VINNFORSK VINNOVAs förslag till förbättrad kommersialisering och ökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor BILAGOR

Transkript

1 VINNFORSK VINNOVAs förslag till förbättrad kommersialisering och ökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor BILAGOR VINNOVA Policy VP 2003:1.1

2 TITEL: VINNFORSK - VINNOVAs förslag till förbättrad kommersialisering och ökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor. BILAGOR* SERIE: VINNOVA Policy VP 2003:1.1 ISSN PUBLICERAD: Maj 2003 UTGIVARE: VINNOVA - Verket för innovationssystem DIARIENUMMER: * För huvudtext se VINNOVA Policy VP 2003:1 I VINNOVAs - Verket för innovationssystem - publikationsserier redovisar forskare, utredare och analytiker sina projekt. Publiceringen innebär inte att VINNOVA tar ställning till framförda åsikter, slutsatser och resultat. Undantag är publikationsserien VINNOVA Policy som uttrycker VINNOVAs policy. VINNOVAs publikationer finns att beställa, läsa eller ladda ner via Tryckta utgåvor av VINNOVA Analys, Forum och Rapport säljs via Fritzes Offentliga Publikationer, tel , fax eller order.fritzes@liber.se. VINNOVA - Swedish Agency for Innovation Systems - publications are published at

3 VINNFORSK - VINNOVAs förslag till förbättrad kommersialisering och ökad avkastning i tillväxt på forskningsinvesteringar vid högskolor BILAGOR

4 Innehåll Bilagor 1. Uppdraget 1a) Regeringsuppdraget 1b) Beslut om förlängning 1c) Government s assignment) 2. Referensgrupp 3. Äganderätten till forskningsresultat vid universitet och högskolor 4. Offentlighet och sekretess 5. Universitet och högskolors innovationssystem en beskrivning av elva universitet och högskolor 5 a) Göteborg: - Chalmers tekniska högskola (Lisa Emanuelsson) - Göteborgs universitet (Lisa Emanuelsson) - Teknikbrostiftelsens i Göteborg stipendier för idéutveckling (Marie Ivarsson) 5 b) Linköping: - Linköpings universitet samt underbilagorna Growing a knowledge intensive environment the case of Linköping (Henry Etzkowitz och Magnus Klofsten Erfarenheter av extern forskningsfinansiering och tillämpning av lärarundantaget (Göran Hessling) Linköpings universitets affärspolicy Förnyade ägardirektiv för Universitetsholding i Linköping AB med verksamhetsplan för ( ) 5 c) Luleå: - Luleå tekniska universitet 5 d) Lund: - Lunds universitet samt underbilagan Erfarenheter från UNIVAs etableringsperiod (Lars Svensson) 5 e) Stockholm: - Karolinska institutet samt underbilagan Kostnads- och intäktsströmmar associerade till licensförfarandet och läkemedelsutvecklingen (Therese Holmerin) - Kungliga tekniska högskolan (Lisa Emanuelsson) samt underbilagorna Enkätundersökning vid KTH, hösten 2002 (Mattias Hellström, Olof Lundström, Marcus Setterberg) Engineering Institut (EI) KTHs samverkansuppgift i ny form (Anders Hugnell) Ledarskap och affärsförmåga i forsknings- eller teknikbaserade tillväxtföretag (Göran Reitberger)

5 Unga forskningsbaserade företags betydelse för uppdragsforskning vid KTH år 2002 (Göran Reitberger) KTH Seed Capital (Jacob Swärdström) - Stockholms universitet samt underbilagorna Kommersialisering av forskningsresultat vid Stockholms universitet (Karina Uddén) Samverkan kring kommersialisering av forskning och kunskap (Karina Uddén) 5 f) Umeå: - Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet 5 g) Uppsala: - Uppsala universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet samt underbilagan Erfarenheter från arbetet med uppbyggnaden av ett universitetsanknutet innovationssystem i Uppsala (Lars Jonsson) 5 h) Hela landet: - Venture Cup (Lisa Emanuelsson) - Connect (Örjan Isacson) 6. Personrörlighet i det svenska innovationssystemet (Helen Andreasson har tagit fram faktaunderlag) 7. Patentintrång - en fråga för svenska staten? (Torbjörn Larsson) 8. Tyskland Report on the abolition of the German professors privilege. Overview of changes and challenges. (PVA-MV) 9. Kommersialisering av högskoleforskning i Storbritannien (Göran Reitberger) 10. Small Business Innovation Research (SBIR): Ett amerikanskt program för att kommersialisera små företags innovativitet (Göran Reitberger)

6

7

8

9

10

11

12 THE SWEDISH GOVERNMENT Government decision V1 Ministry of Industry, N2002/8054 Employment and Communications /ITFoU Project No. SWEDISH AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Swedish Agency for Innovation Systems VINNOVA STOCKHOLM Received Ref. No Assignment to propose measures to facilitate the commercialisation of research results The Government s decision The Swedish Agency for Innovation Systems, VINNOVA, has been given the task of analysing and proposing measures that can facilitate the commercialisation of research results, particularly at universities, concerning: - the formulation of incentives for the commercialisation of research results at universities and other measures that result in research results being accorded greater protection through patenting or in some other way, - support structures in and around universities to facilitate the commercialisation of research results and thereby nurture the role of holding companies, technology bridge foundations and technology parks in particular and - the role of industrial research institutes in the commercialisation of research results. Other measures that can contribute to greater commercialisation of research results, such as new enterprise financing and competence issues, will also be analysed. A reference group will be linked to the assignment with representatives of universities, holding companies, technology bridge foundations, research councils, Institute for Research and Competence Holding AB (IRECO), industrial research institutes, the Swedish Business Development Agency, NUTEK and other affected organisations. The components within the assignment that concern new enterprise financing will be carried out after consultation with NUTEK/ALMI Företagspartner AB and the Swedish Industrial Development Fund. The assignment will also cover the conclusions of the evaluation of business development at a regional level (dir. 2001:103 Initiatives for growth and business development at a regional level). Postal address Tel. (switchboard) registrator@industry.ministry.se STOCKHOLM +46(0) X400: S=Registrator; O=Industry; P=Ministry; A=SIL; C=SE Street address Fax Jakobsgatan (0)

