Barns teckenspråk, 7,5 hp LIT220; Delkurs 4 Betygskriterier VT 2017
2 (6) Undervisande lärare Pia Simper-Allen E-post: pia@ling.su.se Rum: C 311 Kursens innehåll Delkursen ger en introduktion till barns teckenspråksutveckling. Förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten visa sin förmåga att redogöra för barns tidiga användning av gester beskriva huvuddragen i den tidiga teckenspråksutvecklingen. Kurslitteratur Ahlgren, I. 1980. Döva barns teckenspråk. Forskning om Teckenspråk VII. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Anderson, D. 2006. Lexical Development. I: Schick, B., Marschark, M. & Spencer, P. E. (red.). Advances in the Sign Language Development of Deaf Children. Oxford: Oxford University Press. S. 138 145. Bjar, L. & Liberg, C. 2003. Språk i sammanhang. I: Bjar, L. & Liberg, C. (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. S. 17 28. Chen Pichler, Deborah. 2012. Acquisition. I: R. Pfau, M. Steinbach & B. Woll (red.), Sign Language: An International Handbook. Berlin: De Gruyter Mouton. S. 647 686. Eliasson, L. 2003. Frågor i barns tidiga teckenspråk. Magisteruppsats i teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Emmorey, K. 2002. Kapitlet: Sign language acquisition. Language, Cognition and the Brain. Insights from Sign Language Research. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Ass. S. 169 204. Emmorey, K. & Reilly, J. 1998. The development of quotation and reported action: Conveying perspective in ASL. I: Clark, E (red.). The Proceedings of the Twenty-ninth Annual Child Language Research Forum. CSLI Publications. Stanford California. S. 81 90. Eriksson, C. 2003. Försök med testning av döva och hörselskadade barns teckenspråksförståelse. Magisteruppsats i teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Erting, C., Prezioso, C. & O Grady Hynes, M. 1994. The Interactional context of deafmother-infant communication. I: Volterra, V & Erting, C J (red.). From Gesture to Language in Hearing and Deaf Children. Washington DC: Gallaudet University Press. S. 97 106. Erting, C. J. & Volterra, V. 1994. Conclusions. I: Volterra, V & Erting, C J (red.). From Gesture to Language in Hearing and Deaf Children. Washington DC: Gallaudet University Press. S. 299 303. Holmström, I. 2003. Uppmärksamhetsskapande strategier i barns teckenspråk. Magisteruppsats i teckenspråk. Stockholm: Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Håkansson, G. 1998. Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur. S. 7 18, 51 60.
3 (6) Malmström, S-E. & Preisler, G. 1991. Den tidiga kommunikationen hos döva barn. Rapport nr 60. Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Padden, C. 1991. The acquisition of fingerspelling by deaf children. I: Siple, P. & Fischer, S. (red.). Theoretical Issues in Sign Language Research, vol. 2, Psychology. Chicago: University of Chicago Press. S. 191 210. Reilly, J. 2000. Bringing affective expression into the service of language: Acquiring perspective marking in narratives. I: Emmorey, K. & Lane, H. (red.). The Signs of Language Revisited. An Anthology to Honor Ursula Bellugi and Edward Klima. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Ass. S. 415 433. Reilly, J. 2006. How faces come to serve grammar: The development of nonmanual morphology in American Sign Language. I: Schick, B., Marschark, M. & Spencer, P. E. (red.). Advances in the Sign Language Development of Deaf Children. Oxford: Oxford University Press. S. 262 290. Reilly, J. & Bellugi, U. 1996. Competition on the face: Affect and language in ASL motherese. Journal of Child Language. 23:1. S. 219 239. Strömqvist, S. 1984. (1:a uppl.). Barns språk. Malmö: Gleerups förlag. S. 12-19, 37-44, 53-75, 93-100, 108-109, 126 127, 135 141, 154 158, 162 169. Strömqvist, S. 2003. Barns tidiga språkutveckling. I: Bjar, L. & Liberg, C. (red.). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. S. 57-77. Uhlén, I., Bergman, B., Eriksson, C., Cecilgård, M. & Hägg, Å. 2007. Tvåspråkighet en jämförande studie. Audio-Nytt 34:1 2. S. 12 14. Volterra, V. 1981. Gestures, signs, & words at two years: When does communication become language? Sign Language Studies. 33. S. 351 361. Zwitserlood, I. Classifiers. 2012. I: R. Pfau, M. Steinbach, B. Woll (red.), Sign Language: An International Handbook. Berlin: De Gruyter Mouton. S. 158 186. doi:10.1515/9783110261325.158 Kompletterande material om högst 30 sidor enligt lärarens anvisningar kan tillkomma. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppdiskussioner och laborationer. Examination Delkursen examineras genom två skriftliga inlämningsuppgifter. Inlämningsuppgift 1 delas ut den 24/4 och lämnas in via Moodle senast den 8/5 kl. 13.00. Inlämningsuppgift 2 delas ut den 22/5 och lämnas in via Moodle senast den 5/6 kl. 8.00. Uppsamlingstillfälle för att lämna in inlämningsuppgifterna 1 och 2 är den 19/6 kl. 8.00. För varje examinationsuppgift ges minst ett ordinarie och ett omexaminationstillfälle under aktuell termin. Studerande som inte nått godkänt betyg under aktuell termin ges ny möjlighet att examineras nästa gång kursen ges. Studerande som fått lägst betyget E får inte genomgå förnyad examination för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F två gånger i rad av en och samma examinator har rätt att få annan examinator utsedd vid nästkommande examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar emot det. Framställan om detta ska göras till institutionsstyrelsen.
