Bilden av det kluvna Sverige i EU-frågor utnyttjas flitigt i den allmänna debatten.

EU ja, men... EU JA, MEN RUTGER LINDAHL Bilden av det kluvna Sverige i EU-frågor utnyttjas flitigt i den allmänna debatten. Detta framkom inte minst efter folkomröstningen om införande av euro som officiell valuta i Sverige. Det tydliga avvisandet av förslaget gav bränsle till debatt om svenskarnas inställning till medlemskapet i EU. I förra årets rapport från SOM-institutet redovisades resultat som gav underlag för bedömningen att kluvenheten i synen på EU-medlemskapet fortfarande var tydlig, men att opinionsmönstret blivit mer nyansrikt. (Lindahl, 3) Ett av de resultat från motsvarande analys genomförd ett år senare som illustrerar detta visar att, trots den negativa inställningen till införandet av euron, stödet för Sveriges EU-medlemskap har förstärkts i opinionen (figur 1). Figur 1 Åsikter om medlemskapet i EU 1995-3 (procent) 6 49 46 37 14 35 19 I huvudsak för I huvudsak emot Ingen bestämd åsikt 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 3 Kommentar: Frågan löd Vad är din åsikt om det svenska medlemskapet i EU? Tre svarsalternativ kunde användas: I huvudsak för det svenska medlemskapet i EU, I huvudsak emot det svenska medlemskapet i EU och Har ingen bestämd åsikt i frågan. Kampanjen inför folkomröstningen om euron kan ses som en trolig förklaring till den minskade andelen svenskar som anser sig inte ha någon bestämd åsikt i frågan. I första hand har förändringarna i åsiktsmönstret lett till en förstärkning av stödet för fortsatt EU-medlemskap, medan den motsatta åsikten endast förstärkts margi- 155

Rutger Lindahl nellt. SOM institutets undersökning, som genomfördes tidsmässigt nära folkomröstningen, har uppenbart fångat upp samma dubbla åsiktsmönster som också rapporterades i Sveriges Televisions vallokalsundersökning, dvs. att en relativt stor andel svenskar som ställer sig positiva till medlemskap i EU valde att rösta nej i euro-omröstningen. Resultaten från SOM-undersökningen kan tolkas så att många som valde att rösta nej i euro-frågan samtidigt beslutade sig för att tydligare markera sitt stöd för Sveriges medlemskap i EU. I tidigare analyser av opinionsutvecklingen i EU-frågan har främst kunnat noteras att motståndet mot Sveriges EU-medlemskap sedan 1995 successivt minskat bland sympatisörerna till flertalet riksdagspartier. Denna trend bryts 3.(figur 2b) Det är främst bland sympatisörer till de tre nej-partierna i euro-frågan vänsterpartiet, miljöpartiet och centerpartiet som motståndet mot EU-medlemskapet förstärks. Samtidigt framträder bland övriga partiers sympatisörer en starkare förändring i riktning mot ökat stöd för Sveriges medlemskap i EU (figur 2a). Endast bland vänster- och miljöpartiets anhängare ligger stödet kvar på samma nivå som föregående år eller sjunker marginellt. Starkast är förändringen av stödet för EU-medlemskapet bland sympatisörer med folkpartiet (11 procentenheter), socialdemokraterna (8 procentenheter) och moderaterna (7 procentenheter). Bland moderater och socialdemokrater är 3 års resultat en fortsättning på en trend som startade året innan, medan det bland folkpartister är ett trendbrott. Figur 2a Andel svenskar som i huvudsak är för Sveriges medlemskap i EU efter partisympati 1995-3 (procent) 8 7 6 75 71 67 64 46 46 44 33 28 25 26 17 12 11 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 3 vänsterpartiet socialdemokraterna centern folkpartiet moderaterna kristdemokraterna miljöpartiet 156