13 A final report on the project must be submitted by 28 February An initial evaluation of point two of the assignment, support structures, must be completed by 30 November The Government awards VINNOVA SEK 500,000 for costs in connection with the execution of the assignment. This amount will be charged to expenditure area 24 Industrial grant 26:2 The Swedish Agency for Innovation Systems: Research and development, grant item 3, at the disposal of the Swedish Cabinet Office and the Ministries. The use of the funds shall be reported in connection with the reporting of the assignment. Background and guidelines Issues relating to intellectual property law Teachers at universities, colleges or other establishments that belong to the education system have the rights to their inventions. Teachers are exempt from the regulations in Act (1949:345) on the right to employees inventions. The so-called teacher exemption means that the employees of teachers, unlike that applying in other employment relationships, cannot make any legal claim to their inventions. This teacher exemption has been seen as an important incentive for researchers to commercialise their results. The Government Bill Research and renewal (prop. 2000/01:3) considers the teacher exemption. The Bill refers to alternative possibilities for achieving the commercialisation of research results, including a variety of contractual solutions. A particularly interesting example referred to is a Danish law that regulates the right to researchers inventions at universities and other public sector institutes. The Danish law concerns inventions registered after 1 January VINNOVA should report on the experiences of a variety of national systems for commercialising research results. The assignment also includes the proposal of various measures to ensure that research results are better protected through patenting or in some other way. Other considerations that affect the commercialisation of research results, such as confidentiality, publication restrictions, access to legal expertise for the establishment and investigation of agreements with universities and research qualification, should also be considered. Support structures around universities In the research policy bill of 1993 (prop. 1992/93:170 bet. 1992/93:NU30 rskr. 1992/93/399), it was proposed that two new types of support forms, technology bridge foundations and holding companies, be established to reinforce the collaboration between colleges and industry. Seven technology bridge foundations were established in 1993 with a total capital of approximately SEK 1 billion. During 1994 and 1995, a total of eleven holding companies were established at universities. In the innovation bill (prop. 2001/02:2 R&D and collaboration in the innovation system), it was proposed that seats of learning other than those which already have holding companies should be given the opportunity to form such companies. The Parliament approved the proposal (bet. 2001/02:NU05 rskr. 2001/02:64). On behalf of the Government, the Swedish National Audit Office has prepared an overview of a number of collaboration forms between colleges and universities in the report entitled From research to growth - state aid for collaboration between colleges and industry (RRV 2001:11). This review was primarily aimed at universities, technology bridge foundations and holding companies. In the report, RRV states that the technology bridge foundations and holding companies have chosen different ways of supporting collaboration. The technology bridge foundations and the holding companies are today important players for the commercialisation of research results.

14 Technology parks have been established around most universities, partly as support for the commercialisation of research results. In total, there are 30 technology parks in Sweden which collaborate within the organisation Swedepark. These technology parks differ widely in nature. Within the framework of the assignment, VINNOVA will analyse whether the various players and structures that currently exist to facilitate the commercialisation of research results are effective or whether changes and greater collaboration between various players is needed. In this, consideration will be given as to how the collaboration between existing holding companies linked to universities can be developed further. Industrial research institutes Although the institute sector in Sweden is smaller than in many other countries, it is still an important executor of research. Through their emphasis on needs-driven research, institutes have a close link to industry and the surrounding society. Through the holding company IRECO, a group of industrial research institutes is jointly owned by the Ministry of Industry, Employment and Communications and the Knowledge Foundation. In the Government bill R&D and collaboration in the innovation system (prop. 2001/02:02), the Government proposed that IRECO should be given the task of working for the restructuring of the industrial research institutes into a coherent structure with fewer and larger institutes. The Parliament approved the proposal (bet. 2001/02:NU05 rskr. 2001/02:64) and this work has now been started. Within the framework of the assignment, VINNOVA should identify the role of institutes in the commercialisation of research results and submit proposals as to how this can be developed. The assignment should also cover relevant institutes outside the IRECO sphere. Other issues Within the framework of the assignment, VINNOVA should also assess and, if necessary, propose other measures which, alongside the above-mentioned areas, can lead to greater commercialisation of research results. Examples of such issues include how the risk capital market can function better in relation to the structures described in the assignment and how the lack of legal competence in the area can be rectified. On behalf of the Government, (Signature) Thomas Östros (Signature) Olof Sandberg Fi/BA U/F U/UH Committee on Industry and Commerce Committee on Education Swedish Council for Working Life and Social Research Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning Swedish Research Council Swedish Institute for Growth Policy Studies All technology bridge foundations All holding companies Swedepark

15 IRECO Swedish Industrial Development Fund NUTEK N/ADM N/BS N/NL

16 Catharina Sojde, REFERENSGRUPP KOMM-FORSK 1 (1) Datum Bilaga 2 Referensgrupp Referensgrupp för VINNOVAs regeringsuppdrag att föreslå åtgärder för att underlätta kommersialisering av forskningsresultat (totalt 23 personer) Universitet och högskolor Linköpings universitet Ursula Hass Chalmers tekniska Johan Carlsten högskola Karlstads universitet Per Fredriksson Industriforskningsinstitut ACREO Hans Hentzell Holdingbolag vid KTH Holding Peter Holmstedt universitet och högskolor Teknikbrostiftelserna Teknikbrostiftelsen i Kari Gustafsson Uppsala Teknikparkerna Swedepark Olle Stenberg Industriforskningsinstitutssektorn IRECO Sonja Björkén Näringslivet Svenskt näringsliv Ylva Hambraeus Björling Företagarnas Lena Heldén Filipsson Riksorganisation Forskningsråd Vetenskapsrådet Elisabeth Haggård- Ljungquist FAS Erland Bergman FORMAS Sture Blomgren Andra finansiärer NUTEK Kurt Ekelund Almi Krister Lundberg Industrifonden Lennart Samuelsson SIC Per Laurell MISTRA Britt Marie Bertilsson SSF Henryk Wos Fackförbund LO Jan Edling SULF Christoph Bargholtz TCO Ulf Andreasson Riskkapitalaktörer Svenska Riskkapitalföreningen Jan Sundberg VINNOVA0005 W/1.0, VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM Postadress: VINNOVA Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 56 Tel: VINNOVA@VINNOVA.se Stockholm Org.nr: Fax:

