaffande kan hämma forskningens frihet på två sätt enligt NYFOR. Det ena gäller valet mellan att ställa resultaten till förfogande för var och en att fritt nyttja eller att kommersialisera resultaten. Om lärarundantaget tas bort förfogar uppfinnaren inte själv över detta val. Det andra gäller påverkan på forskningsverksamhetens inriktning. Om lärarundantaget tas bort kan det skapas ett tryck på forskaren att ägna sig åt forskning som kan ge intäkter åt högskolan. NYFOR ställde sig avvisande till att det skulle vara en uppgift för organisationer som universitet och högskolor att äga patent och ta ansvar för att kommersialisera forskningsresultat. NYFOR ansåg inte att universitet och högskolor bör omfattas av samma regler som näringslivet. Företagen är engagerade i forskningens inriktning och ger sina 10 SOU 1996:70 sid 202 f
PM 18 (24) forskare ingående instruktioner. Företagets verksamhet som drivs med vinstsyfte - blir direkt lidande om det inte kan förfoga över sina uppfinningar. NYFOR menade att inget av ovanstående gällde för universitet och högskolor. Angående argumentet om intäkter till universitet och högskolor menade NYFOR att kommersialisering av forskningsresultat är en mycket osäker inkomstkälla. De som lyckats har haft tur att få ett eller flera guldägg. Dock kan verksamheten vara samhällsekonomiskt lönsam. NYFOR drog även slutsatsen att om andra stycket i LAU togs bort så skulle detta inte få avsedd effekt eftersom arbetsgivarens rättigheter till uppfinningar endast gäller inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Högskolor skulle möjligen få en rätt att utnyttja uppfinningen i sin forskningsverksamhet, men däremot inte rätt att kommersiellt exploatera uppfinningen eftersom myndigheter inte får ägna sig åt kommersiell verksamhet. För att högskolorna skulle få äganderätt till patenterbara uppfinningar krävdes en större ändring av LAU enligt NYFOR. 2.2 Diskussion runt argumenten för att universitet och högskolor ska erhålla äganderätten till patenterbara uppfinningar Här diskuteras de tio argument som återfinns i NYFOR-Kommittéens SOU 1996:70 sid 202 f samt ytterligare ett tiotal argument som framkommit inom ramen för VINNOVAs arbete med detta uppdrag. 2.2.1 NYFOR: Enskilda forskare saknar resurser och/eller incitament att skydda sina forskningsresultat liksom att få till stånd en kommersiell exploatering av dem. Argumentet understryker att det krävs resurser och/eller incitament för att kunna skydda forskningsresultat för att få till stånd en ökad kommersiell exploatering. Inte heller universitet och högskolor har resurser för att kunna skydda forskningsresultat. Det är möjligt att om äganderätten överflyttas till högskolan samtidigt som resurser i form av kompetens och pengar tillförs att forskningsresultat skulle skyddas och kommersialiseras i ökad utsträckning. Det är också möjligt att det räcker med att tillföra resurser till denna process. Det kanske inte är avgörande att äganderätten också överflyttas. 2.2.2 NYFOR: Inte sällan publiceras forskningsresultat på ett sådant sätt att resultaten kan användas fritt eller så licensieras de till utlandet, i bägge fallen med följd att det sker ett läckage.
