Catherine Johnsson Frida Unenge Datum 2016-09-30 Yttrande: EU-kommissionens förslag till reviderat mottagandedirektiv Sammanfattning EU-kommissionens gemensamma asylpaket syftar till att skapa ett likvärdigt och förutsägbart system för skyddsgrunder, mottagande och asylförfarande oberoende av vilket land man kommer till i EU. Rädda Barnen ser ett generellt behov av harmonisering men med utgångspunkt i de medlemsländer som har högst skyddsnivåer och förmånligast mottagande. En harmonisering måste sträva efter att höja nivåerna i samtliga länder och utgå från ett barnrättsperspektiv. Rädda Barnen anser att EU-kommissionens förslag till nya rättsakter inte ökar dessa förutsättningar och avstyrker därför i princip Skyddsgrundsförordningen, Asylprocedurförordningen och det reviderade Mottagandedirektivet i sin helhet. Rädda Barnen avstyrker förslaget till reviderat mottagandedirektiv då minimikraven inte är tillräckligt höga för att faktiskt göra mottagandet generellt bättre inom EU. Rädda Barnen anser att samtliga rättsakter inom det nya gemensamma asylpaketet bör vara direktiv med höga miniminivåer som utgår från den medlemsstat som har starkast skydd för asylsökande. Rädda Barnen avstyrker därmed också förslaget att göra skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet till förordningar. En förordning blir bindande och ersätter svensk lagstiftning. Det innebär att Sverige inte längre har möjlighet att ha mer förmånliga villkor, till exempel för att bevilja eller återkalla internationellt skydd. Konsekvensen blir att den tillfälliga lagen om uppehållstillstånd riskerar att permanentas. Allmänt Rädda Barnen arbetar för barns rättigheter och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och är en sista utväg för de som på grund av krig och förföljelse tvingas lämna sitt hemland. I dagsläget är 60 miljoner människor på flykt och hälften av dem är barn. RB1000, v 4.0, 2014-02-27 Rädda Barnens ståndpunkter grundas i organisationens långa erfarenhet av att arbeta med barn och unga på flykt och de lärdomar som detta fört med sig. Rädda Barnen har Rädda Barnen 107 88 Stockholm Besöksadress; Landsvägen 39, Sundbyberg Plus/bankgiro 90 2003-3 Telefon 08-698 90 00 Fax 08-698 90 10 kundservice@rb.se www.räddabarnen.se Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen.
genomfört ett antal så kallade mötesplatser med ensamkommande asylsökande barn och unga för att få kunskap om hur mottagandet fungerar. Syftet har varit att involvera dem för att identifiera brister i det nuvarande systemet, men också för att finna lösningar på hur mottagandet kan förbättras. Barns och ungas synpunkter på olika delar av mottagandet redovisas under respektive artikel. Rädda Barnen får också värdefull information om hur barn och unga upplever mottagandet genom den stödlinje för nyanlända som inrättades i slutet av november 2015. Hittills har vi tagit emot cirka 1 100 samtal, främst från ensamkommande asylsökande barn. Stödlinjen är en viktig kanal för att nå ut till asylsökande barn med information om deras rättigheter, men också en kanal som gör det möjligt för barn och unga att slå larm vid missförhållanden. Många samtal handlar om att barnen inte behandlas väl där de är placerade, på gruppboenden och i familjehem, men också om att barn som rotat sig på en viss ort plötsligt tvingas flytta till en ny kommun/boende. Vissa upplever inte att relationen till god man fungerar och undrar vad de kan göra. Rädda Barnen ser positivt på harmonisering av mottagandevillkoren för asylsökande i EU:s medlemsländer och att förslaget till mottagandedirektiv har tydliga hänvisningar till barnets bästa, i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Ambitionen med förslaget att mottagandet ska vara likvärdigt och förutsägbart oberoende av vilket land man kommer till i EU är bra, men en harmonisering måste dock sträva efter att öka förutsättningarna för ett värdigt mottagande med samma höga standard i samtliga