17 1 (25) Bilaga 3 Catharina Sojde, Catharina.Sojde@VINNOVA.se Äganderätt Äganderätten till forskningsresultat vid universitet och högskolor Inledning För universitet och högskolor används samlingsbegreppet högskolor i nedanstående text. I Sverige äger lärare vid högskolor sina patenterbara uppfinningar. Detta kallas för lärarundantaget eftersom lärarna är undantagna från lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU). I avsnitt 1 belyses ett antal utländska exempel där förändringar i rätten till uppfinningar vid högskolor har skett. Vidare görs i samma avsnitt en kort jämförelse med det svenska rättsläget. I avsnitt 2 diskuteras argument för att ta bort lärarundantaget. I avsnitt 3 görs en analys. 1 Några utländska exempel samt Sverige Översikt Mot bakgrund av krav på ett ökat nyttiggörande av forskningsresultat vid högskolor har det skett en del förändringar runt om i Europa när det gäller äganderätten till patenterbara uppfinningar vid högskolor. Det finns en trend att överföra äganderätten från forskaren till högskolan vilket har skett bl a i Tyskland, Norge och Danmark. Trenden bryts av Italien som i stället har infört ett lärarundantag, dvs överfört rättigheterna under vissa förutsättningar från högskolan till forskaren. Stanford University ändrade sin policy Tidigare var Stanfords inställning att förutom i de fall finansieringsavtal angav annat - de anställda och studenter får behålla alla rättigheter till sina uppfinningar 1. 1 SOU 1996:70 sid 110 VINNOVA0005 W/1.0, VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM Postadress: VINNOVA Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 56 Tel: VINNOVA@VINNOVA.se Stockholm Org.nr: Fax:

18 PM 2 (25) Bilaga 3 Äganderätt 1.1 Danmark 2 Lagändring Enligt lov om opfindelser ved offentlige forskningsinstitutioner nr 347 af 2 juni 1999 (förkortas här LOOF) har numer högskolor, statliga forskningsinstitut m fl rätt till sina arbetstagares uppfinningar som är gjorda inom ramen för anställningen. Lagen gäller uppfinningar som är gjorda efter den 1 januari Före lagändringen ägde uppfinnaren sin uppfinning och hade ingen skyldighet att erbjuda högskolor någon rätt till denna. Intressant att notera att ändringen omfattar även forskningsinstitut. Motiv till lagändring Motivet var först och främst att man politiskt menade att det var dags för en kraftig utveckling av samarbetet mellan högskolor och näringsliv och att man önskade få slut på en 25 år lång diskussion. Den då nytillträdde forskningsministern hade tidigare varit industriminister. Lagens syfte är att forskningsresultat som tagits fram med offentliga medel i ökande grad nyttiggörs och tillämpas kommersiellt. Köpenhamns universitet har tolkat detta som att syftet är att kommersialisera på bästa sätt med ett 20 årsperspektiv. Forskarens rättigheter och skyldigheter En anställd är skyldig att anmäla en uppfinning som framtagits som en del av dennes arbete till högskolan utan dröjsmål. Högskolan kan bestämma att vissa vetenskapsområden ska vara undantagna från anmälningsplikten. Högskolan kan fastställa mer specificerade regler för hur anmälan ska ske. Uppfinnaren är skyldig att förse högskolan med nödvändig information om uppfinningen. Den anställde får inte offentliggöra uppfinningen innan högskolan har bekräftat mottagandet av anmälan. Högskolan har möjlighet att i samband med bekräftelse av anmälan beordra uppfinnaren att inte offentliggöra uppfinningen i två månader från det att bekräftelse på anmälan erhölls. Om högskolan övertar rätten till uppfinningen har uppfinnaren rätt till skälig ersättning. 2 Framställningen bygger på lov om opfindelser ved offentlige forskningsinstitutioner nr 347 af 2 juni 1999 (förkortas här LOOF), rapport från Videnskabsministeriet Opfindelser i offentlig forskning 11 november 1999 samt uppgifter från Sven Milthers, patentombud Köpenhamns universitet, 31 oktober 2002

19 Högskolans rättigheter och skyldigheter PM 3 (25) Bilaga 3 Äganderätt Uppfinnaren äger uppfinningen men högskolan har rätt att överta rättigheterna till densamma. Högskolan har två månader på sig att utreda om högskolan vill överta uppfinningen. Utredningen ska företas tillsammans med den anställde. Om högskolan inte inom dessa två månader eller den längre tid som överenskoms med uppfinnaren har meddelat ett beslut att överta uppfinningen så behåller uppfinnaren alla rättigheter till uppfinningen. När det gäller forskningsprojekt som finansieras externt kan högskolan i förväg helt eller delvis frånsäga sig rättigheterna till projektresultaten. Om uppfinnaren själv i enlighet med överenskommelse med högskolan behåller rättigheterna och kommersialiserar sin uppfinning har högskolan rätt till skälig ersättning. I den lag som gäller andra uppfinningar än sådana vid universitet och andra offentliga forskningsinstitutioner har arbetsgivaren i stället fyra månader på sig att göra utredningen. Enligt uppgift motsätter sig i regel inte högskolan om uppfinnaren själv vill kommersialisera uppfinningen om inte uppfinningen är en del i ett större sammanhang som tjänar på en samlad strategisk satsning. Det avgörs från fall till fall om forskaren då erhåller alla rättigheterna eller får en exklusiv licens. Högskolan är skyldig att så fort som möjligt bekräfta anmälan. Om högskolan övertar rättigheterna till uppfinningen i syfte att kommersialisera denna är högskolan skyldig att aktivt verka för detta. Regler för ersättning Högskolan betalar alla kostnader i samband med överföring och skyddande av uppfinningar som högskolan övertagit rättigheterna till. Varje högskola ska fastställa regler för fördelning av ersättningen. Dessa regler ska vara godkända av Danmarks forsknings- och IT-minister. I regel fördelas nettoöverskottet med 1/3 till forskaren och 2/3 till högskolan varav 50 % till institutionen. Enligt en rapport från videnskabsministeriet Opfindelser i offentlig forskning finns inte stöd i lagen för att ge en förskottsbetalning innan uppfinningen genererat några intäkter. Med hänsyn till statens anslagsregler så är det en förutsättning att högskolan endast betalar ut ersättning till forskaren av intäkterna om det är sannolikt att uppfinningen kommer att ge ett överskott. Mot bakgrund av detta så föreslås som riktlinje att högskolan kan ge forskaren 15 procent av intäkterna, dock högst DKR tills dess att högskolans externa utgifter är betalda. Därefter kan forskaren få 1/3 av nettoöverskottet från den tidpunkt då högskolans externa kostnader är betalda eventuellt med avräkning av det hittills utbetalda beloppet.