EU ja, men... Figur 2b Andel svenskar som i huvudsak är emot Sveriges medlemskap i EU efter partisympati (procent) 9 8 7 6 81 74 68 61 59 53 49 42 31 23 22 17 15 1995 1996 1997 1998 1999 1 2 3 vänsterpartiet socialdemokraterna centern folkpartiet moderaterna kristdemokraterna miljöpartiet Även om det i resultaten när det gäller synen på Sveriges EU-medlemskap finns en relativt tydlig väster-högerdimension, förstärks i 3 års SOM-undersökning bilden av att EU-medlemskapet vinner ökat stöd inte bara till höger, utan även något till vänster i svensk politik. Kvinnor är fortfarande i större utsträckning än män emot medlemskapet i EU, men både bland kvinnor och män har stödet för EU-medlemskapet ökat. Stödet har även ökat inom alla åldersgrupper och på alla utbildningsnivåer. En EU-kritisk opinion dominerar endast bland invånare i norra Mellansverige och i Norrland, men den negativa opinionsbalansen (andel som är positiva minskat med andelen som är negativa till Sveriges medlemskap i EU) har i dessa områden i stort sett halverats under de senaste två åren. Försämring eller förbättring som konsekvens av EU-medlemskapet? EU-medlemskapets konsekvenser har under en följd av år analyserats i SOM institutets undersökningar. I jämförelse med många av de bedömningar som gjordes inför folkomröstningen 1994 har opinionsläget förändrats. En central fråga har gällt om den allmänna inställningen till Sveriges medlemskap i EU påverkas av bedömningen av om medlemskapet i EU är till nytta för Sverige eller ej? I Eurobarometerns mätning som publicerades våren 4 framgår att endast 27 procent bland svenskarna anser att EU-medlemskapet varit till nytta för Sverige. Det är 4 157

Rutger Lindahl procentenheter lägre än vid förra mätningen. I Finland och Danmark är opinionsläget mer positivt. Bland de tillfrågade i dessa länder anser 46 procent respektive 64 procent att deras länder har nytta av EU-medlemskapet. Inom miljöområdet gör över hälften bland de svarande i SOM-institutets undersökning bedömningen att EU-medlemskapet varken betytt förbättring eller försämring. Bland övriga har utvecklingen under de senaste sex åren präglats av att allt fler gör bedömningen att EU-medlemskapet betyder förbättring. I 3 års undersökning är det dock för första gången fler som anser detta än motsatsen (figur 3a). Figur 3a Uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom miljöområdet 1994-3 (procent) 6 52 53 41 34 25 21 17 15 Förbättring Varken/eller Försämring 1994 1998 1999 1 2 3 Figur 3b Uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom ekonomiområdet 1994-3 (procent) 6 55 24 21 38 35 15 44 26 17 Förbättring Varken/eller Försämring 1994 1998 1999 1 2 3 158

EU ja, men... Figur 3c Uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom jordbruksområdet 1994-3 (procent) 45 35 25 15 5 42 39 33 28 25 28 24 16 1994 1998 1999 1 2 3 Förbättring Varken/eller Försämring Kommentar: Svarsalternativen stor förbättring och viss förbättring har sammanslagits i resultatredovisningen och samma sak har gjorts med svarsalternativen viss försämring och stor försämring. Andelen som ej har någon uppfattning i frågan redovisas ej i fi guren, men utgör för varje år differensen mellan och summan av de i fi guren angivna värdena. Inom ekonomiområdet har utvecklingen inte motsvarat de förväntningar som skapades inför folkomröstningen 1994. Men även inom detta område domineras resultatbilden av den stora andel svenskar som gör bedömningen att EU-medlemskapet varken förbättrat eller försämrat de ekonomiska förhållandena i Sverige (figur 3b). Under de senaste åren har andelen som anser att förhållandena försämrats minskat och samtidigt bedömer fler ett EU-medlemskapet har en förbättrande effekt. Inom jordbruksområdet gick bedömningarna under ett antal år kraftigt isär, men sedan början av -talet har åsiktsmönstret tätnat (figur 3c). År ansåg 45 procent bland svenskarna att EU-medlemskapet medfört försämrade förhållanden inom jordbruksområdet. Andelen bland befolkningen som uppger denna åsikt år 3 har sjunkit till 28 procent. Samtidigt har andelen som anser att förhållandena förbättrats tack vare Sveriges EU-medlemskap ökat från 16 till 24 procent. Bakom denna kraftiga svängning ligger möjligen att såväl regeringen som flera ledamöter i Europaparlamentet uppmärksammats för sin kritik mot EU:s jordbrukspolitik och till stöd för bl.a. bättre förhållanden vid djurtransporter. Dessutom har jordbruksområdet under de senaste åren inte drabbats av några dramatiska händelser av typ kogalenskapssjukan. Den sammantagna bilden av resultaten inom de åtta områden som undersökts visar att andelen som inte har någon uppfattning om konsekvenserna av det svenska EU-medlemskapet har minskat. Det har dock inte lett till att andelen som uttalar en bestämd åsikt om försämring eller förbättring ökat, utan det är bedömningen 159