länder. Rädda Barnen anser inte att förslaget såsom det ser ut nu ökar dessa förutsättningar och avstyrker därför förslaget. I dagsläget förekommer det att asylsökande söker sig till de länder som har mest förmånliga villkor, med en harmoniserad asylpolitik där alla länder tar gemensamt ansvar skulle incitamenten till sekundära förflyttningar minska. Rädda Barnen avstyrker förslaget till reviderat mottagandedirektiv då minimikraven inte är tillräckligt höga för att faktiskt göra mottagandet generellt bättre inom EU. Rädda Barnen tycker dock att det är oklart varför just Mottagandedirektivet förblir ett direktiv när resten av förslagen i asylpaketet är bindande förordningar. Ett direktiv överlåter till nationella myndigheter att bestämma hur direktivet genomförs och vilken skyddsnivå mottagandet faktiskt kommer att få. Rädda Barnen anser att Mottagandedirektivets miniminivåer bör vara betydligt högre och att direktivet generellt bör innehålla betydligt högre krav på medlemsstaterna och deras skyldigheter. Om det verkliga syftet med det nya asylsystemet är att harmonisera EU:s asylpolitik borde det inte vara upp till varje medlemsland att besluta om mottagandevillkor utifrån en miniminivå om inte denna utgår från det medlemsland med förmånligaste reglerna. Om inte innebär den gemensamma asylpolitiken de facto att vi i Sverige kommer att vara tvungna att ha mindre förmånligare villkor än de vi hade innan lagen om tillfälliga uppehållstillstånd trädde ikraft. Den allmänna tonen i förslaget är mycket restriktiv mot asylsökande, vilket vi ställer oss starkt kritiskt till. Den asylsökandes skyldigheter, konsekvenser av ett avvikande och 2 (10)
skyddsbehov beskrivs tydligt i förslaget, till skillnad från information om deras rättigheter. De åtgärder som ska vidtas av medlemsstaterna för att förbättra mottagningsförhållandena kommer att tas fram av Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) i ett separat icke-bindande dokument. Resultatet som vi tolkar det blir därmed tvång för medlemsstaterna att implementera de asylsökandes skyldigheter utifrån de relativt högt uppställda miniminivåerna medan det inte ställs motsvarande krav på åtgärder för att förbättra mottagandet, utifrån ett svenskt perspektiv. Barnkonventionen slår i artikel 20 fast att ett barn som tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i denna miljö skall ha rätt till särskilt skydd och bistånd från statens sida. Konventionsstaterna ska i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativ omvårdnad för ett sådant barn. Rädda Barnen yttrar sig beträffande de delar av förslaget som påverkar barn under 18 år. Artikel 2: Definitioner (7) Materiella mottagningsvillkor Rädda Barnen välkomnar att fler produkter som de asylsökande kan vara i behov av för att upprätthålla en värdig levnadsstandard inbegrips i begreppet, såsom hygienartiklar. Detta var en stor brist vid anströmningen av flyktingar hösten 2015. (13) Sökande med särskilda mottagningsbehov Rädda Barnen välkomnar erkännandet av barn som en grupp med särskilda behov ifråga om mottagande. Detta ställer krav på hur mottagandet utformas och förpliktigar medlemsstater att ta sitt ansvar. Artikel 8: Förvar Rädda Barnen anser att det måste förtydligas att barn är undantagna från de utökade möjligheter som föreslås att placera asylsökande i förvar då detta aldrig kan anses vara till barnets bästa. Rädda Barnen anser att barn inte ska placeras i förvar på grund av sin asyl- eller migrationsrättsliga status. Att frihetsberöva ett barn som inte har begått något brott och låsa in det på institution är en oerhört ingripande åtgärd. Barnkonventionen (artikel 37) är tydlig med att inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling och bestraffning. Frihetsberövande av ett barn får endast användas som en sista utväg och för kortast lämpliga tid. Barnet har rätt att behandlas humant och med respekt för människans inneboende värdighet, rättigheter som ett förvarstagande inte kan upprätthålla. I enlighet med artikel 37 i konventionen och principen om barnets bästa bör ensamkommande eller från föräldrarna åtskilda barn som regel inte tas i förvar. Frihetsberövande kan inte motiveras enbart av att barnet är ensamkommande eller har skilts från sina föräldrar, eller på grund av barnets migrationsstatus eller hemvist, eller brist på sådan. 1 1 FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 6 (2005) Behandlingen av ensamkommande barn och barn som har skilts från föräldrarna utanför ursprungslandet 3 (10)