20 PM 4 (25) Bilaga 3 Äganderätt Om uppfinningen är kommersialiserad av uppfinnaren själv enligt överenskommelse med högskolan - har högskolan rätt till skälig ersättning. Intäkterna ska användas i enlighet med högskolans ändamål. Sanktioner I lagförslaget fanns det regler om sanktioner för det fall att anmälningsplikten inte fullgjordes men dessa togs bort i det slutliga förslaget. Kan högskolor ta ägarandelar i nystartade bolag? Högskolorna får inte själva bilda bolag men får ta emot aktier i ett redan etablerat bolag t ex som skälig ersättning. Högskolan får dock inte äga så mycket aktier att det blir att betrakta som moderbolag enligt dansk rätt. Kan högskolor starta bolag? Köpenhamns universitet har begärt att få bilda sådana holdingbolag som svenska högskolor har men det är ännu så länge inte möjligt. Den danska lagen är till för patenterbara uppfinningar och inte nya verksamheter. Hur hanteras dataprogram av högskolor? En upphovsman som är anställd vid en högskola äger rätten till sina dataprogram själv. Upphovsmannen måste endast anmäla ett dataprogram till högskolan i den mån det är del av en patenterbar uppfinning. Högskolorna har ingen verksamhet för att kommersialisera dataprogram. Pågående diskussioner Den massiva kritiken som befarades kom av sig. Forskarna uppskattar att det finns stöd att få för kommersialiseringen. Tiden är det största problemet. Om jag ska ägna mig åt kommersialisering så hinner jag inte forska. Tillräckliga medel är ett annat problem. Danska staten har avsatt 58 miljoner danska kronor för hela systemet på fyra år. Dessa medel får endast användas till externa kostnader och således inte till högskolans interna kostnader. Näringslivets reaktioner har varit att det är positivt att veta vem som är avtalspart och att det är en part även om samarbetet omfattar flera institutioner. Näringslivet är negativa till att högskolorna numer i samarbete mot bakgrund av den nya lagen har som gemensam standard för sina avtal med näringslivet att man accepterar att publicering skjuts upp högst en plus två månader (en månad till

21 PM 5 (25) värdering av skyddsbehovet och två månader till patentansökan). Tidigare accepterades en fördröjning av publiceringen med månader eller ännu längre tid. Bilaga 3 Äganderätt 1.2 Norge 3 Lagändring Den norska lov om retten till oppfinnelser som er gjort av arbeidstakere ( ) (Arbeidstakeroppfinnelseloven, här förkortad AOL) har ändrats genom en ändring som trädde i kraft den 1 januari Numer äger högskolan de anställdas uppfinningar. Motiv till lagändringen Motivet till lagändringen är att öka kommersialisering av forskningsresultat vid högskolor utan att detta motverkar högskolans huvuduppgifter fri forskning och utbildning. Forskarens rättigheter och skyldigheter En arbetstagare är skyldig att utan onödigt dröjsmål anmäla sina uppfinningar till arbetsgivaren med upplysning om vad uppfinningen består av. Efter anmälan får arbetstagaren inte utan skriftligt samtycke från arbetsgivaren förfoga över en uppfinning som gör patentering omöjlig eller som möjliggör annans nyttjande. Arbetstagaren får dock söka patent på uppfinningen så länge rättigheterna inte överförts till arbetsgivaren. Arbetsgivaren ska underrättas skriftligen innan patentansökan får inges. Det finns dock en specialregel för lärare och vetenskaplig personal vid högskolor vilken innebär att dessa har rätt att publicera sina uppfinningar om uppfinningen har anmälts till arbetsgivaren, i anmälan anges att uppfinningen kommer att publiceras och tredje mans rätt inte förhindrar publicering. Arbetstagaren har rätt till ersättning för den rätt som arbetsgivaren gjort anspråk på. Om uppfinnaren har förbehållit sig rätten att publicera uppfinningen kan denne inte söka patent på uppfinningen utan högskolans samtycke. 3 Framställningen bygger på förarbeten till lagändringen (Ot.prp.nr.67 ( ) om lov om endringer i lov av 17. april 1970 nr 21 om retten till oppfinnelser som er gjort av arbeidstakere) och lov om retten till oppfinnelser som er gjort av arbeidstakere ( ) (Arbeidstakeroppfinnelseloven, här förkortad AOL) samt telefonintervju med Rolf Peter Sövik och Elisabeth Stenstrup Utdannings- og forskningsdepartementet.

22 Högskolans rättigheter och skyldigheter PM 6 (25) Uppfinnaren äger uppfinningen men högskolan kan i vissa fall kräva att få överta rättigheterna till uppfinningen. Om en arbetstagare har forsknings- eller uppfinnarverksamhet som sin arbetsuppgift kan högskolan kräva rättigheterna till uppfinningen helt eller delvis. Bilaga 3 Äganderätt Arbetsgivaren har rätt att utnyttja uppfinningen i sin verksamhet. Om arbetsgivare vill ha en mer långtgående rätt har denne fyra månader på sig att rätt att ingå avtal med arbetstagaren om detta. Arbetsgivaren ska underrätta arbetstagaren skriftligen inom fyra månader från det att anmälan inkommit om man vill överta uppfinningen. Om förutsättningarna för att ha rätt att publicera uppfinningen är uppfyllda har högskolor inte rätt att överta uppfinningen. Om uppfinningen inte publicerats inom ett år efter anmälan får högskolan överta uppfinningen. Högskolan har ingen skyldighet att aktivt se till att uppfinningar blir patenterade och kommersialiserade. Lagen anger heller inte när en patentansökan ska lämnas in. Den som pga handläggning i enlighet med AOL tagit del av uppgifter om uppfinningar har tystnadsplikt. Regler om ersättning Ersättningen till arbetstagaren ska grundas på uppfinningens värde, rättens omfång, arbetstagarens anställningsvillkor och den betydelse anställningen har haft för uppfinningens tillkomst. I förarbetena sägs att högskolans kommersialiseringsverksamhet troligen inte kommer att ge intäkter men att det finns en samhällelig vinst i form av näringslivets utveckling och utveckling av arbetsplatser. Sanktioner Den som röjer uppgift om annans uppfinning kan dömas till böter eller fängelse tre månader. På samma sätt straffas arbetstagare som förfogar över uppfinningen utan samtycke från arbetsgivaren och som omöjliggör patentering eller möjliggör att annan får nyttja uppfinningen under de fyra månaderna från anmälan. Lärare och vetenskaplig personal får dock som ovan nämnts publicera utan fördröjning under förutsättning bland annat att uppfinningen anmälts till arbetsgivaren. Kan högskolor ta ägarandelar i nystartade bolag?