Rutger Lindahl varken förbättring eller försämring som inom samtliga åtta områden uppvisar en ökning jämfört med föregående år. För de fem områden som inte kommenterats tidigare gäller att sysselsättningsfrågor av över hälften av svenskarna anses inte ha påverkats i någon större grad av EU-medlemskapet. Bland de övriga är det en övervikt för bedömningen att medlemskapet i EU lett till försämrade förhållanden. Även när det gäller militär säkerhet dominerar uppfattningen att EU-medlemskapet varken betyder förbättring eller försämring, men bland dem som väljer något av de andra svarsalternativen finns det en övervikt för åsikten att medlemskapet i EU inneburit förbättring för Sverige. Livsmedelsprisernas utveckling tillhör de ämnen som lockar flest svenskar att uttala en åsikt. Nästan hälften bedömer att förhållandena i Sverige i stort sett varken försämrats eller förbättrats genom EU-medlemskapet. Bland övriga är det helt jämt mellan dem som hävdar att det skett förbättring och de som har motsatt åsikt. Inom området brottsbekämpning är det drygt procent som svarar att det varken blivit bättre eller sämre sedan EU-inträdet. Andelen svenskar som anser att det skett en försämring är dock nästan dubbelt så stor (27 procent) som den som har motsatt åsikt (14 procent). Företagens konkurrensmöjligheter har under en följd av år dominerats av en positiv opinionsbalans, dvs. andelen svenskar som ansett att EUmedlemskapet inneburit förbättringar har varit större än andelen som haft motsatt åsikt. I 3 års SOM-undersökning är huvudtrenden att det är alternativet varken förbättring eller försämring som attraherar fler svenskar än tidigare (från 34 procent år 2 till 43 procent år 3). Den positiva opinionsbalansen (+13) bibehålls. EU-medlemskapets betydelse för företagens konkurrensförmåga är det område som flest svenskar (24 procent) väljer att inte uppge någon uppfattning om. Generellt är motståndare till EU-medlemskapet mer radikala i sin EU-kritik än EU-förespråkare i sitt stöd för EU. Störst avstånd mellan åsikterna hos de båda grupperna uppkommer i synen på EU-medlemskapets betydelse för den ekonomiska utvecklingen i Sverige. I en mätning av opinionsbalansen (kan variera mellan + och ) är avståndet inom detta område 74 steg mellan de som är i huvudsak för och de som är i huvudsak emot Sveriges medlemskap i EU. Minsta avståndet, 37 steg, finns i bedömningen av utvecklingen inom miljöområdet (jfr tabell 2). Euro-opinionen och synen på EU-medlemskapet Uppgången i stödet för Sveriges EU-medlemskap och avvisandet av förslaget att införa euro som svensk valuta föranleder en fördjupad analys av svenskarnas syn på konsekvenser av EU-medlemskapet. Vad karaktäriserar de svenskar som i SOMinstitutets undersökning hösten 3 uppgav att de är positiva alternativt negativa både till Sveriges medlemskap i EU och införandet av euron och vad karaktäriserar dem som är positiva till EU-medlemskapet men som röstade nej till införandet av euron? 16