Artikel 12: Familjer Rädda Barnen tillstyrker att medlemsstater ska vidta nödvändiga åtgärder för att familjemedlemmar som befinner sig i landet ska kunna bo tillsammans. Barns rätt till sin familj slås fast i flera internationella rättsligt bindande dokument. EU:s stadga om grundläggande rättigheter stipulerar rätten till familjeliv. Enligt Barnkonventionen, artikel 9, ska konventionsstaterna säkerställa att ett barn inte skiljs från sina föräldrar mot deras vilja. Undantaget är om myndigheter konstaterar att föräldrarna brister i omsorg. Artikel 10 i Barnkonventionen handlar om statens ansvar för att barn ska kunna återförenas med sina familjer. Här slås fast att ansökningar från ett barn eller dess föräldrar om att resa in i eller lämna en konventionsstat för familjeåterförening ska behandlas på ett positivt, humant och snabbt sätt av konventionsstaterna. 1 Artikel 8 i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna handlar om att rätten till skydd för privat- och familjeliv ska respekteras. Offentliga myndigheter får endast inskränka denna rättighet med lagstöd i exceptionella fall som hänsyn till den allmänna säkerheten och landets ekonomiska välstånd. Artikel 14: Skolgång och utbildning Utbildning ska erbjudas asylsökande barn inom tre månader från det att en asylansökan lämnats in. Rädda Barnen anser inte att detta är tillräckligt och vidhåller sitt krav på att asylsökande barn ska ha tillgång till utbildningssystemet senast en månad från och med det att asylansökan lämnats in. 2 Till skillnad från vuxna inleds barns etablering i och med skolstarten. När det gäller rätten till skolgång förmedlar barn och unga att undervisningen måste anpassas utifrån elevernas förkunskaper och kunskaper i svenska språket, annars riskerar motivationen att sjunka. Förberedelseklass är en vanlig introduktion till skolan, men många uttrycker att de hellre skulle få gå i en vanlig klass tillsammans med svenska elever. Stress över asylprocessen kan göra det svårt att koncentrera sig på skolarbetet. Många efterlyser mer stöd, både för att lära sig svenska och för att få handledning på sitt modersmål. Skolan är nyckeln till etablering och introduktion till samhället. Därför förordar Rädda Barnen att nyanlända barn integreras i vanliga klasser så snart som möjligt. Skolgången ska anpassas efter det enskilda barnets behov av stöd. Artikel 15: Arbete Rädda Barnen ser positivt på de förändringar som föreslås för att stärka vuxna asylsökandes etablering genom tidigare tillträde till arbetsmarknaden. Detta gynnar även medföljande barn. Rädda Barnen är dock kritisk till att ingen myndighet har ett samlat ansvar för barns etablering och introduktion. Skolans roll är visserligen att förmedla 2 Yttrande över Förslag till revidering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/9/EG av den 27 januari 2003 om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna (mottagandedirektivet) 4 (10)