23 PM 7 (25) Bilaga 3 Äganderätt Högskolorna kan äga aktier i kraft av ett bemyndigande från stortinget i stortingsproposition 2002/2003:1 sid 261. Överskotten i högskolornas bolag har hitintills gått in till statskassan. Detta har man nu ändrat och högskolorna har nu rätt till bolagens vinst. Ändringen har genomförts för att stimulera högskolan att engagera sig i kommersialiseringsprocessen. Kan högskolor starta bolag? Ja, se ovan. Hur hanteras dataprogram av högskolor? Högskolan äger dataprogrammen. Utredning pågår för att ge högskolan underlag för hur dataprogram ska hanteras. Pågående diskussioner Några forskare ignorerar lagen men det pågår ingen nämnvärd diskussion. 1.3 Tyskland 4 Lagändring Före den 7 februari 2002 fanns det ett högskolelärarprivilegium som innebar att deras uppfinningar ansågs vara fria uppfinningar som tillhörde uppfinnaren. Detta högskolelärarprivilegium var en konsekvens av artikel 5 i den tyska grundlagen som avser vetenskapens och forskningens frihet. Högskolor hade dock rätt till skälig del av eventuell vinst på en uppfinning om den forskning som lett till uppfinningen bekostats med särskilda medel från högskolan. Sådana intäkter var dock sällsynta. I och med ändring av den tyska lagen Arbeitnehmererfindergesetz av den 25 juli 1957 (ArbEG) överfördes rättigheterna till högskolorna. Motiv till lagändringen Avsikten var att öka kommersialiseringen av forskningsresultat öka patenteringsaktiviteterna - och återföra en del av vinsten från uppfinningar till högskolorna. Forskarens rättigheter och skyldigheter 4 Framställningen bygger på den tyska lagen Arbeitnehmererfindergesetz av den 25 juli 1957 (ArbEG) samt uppgifter (mars 2003) från Bent Sternfeld, Senior Legal Consultant vid PVA-MV AG (Patentverwertungsagentur för Mecklenburg-Vorpommern) som även korrekturläst texten.

24 PM 8 (25) Bilaga 3 Äganderätt Arbetstagare måste skriftligen anmäla sina patenterbara och mönsterskyddsbara uppfinningar till högskolan så snart uppfinningen gjorts. Arbetsgivaren ska genast skriftligen bekräfta datum för anmälan. Anmälan ska beskriva den tekniska uppgiften, lösningen på densamma och hur uppfinningen har kommit till stånd. Befintliga ritningar ska bifogas om de behövs för att förstå uppfinningen. Anmälan ska också innehålla de anvisningar eller riktlinjer som arbetstagaren erhållit i sitt arbete, de använda erfarenheterna eller arbetsuppgifterna inom företaget, medarbetarna samt slag och omfattning av deras medverkan och skall betona vad den anmälande arbetstagaren betraktar som sin egen andel. Arbetstagaren ska hemlighålla uppfinningen så länge den inte frisläppts av högskolan. En uppfinnare, för vilken den grundlagstiftade fria vetenskapen och forskningen gäller, får dock publicera sina forskningsresultat i facktidskrifter samt, inom ramen för sin undervisnings- och forskarverksamhet yppa uppfinningen i tjänsten om han två månader i förväg underrättat arbetsgivaren. Då gäller inte uppfinnarens tystnadsplikt. Detta är en följd av att den fria forskningen är skyddad i grundlag. Forskaren behöver inte ange var, hur eller när publicering ska ske men måste vänta två månader från det att högskolan underättades om att forskaren tänker publicera. Fristen är till för att ge högskolan en chans att patentera uppfinningen. Om en uppfinnare vid en högskola inte vill yppa sin uppfinning i tjänsten är denne inte heller skyldig att anmäla uppfinningen till sin arbetsgivare. Ett annat resultat av grundlagstiftningen är, att uppfinnaren i detta fall inte heller har rätt att yppa information om uppfinningen till tredje part, uppfinningen måste med andra ord förbli hemlig. Om uppfinnaren vill yppa sin uppfinning vid en senare tidpunkt ska han genast anmäla uppfinningen till sin arbetsgivare. Arbetstagaren ska ge arbetsgivaren erforderlig hjälp i samband med patentansökan. Om en högskoleanställds uppfinning tas i anspråk har uppfinnaren en ickeexklusiv rätt att nyttja uppfinningen inom ramen för sin undervisnings- och forskningsverksamhet. Högskolans rättigheter och skyldigheter Uppfinnaren äger uppfinningen enligt personrätten i den tyska patentlagstiftningen. Arbetsgivaren kan göra antingen obegränsat eller begränsat anspråk på uppfinningen. Anspråket ska lämnas skriftligen till den anställde inom fyra månader efter en godkänd anmälan inkommit. Vid ett obegränsat anspråk övergår samtliga rättigheter till arbetsgivaren. Vid ett begränsat anspråk får arbetsgivaren en icke-exklusiv rätt att nyttja den anställdes