EU ja, men... Män är i större utsträckning än kvinnor anhängare av EU-medlemskap och införande av euron, medan det råder omvänt förhållande bland motståndare både till EU-medlemskapet och euron. Bland dem som uppgav att de är positiva till EUmedlemskapet men negativa till införande av euron är det i stort sett jämn fördelning mellan könen. Åldersmässigt skiljer sig inte grupperna åt. Stöd för såväl medlemskap i EU som införande av euron ökar med stigande utbildningsnivå och motsatt relation gäller bland motståndarna. Bland förespråkarna för EU-medlemskapet och euron dominerar sympatisörer med socialdemokraterna, folkpartiet och moderaterna. Tre fjärdedelar av moderata samlingspartiets och folkpartiets sympatisörer återfinns i denna kategori. Bland socialdemokraternas sympatisörer är stödet 47 procent och bland kristdemokraternas 44 procent. Inom traditionellt EU-kritiska vänsterpartiet uppgår EU- och eurostödet till procent och bland miljöpartiets sympatisörer till 15 procent. Motståndet mot både EU-medlemskapet och införandet av euron har betydande stöd från sympatisörer med socialdemokraterna, vänsterpartiet, centerpartiet och miljöpartiet. Åttio procent bland vänsterpartisterna var i huvudsak emot Sveriges EUmedlemskap och emot införande av euron. Motsvarande andelar för de andra partiernas sympatisörer var 72 procent inom miljöpartiet, centern 66 procent, kristdemokraterna 47 procent och bland socialdemokraterna procent. Bland sympatisörer med moderata samlingspartiet och folkpartiet uppgav 16 respektive 18 procent att de var emot både EU-medlemskap och införande av euron. I den kategori svenskar som uppger att de är positiva till EU-medlemskapet men inte till att införa euron förekommer sympatisörer med samtliga riksdagspartier. Största andelen finns bland sympatisörer med centerpartiet ( procent). Bland socialdemokraternas och miljöpartiets sympatisörer är andelen 13 procent, bland vänsterpartiets och bland övriga partiers sympatisörer 9 procent. I Stockholmsområdet och i södra Sverige dominerar stöd för både Sveriges medlemskap i EU och för införande av euron. Motsatt situation finns i norra Mellansverige och i Norrland. I östra Mellansverige, Småland, Gotland och Öland, samt i Västsverige är opinionsläget jämt mellan förespråkare och motståndare till EU och euron som svensk officiell valuta. Stödet för EU-medlemskap men ej införande av euron är ungefär lika stort (9-13 procent) över hela Sverige. De EU-positiva men euro-negativa en åsiktsmässig mellangrupp En analys av hur de svenskar som tillhör kategorin EU-positiva men euro-negativa bedömer konsekvenser av Sveriges EU-medlemskap visar att de tillhör en åsiktsmässig mellangrupp. De gör inte lika positiva bedömningar som personer som är både EU- och euro-positiva och inte heller lika negativa som de som är såväl EU- som euro-negativa. Genomsnittligt ligger de dock något närmare de EU-och euro-positiva. 161

Rutger Lindahl Tabell 1 Uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom åtta politikområden fördelat efter samlad inställning till Sveriges EUmedlemskap och införande av euro som officiell valuta (balansmått) EU-positiv+ EU-positiv+ EU-negativ+ Politikområde Euro-positiv euro-negativ euro-negativ Miljön + +4-19 Ekonomin +29-1 -53 Sysselsättningen + -2-38 Jordbruket +18 +4-33 Militära säkerheten +27 +16-18 Livsmedelspriserna +26-5 -26 Brottsbekämpningen +9-9 -39 Företagens konkurrensvillkor +35 +19-6 Kommentar: Balansmåttet är framräknat genom att procentandelen positiv minskats med andelen negativ. Måttet kan variera mellan + och. En motsvarande analys av bedömningar som gäller konsekvenser av Sveriges EUmedlemskap bland svenskar som uppger att de i huvudsak är för EU-medlemskap, är för införande av euro som valuta i Sverige, är i huvudsak emot EU-medlemskap, samt de som är emot införande av euro i Sverige, visar att i varje fall de två sistnämnda gruppernas bedömning skiljer sig åt. Skillnaden gäller dock främst styrkan i åsiktsmönstret, inte den allmänna riktningen på bedömningen. Tabell 2 Uppfattning om konsekvenser av EU-medlemskapet inom åtta politikområden fördelat efter separerad inställning till Sveriges EU-medlemskap och till införande av euro som officiell valuta (balansmått) Politikområde EU-positiv Euro-positiv EU-negativ Euro-negativ Miljön +17 +18 - -11 Ekonomin +23 +24-51 -25 Sysselsättningen +14 +15-37 -25 Jordbruket +15 +15-33 - Militära säkerheten +25 +23-16 -8 Livsmedelspriserna + +23-28 -22 Brottsbekämpningen +6 +6-37 - Företagens konkurrensvillkor +32 +31 7-1 Kommentar: Balansmåttet är framräknat genom att procentandelen positiv minskats med andelen negativ. Måttet kan variera mellan + och. 162