PM 19 (24) Detta är en avgörande fråga. Ska forskarna kunna förhindras att publicera på grund av att resultaten ska kommersialiseras? Enligt svensk lag 11 får forskningsresultat framtagna inom universitet och högskolor fritt publiceras. Forskaren kan bara förhindras att publicera om resultaten tagits fram inom ramen för uppdragsforskning. I Danmark kan forskaren åläggas tystnadsplikt i två månader. I Norge har forskaren alltid rätt att publicera om detta har angivits i anmälan och tredje mans rätt inte skadas. I Tyskland får forskaren yppa uppfinningen i tjänsten om högskolan underättats två månader i förväg. Vid Stanford är uppfinnaren fri att publicera och göra uppfinningen allmänt tillgänglig om forskaren anser att detta gynnar tekniköverföringen på bästa sätt och inte bryter mot några avtal som omfattar forskningsresultatet. Den sekretess som VINNOVA föreslår i denna rapport syftar till att hemlighålla uppfinningar som anmälts till högskolan av forskaren. Sekretessen råder forskaren själv över. Den andra delen i ovan nämnt argument för att ta bort lärarundantaget är att resultat licensieras till utlandet. Frågan är om överföring av äganderätten till universitet och högskolor skulle förhindra att forskningsresultat licensieras till utlandet. Detta är i stället troligen en finansieringsfråga. Om högskolan har att välja mellan två likvärdiga alternativ så har svenska högskolor incitament att välja kommersialisering i Sverige. Men om valet står mellan externfinansiering från utlandet och ingenting så är saken inte längre självklar. 2.2.3 NYFOR: Externa finansiärer kräver att få rätt till resultaten och/eller att dessa skall hållas hemliga; EU är ett exempel. Om äganderätten överförs till universitet och högskolor blir det lättare för dem att garantera rättigheterna till forskningsresultat. Detta uppnås i dag genom avtal med deltagande forskare. Detta synes vara en administrativ fråga. Den andra delen av argumentet gäller sekretessen. Denna fråga kan hållas skild från äganderättsfrågan. Även om högskolor äger forskningsresultaten så kan dessa inte hemlighållas om inte det finns stöd för det i sekretesslagen (1980:100). 2.2.4 NYFOR: Universitetsforskningen har fått ökad sektorskaraktär och ökad samhällsrelevans. Resultaten är kommersiellt exploaterbara i större utsträckning än tidigare. Underförstått i detta argument är att kommersialiseringen av forskningsresultaten ökar om äganderätten överförs till universitet och högskolor. Det finns inga studier som entydigt stödjer detta påstående. Förändringarna i Danmark, Tyskland 11 1 kap 6 p3 högskolelagen (1992:1434) och 8 kap 9 sekretesslagen (1980:100)
PM 20 (24) och Norge ligger för nära i tiden (1/1 2000, 7 feb 2002 respektive 1/1 2003) för att kunna ge vägledning. I Italien har man i stället valt att införa ett lärarundantag. Motivet var att öka samverkan med näringslivet och kommersialiseringen av forskningsresultat. Man måste se detta mot bakgrund av att Italiens näringsliv består till största delen av små och medelstora företag. 2.2.5 NYFOR: Finansieringen av en verksamhet från flera källor kan vara förenad med olika, eventuellt oförenliga avtalsvillkor. Den ökade diversifieringen av finansieringskällor medför ökad risk för kolliderande villkor. Problemet går att lösa utan att äganderätten överflyttas. VINNOVAs erfarenhet från arbetet med detta uppdrag är att majoriteten av chefsjuristerna vid högskolorna inte förespråkar att lärarundantaget ska tas bort. 2.2.6 NYFOR: Samarbete med näringslivet kan försvåras, om universitet och högskolor har sämre rätt till uppfinningar än näringslivet. Som ovan nämnts har man i Italien i stället valt att införa ett lärarundantag i syfte att öka samverkan med näringslivet och kommersialiseringen av forskningsresultat mot bakgrund av att Italiens näringsliv består till största delen av små och medelstora företag. Reaktionerna från näringslivet i Danmark efter överföringen av äganderätten till universitet och högskolor har varit positiva när det gäller fördelarna med att endast behöva förhandla med en part. Det kan nämnas att fördelen med att ha en förhandlingspart kan uppnås med dagens system. Inom VINNOVAs kompetenscentrumprogram gäller att näringslivet förhandlar med högskolan som kan sägas ha ett uppdrag från forskarna att ta till vara på deras rättigheter. Högskolan ingår avtal å forskarnas vägnar. 2.2.7 NYFOR: Samuppfinnare kan ha olika rätt till den gemensamma uppfinningen, därför att de omfattas av olika regler. När det gäller samuppfinnare från både högskola och forskningsinstitut eller företag så gäller följaktligen olika regler. Uppfinningar av forskare vid forskningsinstitut och företag ägs av arbetsgivaren enligt huvudregeln. Problemet löses i dag genom avtal för varje projekt.