25 PM 9 (25) Bilaga 3 Äganderätt uppfinning. Om arbetstagarens exploatering av sin uppfinning på annat håll oskäligt försvåras genom detta kan arbetstagaren kräva att arbetsgivaren inom två månader antingen gör obegränsat anspråk eller överlåter den på arbetstagaren. Arbetsgivaren kan i förväg avtala med en enskild forskare att denne ska ha rätten till sina uppfinningar. Forskaren kan inte i förväg avtala bort sina rättigheter med giltig verkan. Om arbetsgivaren inte vill förvärva patenträttigheter i vissa länder ska han släppa uppfinningen fri - avseende dessa länder - i så god tid att arbetstagaren kan utnyttja prioritetsfristerna i de internationella avtalen avseende industriellt rättsskydd. Arbetsgivaren ska hemlighålla den anställdes uppfinning, som anmälts så länge som dennes berättigade intressen erfordrar det. Andra personer som fått kännedom om uppfinningen på grundval av ArbEG får inte exploatera eller tillkännage sin kunskap. Arbetsgivaren är skyldig att utan dröjsmål ansöka om patent eller mönsterskydd i Tyskland för uppfinning som anmälts av en anställd. Arbetsgivare måste således ansöka om patent innan man tagit ställning till om man vill ta uppfinningen i anspråk. Denna skyldighet bortfaller bland annat om uppfinningen frisläpps av arbetstagaren eller om arbetstagaren ger sitt samtycke. Detta är ett problem för högskolor eftersom deras budget för detta egentligen inte tillåter detta. Regler för ersättning Forskaren får 30 procent av bruttointäkterna från exploateringen av uppfinningen. Högskolan får resten av bruttointäkterna. Högskolan fördelar dessa medel enligt avtal mellan högskolan och den privata aktör som kommersialiserar uppfinningar på uppdrag av högskolan. Dessa privata aktörer kallas PVA Patentverwertungsagenturer. PVA i Mecklenburg-Vorpommern (PVA MV) erhåller 30 procent av de medel som högskolan får efter avdrag för kostnader inklusive ersättning till forskaren. Om det inte blir några intäkter får forskaren ingen ersättning och ingen annan heller. Om intäkterna från uppfinningen inte skulle täcka exploateringskostnaderna får uppfinnaren ändå 30 procent av intäkterna. Sanktioner Det finns inga sanktioner i ArbEG. ArbEG specificerar rättigheter och skyldigheter i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och fungerar som en skyddslag innehållandes regler för att skydda arbetstagaren. Reglerna kan frånträdas endast till förmån för arbetstagaren.

26 PM 10 (25) Bilaga 3 Äganderätt Det finns dock sanktioner som kan bli tillämpliga som gäller generellt för förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Om den anställde ej meddelar arbetsgivaren om uppfinningen på ett korrekt sätt innebär det en överträdelse från tjänsteavtalet och kan leda till disciplinära åtgärder. Utöver det, leder de generella reglerna i BGB (Bürgerliche Gesetzbuch) till att den anställde blir skyldig att betala skadestånd. Kan högskolor ta ägarandelar i nystartade bolag? Högskolor kan ta ägarandelar men beroende på hur köpet av dessa andelar finansieras kan det bli svårt. Beslut om att äga måste fattas på departementsnivå och det är olika departement beroende på vilka slags pengar som har finansierat köpet av andelarna. Om pengarna för köpet kommer från högskolans egna medel är det motsvarande vårt utbildningsdepartement som tar beslutet. Om det är andra medel så är det finansdepartementet som fattar beslut. I vissa bundesländer är handläggningstiden för sådana beslut upp till 18 månader vilket gör det svårt i praktiken. I dag löser man det i Mecklenburg-Vorpommerna, genom att PVA äger aktierna åt högskolan. I övriga bundesländer har man ännu inte funnit någon lösning. Om högskolan utbyter patentet till det nystartade företaget mot ett visst antal andelar, utan att blanda in pengar, blir processen enklare eftersom inget beslut enligt ovan måste tas. Dessa frågor är ännu inte helt lösta, men de är viktiga i praktiken då högskolan ofta innehar de patent som det nystartade företaget kommer att basera sin verksamhet på. Kan högskolor starta bolag? Se ovan. Hur hanteras dataprogram av högskolor? Högskolan äger dataprogram som tas fram av de anställda. Enligt allmänna rättsprinciper har de anställda en skyldighet att anmäla dataprogrammen till sin arbetsgivare. Klassificeringen av dataprogram kan vara knepig och beror på om programmet kommer att skyddas av upphovsrätt eller av ett patent. Om dataprogrammet skyddas av upphovsrätten går äganderätten alltid till högskolan, om det ska patentskyddas gäller villkoren enligt ArbEG. Pågående diskussioner De etiska diskussionerna har helt avstannat. Forskarna ser till professionalismen hos de som hjälper dem att kommersialisera och att denna aktör är självständig gentemot högskolan. Forskarna är positiva och glada över att få hjälp. I dag är det företagen som i viss utsträckning håller på med lobbyism gentemot högskolorna eftersom de i dag måste betala för något som var gratis förut. Högskolan kräver bättre betalt för sina immaterialrätter nu. Bent Sternfeld från PVA MV AG kommer tidigare från ett VC-bolag och har en kommersiell syn på saken. Han ser bara fördelar med att överföra äganderätten till högskolorna. Tidigare har inte

27 PM 11 (25) många uppfinningar kommersialiserats. Forskarna har tidigare fått mycket lite pengar för sina forskningsresultat. Lagändringen öppnar möjligheten för högskolor att öka sina inkomster och skapar samtidigt nya företag och arbetsplatser. Bilaga 3 Äganderätt 1.4 Finland 5 I Finland finns det på förslag att ta bort lärarundantaget vad gäller externfinansierad forskning. Uppfinnaren ska vidare ha rätt att bli erkänd som uppfinnare av högskolan. Uppfinnarna ska ha en skyldighet att anmäla patenterbara uppfinningar och till anmälan ska det kopplas betydande rättsverkningar. 1.4 Italien 6 Italien har tvärt emot trenden infört ett lärarundantag från och med oktober En högskoleforskare äger numer sina uppfinningar i Italien. Uppfinnaren måste anmäla uppfinningen till högskolan och får själv ta ansvar för att patentera den. Högskolan har rätt till upp till 50 % av nettovinsten. Om uppfinnaren inte kommersialiserar uppfinningen inom fem år erhåller högskolan rätten till uppfinningen. Innan ändringen tillhörde uppfinningarna högskolan om uppfinningen uppkommit inom ramen för den forskning högskolan bedrev. Motivet 7 till lagändringen var att öka kontakten mellan högskolevärlden och näringslivet. Stommen i det italienska näringslivet består av små och medelstora företag. SMF är mindre benägna att använda sig av forskartjänster. För att öka kontakterna måste man se till att det finns ömsesidiga intressen. SMF vill se konkreta resultat. Italienska professorer har lägre lön än i andra länder. Det är en medveten strategi för att stimulera kontakter mellan högskolan och näringslivet. I Italien har man fokuserat på de forskare som är benägna att söka sig ut. Problemet har varit att de inte ägde rättigheterna. För att underlätta kommersialisering så tillåter man nu forskarna att ta med sig rättigheterna om detta kan leda till nya arbetstillfällen. Ett lagförslag lades fram nyligen för att återigen ändra lagstiftningen och ta bort lärarundantaget. Förslaget är dock fortfarande under diskussion i parlamentet och 5 Uppgifterna är inhämtade genom telefonintervju med Karri Puustinen, handels- och industriministeriet, sekreterare för arbetsgruppen för universitetsuppfinningar samt en sidas sammandrag på svenska av Arbetsgrupps- och kommissionsrapporter 6/2002 publicerad juni 2002 Effektivt utnyttjande av uppfinningar som görs vid högskolorna 6 Science vol 298, 8 nov 2002 New rules for German professors Christian Kilger och Kurt Bartenbach 7 De två sista styckena bygger på uppgifter från Daniel Mascazoni, Ufficio Tecnico-Scientifico Svedese, Milano