kunskaper om hur samhället fungerar men nyanlända elever behöver mer grundläggande information. 3 4 Artikel 16: Allmänna bestämmelser om materiella mottagningsvillkor Rädda Barnen saknar ett barnperspektiv i de föreslagna mottagningsvillkoren. Medlemsstaterna ska ge asylsökande en värdig levnadsstandard. Asylsökande barn har i likhet med bofasta barn rätt till utveckling fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Då krävs mottagningsvillkor som främjar detta. Artikel 17: Mottagningsförhållanden Rädda Barnen välkomnar de ökade kraven på att se till varje barns behov inför en placering och medlemsstaternas uttalade skyldighet att förebygga risker som trakasserier och övergrepp på boenden. Det stora antalet asylsökande barn under 2015 (totalt cirka 70 000 varav cirka 35 000 ensamkommande) har aktualiserat behovet av att ta hänsyn till ålder och kön vid en placering. Till exempel bör små barn inte placeras tillsammans med ungdomar, med undantag för syskon enligt principen om familjesammanhållning. Ensamma flickor bör heller inte placeras på boenden med enbart pojkar. Särskilda boenden där personalen har rätt kompetens bör erbjudas särskilt utsatta grupper av barn, som HBTQ-ungdomar. De brister som uppmärksammats på gruppboenden för ensamkommande barn visar att personal ofta saknar nödvändiga kunskaper och inte talar samma språk som de boende, vilket leder till att barnen inte får information om sina rättigheter. Dessa brister skapar otrygghet, framför allt hos de barn som redan är särskilt utsatta. För att erbjuda en meningsfull fritid under asylprocessen ska boendets omgivningar uppmuntra till aktiviteter. Barn ska också ha möjlighet att utöva sin tro genom att besöka kyrkor eller moskéer. Rädda Barnen påpekar vikten av att involvera målgruppen för att på bästa sätt kunna tillgodose deras behov. Ensamkommande unga som delat med sig av sina erfarenheter till Rädda Barnen betonar vikten av småskaliga boenden med kontinuitet i omvårdnaden. Det bidrar till att öka tryggheten och barnens möjligheter att få det stöd som de behöver. Många uttrycker att det är svårt att bygga relationer när personalen ständigt byts. Andra svårigheter är att personalen behandlar barn olika och att de boende upplever att de sällan får vara delaktiga i beslut som påverkar dem. En knapp tredjedel av alla ensamkommande barn som sökte asyl i Sverige under 2015 (nästan 10 000 barn) anvisades till eget boende. Rädda Barnen har samtalat med barn i denna situation. De upplever ofta att de är utestängda från samhället. Orsaken är att familjerna inte alltid är etablerade och att de saknar nödvändiga kunskaper om det svenska samhället. En viktig slutsats är att hemmen behöver betydligt mer stöd för att kunna stötta de barn de tar hand om, men också för att få vägledning vid svårigheter. 3 Yttrande över DS 2015:33 Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända 4 Rädda Barnens yttrande över promemorian: Genomförande av det omarbetade skyddsgrundsdirektivet (DS 2013:72) 5 (10)
Barn som kommer tillsammans med sin familj placeras i regel på ett anläggningsboende där det bor många människor och andra vuxna vilket skapar osäkerhet och otrygghet. Dessa boenden måste vara barnvänliga och trygga för barn och deras familjer. Det bör finnas möjlighet för lek och att kunna ta sig till samhällsservice samt aktiviteter för barn om det dröjer innan barnen får börja skolan. Rädda Barnen anser att medlemsstater endast ska flytta asylsökande till ett nytt boende om det är absolut nödvändigt. Detta har varit ett omfattande problem i Sverige det senaste året, och inneburit att såväl barn i familj som ensamkommande barn ryckts upp utan förvarning från platser där de blivit hemmastadda och känt sig trygga, för att placeras på ett nytt boende i en annan del av landet, utan möjlighet att påverka sin situation. Det går inte att hävda barnets bästa samtidigt som ekonomi tillåtas styra placeringsformer. Artikel 18: Hälso- och sjukvård Rädda Barnen avstyrker de begränsningar av rätten till hälso- och sjukvård som föreslås. Rädda Barnen anser att alla asylsökande ska ha rätt till hälso- och sjukvård på lika villkor oavsett vilket EU-medlemsland de befinner sig i. Att begränsa denna rätt till akutvård och nödvändig behandling av sjukdomar och psykisk ohälsa (vård som inte kan anstå) skulle ge förödande konsekvenser, i synnerhet för barn med anknytning till den vuxne. Rädda Barnen betonar att alla