PM 21 (24) 2.2.8 NYFOR: Lagen är svår att tillämpa på universitetsanställda samuppfinnare, av vilka en omfattas av undantaget och den andre inte. När det gäller samuppfinnare inom högskolan så finns det inget problem. Lärare omfattande professorer, docenter, laboratorer, biträdande lärare, assistenter och amanuenser 12 undantas från LAU vilket innebär att de själva äger sina patenterbara uppfinningar. Enligt sedvänja undantas även andra anställda vid universitet och högskolor vilket innebär att även dessa äger sina patenterbara uppfinningar. Detta innebär att alla anställda vid universitet och högskola äger sina patenterbara uppfinningar, dvs samma regler gäller för alla anställda. 2.2.9 NYFOR: Uppfinningar är numera delvis resultat av den allmänna forskningsmiljön och av ett lagarbete, varför det är rimligt att universitet och högskolor får del av intäkterna. De bör särskilt få del av intäkterna från guldäggen, för att på så sätt kunna finansiera del av verksamheten. Det är rimligt att högskolan och institutionen får del av en eventuell vinst som genererats av ett forskningsresultat. När det gäller externfinansiering så ska det noteras att högskolan tillgodogör sig del av dessa medel genom overheadpåslag på externa anslag. Del av vinsten kan överenskommas genom avtal mellan forskaren och holdingbolaget. Man skulle också kunna tänka sig att man inför en regel som enligt lag ger högskolor automatiskt en del av intäkterna från vinsten på en uppfinning som tagits fram inom högskolan och patenterats. I Danmark är det så att högskolan enligt lag har rätt till skälig ersättning om forskaren patenterar och kommersialiserar uppfinningen på egen hand. Även i Italien som infört ett lärarundantag har högskolorna rätt till ersättning, upp till 50 % av nettovinsten. När det gäller holdingbolagens eventuella vinster synes det idag inte möjligt för högskolan att fritt förfoga över denna utan ett särskilt medgivande från regeringen. Högskolan kan på annat sätt idag tillgodogöra sig holdingbolagets vinster genom att t ex anställa en doktorand vid holdingbolaget som genomgår utbildning vid lärosätet. Holdingbolagen är fria att återinvestera sin vinst. 2.2.10 NYFOR: Samma regler bör gälla för universitetsforskning som för näringslivets forskning. VINNOVA hänvisar till NYFORs resonemang som sammanfattats i avsnitt 2.1.2.4. Dessa organisationer har olika mål och drivkrafter vilket motiverar olika regelsystem. 12 SOU 1996:70 sid 88
PM 22 (24) 2.2.11 Högskolor saknar incitament för att underlätta och skapa bättre förutsättningar för kommersialiseringsprocessen. Incitament kan bestå av ett antal delar. Det kan vara fråga om bland annat 1. finansiellt incitament, avyttring av ägarandelar i bolag med grund i ett forskningsresultat kan ge vinst, 2. indirekt finansiellt incitament, dvs kommersialiseringsverksamhet kan leda till mer omfattande samarbete med näringslivet och därmed ökat antal studenter, ökad finansiering från externt håll m m, 3. en skyldighet och möjlighet angiven i lag eller förordning, 4. etiskt incitament, dvs det är oetiskt att inte verka för att forskningsresultat tillämpas (särskilt verkningsfullt inom läkemedelsområdet), 5. moraliskt incitament, forskningsresultat ska finna sin kommersiella tillämpning för landets bästa. Universitet och högskolor kan teckna avtal med forskaren på frivillig grund om ägarandelar i nystartade bolag eller rätt till royalties. Men det finansiella incitamentet finns egentligen inte i dag - förutom för de högskolor som är stiftelser (se resonemang ovan om 2.2.9 om holdingbolagens vinst). Det indirekta finansiella incitamentet som omtalas under 2 synes vara outvecklat hos högskolorna. Det finns ingen skyldighet i lag eller förordning för universitet och högskolor att arbeta med kommersialisering, tvärtom är de högskolor som är myndigheter förhindrade att bedriva kommersiell verksamhet. Däremot finns det en möjlighet för fjorton universitet och högskolor att genom sina holdingbolag bedriva viss kommersiell verksamhet. De högskolor som är stiftelser är inte förhindrade att bedriva kommersiell verksamhet. 2.2.12 Det är en annan samhällsituation i dag än vad det var när LAU infördes 1949. Universitet och högskolor har en annan roll i dagens samhälle än vad de hade 1949 och ett annat intresse för att exploatera uppfinningar. I stället för att skriva bort rättigheterna i varje enskilt fall valde man att införa ett lärarundantag. Även om siffrorna i egentlig mening inte är jämförbara kan några fakta nämnas. År 1949 uppgick antalet studerande vid högskolor till ca 15 000 och 4 285 tog studentexamen. År 2001/2002 var antalet registrerade studenter vid högskolan drygt 350 000. Antalet professorer uppgick till 445 varav två kvinnor och antal lärare var 1 032 år 1949. År 2001 uppgick antalet professorer till ca 3 500. Högskolor har i dag ett intresse av att exploatera uppfinningarna. Motivet till detta intresse torde vara finansiellt i första hand. Intäkter från exploatering av uppfinningar kan ordnas utan att äganderätten överflyttas. Se resonemang ovan under 2.2.9.