28 PM 12 (25) dessutom har mött stort motstånd från olika håll. Det är därför ovisst om och i så fall när det går igenom. Bilaga 3 Äganderätt 1.5 USA Generellt Enligt SOU 1996:70 sid 108 ff gäller följande (mycket kort sammanfattat): Huvudregeln är att uppfinnaren själv äger rätten till sina resultat om kontraktsförpliktelse att överlåta rätten till uppfinningen och patentet saknas. Patenträttigheterna övergår till arbetsgivaren om forskaren anställts särskilt för att göra uppfinningen. Eftersom högskolor sällan anställer en person för att åstadkomma en särskild uppfinning krävs det därför en skriftlig överenskommelse för att högskolan ska få exklusiva rättigheter. När högskolor erhåller federala anslag är utgångspunkten och huvudregeln att det är anslagsmottagaren, dvs högskolan som har rätten till en uppfinning som tagits fram med hjälp av anslaget. Denna ordning gäller fortfarande 8. Det var 1980 som kongressen antog Bayh-Dole Act som innebar att rätten till uppfinningen flyttades från de offentliga anslagsbeviljande myndigheterna till anslagsmottagaren. För att förvärva denna rätt, måste anslagsmottagaren i gengäld ge den beviljande myndigheten underrättelse om uppfinningen och säkra dess patentering samt aktivt arbeta för att finna en licenstagare. 9 Innan Bayh-Dole Act antogs hade de anslagsbeviljande myndigheterna rättigheterna till uppfinningarna och gjorde dem tillgängliga genom att utfärda enkla licenser. Som ett resultat av detta kunde företag inte få exklusiva licenser för att tillverka och sälja produkter som var ett resultat av dessa uppfinningar Stanford University policy on inventions, patents and licensing Tidigare ordning Den 14 april 1970 antog the Stanford Board of Trustees följande regel: Except in cases where other arrangements are required by contracts or grants for sponsored research or where other arrangements have been specifically agreed upon in writing, it shall be the policy of the University to permit employees of the University, both faculty and staff, and students to retain all rights in inventions made by them Uppgift den 20 mars 2003 från Jon Sandelin, Stanford University OTL 9 SOU 1996:70 sid 108 ff 10 The Bayh-Dole Act A guide to the law and implementing regulations september 1999 Council on governmental relations, 11 SOU 1996:70 sid 110 ff

29 PM 13 (25) Bilaga 3 Äganderätt Som ovan nämnts ändrade Stanford University sin policy Utgångspunkten är numer att Stanford har rätt att överta de anställdas uppfinningar enligt avtal som tecknas med de anställda. Vid en granskning 1993 av Stanfords OTL (Office of Technology Licensing) - utförd av en extern grupp - framgick att i nästan alla fall då uppfinnaren ägde sin uppfinning blev Stanfords OTL tillfrågat om hjälp med att hantera uppfinningarna vilket krävde att uppfinningarna överläts till Stanford. Det är mot denna bakgrund som Stanford ändrade sin policy. Stanford University policy on inventions, patents and licensing Nuvarande version av Stanfords policy gäller sedan den 1 september Policyn omfattar patenterbara uppfinningar som uppkommit i samband med arbete vid Stanford eller med mer än tillfällig användning av Stanfords resurser. Policyn omfattar åligganden för alla anställda, studenter, besökare, studenter, postdoktorer och icke-anställda som deltar eller avser att delta i forskningsarbete vid Stanford. Mer än tillfällig användning av Stanfords resurser omfattar - användning av specialiserade forskningsrelaterade inrättningar, utrustning eller material tillhandahållna för vetenskapliga arbeten, och - betydande ianspråktagande en persons arbetstid. Tillfällig och icke frekvent användning av rutinmässig tillgänglig kontorsutrustning inklusive skrivbordsdatorer med tillhörande mjukvara, och referensmaterial eller andra resurser som samlats ihop på Stanfords campus och som i allmänhet är tillgängliga utanför Stanfords campus omfattas inte av policyn. Stanford University Patent and Copyright Agreement Alla anställda, studenter och postdoktorer och icke-anställda som deltar eller avser att delta i forskningsarbete vid Stanford måste teckna Stanford University Patent and Copyright Agreement enligt Stanford university policy on inventions, patents and licensing. Det finns en variant av detta avtal för de som har tidigare åtaganden när det gäller anmälningsskyldighet för immaterialrätter ( Patent and Cpoyright Agreement for Personnel at Stanford who have a Prior Existing and Conflicting Intellectual Property Agreement with Another Employer ). Varje avdelning (department) är skyldig att se till att dessa avtal tecknas vid personens första samröre med Stanford. Forskarens rättigheter och skyldigheter Anställda ska anmäla uppfinningar som tagits fram inom ramen för deras arbetsuppgifter eller då universitetets resurser tagits i anspråk mer än tillfälligtvis.