barn ska garanteras tillgång till adekvat vård, utan diskriminering och oberoende av juridisk eller annan status. Tolk och kulturöverbryggande stöd ska erbjudas i den omfattning som krävs. Rädda Barnen förordar också att barn med eller utan vårdnadshavare erbjuds en noggrann hälsoundersökning för att utreda deras vårdbehov, snarast efter deras första myndighetskontakt. Särskild uppmärksamhet ska ägnas känslomässiga problem och mental hälsa. Det ska finnas barnvänlig information på barnets eget språk och barnet ska få hjälp med att etablera kontakt med relevanta vårdinstitutioner. Resultatet av hälsoundersökningen ska inte inverka på resultatet av en eventuell asylansökan. Artikel 19: Inskränkning eller indragning av mottagningsvillkoren Rädda Barnen anser att det inte bör finnas möjlighet att inskränka mottagningsvillkor i de fall barn påverkas. Artikel 20: Sökande med särskilda mottagningsbehov Rädda Barnen välkomnar erkännandet av barn som en grupp med särskilda behov ifråga om mottagande. Detta ställer krav på hur mottagandet utformas och förpliktigar medlemsstater att ta sitt ansvar. Barn är i behov av samhällets stöd för att åtnjuta sina rättigheter. Det kan dessutom finnas enskilda barn som har särskilda behov. Ensamkommande barn och unga som visar tecken på trauma, är i behov av specialistvård eller ytterligare skyddsåtgärder ska placeras i eller nära lämpliga vårdenheter. Rädda Barnen är positiv till förtydligandet att mottagningsförhållandena ska anpassas efter barns behov med fokus på att erbjuda skydd och omsorg som främjar deras utveckling. Vi välkomnar också att barns särskilda mänskliga rättigheter tydliggörs genom åtgärder för att säkerställa barns rätt till hälsa och utbildning. 6 (10)
Artikel 21: Bedömning av särskilda mottagningsbehov Barn på flykt är oerhört utsatta. De riskerar att utsättas för våld och sexuella övergrepp, och att utnyttjas av vuxna i människohandel och tvångsarbete. Det krävs åtgärder som erkänner och adresserar barns utsatthet. Det krävs en transnationell barnskyddsmekanism, ett system som på EU- nivå skyddar barn från våld och skadligt arbete och ger dem rätt omvårdnad. 5 Idag saknas ett fungerande system som säkerställer barns rättigheter och skydd i migrationsprocessen. Tillgången till skydd och stöd skiljer sig åt mellan EU:s medlemsländer, men också inom länder. Det finns stora brister i att fånga upp barn och unga som far illa. För att åstadkomma detta krävs samarbete och erfarenhetsutbyte både mellan myndigheter och organisationer inom enskilda länder och gränsöverskridande på EU-nivå. Rädda Barnen förordar därför att ett barnskyddssystem utvecklas på EU-nivå som följer barnet från ankomsten till Europa och under hela asylprocessen och möter barnets behov där det befinner sig. Systemet förutsätter samma höga skyddsnivå i sitt mottagande i samtliga medlemsländer. Ett barnvänligt första mottagande måste garanteras. Det är viktigt att barn har möjlighet att landa tryggt. Viktiga förutsättningar för ett gott mottagande är enligt Rädda Barnen att barn ges permanenta uppehållstillstånd och att alla barn får möjlighet att återförenas med sina föräldrar. I Sverige är det socialtjänstens ansvar att varje barn får växa upp under trygga och goda förhållanden, det är en viktig del av barnskyddet. Placeringar av barn utan vårdnadshavare ska föregås av en noggrann utredning av barnets behov då barnets åsikter inhämtas. Placeringar måste följas upp och det måste finnas möjlighet för barn att slå larm om missförhållanden och när deras rättigheter kränks. Detta för att ansvariga myndigheter ska kunna ingripa och hjälpa barnet. Vidare måste det skapas utrymme för beredskap att ta hand om stora grupper av barn med skyddsbehov utan att kvaliteten påverkas negativt. Rädda Barnens stödlinje för nyanlända har sedan november 2015 bistått nyanlända barn och familjer med råd och stöd på flera språk. En utökad stödlinje med möjlighet att interagera med organisationer