EU ja, men... De som uttalar sig för Sveriges EU-medlemskap gör i stort sett samma bedömning av EU-medlemskapets effekter för Sverige som de som uttalat sig för eurons införande. En sammanvägning av bedömningarna ger genomgående positiva balansmått. Starkast är de när det gäller effekter på företagens konkurrensvillkor och den svenska ekonomin. Svagast är de beträffande bedömningen inom området brottsbekämpning. Personer som är emot medlemskap i EU bedömer att EU-medlemskapets konsekvenser innebär en kraftig försämring för Sverige. Balansmåtten är genomgående negativa och kraftigaste utslag noteras för effekter på ekonomin, sysselsättningen och brottsbekämpningen. Företagens konkurrensvillkor är det område som visar den svagaste negativa bedömningen. Analyseras bedömningar uttalade av personer som röstade nej till införande av euron som svensk valuta framträder en bedömningsprofil som liknar den föregående. Styrkan i de negativa bedömningarna av EU-medlemskapets konsekvenser för Sverige är dock genomgående svagare. EU, ja men stöd för nya integrationsprojekt är inte automatiskt Uppenbart innebar folkomröstningen om införande av euro som svensk valuta ett tillfälle för många svenskar att ta två frågor under övervägande. Dels den gamla frågan om stöd för fortsatt EU-medlemskap eller stöd för utträde ur EU, dels den nya frågan som kunde tänkas symbolisera inställningen till framtida fördjupning av samarbetet inom unionen. Det svarsmönster som erhållits i SOM-institutets undersökning tyder på att en inte oväsentlig andel av de väljare som avvisade euroförslaget samtidigt ansåg det betydelsefullt att markera att denna fråga separerades från den större EU-medlemskapsfrågan. I den senare frågan gav de stöd för fortsatt svenskt medlemskap i EU. En sådan tendens noterades redan i de analyser som presenterades i föregående års SOM-rapport (Lindahl, 3). Även om stödet bland svenskarna för fortsatt EU-medlemskap ökar innebär inte detta att utrymmet minskar för kritik, både positiv och negativ, avseende EU och medlemskapets konsekvenser för Sverige. Svenskarnas kritiska utvärdering av vad EU-medlemskapet för med sig har stor betydelse för den grundläggande inställningen till samarbete inom EU. Förslag om nya former för samarbete, nya integrationsprojekt, inom EU kan läggas fram för en alltmer EU-positiv befolkning, men stöd för dessa förslag följer inte med någon automatik från svenskarnas sida. Referenser Eurobarometer Nr 61 (4), Bryssel, Europeiska Kommissionen Holmberg, S. m.fl. (1) EuropaOpinionen, Göteborg, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. 163

Rutger Lindahl Lindahl, R. (3) En mer nyansrik EU-opinion i Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Fåfängans marknad. Göteborg, SOM-institutet, s. 311-325. Lindahl, R. (2) Våren dröjer i EU-politiken i Holmber, S. & Weibull, L. (red.) Det våres för politiken. Göteborg, SOM-institutet, s. 397-5. Lindahl, R & Oskarson, M. (1) EU-medlemskap på gott och ont i Holmberg, S. m.fl. (1) EuropaOpinionen. Göteborg, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, s. 173-192. Temo, www.temo.se. Översikt över svenska opinionsundersökningar rörande EU och euron. 164