30 PM 14 (25) Bilaga 3 Äganderätt Anmälan omfattar uppgift om uppfinnare, uppfinningen, omständigheter som ledde till uppfinningen, information om efterföljande aktiviteter. Anmälan görs till Stanfords Office of Technology Licensing. Uppfinnaren är fri att offentliggöra uppfinningen och göra uppfinningen allmänt tillgänglig om denne tror att detta på bästa sätt gynnar tekniköverföringen och inte bryter mot något avtal som understödde eller hade att göra med arbetet. Man måste komma ihåg att i USA kan en uppfinnare offentliggöra sin uppfinning genom publicering utan att detta utgör hinder mot en patentansökan som görs inom 12 månader från det att uppfinningen gjordes. Detta kallas för grace period och bygger på principen att det är den ursprunglige uppfinnaren som har rätt till uppfinningen (first to invent). Inom EU inklusive Sverige gäller att det är den som är först med att ansöka om patent som har rätt till uppfinningen (first to file). Stanford University s rättigheter och skyldigheter Före 1994 var Stanfords policy att uppfinnare ägde sina uppfinningar om inte forskningen var finansierad av regeringen, näringslivet eller av en stiftelse som ställde som villkor att uppfinningarna skulle tillfalla finansiären. I och med detta var väldigt få uppfinningar ägda av uppfinnaren själv. I nästan alla fall då uppfinnaren ägde sin uppfinning blev Stanfords OTL tillfrågade om hjälp med att hantera uppfinningarna vilket krävde att uppfinningen överläts till Stanford. En extern grupp utvärderade Stanfords OTLs verksamhet och föreslog en förändring av Stanfords policy vilket ledde till dagens system. Universitetet har rätt till de uppfinningar som ska anmälas. Universitetets verksamhet på detta område sköts av deras Office of Technology Licensing (OTL). OTL kan återföra rättigheterna till uppfinnaren om man beslutar sig för att inte göra anspråk på uppfinningen eller inte gör anspråk i tid. I de fall den forskning som lett till uppfinningen har finansierats av regeringen och OTL inte vill eller inte kan överta rättigheterna övergår dessa till regeringen. Uppfinnaren kan i dessa fall erhålla rättigheterna om denne presenterar en genomarbetad och trovärdig detaljerad plan för hur uppfinningen ska kommersialiseras. Universitetet kan göra undantag från policyn från fall till fall mot bakgrund av externa finansiärers anspråk, om det är det bästa för teknologiöverföringen, Om uppfinnaren har gjort uppfinningen allmänt tillgänglig gör universitetet inte anspråk på rättigheterna till uppfinningen. Regler om ersättning Universitetet ska dela universitetets royalties från uppfinningen med uppfinnaren.

31 PM 15 (25) Bilaga 3 Äganderätt Stanfords OTL har rätt till ersättning för direkta kostnader samt 15 % i indirekta kostnader. Efter avdrag för dessa kostnader har forskaren rätt till en tredjedel och Stanford två tredjedelar av nettointäkterna. Stanfords del i vinsten delas på hälften varav hälften går till uppfinnarens institution och hälften går till universitetet. Sanktioner Eftersom Stanfords rättigheter grundar sig på ett avtal med forskaren kan forskaren kan göra sig skyldig till avtalsbrott. Avtalet anger inte vilka påföljder ett avtalsbrott får. Kan Stanford University ta ägarandelar i nystartade bolag? Stanford gick miste om miljoner dollar under 80-talet för att man inte var tillåten att ta ägarandelar i bolag, främst nystartade, som ersättning för en exklusiv licens. Man bedömde att med effektiva policies och effektiv hantering så kunde intressekonflikter hanteras och kontrolleras. Sedan 1992 kan därför Stanford acceptera aktier som del av ersättningen inom ett licensavtal. Vid exit, som normalt sker vid börsnotering, fördelas värdet av aktierna enligt följande: Femton procent går till universitetet som ersättning för OTLs kostnader. Det som bli kvar kallas Net Equity. Av Net Equity går en tredjedel till uppfinnaren. Två tredjedelar går till universitetets OTL Research and Fellowship Fund. Alla aktier som universitetet tar emot hanteras av Stanford Management Company. För att undvika trovärdighetsproblem äger Stanford aldrig mer än 20 procent av ett nystartat bolag. Stanford sitter heller inte i styrelserna för bolagen. Bara i undantagsfall är Stanford med i nyemissioner vilket innebär att andelarna vid exit ofta bara är enstaka procent. Men det finns flera exempel på att även så små andelar gett intäkter vid exit på åtskilliga tiotals miljoner. Alla anställda gör en rapporterar årligen om sina aktiviteter utanför universitetet och vissa situationer sätter igång en ad hoc konfliktgranskning. Kan Stanford University starta bolag? Stanford skulle kunna starta bolag men på grund av den resursstarka omgivningen vad avser stöd till nystartade bolag i Silicon Valley och resurser inom Stanford så startar universitetet självt inga bolag. Med resurser inom Stanford avses Stanford Entrepreneurship Network som är till för att skapa samarbete mellan alla Stanfords entreprenörskapsrelaterade program. Hur hanteras dataprogram av Stanford University? Dataprogram omfattas av samma avtal som uppfinningar. Huvudregeln är att upphovsmannen behåller rättigheterna om inte det är fråga om ett uppdrag till universitetet, ett specifikt projekt som finansieras genom Stanford, uppdrag från Stanford eller på annat sätt är objekt för särskilda avtalsvillkor.

32 PM 16 (25) Bilaga 3 Äganderätt Pågående diskussioner I dag diskuteras upphovsrätt till upphovsrättsligt skyddade verk. De anställda har upphovsrätt till läroböcker som de skriver. Diskussionen gäller i dag upphovsrätt till dataprogram och videoupptagningar från föreläsningar samt kursmaterial som består av både dataprogram och videoupptagningar. 1.6 Sverige Forskarens rättigheter och skyldigheter gällande kommersialisering av forskningsresultat Äganderätten till patenterbara uppfinningar tillkommer uppfinnaren. Det finns ingen skyldighet för lärare vid högskolor att anmäla sina uppfinningar till högskolan. Uppfinnaren har rätt att avgöra om denne vill kommersialisera sin uppfinning eller inte. En allmän princip för forskningen är att forskningsresultat får fritt publiceras. Denna princip slås fast i högskolelagen 1 kap 6. Högskolelagen gäller inte för stiftelsehögskolorna. När det gäller stiftelserna så slås principen om den fria forskningen fast i stadgarna. Det finns ett undantag till rätten att fritt publicera sina forskningsresultat. Om uppfinningen tagits fram inom ramen för uppdragsforskning finns det en skyldighet för anställda vid högskolan att hemlighålla uppfinningen. Uppdragssekretessen gäller högst tio år. Högskolans rättigheter och skyldigheter gällande kommersialisering av forskningsresultat Högskolor har inga skyldigheter när det gäller att tillvarata patenterbara uppfinningar. Sanktioner Tystnadsplikten är straffrättsligt sanktionerad. Kan högskolor ta ägarandelar i nystartade bolag? De högskolor som har holdingbolag kan ta ägarandelar i nystartade bolag. Kan högskolor starta bolag? De högskolor som har holdingbolag kan starta bolag.