i andra medlemsländer skulle bidra till att stärka rättigheterna för barn som befinner sig i det land som prövar deras asylansökan, men även öka skyddet för barn som överförs till ett annat medlemsland enligt Dublinförordningen och för barn som ska återvända till ett så kallat säkert tredje land. För ensamkommande barn är en god man en viktig del av barnskyddet. Ett system bör inrättas för obligatorisk överlämning av information när ett barn byter god man och/eller offentligt biträde, oavsett om det sker inom ett land eller mellan länder. Detta för att säkerställa att varje barns specifika behov tillgodoses ifråga om skydd och stöd från samhället. FN:s barnrättskommitté kritiserade Sverige så sent som 2015 för att ingen tidsram anges i lagen om god man för ensamkommande barn, 3, som föreskriver att en god man ska 5 Working to End Violence Against Children: Save the Children's Child Protection 2016-18 Thematic Plan 7 (10)
förordnas för barnet "så snart det är möjligt". Situationen hösten 2015 medförde att barn fick vänta i månader innan en god man förordnades. Mot bakgrund av dessa brister och de förslag som ställs i mottagandedirektivet är det motiverat att se över lagen om god man. Ett växande problem som Rädda Barnen har uppmärksammats på är barn som försvinner efter ankomsten i Sverige, det sker i alla stadier av asylprocessen. Enligt Migrationsverket handlar det om cirka 300 flickor och pojkar per år. Hösten 2015 försvann tusentals ensamkommande barn från ankomstcentren runt om i Sverige. Det finns ingen samlad information om vad som hänt efter försvinnandena, men vi vet att dessa barn är särskilt sårbara för att exploateras på olika sätt. Risken är stor att dessa barn utnyttjas i människohandel, vilket FN:s barnrättskommitté också har påpekade i sin senaste granskning av hur Sverige lever upp till sina åtaganden. Där har socialtjänsten och andra barnskyddsaktörer ett stort ansvar. I dagsläget finns dock stora brister. Här ser Rädda Barnen ett stort behov av ett så kallat barnskyddssystem med befogenheter att övervaka att barns rättigheter respekteras genom att ansvariga aktörer vidtar åtgärder och erbjuder specialanpassat stöd i enlighet med Barnkonventionen. 6 Artikel 22: Barn Rädda Barnen tillstyrker att principen om barnets bästa ska vara vägledande för mottagandet av asylsökande barn ensamkommande såväl som barn i familj. Mottagandet ska hålla god kvalitet, baseras på barns rättigheter och bidra till att dessa genomförs. Det ska genomsyras av ett barnperspektiv och utgå från det enskilda barnets bästa i alla stadier av processen. Rädda Barnen välkomnar erkännandet av barn som en grupp med särskilda behov ifråga om mottagande. Detta ställer krav på hur mottagandet utformas och förpliktigar medlemsstater att ta sitt ansvar. Barn är i behov av samhällets stöd för att åtnjuta sina rättigheter. Artikel 23: Ensamkommande barn Rädda Barnen tillstyrker förslaget om en tidsgräns på fem dagar för att förordna en god man åt barn som kommer utan vårdnadshavare. Det är vår förhoppning att det i Sverige ska kunna ske redan inom ett dygn. Det är mycket viktigt för barnets skydd och trygghet att en god man utses snarast möjligt. Rädda Barnen förordar ett joursystem för gode män för att säkerställa att alla asylsökande barn som saknar vårdnadshavare får en företrädare utsedd inom fem dagar från ankomsten. Rädda Barnen tillstyrker också kravet på utdrag ur belastningsregistret för att bli förordnad god man. Rädda Barnen välkomnar att en god man inte ska åta sig för många barn och förordar därför en maxgräns. För att säkerställa att ensamkommande barn får lämpligt stöd föreslås att en god man inte ska vara ha ansvar för orimligt många barn. Rädda Barnen förordar därför en lagstadgad maxgräns på tio barn och att ett nationellt 6 CONNECT Sverige landrapport, s. 39 8 (10)