4 (6) Komplettering av examinationsuppgifter med betyget Fx kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A-E. Kriterier för delkursbetyg Förväntat studieresultat 1. redogöra för barns tidiga användning av gester 2. beskriva huvuddragen i den tidiga teckenspråksutvecklingen hos barn A B C D E 1. Studenten kan självständigt, korrekt och uttömmande med mycket stor säkerhet redogöra för barns tidiga användning av gester. 1. Studenten kan utförligt, korrekt och så gott som fullständigt redogöra för barns tidiga användning av gester. Studenten kan tydligt och korrekt men med någon inskränkning redogöra för barns tidiga användning av gester. 1. Studenten kan tydliga och i huvudsak korrekt redogöra för barns tidiga användning av gester. Redogörelsen är dock ofullständig. 1. Studenten kan summariskt redogöra för barns tidiga användning av gester. Redogörelsen är allmän och ofullständig men de delar 2. Studenten kan korrekt, självständigt och med stor säkerhet beskriva huvuddragen i den tidiga Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt som leder fram till självständiga och insiktsfulla slutsatser. 2. Studenten kan korrekt, självständigt och säkert beskriva huvuddragen i den tidiga Studenten visar prov på djupa och breda kunskaper genom att dra egna slutsatser och resonera kring ämnet på ett kompetent sätt. 2. Studenten kan tydligt och i huvudsak korrekt beskriva huvuddragen i den tidiga Studenten kan föra ett kompetent samtal kring ämnet men kan i begränsad omfattning dra egna slutsatser. 2. Studenten kan i huvudsak korrekt beskriva huvuddragen i den tidiga Beskrivningen är dock ofullständig. Studenten har inte tillräckligt breda och djupa kunskaper för att kunna dra egna slutsatser men kan föra enklare resonemang kring ämnet utifrån konkreta exempel. 2. Studenten kan allmänt beskriva huvuddragen i den tidiga Beskrivningen är allmän och ofullständig men i huvudsak korrekt. Studenten kan under
5 (6) Fx F studenten redogör för är korrekta. Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen. Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten. ledning, föra ett reflekterande resonemang kring ämnet. Studenten uppvisar allt för stora kunskapsbrister och allt för stor osäkerhet för att nå kursmålen. Studenten uppvisar inga eller nästan inga av de kunskaper som ingår i de förväntade studieresultaten. Viktning av studieresultatet Det slutliga betyget på kursen uppnås genom viktning, där det förväntade studieresultatet för lärandemål 1 och 2 för 50 % vardera av slutbetyget på delkursen. Du måste ha lägst betyg E på samtliga bedömningsgrunder för att vara godkänd på kursen. Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. Det är inte heller tillåtet att återanvända egna texter som du publicerat eller lämnat in för examination på andra kurser (s.k. självplagiat). När du redogör för andras texter eller idéer, eller egna texter och idéer som du lämnat in som examinationsuppgift eller publicerat, måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till en annan text och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se: http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjer-fordisciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397
6 (6) Funktionsnedsättning Om du har en diagnosticerad funktionsnedsättning och tror att du kommer att behöva pedagogiskt stöd eller anpassningar i studierna, kontakta universitetets samordnare för studenter med funktionsnedsättning, e-post: studentstod@su.se eller kontaktpersonen på institutionen Åsa Gustafsson, tel. 08-16 23 37, e-post: asa.gustafsson@ling.su.se. Tillsammans diskuterar ni ditt individuella behov av stöd. Det kan röra sig om till exempel anteckningsstöd vid föreläsningar, förlängd examenstid eller att få kurslitteraturen inläst som talbok. Samordnaren skriver sedan ett intyg med rekommenderade stödåtgärder som ligger till grund för de anpassningar institutionen kan göra. När du sedan börjar en ny kurs, kontrollera om du har speciella behov i samband med examinationen. Om så är fallet kontakta läraren eller kontaktpersonen som i sin tur kontaktar läraren. Då många av åtgärderna kräver en viss förberedelsetid är det viktigt att du kontaktar läraren eller kontaktpersonen vid kursstart.