register över gode män upprättas för att säkerställa att gode män inte har fler barn än det tillåtna. Ansvariga myndigheter måste följa och utvärdera den gode mannens arbete för att säkerställa det håller god kvalitet. Samtidigt betonar Rädda Barnen behovet av utökade utbildningsinsatser för gode män för att kunna säkerställa att barns rättigheter tillgodoses. Den gode mannen ska agera i det ensamkommande barnets bästa intresse. Men när Rädda Barnen har tagit del av barns och ungas synpunkter på sina gode män framkommer att dessa inte alltid sköter sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Barn och unga betonar att den gode mannen behöver kunskap om sådant som rör barnets situation och rättigheter, men också medvetenhet om den stress som asylprocessen kan föra med sig. För att kunna bistå på lämpligt sätt utifrån barnets behov ska en god man inte åta sig alltför många barn samtidigt. Barn och unga påpekar att det måste vara möjligt att byta god man om man inte är nöjd eller känner sig dåligt behandlad, men upplever att det är svårt att få till stånd. Artikel 29: Personal och resurser Rädda Barnen tillstyrker förslaget om att utbilda boendepersonal och familjehem som tar emot asylsökande barn, och yrkesgrupper som möter dessa barn i sitt arbete. Det krävs information om lagar och regler, kunskap om de särskilda behov som barn på flykt kan ha, och samordning mellan olika samhällsaktörer för att säkerställa att barnen får sina rättigheter tillgodosedda. Professionella yrkesmän, som gränskontrolltjänstemän, polis och personal vid mottagningscenter ska vara utbildade för att kunna identifiera tecken på människohandel och veta hur de ska agera om misstanke om människohandel uppstår. Alla typer av boenden ska granskas regelbundet, då de barn som är placerade där ska få komma till tals. Omplacering ska ske efter barnets behov och i dess bästa intresse. Avslutande kommentar Rädda Barnen vill avslutningsvis framhålla vikten av det remissförfarande som finns i Sverige där relevanta myndigheter och organisationer bjuds in att kommentera förslag officiellt. Detta är värdefullt för att förslag ska genomlysas ur olika infallsvinklar och ge ett så heltäckande underlag som möjligt när regeringen ska ta ställning i en fråga. Rädda Barnen beklagar även det faktum att så få av EU:s medlemsländer har liknande remissförfarande då förslag från EU har direkt påverkan på nationella lagstiftningar och system. Samtliga förslag till rättsakter inom ramen för det nya gemensamma europeiska asylsystemet ska förhandlas som ett paket. Rädda Barnen anser att det är olyckligt att förslaget om en reviderad Dublinförordning remitteras senare än övriga rättsakter i det gemensamma asylpaketet. Det är svårt att se de fulla konsekvenserna av förslagen i Skyddsgrundsförordningen, Asylprocedurförordningen och Mottagandedirektivet i relation till en reviderad Dublinförordning som är en viktig kugge i EU:s asylsystem. Därför bör organisationens synpunkter inte ses som slutliga eller som ett godkännande av den nuvarande processen. Rädda Barnens synpunkter på de nämnda förslagen ovan ska ses i förhållande till varandra. 9 (10)
Rädda Barnen vill avslutningsvis uttrycka stor oro för det höga tempo i vilket de komplicerade rättsakterna hanteras både på nationell nivå och på EU-nivå. Det nya gemensamma asylpaketet innehåller lagar som väsentligt påverkar den asylsökande och särskilt utsatta grupper som barn. Dessa lagar bör därför inte hastas fram. En påskyndad process får inte ske på bekostnad av en starkare skyddsnivå för asylsökande eller att barns rättigheter försummas. Den pågående processen på EU-nivå sker i en allt snabbare takt, utan ordentlig granskning eller motivering till hur man kan kringgå gällande regelverk. Rädda Barnen anser att den snabba processen strider mot det nuvarande interinstitutionella avtalet för EU om bättre lagstiftning. Ordentliga barnkonsekvensanalyser, offentliga samråd med berörda aktörer och genomgripande utvärderingar bör inte hastas fram. Stockholm som ovan Elisabeth Dahlin Generalsekreterare RÄDDA BARNEN 10 (10)